Titta

UR Samtiden - Övervakning och kontroll

UR Samtiden - Övervakning och kontroll

Om UR Samtiden - Övervakning och kontroll

Dagens teknik ger oss stor tillgång till information och kommunikation. Men tekniken möjliggör också kategorisering och övervakning i delvis nya och okända former. Företagen kartlägger våra vanor på nätet, stater övervakar internettrafiken. Vad är vårt eget ansvar och vilket skydd ger lagen? Inspelat 26 april 2013 på Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Arrangemangets originaltitel: Vi vet vad du gör - övervakning och masskontroll i dagens tekniksamhälle. Arrangör: Vetenskapsfestivalen i Göteborg.

Till första programmet

UR Samtiden - Övervakning och kontroll : Dataskydd i sociala medierDela
  1. Vi är Europe-v-Facebook. Vi gjorde
    22 anmälningar mot Facebook-

  2. -för att de inte
    följde datskyddslagarna.

  3. Vi ville se vad som händer
    om en vanlig medborgare-

  4. -hävdar sin rätt till privatliv. Just nu
    säger alla att det inte fungerar-

  5. -och rättigheterna inte skyddas, men
    ingen gör mer än att skriva en artikel.

  6. Folk skriver om det, men ingen
    försöker faktiskt hävda sin rätt.

  7. Det gjorde vi, och det är
    den upplevelsen jag ska prata om.

  8. För mig är det viktigt att betona att vi
    studerar rätten till självbestämmande.

  9. Om folk lägger upp bilder där de
    är fulla, så är det deras problem.

  10. Men om man är fullt medveten
    om vad man gör på Facebook-

  11. -och Facebook missbrukar dessa
    data... Det är det vi har studerat.

  12. Vi hade kunnat göra samma studie
    med Google eller Apple-

  13. -men vi valde ut ett enda företag.

  14. Vi pratar ofta om Facebook
    som "det sociala nätverket".

  15. Många påstår att alla gillar Facebook,
    men det folk gillar är sociala nätverk.

  16. Att man gillar att kommunicera betyder
    inte att man gillar Facebookmonopolet.

  17. Så det där måste man hålla isär.

  18. Vår avsikt var inte
    att skapa en skräck för Facebook-

  19. -och skrämma bort folk - jag tycker
    att det är en häftig teknologi.

  20. Vi ville försöka göra det bättre.
    Vi avslutade våra anmälningar med:

  21. "Facebook måste ändra på det här och
    det här för att uppfylla EU:s lagar."

  22. Vi har ju ett direktiv från 1995-

  23. -gällande dataskydd inom EU.

  24. Det är det vi jobbar med. Vi jobbar
    med den irländska dataskyddslagen-

  25. -Facebook har sitt säte på Irland -
    och den österrikiska dataskyddslagen.

  26. Vårt första problem var att fastställa
    vem som var ansvarig för Facebook.

  27. Den första frågan en juridikstuderande
    frågar är: "Vem är ansvarig?"

  28. Problemet med Facebook är
    att vi har en miljard människor-

  29. -som behandlar data tillsammans, och
    sen gör Facebook saker med datan.

  30. Det här är Richard Allan,
    Facebooks främste lobbyist i Europa.

  31. Han sitter i överhuset
    i det brittiska parlamentet.

  32. Vi pratade med honom i 30 minuter om
    vem som var ansvarig för Facebook.

  33. Så fort nåt nazistrelaterat
    dyker upp på Facebook säger de:

  34. "Det är användarens fel."
    Samma sak med barnpornografi.

  35. Men så fort de vill använda nåt så
    är det helt och hållet deras inlägg.

  36. Det är rent hyckleri.
    Efter en halvtimmes diskussion-

  37. -frågade jag Richard Allan vem som
    har det yttersta ansvaret för Facebook.

  38. Och han svarade:
    "Vi ansvarar för det vi kontrollerar."

  39. Det är så Facebook säger.
    De vet helt enkelt inte.

  40. Sen sa han: "Och användaren
    har också ett visst ansvar."

  41. Intressant. Så vi fick
    försöka använda ett annat perspektiv.

  42. Vi tittade på Facebooks affärsmodell
    och jämförde den med sånt vi vet.

  43. Advokater har små lådor
    där de förvarar sånt de har koll på.

  44. På en vanlig webbsida
    får man innehåll och infrastruktur-

  45. -mot att man tittar på reklam.
    Det är den vanliga affärsmodellen.

  46. Där har man ett företag med folk
    som fyller sidan med innehåll.

  47. Sen har vi "Web 2.0".

  48. Även känt som "Vi säljer tillbaka
    ert eget innehåll till er."

  49. Innehållet har bara flyttats -
    det var vi som skapade det.

  50. Om ingen lägger upp filmer på Youtube
    får man bara en tom sida.

  51. Ingen skulle besöka den sidan,
    och då kan man inte sälja reklam.

  52. Facebook samlar alla dessa
    internetverktyg på en enda plattform.

  53. Genom att samla all information
    får man en djupare förståelse av folk.

  54. Ju mer data man har,
    desto mer vet man om folk.

  55. Och gällande ansvarsfrågan...
    Facebook är inte nåt helt nytt.

  56. Det är som bloggen ni hade förut, där
    ert lokala telefonbolag stod som värd.

  57. Ni är ansvariga för vad ni lägger upp
    på Facebook, men det är era data.

  58. Facebook är en värd - de samlar datan
    och presenterar den på er vägg.

  59. Men det är inte allt Facebook gör.
    Jag kallar det för "den första korgen".

  60. I den andra korgen hamnar
    sånt som reklam och dataanalys.

  61. Allt det där som händer i bakgrunden
    som vi inte har en aning om.

  62. Facebook har ingen kontroll över
    vad vi lägger upp på våra sidor, och vi-

  63. -har ingen kontroll över den andra
    korgen. Så kan ansvaret delas upp-

  64. -och det var så vi gjorde.
    Nu studerar vi den andra korgen-

  65. -eftersom det är intressantast. Ingen
    vet vad Facebook gör ute i kulisserna.

  66. Vem är egentligen Facebook?
    Dels har vi Facebook i USA-

  67. -och sen har vi Facebook Ireland Ltd.,
    som har sitt säte i Dublin.

  68. Så gör de för att få tillgång
    till diverse skatteparadis-

  69. -så att de bara behöver betala
    2-3 % i skatt.

  70. Alla användare har kontrakt
    med Facebook Irland-

  71. -förutom användare i USA och Kanada.
    Som österrikare har jag det bra-

  72. -för jag bor i EU, och har en teoretisk
    möjlighet att hävda min lagliga rätt.

  73. Även om all data finns på amerikanska
    servrar. En intressant sak är-

  74. -att europeisk och amerikansk polis
    har tillgång till den här datan.

  75. Sånt ser vi mer av nu.
    Polisen har börjat förstå-

  76. -att de kan inhämta information
    från Facebook.

  77. Vi kontaktades av myndigheter som
    ville veta hur man fick ut information.

  78. Om jag kunde få ut 1 200 sidor
    om nån jag utredde-

  79. -så skulle jag vilja ha dem.
    Det är det som händer nu.

  80. Den andra korgen står hos Facebook
    Irland, då vi har kontrakt med dem-

  81. -och inom EU är respektive land
    ansvarigt för dataskyddet.

  82. I det här fallet är det Irland.
    Så här ser dataskyddet ut på Irland.

  83. Lagen ställer upp vissa principer-

  84. -och man måste rättfärdiga
    användandet av datan.

  85. Enligt lag får man inte
    behandla data om någon-

  86. -utan ett rättfärdigande.
    I fallet med Facebook-

  87. -handlar det om nån form av samtycke.

  88. Texten i rött är delarna av lagen
    som Facebook inte följer.

  89. Alla viktiga delar, vill säga.

  90. Det här är min favoritbild. Här jobbar
    Irlands dataskyddskommission.

  91. De ska hålla koll på Facebook
    och dess en miljard användare.

  92. De har inte ens hela huset.
    Här ligger dataskyddskommissionen-

  93. -som håller koll på Facebook.
    Här jobbar cirka 20 personer.

  94. Inga advokater, inga tekniker,
    men de ansvarar för kontrollen-

  95. -av vad som händer
    med Facebook-datan.

  96. Här har vi företaget som utförde
    den tekniska analysen av Facebook.

  97. Ett enmansföretag i ett vardagsrum.

  98. Så ser dataskyddet ut just nu.

  99. På Irland har man ingen processrätt.

  100. Det finns ingen lag om
    hur anmälningar ska hanteras.

  101. Vi fick inte tillgång
    till några dokument-

  102. -eller nån bevisning. Vi fick inte ens
    höra Facebooks argument.

  103. Vi fick inte ens veta
    vilka motargument vår motpart hade.

  104. Då tog jag upp artikel sex
    i Europakonventionen-

  105. -om en rättvis domstolsprövning -
    grundläggande sen 50-talet.

  106. Irlands dataskyddskommission
    svarade att det inte gällde dem.

  107. Vi vet inte varför det var så.
    Men de sa att det inte gällde dem.

  108. De har gjort ett par grejer på Irland.

  109. Man jobbar på en överenskommelse,
    och man har skrivit två rapporter.

  110. På två år har dataskyddskommissionen
    skrivit två icke bindande rapporter-

  111. -som faktiskt skrevs tillsammans
    med Facebook. Det är allt.

  112. Man kan överklaga,
    men det kostar 100 000-300 000 euro-

  113. -vilket ingen vanlig medborgare
    har råd med.

  114. Klagar man får man ett sms från Gary
    Davis på dataskyddskommissionen-

  115. -där han skriver att han inte vill
    prata. Om man frågar varför-

  116. -eller när de vill prata,
    så säger de "inga kommentarer".

  117. Gary Davis har slutat. Han ansvarar nu
    för dataskyddet på Apple-

  118. -som också har sitt säte på Irland. Han
    får hålla koll på sig själv framöver.

  119. Jag började undersöka det här-

  120. -för att en kille från Facebook besökte
    vår klass när jag läste juridik i USA.

  121. Och amerikanerna säger: "Européerna
    har konstiga dataskyddslagar"-

  122. -"men inget händer om man bryter
    mot dem. Det händer aldrig nånting."

  123. Till min uppsats behövde jag se vilken
    information Facebook hade om mig.

  124. Det tog tid, men till slut
    fick jag 1 222 sidor.

  125. En hög med papper, alltså.
    Som tur var fick jag en pdf-fil.

  126. Jag hade använt Facebook i tre år
    och gjorde cirka ett inlägg i veckan.

  127. Så jag var ingen flitig brukare.

  128. Informationen var indelad
    i 57 olika kategorier.

  129. De i grönt var inget problem. Skriver
    man in sin hemstad så lagras bara det.

  130. Kategorierna i orange är information
    där Facebook lagrar mer än de borde-

  131. -eller där de inte
    har raderat information. I mitt fall-

  132. -fann det cirka 30 sidor med raderade
    meddelanden. Och de fanns kvar.

  133. De blå delarna består av information
    som Facebook har skapat.

  134. Det är inget man har matat in.

  135. Jag fick alltså 57 olika datakategorier.

  136. Vi kan nu bevisa att Facebook
    har minst 84 datakategorier.

  137. Ungefär 40 000 människor bad att
    få ut sin information från Facebook-

  138. -och Facebook kunde inte
    skicka ut så många cd-skivor-

  139. -så de skapade
    ett nedladdningsverktyg.

  140. Med det får man 37 kategorier
    av de 84 kategorierna de har om en.

  141. Enligt Irlands dataskyddskommission
    var det lugnt att det tog 2,5 år-

  142. -att skapa verktyget,
    trots att lagen säger-

  143. -att datan måste finnas tillgänglig inom
    40 dagar. Den lagen struntade man i.

  144. Oftast ser det ut så här
    när man använder verktyget.

  145. Det fungerar inte.
    Det här är mina data från 2009.

  146. Det är helt tomt.

  147. Men dataskyddskommissionen säger
    bara: "Äsch, det finns ju ett verktyg."

  148. Men man får inte tillgång till datan.

  149. Viss information är väl dold.
    Folk klickar på den gröna knappen-

  150. -men här nere finns ett utökat arkiv,
    och där finns den användbara datan.

  151. Men ingen hittar den där lilla länken.

  152. Det här med raderad information...
    Det här är från mina data.

  153. Det står "Deleted true".

  154. Facebook flaggar alltså raderad data.

  155. Det är som att ha en fil
    som heter "hemlig-information.doc"-

  156. -och så döper de om den till
    "raderad_ hemlig-information.doc"

  157. De raderar inte datan -
    den markeras bara som raderad.

  158. Informationen finns kvar.

  159. Det finns hela kategorier med raderad
    data, som t.ex. borttagna vänner.

  160. Där finns även vänförfrågningar
    som man har sagt nej till.

  161. En kategori heter "puffar".

  162. Man kan "puffa" varandra på
    Facebook. Det är populärt i USA.

  163. Det är inte lika vanligt i Europa,
    men en intressant sak-

  164. -var att de sparade puffarna på
    obestämd tid, och jag frågade varför.

  165. De svarade: "Av säkerhetsskäl
    och andra viktiga skäl."

  166. Så jag frågade vad puffar
    hade med säkerhet att göra.

  167. Facebook sa att det fanns folk som
    terroriserar andra med sitt puffande.

  168. Och för att kunna polisanmäla
    tio år gamla puff-trakasserier-

  169. -så måste de spara detta.
    Det var skälet man angav.

  170. Men eftersom det är jag,
    den trakasserade, som raderar datan-

  171. -så ville jag väl inte polisanmäla det.
    Men de var inte övertygade.

  172. Jag frågade om "andra viktiga skäl",
    men det var en branschhemlighet.

  173. Enligt lagen måste de ange
    varför de använder datan-

  174. -och vad de gör med den. Annars går
    det inte att avgöra om det är lagligt.

  175. Det hade även sparat gamla
    mejladresser som jag hade raderat.

  176. Många säger att det är okej eftersom
    användarna har gett sitt samtycke.

  177. Samtycket och själva samtyckandet
    måste enligt lagen-

  178. -vara välinformerat,
    specifikt och otvetydigt.

  179. Tidigare lämnade man
    sitt samtycke via tre dokument.

  180. Det var ca 25 sidor, men dokumenten
    ledde vidare till andra dokument-

  181. -så alla pilar ni ser är andra dokument
    man samtycker till.

  182. Så vi började skriva ut sidorna.
    Efter cirka 200 sidor slutade vi-

  183. -för man samtyckte
    till ett oändligt antal dokument.

  184. Enligt en sida raderas data på en gång,
    enligt en annan efter 90 dagar.

  185. Enligt ett annat dokument raderas den
    aldrig. Så samtycket existerar inte.

  186. Det här är min favoritmening,
    om vad Facebook använder datan till.

  187. "Vi använder den för att erbjuda en
    säker och skräddarsydd upplevelse."

  188. Facebook berättar gärna var de får
    datan ifrån och var de lägger den-

  189. -men det här är deras enda svar
    på frågan vad de gör med datan.

  190. Den här meningen betyder ingenting.
    Ett gym skulle kunna säga samma sak.

  191. Det betyder ingenting.
    Så vad samtyckte jag till?

  192. Den nya meningen
    är inte mycket bättre.

  193. "Vi använder den i samband med
    tjänsterna vi förser dig och andra med."

  194. Och "andra" är i stort sett hela
    världen. Alla de har nåt samröre med.

  195. Vi frågade
    vad de inte fick göra med datan.

  196. De sa att de inte fick behandla datan-

  197. -gällande tjänster
    de inte förser användarna med.

  198. Allt annat är tillåtet,
    anser de tydligen.

  199. Så samtycket är knappast
    välinformerat, specifikt och otvetydigt.

  200. Ett annat problem var "skuggprofiler".

  201. Det är intressant, för Facebook påstår
    sig ha uppfunnit en ny, rättslig sfär.

  202. Samtycke från tredje part. Ingen annan
    har kommit på nåt nytt sen romarna.

  203. "Nej, du samtyckte inte,
    men en av dina vänner gjorde det."

  204. Då säger många:
    "Jag är ändå inte på Facebook."

  205. Men alla känner nån med Facebook,
    och det finns fiffiga Facebook-appar-

  206. -där det står så här
    när man laddar upp nånting:

  207. "Se till att dina vänner går med på att
    du delar deras information med oss."

  208. Och vi får ju samtal varje dag
    från folk som säger:

  209. "Jag laddar upp lite information om dig
    på Facebook. Samtycker du till det?"

  210. Så Facebook påstår att folk har lämnat
    sitt samtycke. Då kan man bygga-

  211. -en "skuggprofil". Enligt Irlands
    dataskyddskommission finns de inte.

  212. De vet att datan används så här, men
    de kallar de inte för en skuggprofil.

  213. Jag vet inte vad de kallar det.

  214. En skuggprofil är en person
    med eller utan Facebook-profil-

  215. -som man koppla ihop med andra.
    T.ex. tre personer på samma företag.

  216. Två personer inom samma parti,
    två personer på samma skola.

  217. Statistiskt sett delar dessa människor
    samma information med varandra.

  218. Så här ser mitt nätverk av vänner ut.

  219. Det enda som krävdes för att göra
    detta var min lista över vänner.

  220. Man kopplade samman alla vänner,
    och då får man olika "bubblor"

  221. Bland annat hittar man Röda korset,
    där jag jobbade som ambulansförare.

  222. Mina vänner i Wien, en skolförening,
    och så var jag i Malaysia ett tag.

  223. Jag har inte matat in dessa data,
    men det går att lista ut genom andra.

  224. Facebook säger: "Om du antyder
    att du gillar röda bilar"-

  225. -"så får du reklam för röda bilar". Men
    ingen skriver "Jag gillar röda bilar"-

  226. -så de måste göra
    den kopplingen själva.

  227. Genom att studera andras inlägg får de
    reda på vad du tycker om olika saker-

  228. -och vad du är intresserad av.
    Det är väldigt intressant.

  229. Enligt Facebook kan dina vänner även
    samtycka till att information lämnas ut-

  230. -till en utomstående part,
    kanske nånstans i Kina.

  231. Men det är lugnt,
    för din vän lämnade sitt samtycke.

  232. Facebook har även
    börjat lagra geografisk metadata.

  233. Om man laddar upp en bild
    från sin telefon kan det vara så-

  234. -att information om platsen
    där man tog bilden följer med.

  235. För ungefär tre år sen började
    Facebook använda den informationen-

  236. -så att de vet att alla som "taggats"
    i bilden var på den platsen just då.

  237. De som har taggats vet antagligen inte
    att kameran har en gps-funktion-

  238. -men det spelar ingen roll.
    Samma sak med check in-funktionen.

  239. Om man checkar in på kaféet
    runt hörnet så skriver man in det.

  240. Facebook översätter detta
    till latitud och longitud-

  241. -för att hålla koll på var folk rör sig.

  242. Det här är en vän utan gps-telefon.
    Andra har delat information om henne.

  243. Här ser man var hon har varit.

  244. I mitt fall finns det även en kategori
    som heter "senaste position".

  245. Där hittar man koordinaterna
    där Facebook tror att jag var sist.

  246. Jag har aldrig checkat in på Facebook -
    min telefon klarar inte ens sånt.

  247. Platsen som angavs
    var mitt universitet i USA.

  248. Det var antagligen där de fick en
    ip-adress de kunde koppla till en plats.

  249. De använder informationen för att
    försöka följa oss runt om i världen.

  250. De håller även koll på ip-adresser
    när man är ute och reser-

  251. -så att de ser var man har varit. Här
    var jag i USA, Asien och Frankrike.

  252. Sen har vi "kakor". Facebook
    placerar sina kakor i hårdvaran-

  253. -och man bruka säga att det finns
    två sorters intressanta kakor.

  254. "Lu"-kakor och "datr"-kakor.

  255. Man hävdade länge att "datr"-kakorna
    bara identifierade webbläsaren.

  256. "Vi vet inte vem som använder
    webbläsaren, så det är anonymt."

  257. "Vi vet inte vem som använder den."

  258. Det fanns en kategori
    som hette "maskiner"-

  259. -där man spårade
    vem som loggade in från vilken dator.

  260. Dessa tre datorer har min vän loggat in
    från. Den första och den sista-

  261. -är hennes hemdator, och därifrån
    har hon loggat in 365 gånger.

  262. Så i det här fallet är det inte anonymt.

  263. De vet att det är hon
    som använder webbläsaren.

  264. Argumentet
    "vi identifierar bara webbläsaren"...

  265. Google gör säkert samma sak,
    men här kunde vi bevisa det.

  266. "Gilla"-knappen
    diskuterades livligt i Tyskland.

  267. Facebooks "Gilla"-knapp
    finns på massor med hemsidor.

  268. Den består faktiskt av ett hål i
    hemsidan som är fyllt av Facebook.

  269. Varje gång man fyller i hålet
    får Facebook ens data-

  270. -och vet vilken sida man har varit på.
    Om man frågar varför vi spåras-

  271. -säger Facebook att de bara
    sparar uppgifterna i 90 dagar.

  272. Och syftet de uppger är återigen
    "säkerhetsskäl och andra viktiga skäl".

  273. I mitt fall fanns det cirka 300 sidor
    med raderade meddelanden.

  274. Jag kan inte visa er de "värsta",
    för då skulle jag svårt att få jobb.

  275. Men om man knappar in "politiska
    partier", "illegalt", "sex" och "sjuk"-

  276. -så får man reda på när jag var sjuk
    och vem jag röstade på sist-

  277. -eftersom jag skrev om det. Jag
    raderade det, men det finns kvar.

  278. Och det finns kvar på obestämd tid.

  279. Så Facebook behåller information -
    än sen?

  280. Men Facebook säger själva
    att de inte kan garantera-

  281. -att information man delar med sig av
    inte blir allmänt tillgänglig.

  282. Det står i deras policydokument. Man
    kanske tänker "Det är bara Facebook"-

  283. -men man får nog räkna med
    att det kommer ut.

  284. Jag fick en bra fråga
    på en presentation.

  285. "Vad händer om Facebook går
    i konkurs? Vilket värde finns kvar?"

  286. I slutändan är det bara en logotyp och
    en massa data de kan sälja vidare.

  287. Vilket är rätt intressant. Nu ska jag
    prata om användarens förpliktelser.

  288. Den första "korgen". Och enligt lag-

  289. -hamnar företag
    under dataskyddsdirektivets paraply-

  290. -om de använder Facebook. Frågan är
    om även privata användare gör det.

  291. Det finns ett undantag
    för användning i ett hushåll-

  292. -och använder man Facebook privat
    så hamnar man utanför direktivet.

  293. Men enligt Lindqvist-domen
    där EG-domstolen tillfrågades-

  294. -om privata personers hemsidor
    som publicerar information om andra.

  295. Det var en kyrkogrupp. Hamnade
    detta under hushållsundantaget?

  296. EG-domstolen svarade nej.
    Inte om man gör det synligt för alla.

  297. Och en Facebook-profil med
    standardinställningar är ju helt publik.

  298. Alla kan se allt, så Lindqvists hemsida-

  299. -och dagens Facebook-sidor
    borde inte behandlas annorlunda.

  300. Undantaget kanske gäller om man bara
    delar informationen till vänner.

  301. Lagen stämmer inte överens
    med verkligen, och måste ändras-

  302. -men så är läget just nu,
    rent teoretiskt sett.

  303. Enligt direktivet måste man få
    samtycke av sina användare-

  304. -och i Österrike måste man registrera
    sig hos dataskyddskommissionen.

  305. Vilket är omöjligt, även för företag. Vi
    försökte registrera vår Facebook-sida-

  306. -och vi tittade på dokumenten
    man skulle fylla i. Det gick inte-

  307. -för man måste ange information
    man inte har tillgång till.

  308. "Vilka säkerhetsåtgärder vidtas?"
    Vem vet?

  309. Så i Österrike är det i stort sett
    olagligt att använda Facebook.

  310. Tack och lov agerar ingen,
    för då skulle hela systemet braka ihop.

  311. Så här ser framtiden ut för oss.
    Det har kommit ett par rapporter-

  312. -som inte var bindande, så Irland
    tog inget beslut i Facebook-fallet.

  313. De gav bara Facebook
    icke bindande förslag-

  314. -på hur de kunde närma sig lagen,
    så att säga.

  315. Vilket var intressant. Och rapporterna
    skrevs tillsammans med Facebook-

  316. -så de skrev på sätt och vis
    sin egen förbättringsplan.

  317. Vi kan nu begära att Irlands
    dataskyddskommission tar ett beslut-

  318. -och sen kan vi överklaga beslutet.

  319. Men det kostar upp till 300 000 euro
    om vi förlorar överklagandet-

  320. -så en vanlig person
    kan inte överklaga.

  321. Vi inledde en folkfinansieringskampanj,
    och eftersom vårt fall är så känt-

  322. -skulle det kunna lyckas,
    men i normalfallet går det inte.

  323. Vi har även pratat om det nya
    direktivet, och det låter intressant-

  324. -för då får man en enhetlig lag
    inom EU och större bötesbelopp.

  325. I dag är maxstraffet 20 000 euro
    i Österrike. Det är ingenting.

  326. På Irland är maxstraffet 100 000 euro.
    Det räcker inte.

  327. Maxstraffet i det nya direktivet är 2 %
    av de totala intäkterna. Det känns.

  328. Det kanske får amerikanska företag
    att ta det på lite större allvar.

  329. Jag ifrågasätter de nya rättigheterna,
    som till exempel rätten att bli glömd.

  330. En annan intressant fråga är om vi
    kan öppna upp de sociala nätverken?

  331. Vårt problem var att vi genom att
    göra dataskyddet gällande...

  332. När folk ser hur hemska Facebook är
    borde de dra vidare.

  333. Vi var på omslaget på Bild-Zeitung,
    Europas största tidning.

  334. Och Facebooks svar var: "Ingen
    kommentar. Inget händer ändå."

  335. Det finns inget annat ställe
    som folk kan vända sig till.

  336. De är inte rädda för användarna.
    Och det är ett marknadsmisslyckande.

  337. Vi är beroende av var alla andra finns.
    Jag kan inte använda ett annat nätverk.

  338. Då är jag ensam på Google+,
    och det är inte särskilt socialt.

  339. Det vi skulle behöva göra -
    och det här är fortfarande väldigt nytt-

  340. -är att öppna de sociala nätverken,
    som med mobiltelefonin.

  341. Man kan ringa från en mobiloperatör till
    en annan och mejla från en operatör-

  342. -till en annan. Annars
    skulle alla välja det största företaget-

  343. -för där kan man ringa flest människor.
    Så var det i USA-

  344. -med telefonbolagen i början. I början
    kunde man bara ringa inom bolaget.

  345. Man fick koppla ihop bolagen
    för att få till en konkurrenssituation.

  346. Frågan är om Facebook
    är här för att stanna-

  347. -eller är det nåt som bara varar
    i några år till?

  348. Om det är här för att stanna
    så måste vi öppna det så småningom.

  349. Sista bilden. Vi kom fram till
    att direktivet från 1995 fungerar.

  350. Facebook är en komplicerad teknologi
    som inte kunde förutses 1995.

  351. Men direktivets principer är fortfarande
    tillämpliga och ger rätt resultat-

  352. -eftersom de är så abstrakta. Man får
    inte behålla data längre än nödvändigt.

  353. Det var sant för 20 år sen
    och är nog sant om 100 år.

  354. Precis som att mordbrottet knappast
    kommer att byta skepnad framöver.

  355. Vårt stora problem är att vissa länder
    inte ens försöker tillämpa direktivet.

  356. Vi har även olika syn på lagen.

  357. Alla dataskyddskommissionärer i
    Europa samlas i Artikel 29-gruppen.

  358. Irland dyker inte ens upp längre,
    för de fick så mycket skäll av de andra.

  359. Så det gäller att få folk
    att dra åt samma håll.

  360. Och konsumenter
    kan inte göra lagen gällande.

  361. Jag kan mycket om dataskydd
    och jag är bra på engelska.

  362. Men om nån i Spanien vill göra sin rätt
    till dataskydd gällande-

  363. -utan att kunna språket och utan
    juridisk bakgrund, så går det knappast.

  364. Våra anmälningar gällde grund-
    läggande saker. Brist på samtycke-

  365. -och raderad data som finns kvar.

  366. Och inte ens det gick att göra nåt åt.
    Och det var allt från mig.

  367. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Dataskydd i sociala medier

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Facebook följer inte europeisk dataskyddslag, säger juridikstudenten och internetaktivisten Max Schrems. Han menar att företaget lagrar väsentligt många fler uppgifter än de vill upplysa om. Han har startat gruppen Europe vs. Facebook som ställer frågan om vem som är ansvarig för klagomål på Facebook. Inspelat 26 april 2013 på Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Från arrangemanget "Vi vet vad du gör - övervakning och masskontroll i dagens tekniksamhälle". Arrangör: Vetenskapsfestivalen i Göteborg.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier, Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter
Ämnesord:
Dataskydd, Facebook, IT, Informationsteknik, Personlig integritet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Övervakning och kontroll

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Övervakning och kontroll

Europeiskt dataskydd

En ny europeisk lag om persondataskydd tar form. EU-parlamentarikern Amelia Andersdotter (PP) berättar om förslagen som förhoppningsvis ska ge individen bättre kontroll över sina personuppgifter och samtidigt underlätta för företag. Inspelat i Göteborg 26 april 2013. Arrangör: Vetenskapsfestivalen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Övervakning och kontroll

Dataskydd i sociala medier

Juridikstudenten och internetaktivisten Max Schrems menar att Facebook inte följer europeisk dataskyddslag och att de lagrar väsentligt många fler uppgifter än de vill upplysa om. Han har startat gruppen Europe vs. Facebook som ställer frågan om vem som är ansvarig för klagomål på Facebook. Inspelat i Göteborg 26 april 2013. Arrangör: Vetenskapsfestivalen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Övervakning och kontroll

Stereotyper skapade av data

En algoritm är vad man ger maskiner så att de utifrån olika data kan tillverka modeller. Katja de Vries, forskare i juridik med filosofisk inriktning, ger exempel på hur långt modellframställningen kan gå - från att vi blir kartlagda i form av läsintresse när vi köper böcker på nätet till att övervakningskameror klassificerar etnisk tillhörighet. Inspelat i Göteborg 26 april 2013. Arrangör: Vetenskapsfestivalen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Övervakning och kontroll

Hur hanteras dataskyddet?

Är det företagens, samhällets eller vårt eget ansvar att skydda oss mot att data om oss används på sätt vi inte känner till? Panelsamtal med EU-parlamentariker Amelia Andersdotter (PP), nätaktivisten Max Schrems och juridikforskaren Katja de Vries. Inspelat i Göteborg 26 april 2013. Arrangör: Vetenskapsfestivalen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Övervakning och kontroll

Normer på nätet

Vad betyder en ”like” på Facebook? Hur övervakar vi varandra med hjälp av sociala medier? Bara en tredjedel av dem som finns på sociala nätverk är själva aktiva - de flesta tittar mer på vad andra skriver. Beata Jungselius forskar vid Göteborgs universitet om hur sociala medier används i vardagen. Inspelat i Göteborg 26 april 2013. Arrangör: Vetenskapsfestivalen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Övervakning och kontroll

Teknik och terrorism på 1800-talet

Mats Fridlund forskar i vetenskapsteori. Han har studerat den moderna revolutionära terrorismens uppkomst i Ryssland i slutet av 1800-talet. Vilken betydelse hade utvecklingen av tryckteknik, tryckpressar och hektografer, revolvrar och i viss mån dynamit för att radikalisera propagandister till revolutionister och terrorister? Inspelat i Göteborg 26 april 2013. Arrangör: Vetenskapsfestivalen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Övervakning och kontroll

Internetövervakning och revolutioner

Christopher Kullenberg, forskare i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet, visar hur företag och stater kan bygga in funktioner som övervakning i datornätverk. Inspelat i Göteborg 26 april 2013. Arrangör: Vetenskapsfestivalen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Övervakning och kontroll

Cyberkonflikten arabiska våren

Forskaren Athina Karatzogianni har satt konflikten i Egypten i ett historiskt, socialt och kommunikativt sammanhang och jämfört med andra internationella konflikter. Kan det finnas gemensamma nämnare, en generell teori som gäller alla motståndsnätverk? Inspelat i Göteborg 26 april 2013. Arrangör: Vetenskapsfestivalen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Övervakning och kontroll

Storebror på nätet

Mathias Klang, forskare inom sociala medier och digitala rättigheter vid Göteborgs universitet, säger att människor alltid har läckt information om sitt privatliv, men idag samlas och sprids informationen via tekniken på ett sätt vi kanske inte önskar. Inspelat i Göteborg 26 april 2013. Arrangör: Vetenskapsfestivalen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Övervakning och kontroll

Frågor kring teknikens betydelse

Kort frågestund med Christopher Kullenberg, forskare i vetenskapsteori, Athina Karatzogianni, forskare i nya medier och politisk kommunikation, samt Mats Fridlund, forskare i vetenskapsteori. Inspelat i Göteborg 26 april 2013. Arrangör: Vetenskapsfestivalen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Livsstilsrådgivning på nätet

Livsstilsrådgivning på nätet

Hur kan människor förändra sina levnadsvanor med hjälp av internet? Professor Preben Bendtsen berättar om vilken roll sms, e-post och appar kan ha vid behandling av ohälsa. Från föreläsningsserien Forskning i framkant. Inspelat 20 februari 2014. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Instagram-upploppet

Några dagar före jullovet hängdes Elin ut på ett anonymt Instagramkonto. Sidan byggde på att ungdomar spred sexskvaller om varandra och på kort tid hängdes hundratals personer ut med namn och bild. När över 500 ungdomar samlades utanför Plusgymnasiet i Göteborg för att sätta dit den man trodde stod bakom sidan blev det kaos.

Fråga oss