Titta

UR Samtiden - Övervakning och kontroll

UR Samtiden - Övervakning och kontroll

Om UR Samtiden - Övervakning och kontroll

Dagens teknik ger oss stor tillgång till information och kommunikation. Men tekniken möjliggör också kategorisering och övervakning i delvis nya och okända former. Företagen kartlägger våra vanor på nätet, stater övervakar internettrafiken. Vad är vårt eget ansvar och vilket skydd ger lagen? Inspelat 26 april 2013 på Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Arrangemangets originaltitel: Vi vet vad du gör - övervakning och masskontroll i dagens tekniksamhälle. Arrangör: Vetenskapsfestivalen i Göteborg.

Till första programmet

UR Samtiden - Övervakning och kontroll : Normer på nätetDela
  1. Jag har ett annat perspektiv.

  2. Jag forskar om hur folk använder
    sociala medier i sin vardag.

  3. Jag ska prata om vi övervakar
    varandra med hjälp av sociala medier.

  4. Jag är doktorand
    på Göteborgs universitet-

  5. -på institutionen för tillämpad IT.

  6. Jag är även flitig
    social media-användare.

  7. Jag bloggar, twittrar, instagrammar,
    goodreadar och pintrestar och annat.

  8. När jag jobbar undersöker jag hur
    folk använder mobiltelefoner-

  9. -och sociala medier i sin vardag.

  10. Jag har det senaste året
    varit på Naturhistoriska museet-

  11. -och har tittat på hur folk använder
    mobiler och sociala medier för att-

  12. -dokumentera och dela med sig
    av sina upplevelser på museet.

  13. Jag är ganska intresserad
    av det lokala.

  14. Hur gör folk när de engagerar sig
    i sociala medier?

  15. Hur producerar man en Instagrambild?

  16. Hur går det till, hur förhåller
    man sig till sin publik?

  17. På Naturhistoriska har vi tittat på
    hur folk tar bilder-

  18. -och fokuserat på Instagram,
    som är en mobilapp-

  19. -som man kan använda
    för att dela med sig av bilder.

  20. Frågor jag jobbar med är:

  21. Hur lär sig folk använda sociala
    medier? Vilka normer gäller?

  22. Jag har försökt att förstå
    vad en "like" betyder.

  23. Det är knepigare än vad man kan tro.

  24. Jag har också tittat på vad folk
    väljer att dela med sig av-

  25. -vilka upplevelser som blir Instagram
    och vilka som inte blir det.

  26. Som jag nämnde nyss
    har jag ett annat perspektiv.

  27. Tweeten som jag hittade när jag blev
    tillfrågad sammanfattar det väl.

  28. Vilket betyder
    "mamma följer mig på Twitter"-

  29. -"det är värre
    än att myndigheter övervakar mig."

  30. Jag ska prata om hur vi använder
    sociala medier i Sverige.

  31. Det vi har sett de senaste åren-

  32. -är att vi använder mobiler
    i större utsträckning.

  33. De senaste åren
    har mobilsurfandet ökat jättemycket.

  34. De senaste åren har de mobila
    uppkopplingarna fördubblats.

  35. Vad gäller sociala mediaanvändandet
    har vi sett...

  36. De senaste åren är det 10 nya procent
    av befolkningen som använder dem.

  37. Det har stagnerat i år.
    Det är lika många-

  38. -som använder sociala medier
    i år som förra året.

  39. Man kan använda sociala medier
    på lite olika sätt.

  40. Det är en tredjedel
    som har ett Facebook-konto-

  41. -som uppger att de själva nån gång
    gör en statusuppdatering.

  42. Vad handlar sociala medier om?

  43. På nåt sätt vill vi visa upp
    vad vi gör.

  44. Vi vill berätta om vad vi har gjort
    och vad vi kan, kan man säga.

  45. Doug Ray har förklarat
    vad sociala medier handlar om-

  46. -med hjälp av en donut.

  47. På Twitter säger vi:
    "Jag äter en donut".

  48. På Facebook säger vi vad vi
    tycker om: "Jag gillar donuts."

  49. Foursquare visar var man är nånstans.

  50. "Här är jag
    när jag äter min donut."

  51. Instagram handlar om att ta bilder-

  52. -vi kanske lägger ett filter
    på en bild av en donut.

  53. Ni förstår konceptet.

  54. Lite skämtsamt nämner han Google Plus
    där en Googleanställd äter en donut.

  55. Det är inget nytt att vi vill visa
    vad vi gör och att vi kommunicerar.

  56. Tidigare använde vi en telefon
    för att ringa till nån.

  57. Vi skrev ned det som i dag
    hamnar på en Wordpressblogg.

  58. Vi tog bilder på varandra
    och hade dem på skrivbordet.

  59. Nu har vi dem i telefonen.

  60. Vi hade professionella kontakter
    i ett kartotek-

  61. -och privata kontakter som vi
    upprätthöll med hjälp av adressboken.

  62. Nu finns det ny teknik som möjliggör
    nya praktiker och nya beteenden-

  63. -omformade beteenden
    med hjälp av ny teknik-

  64. Sociala medier är byggda för att vi
    ska kunna hålla koll på varandra.

  65. Vi går mycket hjälp med att se inte
    bara vad våra närmaste håller på med-

  66. -utan även några steg till.

  67. Den här bilden är från "tickern",
    en del av Facebook.

  68. Vi ser vem
    som har blivit ihop med vem-

  69. -nån fyller år,
    nån har lagt upp nya bilder.

  70. Ibland kan man se vad som händer
    på andra plattformar.

  71. Här ser vi att nån
    gillar en bild på Instagram.

  72. På Instagram har vi nåt liknande.
    Under "newsfliken" till höger-

  73. -ser vi hur folk har interagerat med
    våra bilder. Nån har gillat min bild-

  74. -nån har följt mig.
    Tittar man på fliken "following"-

  75. -ser man vilka de som vi följer
    också följer, så att säga.

  76. Vad de har gillat för bilder.
    Vi ser inte bara...

  77. Vi ser inte bara vad de vi följer
    gör med våra bilder-

  78. -vi ser ytterligare några steg.

  79. Man kan ha koll på Klout score
    som visar-

  80. -hur mycket man influerar på nätet,
    hur spännande och "likeable" man är.

  81. Vi får veta om nån börjat följa oss
    och om nån "avföljt" oss.

  82. Det handlar inte om att vi ser
    ett statiskt skyltfönster-

  83. -utan vi kan se mekanismerna bakom-

  84. -och mycket mer än det vi ser
    vid första anblick.

  85. Vad driver oss att hålla koll?
    Det finns olika teorier kring det.

  86. Är det nån som vet vem det här är?

  87. Vem sa? Du?

  88. Pierre Bourdieu. Jag hade en ledtråd,
    men du tog den ändå.

  89. Det är Pierre Bourdieu, en sociolog
    som levde mellan 1930 och 2002.

  90. Han pratade om att vi har tillgång
    till olika former av kapital.

  91. Det är också möjligt att omvandla
    till andra typer av kapital.

  92. Bland annat pratade han om socialt
    kapital som han beskrev så här...

  93. Det orkar ingen av er att läsa.
    Vi gör så här i stället.

  94. Det handlar förenklat om
    de kontakter och nätverk-

  95. -som vi antingen har
    eller potentiellt har-

  96. -genom vänner, gamla klasskompisar
    eller folk vi har pluggat med.

  97. Om man tittar på sociala medier med
    Bourdieuglasögonen kan man tänka sig-

  98. -att det ökar vårt sociala kapital
    att vi gör våra relationer synliga.

  99. Att vi får många retweets,
    många följare, många "likes".

  100. Vi kanske har "crediga" vänner
    på Facebook.

  101. Han menar att det skulle öka
    vårt sociala kapital.

  102. I förlängningen kan vi omvandla det
    till ett annat kapital.

  103. Om vi har många vänner
    har vi kanske lättare att få jobb.

  104. Det kan också ge oss ett ökat
    förtroende i vissa sammanhang.

  105. Vi kan få högra lön, och så där.

  106. Det gillar man ju.

  107. De senaste åren har vi börjat dela
    med oss av bilder på nätet.

  108. Det kanske ni kan
    relatera till själva.

  109. Fotografen förhåller sig till
    en publik när man tar en bild.

  110. Antingen är det vänner och bekanta
    som man kan visa mobilen för-

  111. -eller som vi gjorde tidigare,
    vi bjöd hem vänner på diabildshow.

  112. Så har det varit,
    man förhåller sig till nån annan.

  113. Man är medveten att de kommer ses
    av andra, helt enkelt.

  114. Det kan vara vänner,
    familj eller följare på nätet.

  115. Ett intressant exempel var en 19-årig
    tjej som jag pratade med i somras-

  116. -om Instagram. Hon pratade om hur
    hon förhåller sig till sin publik-

  117. -när hon delar bilder-

  118. -vad det betyder med likes
    och uteblivna likes.

  119. Hon sa att känns som ett misslyckande
    om man inte får några likes.

  120. Om man jobbar mycket med att skriva
    nåt eller göra en snygg bild...

  121. Får man inga likes känns det ledsamt.

  122. Vid flera tillfällen har hon plockat
    bort bilden i stället.

  123. Hon pratade om att det finns
    en oskriven lag:

  124. Man gillar bilder
    som folk i ens närhet lägger upp.

  125. Lägger ens bästa vänner upp bilder
    där de är snygga-

  126. -så gillar man den bilden.
    Inte för att det är en fin bild-

  127. -det handlar om bekräftelse
    och att visa uppskattning.

  128. Hon sa att det känns jobbigt
    om hon är inne och använder appen...

  129. Om hon har lagt upp en bild på sig
    själv där hon ser bra ut-

  130. -och hennes kille inte gillar den,
    men hon kan se genom fliken-

  131. -att han i sin tur varit inne
    och gillat andra bilder.

  132. Då kände hon att det var jobbigt, hon
    kan se att han har sett hennes bild-

  133. -men inte uppskattat den.

  134. Hon sa att man ofta gillar en bild
    för att det är tydligt att...

  135. ...personen som lägger ut den vill
    ha likes. Man söker bekräftelse.

  136. Det kan vara en bild som är tydligt
    kopplad till en prestation-

  137. -eller en uppenbart ansträngd bild.

  138. Då gillar man, helt enkelt.

  139. En fara med det här, som det pratades
    mycket om för några år sen-

  140. -framför allt i kvällstidningarna...
    Ni ser rubriken från Metro:

  141. Är man orolig, kan man göra testet
    för att se om man är beroende.

  142. Visar det sig att man är det, kan man
    få hjälp med hur man ska hantera det.

  143. Det pratades mycket om det för...
    2009 är den här ifrån.

  144. Det var då allt fler började använda
    sociala medier och oron växte fram.

  145. Det var Graham Jones, amerikansk
    psykolog myntade det här uttrycket-

  146. -en diagnos för folk som hela tiden
    förhåller sig till sina nätverk.

  147. Man formulerar roliga tweets
    i bakhuvudet-

  148. -eller tänker ut nån kul "caption"
    att lägga på en bild.

  149. Han menar att man skapar
    en onödig stress när man gör det-

  150. -i och med möjligheten att alltid
    dela med oss av vad vi gör.

  151. Det kan bli ett beroende för en.

  152. Det som driver det är känslan av
    att tillhöra ett större sammanhang-

  153. -vilket är en grundläggande
    sociologisk drivkraft.

  154. Det skulle vara motivet bakom
    att vi uppdaterar som vi gör-

  155. -eller som vissa "status-uppdatera-
    ångest-drabbade" gör.

  156. Här har vi en gammal reklambild
    från 1955.

  157. Det är ett kontorslandskap-

  158. -med några personer
    som sitter i samma rum.

  159. På ett plan kan de anses vara
    tillsammans i rummet.

  160. På ett annat plan kan man säga att de
    är separerade, det är skärmar mellan.

  161. Det har säkert sina fördelar
    och nackdelar att ha det så.

  162. Å ena sidan kan man jobba ostört,
    man kan hålla på med sitt.

  163. Å andra sidan kan det vara isolerande
    att sitta så här.

  164. Det beskrivs som att de är
    "alone together"-

  165. -de är tillsammans fast ändå ensamma.

  166. En kvinna som har jobbat med det-

  167. -är forskaren Sherry Turkle.

  168. Hennes senaste bok
    heter "Alone together".

  169. Hon har tittat på det som illustreras
    i kontorsbilden-

  170. -fast i en mer ny teknik/modern
    teknik/sociala medie-sammanhang.

  171. Hon pratar om att även om vi är
    med andra, vi umgås på nätet-

  172. -vi pratar med folk online, vi är
    nere i våra datorer och mobiler.

  173. Vi kanske upplever att vi umgås,
    men det gör vi ju inte.

  174. Hon har exempel på
    hur yngre prioriterar bort-

  175. -vad hon kallar riktiga möten
    utanför Internet.

  176. Yngre generationer kanske hellre
    skriver en tweet eller ett SMS-

  177. -i stället för att ringa sina vänner
    och höra deras röst.

  178. Folk pratar om att
    även om de själva är ensamma-

  179. -så vet de att nån håller koll på en.

  180. Om man har lagt ut bilder på Facebook
    som killen som i exemplet-

  181. -så vet han att även om han
    inte är vid datorn-

  182. -vet han att nån annan i just detta
    ögonblick tittar på bilder på honom.

  183. Det upplever han som stressande.

  184. En tjej är rädd för att "adda"
    sin pappa på Myspace.

  185. Hon var orolig att inte kunna
    motstå frestelsen att stalka honom.

  186. Hon nämner även en kille som...

  187. En 17-årig kille
    som har analyserat det här djupt.

  188. Han säger att det är normalt,
    men ändå lite "creepy" att stalka-

  189. -eller följa efter nån på Internet.

  190. Det är inte mot några regler
    att kolla på nåns bilder-

  191. Det är inte mot några regler att läsa
    vad som står på nåns Facebookvägg.

  192. Det är att lyssna på en konversation
    man inte är inbjuden till.

  193. Efter att ha ägnat sig åt det,
    måste han duscha.

  194. Han känner sig smutsig
    för att han tagit del av info-

  195. -som inte är ämnad för honom.

  196. En intressant grej med sociala medier
    är att det gör det möjligt-

  197. -att ägna oss åt aktiviteter
    som inte är okej utanför nätet.

  198. Sånt som inte är okej i andra
    sammanhang är plötsligt okej online.

  199. Jag vet inte om nån kan relatera
    till det, men jag har hört att vissa-

  200. -använder Facebook
    för att hålla koll på gamla ex.

  201. Det går tillbaka till att det bara
    är en tredjedel som har Facebook-

  202. -som uppger
    att de själva skriver nånting.

  203. Vad gäller att hålla koll
    på gamla ex på Facebook-

  204. -har visat sig vara mer skadligt
    än vad man kan tro.

  205. Traditionellt sett visar forskning
    att om man har kontakt med en f.d.-

  206. -så är det svårare att gå vidare.

  207. En forskare
    tyckte det var intressant-

  208. -och undersökte
    460 Facebookanvändare.

  209. Han kom fram till att av dem
    som hade kvar sina ex på Facebook-

  210. -mådde sämre. De hade inte gått
    vidare från den gamla relationen.

  211. De hade svårare att göra det.

  212. Allt på nätet är inte oro
    och farligt och stress och stalking.

  213. Man tror att Instagram handlar om
    att ta bilder på sig själv-

  214. -eller på sin mat.

  215. Vi har forskat på det
    och undersökt vad folk gör.

  216. Det visar sig att många engagerar sig
    mer i bilden än man kan tro.

  217. Inte bara att man lägger
    ett snyggt filter på-

  218. -utan man står i konstiga vinklar-

  219. -man tar flera bilder,
    för att sen välja ut själv-

  220. -eller frågar kompisen
    vilken man ska välja.

  221. Man lägger mycket energi
    på att komma på roliga bildtexter.

  222. Man kanske googlar stavningen...

  223. ...för att inte framstå
    som att man inte kan stava.

  224. Vissa lägger hashtags
    på sina bilder-

  225. -för att visa hur bilden är tagen,
    med den här telefonen-

  226. -med det filtret. Här är jag...

  227. Och andra hashtags som visar
    vad bilden symboliserar.

  228. Trots att det finns möjlighet att
    använda medierna för att ha koll-

  229. -så är det ändå så
    att många använder sig av tekniken-

  230. -eller nya mediakanaler
    för att kommunicera med varandra-

  231. -på olika sätt. Man umgås och håller
    kontakt med folk man kände-

  232. -men nu bor man på olika platser.

  233. Man gör det på ett ganska trevligt
    och ofarligt sätt.

  234. Det är svårt att säga att det är
    p.g.a. dem som vi har en osund koll-

  235. -på saker och ting.

  236. Det kanske handlar om att om man
    redan är lite nyfiket lagd-

  237. -så hittar man sätt
    att få tag i information ändå.

  238. Med de orden tackar jag för mig.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Normer på nätet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad betyder en "like" på Facebook? Hur övervakar vi varandra med hjälp av sociala medier? Bara en tredjedel av dem som finns på sociala nätverk är själva aktiva - de flesta tittar mer på vad andra skriver. Beata Jungselius forskar vid Göteborgs universitet om hur sociala medier används i vardagen. Utvecklingen går snabbt. Inspelat 26 april 2013 på Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Från arrangemanget "Vi vet vad du gör - övervakning och masskontroll i dagens tekniksamhälle". Arrangör: Vetenskapsfestivalen i Göteborg.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier
Ämnesord:
IT, Informationsteknik, Sociala medier
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Övervakning och kontroll

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Övervakning och kontroll

Europeiskt dataskydd

En ny europeisk lag om persondataskydd tar form. EU-parlamentarikern Amelia Andersdotter (PP) berättar om förslagen som förhoppningsvis ska ge individen bättre kontroll över sina personuppgifter och samtidigt underlätta för företag. Inspelat i Göteborg 26 april 2013. Arrangör: Vetenskapsfestivalen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Övervakning och kontroll

Dataskydd i sociala medier

Juridikstudenten och internetaktivisten Max Schrems menar att Facebook inte följer europeisk dataskyddslag och att de lagrar väsentligt många fler uppgifter än de vill upplysa om. Han har startat gruppen Europe vs. Facebook som ställer frågan om vem som är ansvarig för klagomål på Facebook. Inspelat i Göteborg 26 april 2013. Arrangör: Vetenskapsfestivalen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Övervakning och kontroll

Stereotyper skapade av data

En algoritm är vad man ger maskiner så att de utifrån olika data kan tillverka modeller. Katja de Vries, forskare i juridik med filosofisk inriktning, ger exempel på hur långt modellframställningen kan gå - från att vi blir kartlagda i form av läsintresse när vi köper böcker på nätet till att övervakningskameror klassificerar etnisk tillhörighet. Inspelat i Göteborg 26 april 2013. Arrangör: Vetenskapsfestivalen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Övervakning och kontroll

Hur hanteras dataskyddet?

Är det företagens, samhällets eller vårt eget ansvar att skydda oss mot att data om oss används på sätt vi inte känner till? Panelsamtal med EU-parlamentariker Amelia Andersdotter (PP), nätaktivisten Max Schrems och juridikforskaren Katja de Vries. Inspelat i Göteborg 26 april 2013. Arrangör: Vetenskapsfestivalen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Övervakning och kontroll

Normer på nätet

Vad betyder en ”like” på Facebook? Hur övervakar vi varandra med hjälp av sociala medier? Bara en tredjedel av dem som finns på sociala nätverk är själva aktiva - de flesta tittar mer på vad andra skriver. Beata Jungselius forskar vid Göteborgs universitet om hur sociala medier används i vardagen. Inspelat i Göteborg 26 april 2013. Arrangör: Vetenskapsfestivalen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Övervakning och kontroll

Teknik och terrorism på 1800-talet

Mats Fridlund forskar i vetenskapsteori. Han har studerat den moderna revolutionära terrorismens uppkomst i Ryssland i slutet av 1800-talet. Vilken betydelse hade utvecklingen av tryckteknik, tryckpressar och hektografer, revolvrar och i viss mån dynamit för att radikalisera propagandister till revolutionister och terrorister? Inspelat i Göteborg 26 april 2013. Arrangör: Vetenskapsfestivalen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Övervakning och kontroll

Internetövervakning och revolutioner

Christopher Kullenberg, forskare i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet, visar hur företag och stater kan bygga in funktioner som övervakning i datornätverk. Inspelat i Göteborg 26 april 2013. Arrangör: Vetenskapsfestivalen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Övervakning och kontroll

Cyberkonflikten arabiska våren

Forskaren Athina Karatzogianni har satt konflikten i Egypten i ett historiskt, socialt och kommunikativt sammanhang och jämfört med andra internationella konflikter. Kan det finnas gemensamma nämnare, en generell teori som gäller alla motståndsnätverk? Inspelat i Göteborg 26 april 2013. Arrangör: Vetenskapsfestivalen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Övervakning och kontroll

Storebror på nätet

Mathias Klang, forskare inom sociala medier och digitala rättigheter vid Göteborgs universitet, säger att människor alltid har läckt information om sitt privatliv, men idag samlas och sprids informationen via tekniken på ett sätt vi kanske inte önskar. Inspelat i Göteborg 26 april 2013. Arrangör: Vetenskapsfestivalen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Övervakning och kontroll

Frågor kring teknikens betydelse

Kort frågestund med Christopher Kullenberg, forskare i vetenskapsteori, Athina Karatzogianni, forskare i nya medier och politisk kommunikation, samt Mats Fridlund, forskare i vetenskapsteori. Inspelat i Göteborg 26 april 2013. Arrangör: Vetenskapsfestivalen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Återskapa det förflutna

Nicoló Dell'Unto, forskare i antikens kultur och samhällsliv, berättar att virtual reality gör det möjligt för arkeologer att visualisera fornlämningar i 3D och att visa det för allmänheten. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Den kinesiska muren

Kinesiska muren har varit en del av Kinas försvar mot omvärlden i två tusen år. När professor Chen Bingzhong lade fram bevis för att medlemmar ur kommunistpartiets ledning varit delaktiga i mörkläggningen av en aidskatastrof ställdes han inför den nya Stora Muren - brandväggen som ska skydda kineserna från information som anses skadlig.

Fråga oss