Titta

UR Samtiden - Hjärnans dag 2013

UR Samtiden - Hjärnans dag 2013

Om UR Samtiden - Hjärnans dag 2013

När blir nedstämdhet en sjukdom, och var går gränsen mellan genialitet och galenskap? Går det att utveckla hjärnan genom träning och hur förebygger man demens? I det här seminariet får vi möta några av landets främsta forskare som berättar om de senaste rönen inom hjärnforskning. Vi får också lyssna till en personlig berättelse om hur det är att drabbas av stroke mitt i livet. Inspelat 22 april 2013 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Till första programmet

UR Samtiden - Hjärnans dag 2013 : Sjuk eller bara nestämdDela
  1. Jag är fascinerad
    av allt som har med hjärnan att göra.

  2. Jag är himla glad över att vara här-

  3. -för vi kommer att få prata
    med dem som vet allra mest.

  4. Vi brukar prata om kropp och själ
    här i västerlandet.

  5. Det är ett uttryck från en tid
    då vi inte visste var jaget sitter-

  6. -och om hur våra tankar,
    vår personlighet-

  7. -våra minnen och relationer,
    vår världsbild och våra värderingar-

  8. -allt det som uttrycker själen,
    formas och finns i hjärnan.

  9. Hjärnan är förstås en del av kroppen
    hur obegripligt det än kan kännas.

  10. Min kropp är inte större än så.
    Mitt inre universum är gränslöst.

  11. Hur får det plats
    i en så liten behållare?

  12. Det är ett av livets stora mysterier.

  13. Men vi vet att det gör det.
    Där sitter det.

  14. Inte konstigt att vi glömmer det.

  15. Vi ska få höra om den fascinerande
    världen som hjärnan utgör.

  16. Vi får träffa ledande forskare.
    Som Gunilla sa:

  17. Vi har kommit hit
    för att vi vet-

  18. -att det är en himla spännande tid
    för de här frågorna.

  19. Man kan gå på Hjärnans Dag varje år
    och möta nya fantastiska genombrott.

  20. Mänsklighetens kunskap om hjärnan
    avancerar med häpnadsväckande kliv.

  21. Det är en ynnest för oss vanliga
    människor att kunskapen sprids.

  22. Jag tänker nu presentera
    vår första talare:

  23. Mikael Landén är professor
    i allmän psykiatri vid GU-

  24. -och gästprofessor i psykiatrisk
    epidemiologi vid KI.

  25. Han forskar om bipolärt syndrom
    ofta med hjälp av enorma studier.

  26. Han ska besvara en fråga-

  27. -som det är vanligare att fundera på
    på privat, individuell nivå:

  28. När blir nedstämdhet en sjukdom?

  29. -Varmt välkommen, Mikael Landén.
    -Tack.

  30. Jag tänkte börja med
    att citera Charles Darwin.

  31. Det är väl den största vetenskapliga
    upptäckten alla kategorier någonsin-

  32. -när han förstod
    hur själva livet uppstod.

  33. Livet kan verka dystert och futtigt
    när man läser Sydsvenskan och GP.

  34. Men jag råkar leva i en tid-

  35. -då jag har fått förklarat för mig
    hur liv uppstår-

  36. -och varför vi fungerar som vi gör.

  37. Det kommer att ta några hundra år
    att smälta detta.

  38. Han skrev också boken "The Expression
    of the Emotions in Man and Animals".

  39. Han hävdar att det finns
    universella känslor-

  40. -som alla människor kan förstå
    och även till viss del djur.

  41. Han listade dem: förtvivlan och sorg-

  42. -fruktan, vrede,
    lycka, avsmak, förvåning.

  43. Det där har stått sig. I dag använder
    en del forskare såna här bilder.

  44. Vi är olika bra på
    att känna igen ansiktsuttrycken.

  45. Man kan datormanipulera dem
    på olika sätt.

  46. Om vi tar rädsla till exempel.
    Ser ni det omedelbart?

  47. Alla har känt sig rädda.
    Alla ser att han är rädd.

  48. Men benägenheten att bli rädd är en
    normalfördelad egenskap, som längd.

  49. En del människor
    blir inte rädda för nånting.

  50. De lever först när de får hänga så
    där. Andra blir rädda för allting.

  51. Om man blir rädd för saker som inte
    finns pratar vi om ångestsjukdomar.

  52. Samma sak med ledsenhet: De flesta
    har varit ledsna och känner igen det.

  53. Det är normalfördelat.

  54. En del hoppar omkring i ett vårrus
    utan att nånsin vara ledsna-

  55. -och andra är mer dystra av sig.

  56. Då är frågan: Vad är normalt?

  57. Jag ska berätta om "positive
    illusions", positiva illusioner.

  58. Jag läser på engelska.
    Shelley Taylor sa så här:

  59. "Snarare än att uppfatta sig själva
    och världen på ett korrekt sätt"-

  60. -"betraktar de flesta sig själva,
    sitt liv och framtiden mer positivt"-

  61. -"än vad som är objektivt troligt."

  62. De flesta uppfattar
    sina omständigheter-

  63. -som mer positiva än vad de är.

  64. Det har man visat i studier.
    Det finns tre komponenter:

  65. "Above average effect", "illusion
    of control", "optimism bias".

  66. "Above average effect" är...

  67. Om jag frågar er här
    hur ni kör bil-

  68. -kommer de flesta av er att svara
    att ni kör bättre än medelsvensson.

  69. Det är matematiskt omöjligt.
    Det gäller även-

  70. -för hur ni tycker att ni uppfostrar
    era barn, hur er känsla för etik är-

  71. -och er egen hälsa uppfattar ni som
    bättre än genomsnittet i genomsnitt.

  72. Det andra är "illusion of control".
    Livet är slumpmässiga händelser.

  73. Plötsligt står man här i Folkets hus
    och vet inte hur det gick till.

  74. En medföreläsare sa:
    "Vill man nånting blir det så."

  75. Det är bluff. Vi bara inbillar oss
    att vi har makt över våra liv.

  76. Det sista är "optimism bias". Om man
    frågar er hur sannolikt det är-

  77. -att det blir dåligt väder i morgon,
    att Ryssland anfaller och så vidare-

  78. -så kommer ni konsekvent
    att nedspela risken.

  79. Man kan räkna ut hur vädret blir,
    men ni tror att det blir bra.

  80. Det får spännande effekter när vi
    klassificerar stämningstillstånd.

  81. I mitten hittar ni "neutral",
    och det är ju frisk.

  82. Då ser man realistiskt på världen.

  83. Om man är mer dyster, vid dystymi,
    ser man pessimistiskt på tillvaron-

  84. -och vid depression
    mycket mer pessimistiskt.

  85. Men "positive illusions"
    gör att det inte blir så.

  86. Frisk, ett neutralt stämningsläge,
    innebär att man ser ljust på livet.

  87. Realisterna är de här dystra typerna.

  88. De säger som Ior: "Alla kan inte,
    somliga vill inte, så är det bara."

  89. Den friska killen
    är offer för "positive illusions".

  90. Varför är inte alla som Tiger? Det
    verkar roligare än att vara som Ior.

  91. Svaret är att evolutionen inte skapar
    lyckliga människor utan överlevande.

  92. Det är inte alltid smart att vara
    som Tiger. Tänk er ett kyligt Norden-

  93. -marken är snöig,
    och så hoppar man runt som Tiger-

  94. -och ska ut och så
    eller jaga djur som inte finns.

  95. Han skulle komma sämre ut
    än nån som låg lite lågt-

  96. -och bidade sin tid
    och väntade till våren.

  97. Tiger är inte alltid en vinnare
    fast det verkar så.

  98. Vad är normalt? Jo, ett vitt spektrum
    av benägenhet för uppgivenhet.

  99. Ändå talar vi om depression som
    en sjukdom. Det är nåt längst ut-

  100. -förbi Ior.

  101. Vi har olika symptom på depression,
    och många av oss kan känna igen dem-

  102. -som nedstämdhet och att man inte är
    intresserad av sånt man brukar gilla.

  103. Sen är det en lång lista.
    Den är inte fullständig.

  104. Man tycker inte om mat och går ner i
    vikt. Man är trött och saknar energi.

  105. Man får skuldkänslor
    och får svårt att koncentrera sig.

  106. Livet kan kännas meningslöst,
    och man kan få tankar på döden.

  107. Men vem har inte känt så?
    Är detta verkligen en sjukdom?

  108. Eller är det
    ofrånkomliga aspekter av livet?

  109. Vi psykiatrer
    brukar ha några standardlösningar:

  110. Det måste ha pågått en viss tid.

  111. Om man känner så här en helg
    är det inte en sjukdom.

  112. Helt arbiträrt har vi sagt två veckor
    för att det ska kallas en depression.

  113. Sen ska det orsaka lidande
    eller nån funktionsstörning.

  114. När vi inte fungerar på arbetet och
    fritiden har vi nån slags sjukdom.

  115. Sen kan man utesluta andra saker. Det
    ska inte vara på grund av en sorg.

  116. Det här översvämmas vi av:
    "Unga mår allt sämre".

  117. Jag har hört
    vår socialminister Göran Hägglund.

  118. Han tar sagt att vi har iPad
    och iPhone och allt vi behöver-

  119. -och ändå är de unga så ledsna.
    Hur kan det gå ihop? Vad ska vi göra?

  120. Hur vet man det? Man delar ut enkäter
    till 6 000 ungdomar i Stockholms län-

  121. -och frågar om de har haft
    ont i magen eller känt oro-

  122. -eller har haft huvudvärk.
    Sen skriver man om det i DN.

  123. Nästa år ser man om fler
    har huvudvärk och ont i magen.

  124. Jag tycker inte
    att det här är psykiatri.

  125. Om Göran Hägglund vill göra nåt åt
    ökad psykisk ohälsa-

  126. -så vore det bästa att lägga ner
    såna enkäter om ont i magen.

  127. Det är inte psykisk sjukdom.
    Psykisk sjukdom finns däremot.

  128. Mikael Ljungberg tar jag som ett
    exempel, den framgångsrika brottaren-

  129. -som inte kunde klaga på
    att det inte gick bra.

  130. Olympisk mästare, världsmästare
    och europamästare.

  131. Han fick till och med
    krama kungen och Silvia.

  132. Han begick självmord
    i ett depressivt skov.

  133. Han hade haft
    depressiva skov tidigare-

  134. -men nu begick han självmord.

  135. Det här är inte att ha ont i magen
    nån gång utan det var en sjukdom.

  136. Här är skarpa data.

  137. Det här är självmordsfrekvensen
    1980-2007, men det ser samma ut nu.

  138. Ni ser att det går stadigt neråt.

  139. Vi tror oss vara ganska säkra på
    vad detta beror på.

  140. Det beror exempelvis på den ökade
    förskrivningen av antidepressiva.

  141. Och det finns ett större utbud
    av evidensbaserad kognitiv terapi.

  142. Det kan vara en delförklaring.

  143. Den gröna linjen är den unga gruppen.

  144. Deras självmordsfrekvens är låg
    men minskar inte.

  145. Det beror nog på Socialstyrelsens
    varningar.

  146. Man får inte
    förskriva antidepressiva åt dem-

  147. -så de får ingen effektiv behandling.

  148. Men glädje, då? Vi vill vara glada.
    Därför snusar vi och dricker kaffe-

  149. -och ägnar oss åt alla möjliga saker.

  150. Kan man vara för glad? Ja, alla
    stämningslägen kan bli för mycket.

  151. Det kallar vi förhöjt stämningsläge
    eller mani. Hypomani är lite under.

  152. Det är en flytande övergång även här.

  153. Man får ökad energi,
    tanken är klarare-

  154. -man kan koncentrera sig,
    allt känns lätt.

  155. Men när man slutar sova
    bryts koncentrationen ner-

  156. -och man varvar upp
    och gör dumma saker.

  157. I fullskalig mani gör man saker
    som kan få konsekvenser.

  158. Jag hade en patient
    som hade köpt fjorton solarier.

  159. Han hade inte varit i branschen
    förut. Utsikterna att lyckas var små.

  160. Självkänslan ökar,
    och man pratar fortare.

  161. Till slut så minskar omdömet.
    Det kallar vi mani.

  162. Bipolära syndrom
    är extrema växlingar i stämningsläge-

  163. -uppåt eller neråt.

  164. Vi har problem i bipolärvärlden.
    I Tyskland gjordes en undersökning.

  165. Ordet "manodepressiv"
    var från början en tysk uppfinning.

  166. Man har inte vant sig vid
    den anglosaxiska termen "bipolär".

  167. Man undersökte hur många
    som var bekanta med det här.

  168. Man frågade 1 006 personer:
    "Was ist eine Bipolare Störung?"

  169. 4,6 procent
    sa att det var psykiatrisk sjukdom.

  170. 20 procent gissade på
    att det var ett växelströmsfel-

  171. -och 61 procent svarade att det var
    "Störung die Eisschmelze"-

  172. -alltså att isarna
    på Nord- och Sydpolen smälter.

  173. Så vi har ett informationsproblem.

  174. Bipolär sjukdom är livsfarligt.

  175. Vi vet att utan behandling
    begår en femtedel självmord.

  176. Det är en 20 gånger ökad risk
    för självmord.

  177. De har en ökad dödlighet i annat,
    som lungsjukdom och infektioner.

  178. Om man tar en kvinna som insjuknar
    vid 25 års ålder-

  179. -så förlorar hon i genomsnitt
    nio år av sitt liv.

  180. Det här är vår forskning,
    som stöds av Hjärnfonden.

  181. Vi gjorde magnetkameraundersökningar
    och tittade på antalet maniska skov.

  182. Grafen visar ett område i hjärnan,
    dorsolaterala prefrontala cortex.

  183. Det är volymen av den hjärnregionen.

  184. På x-axeln är det antal maniska skov:
    noll, ett, två, tre och så vidare.

  185. Det verkar vara en tydlig minskning
    av grå hjärnsubstans-

  186. -för varje maniskt skov.
    De tycks skada hjärnan.

  187. Området har betydelse för sånt
    som bipolära kan ha svårt med-

  188. -exekutiva funktioner, som har
    att göra med planeringen av vardagen.

  189. WHO, Världshälsoorganisationen,
    undersöker vad som orsakar ohälsa-

  190. -och "disabilty", vad man nu kan säga
    på svenska, "inte bra fungerande".

  191. Man kan titta på olika åldersgrupper.

  192. För att illustrera har jag valt ut
    kvinnor i åldern 15-44 år.

  193. De mörkblå är i-länder,
    höginkomstländer.

  194. De ljusblå
    är låg- och medelinkomstländer.

  195. Man ser i hur hög utsträckning
    det påverkar livsfunktionerna.

  196. Den dominerande orsaken är unipolär
    depression, alltså vanlig depression.

  197. Psykiatriska sjukdomar dominerar.

  198. Här är schizofreni, bipolär sjukdom
    och självskadebeteende.

  199. Här är paniksjukdom
    och längst ner är alkoholmissbruk.

  200. Vi har tagit fram siffror på
    vad bipolär sjukdom kostar samhället.

  201. Det är behäftat med stor osäkerhet.

  202. Vi beräknade att det 2008 kostade 13
    miljarder kronor, 0,4 procent av BNP.

  203. Depression, 32 miljarder,
    1,1 procent av BNP.

  204. Det är stora pengar
    och stora funktionsförluster.

  205. En sammanfattning
    här i första halvlek:

  206. Nedstämdhet, oro och upprymdhet
    är normala känslor.

  207. Det är inget
    som vi ska diagnostisera.

  208. En del gör det för mycket.
    Jag raljerade mot hälsoenkäten-

  209. -men det här är personer som aldrig
    har sökt sjukvård.

  210. Vi behöver kanske inte vara oroade.

  211. Vi ska oroa oss
    för dem som själva söker sjukvård-

  212. -för bortom detta finns
    den "riktiga" depressionen och manin-

  213. -som orsakar lidande och död.

  214. Vi kan ju behandla de sjukdomarna.
    Vi har effektiv behandling.

  215. Det är ganska kul att vara psykiater.

  216. Varför ska man forska?

  217. Traditionellt i forskning vill vi
    förstå orsaken till sjukdomar.

  218. Först då kan vi hitta behandlingar,
    men ibland snubblar man över dem.

  219. Det har hänt några gånger
    i psykiatrin faktiskt.

  220. Om vi vet mekanismerna bakom är det
    lättare att designa botemedel.

  221. Allt vi kan göra är tack vare
    ett vetenskapligt förhållningssätt.

  222. Så här gjorde man på medeltiden:

  223. Man tänkte sig
    att själen hade en egen existens-

  224. -och att psykisk sjukdom berodde på
    besatthet av djävulen som ett straff.

  225. Om man har den synen är det inte så
    konstigt att behandlingen var mord.

  226. Jag tror att många "häxor"
    som brändes på bål-

  227. -hade schizofreni
    eller andra sjukdomar.

  228. Man kan ju te sig skrämmande
    och kanske säga att man är häxa.

  229. Om man tror att själen är besatt
    blir åtgärderna därefter.

  230. Sen kom upplysningstiden.
    Vi ifrågasatte auktoriteter.

  231. Den här bilden är så underbar.

  232. Åderlåtning sysslade man med
    ganska länge.

  233. På Stinas klinik i Jönköping
    kan man fortfarande få behandling.

  234. 1842 tänkte nån tysk att man
    skulle undersöka om det fungerar.

  235. Det här handlade
    om lunginflammation, pneumoni.

  236. Det var tre grupper. Den ena
    fick venesektion, åderlåtning.

  237. Den andra fick "Brechweinstein",
    kaliumantimonyltartrat-

  238. -farligt för naturen
    och farligt att handha.

  239. En grupp fick "diätetische Mitteln".
    De fick mat - sockerpiller.

  240. Sen ser han hur många som överlever.

  241. 1/5 av de åderlåtna dog och 1/5
    av de som fick "Brechweinstein".

  242. Av de som bara fick mat
    var det 7 procent som dog.

  243. Man kan tycka att Stinas klinik
    borde lägga ner, men det tar tid.

  244. Det här med andegrejer
    ligger ju på lut hela tiden.

  245. Förra året försökte man
    driva ut andar ur en flicka.

  246. Den katolska kyrkoherden eller
    biskopen i Göteborg kommenterade:

  247. "Man har andar och de kan bli besatta
    av någonting man gjort."

  248. Det är allvarligt
    att vuxna personer säger så.

  249. På Expressens löpsedlar häromdan
    stod att folk tror sig se andar.

  250. Slutligen ska jag säga nånting
    om S:t Görans bipolärprojekt-

  251. -som har fått stöd av Hjärnfonden.

  252. Vi undersöker patienter
    med bipolär sjukdom så noga vi kan-

  253. -och följer upp dem
    efter ett år och sju år.

  254. Målet,
    vad vi skulle vilja ha i framtiden-

  255. -är det individuell
    behandlingsplanering.

  256. Problemet i dag
    är att vi ju har behandlingar.

  257. För grupper med bipolär sjukdom eller
    depression och grupper utan det-

  258. -så kan vi säga vilka som svarar på
    antidepressiva, litium eller terapi.

  259. Men det finns många som inte svarar
    och många som får biverkningar.

  260. Vi vill ha
    individuell behandlingsplanering.

  261. Vi kanske skriver in
    det här i datorn:

  262. "En kvinna, 36 år, extremt trött,
    nedstämd, BMI 26." Det är normalvikt.

  263. Man har en viss personlighet, ingen
    inflammation, riskgener med mera.

  264. Datorn ger en lista där det står
    att för vanliga antidepressiva-

  265. -är chansen 65-72 procent att man
    svarar. Det är risk för viktuppgång.

  266. Antipsykotika: lägre chans
    att man svarar. Risk för viktuppgång.

  267. För viss beteendeterapi är chansen så
    här stor och självmordsrisken är hög.

  268. Om nu Google kan räkna ut
    vilken bok jag vill köpa på Amazon-

  269. -borde vi kunna
    ge mer exakta diagnoser-

  270. -och mer exakta behandlingsförslag.

  271. Till sist:
    Vad beror psykiska sjukdomar på?

  272. Det kan man som lekman uppfatta
    att det bråkas mycket om.

  273. Det är det som är så roligt.
    Det är must i den diskussionen.

  274. Mycket beror på
    att man ställer frågan på fel nivå.

  275. Om man har sett en film
    som berörde en väldigt mycket-

  276. -hur meningsfullt vore det då
    att studera VHS-bandet med filmen-

  277. -för att få reda på vad i filmen
    som appellerade till mig?

  278. Vore en principalkomponentsanalys
    av den digitala signalen meningsfull?

  279. Skulle jag få reda på
    vad som berörde mig i filmen?

  280. Omvänt, om man har en bildstörning-

  281. -är det då meningsfullt att intervjua
    regissören till filmen om det?

  282. Eller att klargöra hur filmen
    tar upp druidernas utanförskap?

  283. Sannolikt inte,
    ändå gör psykiatrin så.

  284. Vi blandar ihop maskinfel
    och psykologiska faktorer.

  285. Mycket av stridigheterna försvinner
    när vi studerar saker på rätt nivå.

  286. En nivå man kan studera
    är evolutionär nivå.

  287. Vi måste fråga oss: De här allvarliga
    sjukdomarna som är ärftliga-

  288. -hur kan de finnas kvar
    efter årmiljoners evolution?

  289. Ett svar tror jag att nästa talare,
    Simon Kyaga, har. Tack för mig.

  290. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Sjuk eller bara nestämd

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Alla människor kan bli nerstämda - en del ofta, andra mera sällan. Att vi blir nedstämda kan ha en evolutionär förklaring, menar Mikael Landén, professor i psykiatrisk epidemiologi. Att hela tiden gå omkring och vara positiv gör att vi inte ser de faror som hotar. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Folkets hus den 22 april 2013. Arrangör: Hjärnfonden.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Depression (psykiatri), Förstämningssyndrom, Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykiska sjukdomar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hjärnans dag 2013

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2013

Sjuk eller bara nestämd

Alla människor kan bli nerstämda - en del ofta, andra mera sällan. Att vi blir nedstämda kan ha en evolutionär förklaring, menar Mikael Landén, professor i psykiatrisk epidemiologi. Att hela tiden gå omkring och vara positiv gör att vi inte ser de faror som hotar. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Folkets hus den 22 april 2013. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2013

Kreativitet, kaos eller kreativt kaos

Redan Aristoteles sa att inget äkta geni någonsin har existerat utan ett stråk av galenskap. Hur ser då de vetenskapliga beläggen ut för relationen mellan genialitet och galenskap? Simon Kyaga, överläkare i psykiatri, berättar om de samband han har funnit. Inspelat i april 2013. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2013

Friskt, sjukt eller normalt

Hur ser våra föreställningar om psykisk sjukdom ut? Författaren och forskaren Ann Heberlein ger här sin personliga berättelse om vad det innebär att ha fått diagnosen bipolär sjukdom. Inspelat i Stockholm den 22 april 2013. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2013

Frågor och svar om psykisk sårbarhet

Tre forskare reflekterar kring vår syn på psykisk sjukdom. Medverkande: Ann Heberlein, författare och forskare; Mikael Landén, professor i psykiatri; Simon Kyaga, överläkare i psykiatri. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i april 2013. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2013

Träna hjärnan hos barn

Forskaren och sjukgymnasten Lina Bunketorp Käll berättar att det är lika viktigt att träna hjärnan som att träna den övriga kroppen. Flera vetenskapliga undersökningar visar att det går att träna hjärnan genom att lösa avancerade problem och att vistas i stimulerande miljöer. Hon frågar sig också vad vårt informationstäta samhälle gör med våra hjärnor. Idag bombarderas barn med information och det här måste i förlängningen förändra vårt sätt att tänka. Resultat visat att barn idag har svårare att fokusera på en sak vilket är viktigt att pedagoger är medvetna om. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Folkets hus i Stockholm den 22 april 2013. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2013

Den lärande hjärnan

Den senaste tiden har det varit mycket debatt om svenska barns skolprestationer. Men går det verkligen så dåligt som man kan läsa om i tidningarna? Tyvärr är det så, menar Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap. Inspelat i april 2013. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2013

Frågor och svar om lärande

Kan vi höja de dåliga kunskapsresultaten hos dagens barn genom att få in neurovetenskap i skolan och låta lärarutbildningen förmedla kunskap om vad hjärnan behöver för att fungera optimalt? Med Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, och forskaren och sjukgymnasten Lina Bunketorp Käll. Inspelat i april 2013. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2013

Bot mot Alzheimers sjukdom

I Sverige är en halv miljon människor drabbade av Alzheimers sjukdom, direkt eller via sina anhöriga. Här får vi höra om de vanligaste riskfaktorerna och vad vi själva kan göra för att undvika att drabbas av demens.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2013

Forskningen som räddade mitt liv

Bandyspelaren Mathias "Bissen" Larsson drabbades av en stroke 2010, endast 34 år gammal. Här berättar han om sin väg tillbaka om vad som nu är viktigt i livet. Tack vare framstående forskning och den senaste tekniken för att häva blödningar i hjärnan kunde läkarna rädda hans liv.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Markanvändningen i utvecklingsländer

Mats Sandewall, forskare i skogsresurser vid SLU, berättar om hur vi har sett på skog och mark genom tiderna. Rätt användning av skog och mark kan ge utvecklingsländerna den framåtrörelse de behöver. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaI sängen med Anna

Njutningen i mitt liv

Dansen och kärleken har gått som en röd tråd under 88-åriga Ericas levnad. Med ett långt och erotiskt liv bakom sig får hon på ålderns höst tillfredsställa sig själv när männen i hennes egen ålder har problem med potensen.

Fråga oss