Titta

UR Samtiden - Hjärnans dag 2013

UR Samtiden - Hjärnans dag 2013

Om UR Samtiden - Hjärnans dag 2013

När blir nedstämdhet en sjukdom, och var går gränsen mellan genialitet och galenskap? Går det att utveckla hjärnan genom träning och hur förebygger man demens? I det här seminariet får vi möta några av landets främsta forskare som berättar om de senaste rönen inom hjärnforskning. Vi får också lyssna till en personlig berättelse om hur det är att drabbas av stroke mitt i livet. Inspelat 22 april 2013 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Hjärnfonden.

Till första programmet

UR Samtiden - Hjärnans dag 2013: Frågor och svar om lärandeDela
  1. Jag vet inte om jag önskar
    att jag hade vetat det här tidigare.

  2. Nu finns pressen att prestera bättre
    än man har gjort tidigare-

  3. -och inte bara hasa sig fram.

  4. Om vi börjar med det här med skolan.

  5. Har ni förtroende för dagens
    skolsystem för den svenska skolan...

  6. -...på basen av det ni studerar?
    -Jag tror att lärarna gör sitt bästa.

  7. Däremot är det oroande
    att se de minskande resultaten.

  8. Jag ser ändå positiva trender
    att problemet uppmärksammas.

  9. Jag har nyligen blivit invald
    i Skolverkets insynsråd-

  10. -så jag vet att det pågår en dialog.

  11. Jag ser en stor vilja hos lärare
    att ta till sig den här kunskapen...

  12. -...och göra nåt.
    -Vad tänker du, Lina?

  13. Jag instämmer med Torkel,
    och det är ofta en fråga om resurser.

  14. Resurserna är bristfälliga i skolan,
    skolklasserna är stora-

  15. -och lärarkompetensen
    är ibland bristfällig.

  16. Framför allt skulle jag önska-

  17. -att man
    för in neurovetenskapen mer i skolan.

  18. Såvitt jag förstår har man
    ingen undervisning alls om hjärnan-

  19. -på lärarutbildningarna, men det är
    med hjärnan som man lär sig.

  20. Min förhoppning är-

  21. -att man i framtiden för in mer
    av neurovetenskapliga insikter-

  22. -och utbildar lärare om hjärnan.

  23. Människor som blir gympalärare får ju
    engagera sig i fysiologi och anatomi-

  24. -så det känns rimligt att de andra
    lärarna ska hålla på med hjärnan.

  25. Fysisk aktivitet är viktigt
    också för den kognitiva kapaciteten-

  26. -och att musik är viktigt
    för inlärning har också påtalats.

  27. Ute i världen på elitutbildningar
    och dyra privatskolor-

  28. -spelar alla barn ett instrument
    och håller på med en sport.

  29. Jag blir lite orolig, för det där
    är väldigt kopplat till klass-

  30. -på nåt sätt.

  31. Det känns som om barn vars föräldrar
    engagerar sig i fritidsaktiviteter-

  32. -kommer att få bättre förutsättningar
    också på den här fronten.

  33. Kan vi göra nåt åt det?

  34. Jag hoppas verkligen det.
    När det kommer till kultur i skolan-

  35. -så vet jag att min gamla fiollärare,
    hon är kulturchef i Mölndals stad...

  36. De har fått anslag
    från Kulturrådet i 5 år.

  37. Nu fick de 1,7 miljoner,
    vilket är fantastiskt roligt.

  38. Deras mål är
    att föra in kultur i skolan.

  39. Ett av deras projekt är dansmatte.
    Jag vet inte hur det går till, men...

  40. -Ett slags dataspel?
    -Nej, man använder kroppen.

  41. -Man dansar.
    -Ja.

  42. Sen har de även filmproduktion, musik
    och dans, utan koppling till matte.

  43. Så skolan är som en utjämnande faktor
    också på det här området.

  44. Förut hade vi
    den gamla kommunala musikskolan-

  45. -som spred det här jämnare, om man
    ska titta på socioekonomisk status.

  46. Det är nog synd att den inte riktigt
    fungerar som den gjorde förut.

  47. Man skulle alltså kanske
    kunna tänka sig-

  48. -att det här att undervisningen i
    gymnastik har försvunnit från skolan-

  49. -samtidigt
    som kulturämnena försvinner-

  50. -och att den kommunala musikskolan
    inte når lika många längre-

  51. -kan vara en delförklaring, på samma
    sätt som pedagogiska förändringar är-

  52. -till de här resultaten.

  53. Vetenskapsmän hatar att spekulera,
    men man skulle kunna tänka sig detta.

  54. Det vill jag inte uttala mig om.

  55. Sverige har, näst efter Irland-

  56. -minst schemalagd idrott i EU.
    Man har skurit ned väldigt mycket-

  57. -trots att man vet att idrott
    har goda effekter på barns lärande.

  58. Så det är klart
    att man vill ändra på det.

  59. Jag hade faktiskt aldrig
    hört det här förrän i dag.

  60. Jag vet att idrott är bra
    för hälsan. Det är väletablerat-

  61. -men många människor som tycker om
    att se sig som intellektuella-

  62. -kanske skulle träna mer om de
    förstod att det är bra för hjärnan.

  63. Vad ska vi vanliga människor göra
    med den här informationen?

  64. Borde det påverka hur vi är
    som föräldrar och vår vardag?

  65. Ja, det tycker jag definitivt.

  66. Det handlar inte om att hårdträna
    på gymmet tre gånger i veckan.

  67. Det är snarare så att det handlar om
    den vardagliga aktiviteten-

  68. -att inte ta bilen
    och hissen överallt-

  69. -utan att ta vara på de tillfällen
    i vardagen när man kan promenera.

  70. Man kan gå av bussen en hållplats
    tidigare, man kan ta trapporna.

  71. Den stillasittande arbetsdagen,
    där man bara jobbar framför datorn...

  72. Jag tror
    att det är en stor fara för hälsan.

  73. Så detta...

  74. Jag har lite svårt att särskilja,
    från era beskrivningar-

  75. -stimulansen som är väldigt bra
    och utvecklande för hjärnan-

  76. -från stimulansen som bara är för
    mycket signaler, som stressar oss-

  77. -och skadar
    vår koncentrationsförmåga.

  78. Finns det en klar definition av det,
    eller är det kontextuellt?

  79. Jag försökte beskriva mina tankar
    om det där i min första bok-

  80. -"Den översvämmade hjärnan".

  81. Man får skilja mellan olika saker.
    Att göra två saker samtidigt-

  82. -eller att bara vara distraherad
    av irrelevant information.

  83. Det är ju så att det ofta kan
    försämra vår prestation i stunden-

  84. -distraktion och simultanutförande-

  85. -men det förstör nog inte hjärnan.
    Det ska man nog inte vara rädd för.

  86. Det enda det finns belägg för är att
    långvarig negativ stress är dåligt.

  87. Att göra många saker samtidigt-

  88. -kan till och med
    kanske ha en tränande funktion.

  89. Man har tittat på dataspelande-

  90. -men det finns inget som tyder på att
    det skulle orsaka ADHD, till exempel.

  91. Tvärtom ser man väldigt många
    positiva effekter av dataspelande.

  92. Många av exemplen som ni visade
    på olika övningar...

  93. Det känns som om spelen
    är mer avancerade versioner av dem.

  94. Tack.

  95. Textning: Maria Svedell
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Frågor och svar om lärande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lärarna gör säkert sitt bästa i dagens skola, men samtidigt är det oroande med de dåliga kunskapsresultat vi ser hos dagens barn, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap. Framför allt måste vi få in neurovetenskap skolan, och i lärarutbildningen måste det ingå kunskap om vad hjärnan behöver för att fungera optimalt, menar forskaren och sjukgymnasten Lina Bunketorp Käll. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Folkets hus i Stockholm den 22 april 2013. Arrangör: Hjärnfonden.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Allmän medicin, Barns utveckling, Hjärna, Inlärning, Kognitiv psykologi, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Neurovetenskap, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Psykologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hjärnans dag 2013

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2013

Sjuk eller bara nestämd

Alla människor kan bli nerstämda - en del ofta, andra mera sällan. Att vi blir nedstämda kan ha en evolutionär förklaring, menar Mikael Landén, professor i psykiatrisk epidemiologi. Att hela tiden gå omkring och vara positiv gör att vi inte ser de faror som hotar. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Folkets hus den 22 april 2013. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2013

Kreativitet, kaos eller kreativt kaos

Redan Aristoteles sa att inget äkta geni någonsin har existerat utan ett stråk av galenskap. Hur ser då de vetenskapliga beläggen ut för relationen mellan genialitet och galenskap? Simon Kyaga, överläkare i psykiatri, berättar om de samband han har funnit. Inspelat i april 2013. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2013

Friskt, sjukt eller normalt

Hur ser våra föreställningar om psykisk sjukdom ut? Författaren och forskaren Ann Heberlein ger här sin personliga berättelse om vad det innebär att ha fått diagnosen bipolär sjukdom. Inspelat i Stockholm den 22 april 2013. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2013

Frågor och svar om psykisk sårbarhet

Tre forskare reflekterar kring vår syn på psykisk sjukdom. Medverkande: Ann Heberlein, författare och forskare; Mikael Landén, professor i psykiatri; Simon Kyaga, överläkare i psykiatri. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i april 2013. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2013

Träna hjärnan hos barn

Forskaren och sjukgymnasten Lina Bunketorp Käll berättar att det är lika viktigt att träna hjärnan som att träna den övriga kroppen. Flera vetenskapliga undersökningar visar att det går att träna hjärnan genom att lösa avancerade problem och att vistas i stimulerande miljöer. Hon frågar sig också vad vårt informationstäta samhälle gör med våra hjärnor. Idag bombarderas barn med information och det här måste i förlängningen förändra vårt sätt att tänka. Resultat visat att barn idag har svårare att fokusera på en sak vilket är viktigt att pedagoger är medvetna om. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Folkets hus i Stockholm den 22 april 2013. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2013

Den lärande hjärnan

Den senaste tiden har det varit mycket debatt om svenska barns skolprestationer. Men går det verkligen så dåligt som man kan läsa om i tidningarna? Tyvärr är det så, menar Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap. Inspelat i april 2013. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2013

Frågor och svar om lärande

Kan vi höja de dåliga kunskapsresultaten hos dagens barn genom att få in neurovetenskap i skolan och låta lärarutbildningen förmedla kunskap om vad hjärnan behöver för att fungera optimalt? Med Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, och forskaren och sjukgymnasten Lina Bunketorp Käll. Inspelat i april 2013. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2013

Bot mot Alzheimers sjukdom

I Sverige är en halv miljon människor drabbade av Alzheimers sjukdom, direkt eller via sina anhöriga. Här får vi höra om de vanligaste riskfaktorerna och vad vi själva kan göra för att undvika att drabbas av demens.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2013

Forskningen som räddade mitt liv

Bandyspelaren Mathias "Bissen" Larsson drabbades av en stroke 2010, endast 34 år gammal. Här berättar han om sin väg tillbaka om vad som nu är viktigt i livet. Tack vare framstående forskning och den senaste tekniken för att häva blödningar i hjärnan kunde läkarna rädda hans liv.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Digitaliseringen av den svenska skolan

Den svenska skolan har en hög grad av digitalisering om man jämför med övriga Europa. Det säger Jan Hylén, expert i Digitaliseringskommissionen. Men det finns brister i den svenska skolan, bland annat olika förutsättningar i olika skolor, och många lärare saknar kunskap om de digitala verktygen. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Tvillingarna som slutade gå i skolan

Nannie och Natalie får specialanpassad undervisning eftersom de knappt varit i skolan på två år. Vi följer dem under deras tid på Almaröds skolveckohem, där tanken är att de ska läsa in allt de missat och på nytt lära sig att ta ansvar. Drömmen är att bo hos mamma igen och gå i en vanlig skola.

Fråga oss