Titta

Raja - Gränsen

Raja - Gränsen

Om Raja - Gränsen

Två män. En bil. En resa genom Norrbotten, från Tornedalsfesten i Luleå, längs med gränsen till Finland, via Kiruna, och till Nattfestivalen i Korpilombolo. Musikerna Markus Fagervall och Tony Björkenvall möter ordbokskreatörer, renskötare, musiker och författare som alla brinner för språket meänkieli och dess fortlevnad. Dessutom en massa musik, lite matlagning, mystiska liftare och världens första sms-roman på meänkieli!

Till första programmet

Raja - Gränsen: Reggae på meänkieliDela
  1. GRÄNSEN

  2. Hej!

  3. En vanlig snubbe, ett vanligt liv

  4. Om man härifrån skulle dra

  5. Stort tack! Fan, vad härliga ni är!

  6. Markus och Tony, ni ska ut och resa.
    Vad är det för resa?

  7. Vi hoppar i bilen
    och gör en resa i Tornedalen.

  8. Vi träffar folk som talar meänkieli
    och som inte gör det.

  9. Och får veta vad meänkieli
    betyder för dem.

  10. Och om man behöver det eller inte.

  11. Du kan ju inte meänkieli, Tony.
    Hur ska resan bli för dig?

  12. Jag har märkt att jag förstår
    mera än jag har trott.

  13. Jag vill ju lära mig, också. Så det blir
    nog en del lärande för mig.

  14. Tror du att du kommer att sjunga
    på meänkieli efter den här resan?

  15. -Ja... Det tror jag väl säkert.
    -Kanske.

  16. -Tack då och lycka till!
    -Tack!

  17. Nå då så, Tony.

  18. -Vad är det här?
    -Jag har gjort lite meänkieliglosor.

  19. -Det här ska jag lära mig, eller?
    -Jajamän.

  20. -Du får köra en omgång.
    -"Raatio"... Det är "bilstereo".

  21. -"Käsipromsi"..."handbroms"...
    -Ja.

  22. -Vilket gör att "käsi" blir "hand".
    -Precis. Bra!

  23. "Hanskafakki"...

  24. -Har vi nån karta? Vart åker vi?
    -Det finns en i handskfacket.

  25. Kalix, Haparanda.

  26. Nu kör vi upp längs hela gränsen.

  27. Åh satan...

  28. Varva lite.

  29. Två män. En bil.

  30. På väg genom Tornedalen
    längs gränsen till Finland.

  31. Med frågan som kräver ett svar.

  32. Vad ska vi egentligen ha meänkieli till?

  33. Var uppmärksam! Nu börjar det!

  34. Mitt finaste ord på meänkieli
    är "ihana", "underbar".

  35. Mitt bästa ord på meänkieli är
    "no niin", "nå då så".

  36. Mitt favoritord är "huija".

  37. Ett annat bra ord är "häntä-a".

  38. På finska säger man "miukumauku" eller
    "at". Snabel-a på svenska.

  39. Mitt favorituttryck på meänkieli är
    "Mie rakastan sinua", "Jag älskar dig".

  40. "Huija" är väl typ "Usch, jobbigt."

  41. På svenska har man inget bra ord
    för "huija".

  42. Det är lite som att säga "huija, jag
    orkar inte", "huija, vad det är tungt".

  43. -Känner du många här?
    -Jo, man känner ju många.

  44. Jag är inne på en sajt här.
    Vi ska kolla lite.

  45. Du säger att du är så jävla duktig.
    Du skryter om det hela jävla tiden.

  46. Vad betyder "meänkieli"?

  47. -"Vårt språk".
    -Det var för enkelt.

  48. Hur många pratar meänkieli
    i Norrbotten?

  49. Cirka, cirkasso...hm...

  50. Jag vet inte...
    Mellan 50 000 och 60 000.

  51. Fan, du är ju... 75 000, cirka.

  52. Nu ska jag sätta dit dig. När fick
    det status som minoritetsspråk?

  53. Oj, det är inte alltför länge sen.

  54. I slutet på 90-talet?

  55. -Nära. 2000.
    -Tolv år sen.

  56. Det är inte länge.

  57. Slå på radio!

  58. -Nya ord, då?
    -Vad då?

  59. Kommer det nya ord in i meänkieli, eller
    är språket statiskt?

  60. Det behöver inte vara så omodernt.
    10 år. Finns "utbränd" på meänkieli?

  61. -Jag vet inte.
    -"Snabel-a", vad är det på meänkieli?

  62. Jag vet inte.

  63. Det är dags att diskutera språk
    i "Päivän tiima" igen.

  64. Bland annat pratar vi om
    hur nya ord ska skapas i meänkieli.

  65. Ska man hitta på egna, nya eller
    ska man låna och i så fall varifrån.

  66. I ett brev som kom till oss
    under veckan-

  67. -står det: "Snälla, använd 'maakäräjät'
    när ni talar om landstinget."

  68. "Det är riktig meänkieli, ordet är nog
    lika gammalt som själva landstinget."

  69. "Gör inte hela språket
    till ett 'lastipiilihytti'-språk."

  70. Jag tycker att "maakäräjät"
    är det naturligaste ordet-

  71. -och jag är rädd för
    att om man börjar använda-

  72. -ord som "landstinget"
    och såna enbart svenska ord-

  73. -så är det lika bra att börja prata
    svenska, och då dör meänkieli ut.

  74. Man kan säga att jag är gammalmodig
    som vill bevara gamla ord-

  75. -men det finns många ord
    som man kan göra själv-

  76. -eller låna från finskan
    eller tänka till lite-

  77. -så det här är ett riktigt bra ord
    tycker jag.

  78. Och samtidigt säger jag välkommen
    till Bengt Pohjanen i Haparanda.

  79. Vi har en sån princip
    att om vi har ett nytt ord-

  80. -så ser vi om ordet finns
    i släktspråken-

  81. -och om det inte gör det
    så hittar vi på ett nytt.

  82. Jag ska ge några exempel.

  83. Vi säger "naamakirja", inte "feispukki".

  84. Och vi använder inte "mupiili", fast det
    finns i ordboken, utan "käsifooni".

  85. Och många säger säkert "webblääsari",
    men vi har hittat på ordet "plaavari"-

  86. -och det är ju riktigt bra...

  87. Berättelsen om meänkieli finns lika
    mycket framför oss som bakom oss.

  88. Och att kunna bevara
    och utveckla språket...

  89. Nu jobbar man intensivt med att samla
    in ord från den äldre generationen-

  90. -samtidigt som man måste
    skapa nya ord-

  91. -som man kan berätta om nutiden med.

  92. Haaparanta. T:et säger man
    ganska mjukt, eller hur?

  93. Här vid den finska gränsen,
    i Haparanda, föddes reggaemusiken.

  94. Eller, nej, det är inte riktigt sant-

  95. -men här föddes i alla fall
    Tornedalens reggae-

  96. -när The Meänland föddes 2010.

  97. Det är ett språkpolitiskt band
    med meänkieli som vapen.

  98. -Reggaebandet...
    -The Meänland...

  99. -The?
    -The Meänland. Jo.

  100. De kör allt på meänkieli,
    hela repertoaren.

  101. Det ska bli kul
    att höra hur de låter-

  102. -och vad de har för tankar
    om meänkieli och vice versa.

  103. Res dig, stå upp, tala språket ditt

  104. Res dig, stå upp, ge aldrig nånsin upp

  105. Res dig, stå upp, tala språket ditt

  106. Tack.

  107. Vilken drömlokal.

  108. Har ni alltid sjungit på meänkieli
    och finska?

  109. Jo, det började ju med det...

  110. Det var det som var det viktiga
    när vi bildades.

  111. När jag sjunger försöker jag få allt
    att låta som meänkieli.

  112. Även om det är mer finska så försöker
    jag få det att låta som meänkieli.

  113. Men vi sjunger en del
    på svenska också.

  114. Hur nära "Get up, stand up"
    ligger texten? Vad sjunger ni?

  115. Vi sjunger ju om att man ska
    resa sig upp och tala sitt eget språk.

  116. Man måste prata sitt modersmål.

  117. Det får ju en fördel också.
    Det rytmiska i det, konsonanterna...

  118. Det får en fördel. Det känns så.

  119. -När man använder meänkieli?
    -Har ni alltid spelat reggae?

  120. Jo, det har börjat så,
    och med den språkpolitiska aspekten...

  121. ...och då ville jag använda reggae
    för det är ett så trubbigt vapen.

  122. Man kan sprida budskapet-

  123. -utan att någon tar åt sig
    eftersom musiken är så laid-back.

  124. Har ni nåt eget på meänkieli?

  125. Har ni det? Kan ni inte köra en?

  126. Det är inget...

  127. Frun min drog iväg med grannen så
    jag visste vart jag skulle gå

  128. På käften tänkte jag honom ge

  129. Att jag var stark skulle frun få se

  130. Det är inget...av Eikka fick jag spö...

  131. Vad skulle "Get up, stand up" vara då?

  132. -Res dig, stå upp...
    -Res dig, stå upp...

  133. Vad betyder den för dig?

  134. Det var ju därför
    jag började med det här.

  135. Det var det budskapet
    som fick mig att börja med det här.

  136. Det var den låten
    som var viktigast för mig.

  137. Har du stött på svårigheter
    när du skrivit på meänkieli?

  138. När du har översatt texter
    eller skrivit egna?

  139. Både och. Men det är ändå lättare
    att skriva på sitt eget språk-

  140. -än om jag skulle skriva på riksfinska
    och försöka närma mig det språket.

  141. Det är lättare att hitta orden-

  142. -och böja dem rätt om jag håller mig
    till mitt eget talspråk.

  143. Är det viktigt att bevara meänkieli?

  144. Ja, verkligen, det tycker jag.

  145. Jag skulle vilja att...

  146. Jag vet att om vi frågar folk här i stan
    om de pratar meänkieli eller finska-

  147. -så är vi över hälften som gör det.

  148. Vi är i majoritet men det syns inte.

  149. Jag tror inte att meänkieli
    är utrotningshotat.

  150. Så länge vi har Finland på andra sidan
    kommer det att påverka språket.

  151. Det kommer inte att dö ut, inte alls!

  152. Även om man skulle vilja det.

  153. Nå, vad säger man på meänkieli?

  154. Vad tajta de var. De spelade bra.

  155. Det är så rytmiskt.

  156. -Konsonanterna passade för reggae.
    -Jo, det passade bra.

  157. Där är nån som står och liftar.

  158. Han ska till Pajala.

  159. Fan, var det inte Mikael Niemi?
    Det såg ut som han.

  160. Han skulle väl inte lifta?
    Han är väl rätt tät?

  161. Vet du vad vi gör?
    Vi åker över till Finland.

  162. -Okej, vad ska vi göra där?
    -Vi åker och... Tanka behöver vi.

  163. Men hallå där Tony, skulle du inte lära
    dig tala språket under den här resan?

  164. -Så försöker jag betala och så.
    -Ja, det är ju svinbra.

  165. -"Var finns?"
    -"Missä on?"

  166. Ja, just det.

  167. Bensin...

  168. Tankning pågår...

  169. -"Käynnissä" - vad är det?
    -"I gång".

  170. Kolla, det droppar ju under där. Det
    är därför det luktar när den är full.

  171. -Bensin och bastuöl.
    -Det är lugnt. Det var trean vi hade?

  172. Hej. Bensin, pump 3.

  173. Har ni bastuöl?

  174. Jo, vad vill du ha för sort?

  175. Okej, tack.

  176. Klassiska sexpack finns ju,
    men de kallas "mäyräkoira" i Finland-

  177. -när det är tolvpack,
    fast i samma format.

  178. "Mäyräkoira" betyder "tax".
    Taxpack, de är lite längre...

  179. Så.

  180. -Okej, hej!
    -Tack, hej!

  181. Tack. - Man blir rätt trött
    av att prata om meänkieli hela tiden.

  182. Varför snackade inte ni
    meänkieli hemma?

  183. Farsan kan. Han har en egen variant, men
    han kan.

  184. Morsan förstår, men kan inte prata.

  185. När man kom till Kiruna var det
    kanske lite fult att prata meänkieli.

  186. Fast nu har jag känt en saknad,
    att jag borde ha lärt mig.

  187. Jag stod ju skitnära farfar, Sten.

  188. Jag hörde när han pratade meänkieli
    att han hade fler nyanser i språket.

  189. Han pratade svenska
    med mig och andra.

  190. Men jag hade kanske kommit ännu närmare
    om jag kunnat meänkieli.

  191. Många kanske inte lär sig för att
    det inte finns nån direkt vinst.

  192. Det ska vara lukrativt.

  193. -Hur fan blir man rik på meänkieli?
    -Ja, hur blir man rik?

  194. Om vi bara sjöng på meänkieli...

  195. Fråga Mikael Niemi.

  196. Jag tänkte vi far förbi
    morsan och farsan en sväng.

  197. Är du sugen?

  198. Då drar vi.

  199. Tjena. Nu sitter vi i bilen,
    vi är på ingång.

  200. Är ni hemma?
    Då drar vi i gång lite käk sen, va?

  201. Bra, vi hörs sen. Hej.

  202. Det blir köttgryta. Köttsoppa!

  203. Fan, vad gott.

  204. -Vi tar en bastu också.
    -Vad skönt!

  205. -Väskan.
    -Bara gitarren. Så. Perfekt.

  206. Hallå...

  207. Hej.

  208. Hej, mamma...

  209. Så underbart...

  210. Underbart att komma hem...

  211. Det är skönt att vara här.

  212. -Du har gått ner i vikt!
    -Har jag?

  213. Morsan säger
    att jag har blivit smalare.

  214. Jaha, du har redan lagat all mat.

  215. -Jag sa ju att du skulle vänta.
    -Du kan laga åt mig till nästa vecka...

  216. Tvätta de här.

  217. Kan du skala de där?

  218. Hur var det när du var liten?

  219. -Pratade ni bara finska då?
    -Ja.

  220. Först var det så.
    När jag föddes i Kiruna-

  221. -var jag bara hemma med morsan.
    Jag vet inte var farsan var.

  222. -Var var pappa då?
    -Pappa jobbade förstås.

  223. -När lärde du dig svenska, då?
    -Jag?

  224. Det var på dagis.

  225. Eller när du lekte ute med andra barn.

  226. Jo, jag minns det som så
    att en dag kunde jag bara svenska.

  227. Och när du började dagis, då...

  228. Det kändes som att
    det gick på en dag.

  229. I Kiruna hade jag
    svensktalande kompisar.

  230. Och eftersom vi bodde i hyreshus
    fanns det ju alltid kompisar.

  231. Jag pratade finska
    med mina kompisar-

  232. -men insåg ganska snabbt
    att de inte fattade nånting.

  233. Sen tänkte jag att jag måste lära mig
    svenska så att de skulle förstå.

  234. Och det kändes som att
    det gick så jäkla snabbt.

  235. Det är ju förmodligen
    för att man började leka-

  236. -och det är så enkelt
    med kroppsspråk i den åldern.

  237. Men de sa alltid på dagis och i skolan
    att ni kunde bra svenska-

  238. -och finska kunde ni också.

  239. Vi borde gjort dem "pyöriseksi"
    från början.

  240. -"Pyöriseksi!"
    -Ja, vad heter det egentligen?

  241. Pyöreäksi...Runda...
    Jag sköljer de här.

  242. Jag får på nosen hela tiden.

  243. -Det är gott om salt.
    -Jaha.

  244. -Har du lagt i ett kilo?
    -Det är morsans recept.

  245. Kommer dina föräldrar båda
    från Kiruna? Nej, Lainio var det.

  246. Farsans släkt kommer från Lainio.
    Morsan från Kiruna.

  247. Hur var det när du var ung, farsan?

  248. Lite var det väl så att man skämdes
    om man pratade finska i affären.

  249. Jag tror det har varit så för många.

  250. Man skämdes ju när morsan pratade finska
    när man skulle köpa skidbyxor.

  251. Hon var från Finland,
    så hon sa "skitbyxor".

  252. Men så har det ju varit.

  253. Men jag tror inte ni har skämts
    nån gång för att prata finska.

  254. -Nej.
    -Det har varit naturligt för er.

  255. Jag har aldrig lagt märke
    till något annat.

  256. Det är mer att man känner sig
    dålig på finska.

  257. Det är inte själva språket.

  258. Det blir en blandning.
    Först lärde vi oss finska hemma-

  259. -och sen blev det meänkieli eller
    finska, och så pratade man svenska.

  260. Man pratade inte riksfinska,
    utan meänkieli också.

  261. Då blev det en liten kris, när jag
    inte förstod riktigt vad jag pratade.

  262. Nej, det var inte riktigt saltat...

  263. Jaha, morötterna är kvar...

  264. Markus slängde också morötterna
    när han var liten, men nu äter han.

  265. Två män. En bastu.

  266. Jag vet vad du tänker.
    Lite klichéaktigt.

  267. Men så här är det ju i Tornedalen.

  268. Sov gott. Släcker du?

  269. -Vad heter "Jag är pissnödig"?
    -"Mulla oon kusihätä."

  270. Men vänta nu.
    Vad har Tony hittat i skogen?

  271. Missa inte nästa avsnitt av "Gränsen"!

  272. Älskade

  273. Älskade

  274. Älskade

  275. Tåget åker nu

  276. Älskade

  277. Älskade

  278. Älskade

  279. Vackra...farväl

  280. Älskade

  281. Älskade

  282. Älskade

  283. Tåget åker nu

  284. Översättning: Mona Mörtlund
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Reggae på meänkieli

Avsnitt 1 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Resan genom Tornedalen börjar. Musikerna Markus Fagervall och Tony Björkenvall möter människor som alla brinner för språket meänkieli och dess fortlevnad. Först ut är det språkpolitiska bandet The Meänland som bara sjunger på meänkieli. Vi hänger även med till Markus föräldrar där det pratas om skammen över att prata något annat än svenska. Och hur göra man egentligen med nya ord som snabel-a och facebook?

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Meänkieli, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter, Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk
Ämnesord:
Europa, Geografi, Meänkieli, Norden, Språk och identitet, Språkvetenskap, Sverige, Tornedalen
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Raja - Gränsen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRaja - Gränsen

Reggae på meänkieli

Avsnitt 1 av 3

Resan genom Tornedalen börjar. Musikerna Markus Fagervall och Tony Björkenvall möter människor som alla brinner för språket meänkieli och dess fortlevnad. Först ut är det språkpolitiska bandet The Meänland. Det blir också ett samtal om skammen över att tala något annat än svenska.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRaja - Gränsen

Första sms-romanen på meänkieli

Avsnitt 2 av 3

Resan fortsätter. I Tornedalen kommer Markus Fagervall och Tony Björkenvall över en roman som är den första i sitt slag. Man ställer sig också frågan hur ortsnamn som inte finns utsatta på kartor ska kunna leva kvar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRaja - Gränsen

Meänkielins framtid

Avsnitt 3 av 3

Markus Fagervall och Tony Björkenvall gör sina sista stopp på resan. Tidigare språkpolitik har lett till att många av dagens unga i Tornedalen knappt, eller inte alls, förstår meänkieli. Numera pågår ett intensivt arbete med att återinföra detta minoritetsspråk i vardagen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk

Gränsen

Hur känns det att tvingas tala ett språk som inte är det egna, och tillhöra en nationalitet där man inte känner sig hemma? När Finland år 1809 blev en del av Ryssland uppstod en gräns mellan Sverige och Finland, och den gränsen har påverkat alla som bor vid den. Vi tar reda på vad som kännetecknar en "gränsbo" och träffar träffar språkaktivisten Bengt Pohjanen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk

Skogsfinnarna

Skogsfinländarna var folk från östra Finland som flyttade till Sverige på 1500- och 1600-talen för att idka svedjebruk. De var ett mytomspunnet folk som bevarade sina seder, sin folktro och sitt språk i flera hundra år. Visste du att det talades finska i Värmland ända in på 1950-talet? Att det fanns skogsfinska besvärjelser för allt från att förbättra sviktande potens till att bota kossans kolik?

Fråga oss