Titta

Raja - Gränsen

Raja - Gränsen

Om Raja - Gränsen

Två män. En bil. En resa genom Norrbotten, från Tornedalsfesten i Luleå, längs med gränsen till Finland, via Kiruna, och till Nattfestivalen i Korpilombolo. Musikerna Markus Fagervall och Tony Björkenvall möter ordbokskreatörer, renskötare, musiker och författare som alla brinner för språket meänkieli och dess fortlevnad. Dessutom en massa musik, lite matlagning, mystiska liftare och världens första sms-roman på meänkieli!

Till första programmet

Raja - Gränsen: Första sms-romanen på meänkieliDela
  1. GRÄNSEN

  2. Två män. En bil.

  3. På väg genom Tornedalen
    längs finska gränsen.

  4. Med frågan som kräver ett svar.

  5. Vad ska vi egentligen ha meänkieli till?

  6. Nu har de kommit halvvägs.

  7. Men vad är det
    för konstig kapsel de går och drar på?

  8. Men Tony, inte kan man ta med sig
    allt man hittar i skogen.

  9. Det kan ju vara vad som helst.

  10. Ge mig korv...

  11. Ge mig korv...

  12. Och bröd...

  13. Heltokig.

  14. Vad gör ni nu?

  15. Nu ska vi samla Juoksengis renar
    och föra dem till gärdet.

  16. -Pratar du alltid meänkieli med dem?
    -Jo, man måste prata meänkieli.

  17. De kan ingen svenska.

  18. Det är vissa ord
    som bara finns på meänkieli.

  19. Där har vi en "urakka".
    Det är en tvåårig hanren.

  20. Och sen är det färgerna...

  21. Det här är de vanliga,
    men kalven där...

  22. Den har en vit mule
    och det kallar man "tilkkunokka".

  23. Är det meänkieli som gäller
    när man arbetar med renar?

  24. Är det ett arbete
    som bedrivs på meänkieli?

  25. Jo, här är det så i alla fall.

  26. Jag fick också börja prata det mer
    nu när jag jobbar med renar.

  27. Nu klappade du bara.
    De lyssnade när du klappade.

  28. En punkren.

  29. Då så, Jonas.
    Nu måste vi fortsätta vår resa.

  30. Tack. Och lycka till.

  31. -Vi hörs. Hej då.
    -Hej, hej.

  32. Det fulaste ordet på meänkieli är...
    Jag kan inte säga det.

  33. Om man tycker riktigt illa om
    någon person-

  34. -så är det fulaste ordet för det
    "pirun paska", "jävla skit".

  35. Ett ord som jag reagerar på
    är "ämmät", "kärringar"-

  36. -som i "byns kärringar",
    det ordet tycker jag inte om.

  37. "Perkele, helvetti, saatana, piru..."
    "Jävlar, helvete, satan, fan".

  38. "Voi piru", "Fan också", är ganska fult.

  39. De ord man använt som barn
    betyder mycket mer.

  40. När man säger det på meänkieli betyder
    det mer än på svenska.

  41. "Skriv och berätta vad ni gör!
    P.S. Förlåt om jag väckte er."

  42. "P.S. Förlåt om jag väckte er."

  43. Vilket konstigt mess!

  44. Men den som skickade det har rätt.

  45. Att det är bra att de vaknar till lite.

  46. Men tillbaka till Tonys prat om ortnamn.

  47. Tornedalen har många ortnamn
    som har referenser till naturen.

  48. Som Hirvijärvi, Kuivakangas
    och Haapakylä.

  49. Men hur fick de sina namn egentligen?

  50. Och vem kan svara på det?

  51. -Det var längesen.
    -Jo.

  52. -Det var verkligen längesen.
    -Ja, det var längesen.

  53. Nån gång har jag sett dig på tv,
    inte annars.

  54. Vad kan det vara, 15 år sen...?
    Nej, men nog är det 13-14 år sen.

  55. Men vad gör ni här?

  56. Vi har ett ortnamnsprojekt
    med elever från min klass.

  57. Vi ska revitalisera meänkieli
    med hjälp av projektet.

  58. Vi tar hjälp av lokalbefolkningen som
    känner till berättelser om platserna-

  59. -som de sen får förmedla
    till skoleleverna.

  60. Vi skriver ner alla benämningar
    på papper och sen...

  61. ...sätter vi ut dem på kartan
    så man vet att det är just det stället.

  62. Vad är det här för ställe då?

  63. Det här är Persevuoma.

  64. -Rövmyren?
    -Ja.

  65. Det här är Persevuoma
    och sen finns det en sjö där bakom.

  66. Och därifrån rinner det en bäck.

  67. Allt heter likadant, Persevuoma,
    Persejärvi och Persejoki.

  68. Det finns en del konstiga namn
    som man inte förstår...

  69. Det finns en bäck också,
    som dina förfäder kommer ifrån...

  70. Pillujoki - Fittbäcken.

  71. Varför är det ofta såna namn?

  72. Det namnet kommer från att kvinnorna
    ofta hjälpte till där under flottningen.

  73. Det var ju vanligtvis karlgöra-

  74. -men där var kvinnorna ofta med
    så det kommer från det.

  75. -Det är ett "pilkkanimi".
    -Vad betyder det?

  76. -Kommer det nya benämningar?
    -Det var en som berättade just...

  77. ...att de har en myr
    som fått ett namn i nutid.

  78. Det var så
    att när gubbarna gick på älgjakt-

  79. -hade en av dem
    tagit med sig en varmkorvsburk.

  80. När han öppnade den
    så var korvarna förstörda-

  81. -och det började lukta
    så de slängde ut dem.

  82. Myren fick sen heta
    Makkarajänkkä - Korvmyren.

  83. Från den lukten...Just det stället bara.

  84. Det är ju så
    att de här benämningarna glöms bort.

  85. På kartor har de översatts
    till svenska eller finska.

  86. Så vi tar tillvara dem så de bevaras.

  87. VALL

  88. Stopp, stopp! Usch, vad snuskigt!
    Så tarvligt.

  89. Nu behöver vi backa bandet lite.

  90. Det var inte så här jag tänkte mig prog-
    rammet om meänkieli och Tornedalen.

  91. Just så. Det var så jag tänkte.

  92. Darrar och skriker

  93. Darrar och skriker

  94. "Varit i Vittangi, tandläkaren sen.
    Å nu frossar i varorna."

  95. Vi åker till Kieruna.

  96. Världens första sms-roman
    på meänkieli.

  97. Och vad kommer efter det?
    Första tornedalingen i rymden?

  98. Men var var vi nu igen?
    Just det, vi pratade om ortnamn.

  99. Är det verkligen så viktigt
    vad platsen vid dikeskanten heter?

  100. Bara man hittar hem.

  101. Men i Kurravaara
    har det blivit lite rörigt.

  102. Där har kommunen ändrat namnen
    i en del vägskyltar.

  103. Och då har man tagit bort en del
    meänkielinamn helt och hållet.

  104. Och andra namn
    har översatts till svenska.

  105. -Hej.
    -Hej. Välkommen till Kurravaara.

  106. Tack. Vad sysslar du med här?

  107. Vi kämpar för meänkieli och
    minoritetsfrågorna men det går tungt.

  108. -Jaså?
    -Det pratas mycket men lite blir gjort.

  109. Visa oss de här skyltarna.

  110. Jag har aldrig sett
    så många namn på skyltar!

  111. En helt finskspråkig by från början,
    det fanns inga svenska namn här.

  112. Om man hade frågat min farfar
    vad Södra vägen var-

  113. -hade han inte vetat, utan trott
    att det var något man la på smörgåsen.

  114. Men Södra vägen har alltid varit
    Vasikkaniementie - Kalvuddenvägen.

  115. Och det har man tagit bort
    utan att sätta dit någon extra skylt-

  116. -med "Vasikkaniementie".
    Den togs bort helt.

  117. Det dög inte,
    det skulle bara vara Södra vägen.

  118. Där har vi Lahentie - Lahtivägen.
    Det är ändrat till Norra vägen.

  119. Och det är inte ens rätt översatt.

  120. Då skulle det varit Vikenvägen,
    men de har skrivit Norra vägen.

  121. Nej, man får inte
    ändra på minoritetsnamn.

  122. Man måste ha väldigt starka...

  123. ...väldigt starka skäl för att göra det.

  124. Vi har stöd från Europarådet.
    De har kritiserat Kiruna kommun-

  125. -som har gjort det här
    för fyra år sedan.

  126. Men de bryr sig inte om det.
    De förhalar det.

  127. Men nu har de lovat ändra på
    de namn vi har begärt ska ändras.

  128. Men de säger att det tar sju år
    innan de kan börja utreda frågan.

  129. Vad tror du att det beror på?

  130. För att vi var förbjudna
    sen barndomen att tala...

  131. Vi dög aldrig.

  132. Vi i bondebefolkningen var sämre.

  133. Folk började byta till svenska efternamn
    och så.

  134. Om det hade varit
    franska namn här istället-

  135. -så hade alla i Kurravaara
    förstått franska riktigt bra.

  136. Men nu kan de inte lära sig
    fem, sex namn på meänkieli.

  137. Det är skillnad på språkens status.

  138. Jag har hållit föredrag om det här
    i Stockholm, på Gällivare marknad-

  139. -på festivalen i Korpilombolo,
    i Kiruna och så...

  140. Men inte i Kurravaara!

  141. Men det är ju en strålande idé.
    Till Korpilombolo alltså.

  142. Men vänta.
    De kanske borde fråga honom först.

  143. Han kanske inte vill.

  144. Vad ni än gör, missa inte
    sista avsnittet av "Gränsen".

  145. "Det är kallt som i en friggebod
    och jag kan inte sova."

  146. "Önskar att jag vore hemma."

  147. Älskade

  148. Älskade

  149. Älskade

  150. Tåget åker nu

  151. Älskade

  152. Översättning: Mona Mörtlund
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Första sms-romanen på meänkieli

Avsnitt 2 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Markus Fagervall och Tony Björkenvall fortsätter på sin resa. Tornedalen är fullt av ortsnamn med naturreferenser som Kuivakangas, "Torrheden", och Haapakylä, "Aspbyn". Sedan finns där en och annan snuskighet också: Persevuoma, "rövmyren", till exempel. Många av de här platserna finns inte utsatta på våra kartor, även om de flesta i området känner till dem. Hur fick de sina namn? Hur skall de kunna leva kvar? Och är det verkligen så viktigt vad en plats heter vid vägrenen, bara man hittar hem? De kommer också över en roman som är den första i sitt slag.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Meänkieli, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter, Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk
Ämnesord:
Europa, Geografi, Meänkieli, Norden, Språk och identitet, Språkvetenskap, Sverige, Tornedalen
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Raja - Gränsen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRaja - Gränsen

Reggae på meänkieli

Avsnitt 1 av 3

Resan genom Tornedalen börjar. Musikerna Markus Fagervall och Tony Björkenvall möter människor som alla brinner för språket meänkieli och dess fortlevnad. Först ut är det språkpolitiska bandet The Meänland. Det blir också ett samtal om skammen över att tala något annat än svenska.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRaja - Gränsen

Första sms-romanen på meänkieli

Avsnitt 2 av 3

Resan fortsätter. I Tornedalen kommer Markus Fagervall och Tony Björkenvall över en roman som är den första i sitt slag. Man ställer sig också frågan hur ortsnamn som inte finns utsatta på kartor ska kunna leva kvar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRaja - Gränsen

Meänkielins framtid

Avsnitt 3 av 3

Markus Fagervall och Tony Björkenvall gör sina sista stopp på resan. Tidigare språkpolitik har lett till att många av dagens unga i Tornedalen knappt, eller inte alls, förstår meänkieli. Numera pågår ett intensivt arbete med att återinföra detta minoritetsspråk i vardagen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet röda hjulet

Tattarkravaller, Tito och svensk-romska visor

Vi träffar vissångaren Ralf Novak Rosengren och samtalar om den svenska, resande romska vistraditionen. Systrarna Hellström minns de så kallade tattarkravallerna 1948 i Jönköping som har satts upp som teateruppsättning. Vi möter också en av Istanbuls sista romska kvinnoorkestrar i en vardagsrumsspelning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRaja - Gränsen

Meänkielins framtid

Markus Fagervall och Tony Björkenvall gör sina sista stopp på resan. Tidigare språkpolitik har lett till att många av dagens unga i Tornedalen knappt, eller inte alls, förstår meänkieli. Numera pågår ett intensivt arbete med att återinföra detta minoritetsspråk i vardagen.

Fråga oss