Titta

Raja - Gränsen

Raja - Gränsen

Om Raja - Gränsen

Två män. En bil. En resa genom Norrbotten, från Tornedalsfesten i Luleå, längs med gränsen till Finland, via Kiruna, och till Nattfestivalen i Korpilombolo. Musikerna Markus Fagervall och Tony Björkenvall möter ordbokskreatörer, renskötare, musiker och författare som alla brinner för språket meänkieli och dess fortlevnad. Dessutom en massa musik, lite matlagning, mystiska liftare och världens första sms-roman på meänkieli!

Till första programmet

Raja - Gränsen : Första sms-romanen på meänkieliDela

  1. GRÄNSEN

  2. Två män. En bil.

  3. På väg genom Tornedalen
    längs finska gränsen.

  4. Med frågan som kräver ett svar.

  5. Vad ska vi egentligen ha meänkieli till?

  6. Nu har de kommit halvvägs.

  7. Men vad är det
    för konstig kapsel de går och drar på?

  8. Varför tog du med kapseln
    när du var och pissade?

  9. Jag vet inte, det kändes som om
    den inte hörde hemma där.

  10. Jag brukar inte ta grejer så där,
    men den hörde inte hemma där.

  11. -Låg den bara helt öppet där?
    -Javisst.

  12. -Den såg jävla high tech-ut.
    -Verkligen!

  13. -Den ser ju skum ut.
    -Nästan som en bomb.

  14. Men Tony, inte kan man ta med sig
    allt man hittar i skogen.

  15. Det kan ju vara vad som helst.

  16. Ge mig korv...

  17. Jag försöker le och vara glad
    men ändå ha jävligt sorgsna ögon.

  18. Ge mig korv...

  19. Och bröd...

  20. Det är mycket småbyar
    längs vägarna här.

  21. Betyder de nånting?
    Hedenäset är Hietaniemi.

  22. Hirvijärvi. - Älgsjön.

  23. -Eller hur?
    -Jo.

  24. En sån grej borde ju handla om-

  25. -att nånting har hänt med nån älg.

  26. En älg har gått genom isen.

  27. Det borde ju vi kunna göra,
    nu under resans gång.

  28. -Döpa en plats?
    -Ja.

  29. Kolla! Jävlar!
    Det måste vara hundra renar.

  30. -Vi tar en liten stopp.
    -Det står nån där ute.

  31. Vi drar och hänger med renarna lite.

  32. Tjena!
    Vågar man komma nära dig, eller?

  33. -Hej!
    -Jonas.

  34. -Markus.
    -Tjena! Tony.

  35. -De är ju tama.
    -Här har vi en till.

  36. Heltokig.

  37. Vad gör ni nu?

  38. Nu ska vi samla Juoksengis renar
    och föra dem till gärdet.

  39. -Pratar du alltid meänkieli med dem?
    -Jo, man måste prata meänkieli.

  40. De kan ingen svenska.

  41. Finns det nåt ord som bara finns
    på meänkieli, inte på svenska?

  42. Det är vissa ord
    som bara finns på meänkieli.

  43. Där har vi en "urakka".
    Det är en tvåårig hanren.

  44. Och sen är det färgerna...

  45. Det här är de vanliga,
    men kalven där...

  46. Den har en vit mule
    och det kallar man "tilkkunokka".

  47. -Du har en bakom dig, Tony!
    -Hej!

  48. Är det meänkieli som gäller
    när man arbetar med renar?

  49. Är det ett arbete
    som bedrivs på meänkieli?

  50. Jo, här är det så i alla fall.

  51. Jag fick också börja prata det mer
    nu när jag jobbar med renar.

  52. De tog en avstickare.

  53. Nu klappade du bara.
    De lyssnade när du klappade.

  54. Helvete också!

  55. Nu fick vi in alla, i alla fall.

  56. Vi måste fortsätta.

  57. De där två som sprang,
    de är lite punkiga.

  58. Sticker i väg så där.

  59. En punkren.

  60. Då så, Jonas.
    Nu måste vi fortsätta vår resa.

  61. Tack. Och lycka till.

  62. Detsamma.

  63. -Vi hörs. Hej då.
    -Hej, hej.

  64. Jag förstod inte
    allt du frågade Jonas.

  65. Inte jag heller...
    Eller jag förstod ju vad jag frågade.

  66. Men jag förstod inte alla hans ord.

  67. Vissa var så specifika.
    Om renpäls, vissa nyanser och så där.

  68. Han sa att ibland kommer det
    nån enstaka ren som inte förstår.

  69. -Som jag.
    -Nån ren söderifrån.

  70. Det fulaste ordet på meänkieli är...
    Jag kan inte säga det.

  71. Om man tycker riktigt illa om
    någon person-

  72. -så är det fulaste ordet för det
    "pirun paska", "jävla skit".

  73. Ett ord som jag reagerar på
    är "ämmät", "kärringar"-

  74. -som i "byns kärringar",
    det ordet tycker jag inte om.

  75. "Perkele, helvetti, saatana, piru..."
    "Jävlar, helvete, satan, fan".

  76. "Voi piru", "Fan också", är ganska fult.

  77. De ord man använt som barn
    betyder mycket mer.

  78. När man säger det på meänkieli
    betyder det mer än på svenska.

  79. Jag fick ett mess.
    Är det du som har skickat det?

  80. Jag? Jag sitter ju och kör.

  81. "Skriv och berätta vad ni gör!
    P.S. Förlåt om jag väckte er."

  82. "Skriv och berätta vad ni gör."

  83. "P.S. Förlåt om jag väckte er."

  84. "P.S. Förlåt om jag väckte er."
    Jaha...

  85. Okänt nummer...
    "Förlåt om jag väckte er"?

  86. Nu är vi definitivt vakna.

  87. Vilket konstigt mess!

  88. Men den som skickade det har rätt.

  89. Att det är bra att de vaknar till lite.

  90. Men tillbaka till Tonys prat om ortnamn.

  91. Tornedalen har många ortnamn
    som har referenser till naturen.

  92. Som Hirvijärvi, Kuivakangas
    och Haapakylä.

  93. Men hur fick de sina namn egentligen?

  94. Och vem kan svara på det?

  95. Vi ska träffa Östen, min gamla
    lärare, som håller på med...

  96. -...ett ortnamnsprojekt.
    -Vad betyder det då?

  97. De informerar en yngre generation-

  98. -om gamla ställen
    som har namn på meänkieli.

  99. Det finns oftast historier
    kring hur de har kommit till.

  100. Det finns förmodligen historier
    som inte är helt rumsrena.

  101. -Är du säker på det här?
    -Jo, det är bara att gå.

  102. Ja, hör du du...

  103. -Ditåt ska vi.
    -Ja, vi får se...

  104. Man är ju fan inte klädd för det här.

  105. Men det är ditåt vi ska.
    Gå mot solen är alltid bra.

  106. Lokalsinne som en jävla fiskpinne.

  107. -Har du sett "Sista färden"?
    -Nej, berätta.

  108. Våra förfäder levde ju nära naturen.

  109. Och jag har också levt...

  110. Tjena! Tjena, Östen!

  111. -Det var längesen.
    -Jo.

  112. -Hej! Juliana.
    -Hej! Markus.

  113. -Det var verkligen längesen.
    -Ja, det var längesen.

  114. Nån gång har jag sett dig på tv,
    inte annars.

  115. Vad kan det vara, 15 år sen...?
    Nej, men nog är det 13-14 år sen.

  116. Men vad gör ni här?

  117. Vi har ett ortnamnsprojekt
    med elever från min klass.

  118. Vi ska revitalisera meänkieli
    med hjälp av projektet.

  119. Vi tar hjälp av lokalbefolkningen som
    känner till berättelser om platserna-

  120. -som de sen får förmedla
    till skoleleverna.

  121. Vi skriver ner alla benämningar
    på papper och sen...

  122. ...sätter vi ut dem på kartan
    så man vet att det är just det stället.

  123. Vad är det här för ställe då?

  124. Det här är Persevuoma.

  125. -Rövmyren?
    -Ja.

  126. Det här är Persevuoma
    och sen finns det en sjö där bakom.

  127. Och därifrån rinner det en bäck.

  128. Allt heter likadant, Persevuoma,
    Persejärvi och Persejoki.

  129. Det finns en del konstiga namn
    som man inte förstår...

  130. Det finns en bäck också,
    som dina förfäder kommer ifrån...

  131. Pillujoki - Fittbäcken.

  132. Varför är det ofta såna namn?

  133. Det namnet kommer från att kvinnorna
    ofta hjälpte till där under flottningen.

  134. Det var ju vanligtvis karlgöra-

  135. -men där var kvinnorna ofta med
    så det kommer från det.

  136. -Det är ett "pilkkanimi".
    -Vad betyder det?

  137. -Ett nedlåtande namn.
    -Och ändå gjorde de ett hårt arbete.

  138. -Kommer det nya benämningar?
    -Det var en som berättade just...

  139. ...att de har en myr
    som fått ett namn i nutid.

  140. Det var så
    att när gubbarna gick på älgjakt-

  141. -hade en av dem
    tagit med sig en varmkorvsburk.

  142. När han öppnade den
    så var korvarna förstörda-

  143. -och det började lukta
    så de slängde ut dem.

  144. Myren fick sen heta
    Makkarajänkkä - Korvmyren.

  145. Från den lukten...Just det stället bara.

  146. Varför är det här så viktigt?

  147. Det är ju så
    att de här benämningarna glöms bort.

  148. På kartor har de översatts
    till svenska eller finska.

  149. Så vi tar tillvara dem så de bevaras.

  150. Säg "Persejoki" då. Där är knappen.

  151. -Persevuoma...
    -Persevuoma.

  152. -1,2,3...
    -Persevuoma.

  153. Jag fastnade med den där tanken
    kring platsen som vi ska döpa.

  154. Fagervall-Björkenvall.
    "Vall" har vi på nåt vis...

  155. Eller bara Vall,
    det känns mest "clean".

  156. Det är bara en fråga
    om man hittar nån...

  157. Här! Här har vi ju en vall.
    Eller hur?

  158. Kolla!

  159. Om du håller den bara...

  160. Tänk att vara ute och bila,
    så ser man skylten.

  161. En viss stolthet.

  162. VALL

  163. Stopp, stopp! Usch, vad snuskigt!
    Så tarvligt.

  164. Nu behöver vi backa bandet lite.

  165. Det var inte så här jag tänkte mig prog-
    rammet om meänkieli och Tornedalen.

  166. Just så. Det var så jag tänkte.

  167. Darrar och skriker

  168. Fast "tärisee", kom jag på nu,
    det är mer "darra".

  169. Darrar och skriker

  170. Alltså darra så där...skak-darra.

  171. -Vad heter "hungrig"?
    -"Nälkä".

  172. -En gång till. "Nälkä"?
    -Ja. "Mulla oon nälkä".

  173. -Jag är lite hungrig. Är du?
    -Jo, jag är alltid hungrig.

  174. Du blir så jävla sur
    när du är hungrig.

  175. -Nu fick jag ett till. På meänkieli.
    -Jaha.

  176. "Varit i Vittangi, tandläkaren sen.
    Å nu frossar i varorna."

  177. Och det är från samma...
    Dolt nummer.

  178. "Jag har varit i Vittangi hos
    tandläkaren, frossar nu i varorna."

  179. Det måste vara fel.

  180. Nån har fått fel nummer
    och okynnes-messar.

  181. Ja, det där är ju okynnes.
    Man vet inte vad det handlar om.

  182. -Nu är vi i Kiruna.
    -Kiruna..."Home sweet home".

  183. På skylten står det både på svenska
    och på samiska. - Giron.

  184. Det kommer därifrån. Giron.

  185. -Säger man "Giron"?
    -Eller kanske "Gieron". Jag vet inte.

  186. "Kieruna."

  187. -Säger man så på meänkieli?
    -Ja. "Kieruna".

  188. Vi åker till Kieruna.

  189. Nikkaluokta...

  190. En skolbuss. Ska vi gå in och kolla?

  191. "Årets bokbuss 2008."

  192. -Hej! Markus.
    -Hej! Anneli.

  193. Vi reser runt och kollar statusen
    på tornedalsfinskan.

  194. Vi har böcker på meänkieli.
    Inte många, men alla som ges ut.

  195. Bengt Pohjanen var nog den som kom
    med den första romanen på meänkieli.

  196. Den heter,
    om jag uttalar det rätt, "Lyykeri".

  197. Här är "Tornedalens ordspråk".
    De är annorlunda än svenska ordspråk.

  198. Det vore kul med tornedalska
    svordomar, det skulle locka yngre.

  199. "Kyllä soon komea
    joka oon luonon lihava."

  200. "Den är vacker
    som är naturligt tjock."

  201. Kroppen...

  202. Vissa är självklara. "En matbit
    är bättre än ett sår i huvudet."

  203. Det är som "Hellre rik och frisk
    än sjuk och fattig."

  204. Det här är världens första
    sms-roman på meänkieli.

  205. -Har ni hört talas om den?
    -Vi har en sån i bilen.

  206. Det är ett konstprojekt. Två tjejer
    har samlat in gamla mobiltelefoner-

  207. -från människor i byarna,
    från LKAB...

  208. Och sen har de plockat ut
    sms-meddelanden-

  209. -och satt ihop det till en roman.
    Jag tycker det är lite kul.

  210. -Har ni fått några sms?
    -Vi har fått några kryptiska grejer.

  211. Nu fattar man ju lite mer av sms:en.

  212. -Vår kapsel borde kanske vara här.
    -Kan vi lämna in den här?

  213. Jo, men det är kul
    om de är på lite olika ställen.

  214. Ni kanske kan skicka den
    nån annanstans.

  215. Världens första sms-roman
    på meänkieli.

  216. Och vad kommer efter det?
    Första tornedalingen i rymden?

  217. Men var var vi nu igen?
    Just det, vi pratade om ortnamn.

  218. Är det verkligen så viktigt
    vad platsen vid dikeskanten heter?

  219. Bara man hittar hem.

  220. Men i Kurravaara
    har det blivit lite rörigt.

  221. Där har kommunen ändrat namnen
    i en del vägskyltar.

  222. Och då har man tagit bort en del
    meänkielinamn helt och hållet.

  223. Och andra namn
    har översatts till svenska.

  224. Det är ju han Erik Andersson-

  225. -som håller på med
    ortnamnsskyltarna i Kurravaara.

  226. Han håller på och kämpar för
    att de ska stå kvar.

  227. De gamla skyltarna.
    Och att de ska vara på meänkieli.

  228. -Tjenare! Tony.
    -Erik. Välkommen till Kurravaara.

  229. -Hej.
    -Hej. Välkommen till Kurravaara.

  230. Tack. Vad sysslar du med här?

  231. Vi kämpar för meänkieli och
    minoritetsfrågorna men det går tungt.

  232. -Jaså?
    -Det pratas mycket men lite blir gjort.

  233. Visa oss de här skyltarna.

  234. Jag har aldrig sett
    så många namn på skyltar!

  235. En helt finskspråkig by från början,
    det fanns inga svenska namn här.

  236. Om man hade frågat min farfar
    vad Södra vägen var-

  237. -hade han inte vetat, utan trott
    att det var något man la på smörgåsen.

  238. Men Södra vägen har alltid varit
    Vasikkaniementie - Kalvuddenvägen.

  239. Och det har man tagit bort
    utan att sätta dit någon extra skylt-

  240. -med "Vasikkaniementie".
    Den togs bort helt.

  241. Det dög inte,
    det skulle bara vara Södra vägen.

  242. Där har vi Lahentie - Lahtivägen.
    Det är ändrat till Norra vägen.

  243. Och det är inte ens rätt översatt.

  244. Då skulle det varit Vikenvägen,
    men de har skrivit Norra vägen.

  245. Och det där tycker du inte om?

  246. Nej, man får inte
    ändra på minoritetsnamn.

  247. Man måste ha väldigt starka...

  248. ...väldigt starka skäl för att göra det.

  249. Vi har stöd från Europarådet.
    De har kritiserat Kiruna kommun-

  250. -som har gjort det här
    för fyra år sedan.

  251. Men de bryr sig inte om det.
    De förhalar det.

  252. Men nu har de lovat ändra på
    de namn vi har begärt ska ändras.

  253. Men de säger att det tar sju år
    innan de kan börja utreda frågan.

  254. -Finns det motstånd till det här?
    -Självklart!

  255. Det finns ett förakt
    när det gäller finskheten.

  256. Det är nånting som man döljer.
    Man skäms över sin bakgrund.

  257. Alla gör det inte, men många gör det,
    och det gav sig till uttryck-

  258. -när vi debatterade
    när det här skulle införas...

  259. Det var folk som inte
    kunde beställa från postorder-

  260. -för att de hade
    ett finskklingade gatunamn.

  261. De måste åka till en väninna i stan-

  262. -som hade en mer
    svenskklingande adress.

  263. Vad tror du att det beror på?

  264. För att vi var förbjudna
    sen barndomen att tala...

  265. Vi dög aldrig.

  266. Vi i bondebefolkningen var sämre.

  267. Folk började byta till svenska
    efternamn och så.

  268. Om det hade varit
    franska namn här istället-

  269. -så hade alla i Kurravaara
    förstått franska riktigt bra.

  270. Men nu kan de inte lära sig
    fem, sex namn på meänkieli.

  271. Det är skillnad på språkens status.

  272. Jag har hållit föredrag om det här
    i Stockholm, på Gällivare marknad-

  273. -på festivalen i Korpilombolo,
    i Kiruna och så...

  274. Men inte i Kurravaara!

  275. Man blir inte profet i sin egen by.

  276. Det ligger för nära.
    Du är för engagerad.

  277. Är du med, Erik?

  278. Ett stolt leende.

  279. Perfekt.

  280. Så där.

  281. Bengt Pohjanen. Där är han.
    Mannen, myten, legenden.

  282. -Snygg skjorta.
    -Korpilombolo Nattfestival.

  283. Eftersom han skrev
    den första romanen på meänkieli-

  284. -borde han läsa upp sms-romanen.

  285. Ja! Fan, det är ju svinbra.

  286. -I Korpis.
    -Jag ska fota...

  287. -Vi kontaktar honom.
    -Det är inte långt härifrån.

  288. Det ser bra ut.

  289. Men det är ju en strålande idé.
    Till Korpilombolo alltså.

  290. Men vänta.
    De kanske borde fråga honom först.

  291. Han kanske inte vill.

  292. Vad ni än gör, missa inte
    sista avsnittet av "Gränsen".

  293. "Det är kallt som i en friggebod
    och jag kan inte sova."

  294. "Önskar att jag vore hemma."

  295. Älskade

  296. Älskade

  297. Älskade

  298. Tåget åker nu

  299. Älskade

  300. Översättning: Mona Mörtlund
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Första sms-romanen på meänkieli

Avsnitt 2 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Markus Fagervall och Tony Björkenvall fortsätter på sin resa. Tornedalen är fullt av ortsnamn med naturreferenser som Kuivakangas, "Torrheden", och Haapakylä, "Aspbyn". Sedan finns där en och annan snuskighet också: Persevuoma, "rövmyren", till exempel. Många av de här platserna finns inte utsatta på våra kartor, även om de flesta i området känner till dem. Hur fick de sina namn? Hur skall de kunna leva kvar? Och är det verkligen så viktigt vad en plats heter vid vägrenen, bara man hittar hem? De kommer också över en roman som är den första i sitt slag.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Meänkieli, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter, Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk
Ämnesord:
Europa, Geografi, Meänkieli, Norden, Språk och identitet, Språkvetenskap, Sverige, Tornedalen
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Raja - Gränsen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRaja - Gränsen

Reggae på meänkieli

Avsnitt 1 av 3

Resan genom Tornedalen börjar. Musikerna Markus Fagervall och Tony Björkenvall möter människor som alla brinner för språket meänkieli och dess fortlevnad. Först ut är det språkpolitiska bandet The Meänland. Det blir också ett samtal om skammen över att tala något annat än svenska.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRaja - Gränsen

Första sms-romanen på meänkieli

Avsnitt 2 av 3

Resan fortsätter. I Tornedalen kommer Markus Fagervall och Tony Björkenvall över en roman som är den första i sitt slag. Man ställer sig också frågan hur ortsnamn som inte finns utsatta på kartor ska kunna leva kvar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRaja - Gränsen

Meänkielins framtid

Avsnitt 3 av 3

Markus Fagervall och Tony Björkenvall gör sina sista stopp på resan. Tidigare språkpolitik har lett till att många av dagens unga i Tornedalen knappt, eller inte alls, förstår meänkieli. Numera pågår ett intensivt arbete med att återinföra detta minoritetsspråk i vardagen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaModerna spökhistorier - meänkieli

Hundpensionatet

Linn älskar hundar och börjar jobba på ett hundpensionat. Redan på första arbetsdagen möts hon av den otrevliga ägarinnan. Linn märker att hundarna är oroliga när de på pensionatet. Det är bara när de är ute promenad som de blir glada. Men vad är det som gör hundarna så rädda?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaModerna spökhistorier - lulesamiska

Vikarien

Min klass är vanligtvis stökig, men när en ny vikarie tar över blir alla tysta. Jag anar en kuslig hemlighet.

Fråga oss