Titta

Lärandets idéhistoria

Lärandets idéhistoria

Om Lärandets idéhistoria

Vi har ärvt många föreställningar från det förflutna, oftast utan att vara medvetna om det - vetenskapliga upptäckter, politiska idéer, filosofiska teorier och konventioner kring lärande. Tankar som en gång var nya och omstridda men nu har blivit vår tids oreflekterade självklarheter. Det var först på 1800-talet pedagogik som ämne skildes ut från filosofin. Det är alltså de stora filosoferna som från antiken och framåt har ägnat sig åt att utveckla tänkandet kring kunskap och lärande. Det är där vi hittar lärarprofessionens rötter i filosofi och idéhistoria. Avsikten med programserien har varit att producera ett material som hjälper lärarstudenter att hitta sina professionella rötter. Programmen ger en överblick som grund för vidare studier kring idéhistoria och kunskapsteori.

Till första programmet

Lärandets idéhistoria: Vad är skolans roll i samhället?Dela
  1. Det är väl att lära ut.

  2. Att få eleverna
    att känna att de bidrar.

  3. En lika viktig roll är
    att verka för jämlikhet.

  4. Att lära om samhällets rätt och fel.

  5. Man är tillsammans och åsikter bryts,
    så man lär sig ta hänsyn till andra.

  6. Skolan ska förbereda
    för ett framtida yrkesliv.

  7. Det är självklart.

  8. Den ska också i vår typ av samhälle
    lära ut vad demokrati är-

  9. -och det är svårt.

  10. För det tredje
    ska den ge människor ett rikare liv.

  11. Det är de tre skoluppgifterna,
    som också är bildningens uppgifter.

  12. Jag ser skolan som en möjlighet.

  13. Det är en klassisk idé
    från John Dewey att man ska...

  14. Det är här man möjligheter
    att bygga en ny framtid-

  15. -att bryta ner de hinder som byggs
    av varje generation inom en kultur-

  16. -och skapa nåt nytt.

  17. Man brukar tala om att folkskolan
    kom 1842 och förändrade allt-

  18. -men det är fel, för det var inte
    så mycket skola i modern mening-

  19. -utan del av en fattigvårdsreform.

  20. Det som hände var...

  21. Skolorna växte till sig alltmer
    under resten av 1800-talet på landet.

  22. I städerna hade det funnits skolor-

  23. -så det var en landsbygdsreform.

  24. Sen var det en speciell pedagogik
    i folkskolorna-

  25. -med mycket katekesplugg, rabbel-

  26. -psalmverser,
    moralisk fostran och så där.

  27. Det är så man måste se
    hela den reformpedagogiska vågen-

  28. -som kom i Europa
    under första hälften av 1900-talet-

  29. -som en reaktion mot
    den här typen av folkskolepedagogik.

  30. I USA, i början på 1900-talet,
    växte det fram en rörelse-

  31. -som kallades "progressive education"
    med John Dewey som det stora namnet.

  32. Det var en parallell
    till reformpedagogiken i Europa.

  33. Dewey lever i över 90 år. Han föds
    på 1850-talet och dör på 1950-talet-

  34. -och har en fantastisk produktion
    under sin långa tid.

  35. Han arbetar vid Chicagouniversitetet
    tillsammans med George Herbert Mead-

  36. -och de utvecklar-

  37. -tankegångar om
    att lärande startar från ett problem.

  38. Mead utvecklar speciellt
    relationens betydelse.

  39. De kopplar problemlösningen
    och skolans kommunikativa funktion-

  40. -till demokratin.

  41. Man kan utveckla demokratin
    genom att kommunicera med varandra.

  42. Han blev känd från början-

  43. -och är fortfarande mest känd för
    tanken "learning by doing"-

  44. -att man lär sig saker
    genom att göra dem-

  45. -och inte genom att plugga in dem.

  46. Lärandet är inte enbart cerebralt,
    utan också nåt man gör med händerna.

  47. Sen kom han att intressera sig för
    samspelet mellan människor-

  48. -och förhållandet
    mellan skola och demokrati-

  49. -som hans viktigaste bok handlar om.

  50. Han har fokus på demokrati, och att
    man ska förberedas för den i skolan.

  51. Det är en radikal tanke-

  52. -och man måste t.ex. lära sig
    att samtala om saker och diskutera.

  53. Man ska kunna vända argument
    för och emot-

  54. -och livet bör vara
    mycket av överläggningar-

  55. -eller det deliberativa lärandet-

  56. -där man lär sig av att byta argument
    med andra människor.

  57. Vilken är den största floden i Europa?
    - Göran.

  58. Den största floden i Europa är Rhen.
    Europa.

  59. Hur många invånare har London?
    London. - Johan.

  60. Londom har åtta miljoner invånare.

  61. Progressivismen utgör
    framförallt en utmaning-

  62. -mot traditionell undervisning-

  63. -en undervisning
    där läraren är i centrum.

  64. Det är han även i senare modeller-

  65. -men i traditionell undervisning
    har läraren makten över situationen.

  66. Han kan sätta ämnet i centrum-

  67. -genom kunskapsdrill-

  68. -eller att hela tiden ställa frågor,
    där läraren dominerar lektionen.

  69. Den typen av-

  70. -lärardominerad "fråga-svars-metod"-

  71. -där läraren hela tiden vet
    det rätta svaret-

  72. -är en traditionell undervisning.

  73. Hur gammal är den svenska folkskolan?

  74. -Karin.
    -Hundra år 1942.

  75. Det är rätt. År 1842 antogs
    kungliga majestäts nådiga stadga-

  76. -angående folkundervisningen i riket.
    Alla Sveriges barn skulle gå i skola.

  77. En kommunikativ eller
    mer progressivistisk undervisning-

  78. -är att sätta en kommunikation mellan
    lärare och elever på ett annat sätt.

  79. Man skulle utgå från elevernas behov.

  80. Eleven står i centrum,
    inte läroplanen eller kursboken.

  81. Det hade stor betydelse för Sverige
    efter andra världskriget.

  82. Innan dess var det omtvistat-

  83. -men sen blev det...

  84. I och med ideologin
    kring grundskolan-

  85. -blev det upphöjt till en statlig,
    legitimerad, officiell skolideologi-

  86. -och förblev det
    fram till Jan Björklund.

  87. Det skiljer ut Sverige att vi länge
    haft en dominans av det tänkandet.

  88. I många andra länder har det varit
    en motståndsrörelse bland lärare-

  89. -men i Sverige har det varit
    statligt sanktionerad skolideologi.

  90. 42 är 6 x 7.

  91. 49 är 7 x 7.

  92. 56 är 8 x 7.

  93. 63 är 9 x 7.

  94. 70 är 10 x 7.

  95. Att vi fick en gemensam skola
    för alla svenska barn-

  96. -var resultatet
    av en jättelång strid-

  97. -som handlade om vi skulle slå ihop
    folkskola och läroverk eller inte.

  98. Varsågod och sitt.

  99. Vi ska i dag informera er-

  100. -om ämnen och kurser i årskurs sju
    på grundskolans högstadium.

  101. Er magister
    har redan talat med er om det här-

  102. -så ni är inte helt främmande för
    vad det rör sig om.

  103. Ett skäl till att det lyckades
    att slå ihop allt till en skola-

  104. -var ambitionen
    att fostra demokratiska medborgare-

  105. -och vaccinera
    den uppväxande generationen-

  106. -så att de inte blev
    nazister eller stalinister.

  107. Man ville vaccinera den uppväxande
    befolkningen mot totalitära läror-

  108. -genom en skola-

  109. -där alla sociala grupper
    är tillsammans.

  110. Det som för mig är det viktiga
    med den svenska grundskolan-

  111. -är tanken att skolan ska vara-

  112. -den arena där klasskillnaderna
    i samhället minskar.

  113. Det är en avgörande tanke. Den finns
    hos Dewey också, men är vidare här.

  114. I den sammanhållna grundskolan
    var det så-

  115. -att de som inte hade med sig
    en studietradition hemifrån-

  116. -drogs med och presterade bättre
    i klasser som var sammanhållna-

  117. -där det fanns elever som var
    mer studiemotiverade och studievana.

  118. Man drog upp nivån
    på skolklassen som helhet.

  119. -Vad är fem minus åtta?
    -Minus tre.

  120. Ja, det är minus tre.

  121. -Plus fyra blir det då.
    -Minus fyra.

  122. -Minus fyra.
    -Plus.

  123. Sen fick vi ett nytt begrepp-

  124. -som myntades under 60-talet:
    "kulturellt kapital".

  125. Det var viktigt.

  126. Man talade först gärna om
    "det sociala arvet"-

  127. -och att skolan
    inte bara lär ut saker-

  128. -utan sorterar elever-

  129. -och premierar dem som har med sig
    den rätta ryggsäcken hemifrån.

  130. Då använde man ett uttryck
    som Gustav Jonsson hittade på:

  131. "Det sociala arvet."

  132. Det låter nästan
    som "det biologiska arvet"-

  133. -som man bär med sig
    och inte kan göra mycket åt.

  134. Man har det med sig från födseln
    och får dras med det livet ut.

  135. Det kulturella kapitalet, ett begrepp
    som infördes av Pierre Bourdieu-

  136. -är ett mer rörligt begrepp.

  137. Man kan få ett kulturellt kapital
    med sig hemifrån.

  138. Det är sånt
    som kännedom om finkulturen-

  139. -språk, kultiverade vanor
    och allt möjligt sånt.

  140. Det är inte bara pengar,
    eller inte främst pengar.

  141. Det är framförallt det som avgör
    framgången inom skolväsendet-

  142. -visade en lång rad undersökningar
    från 60-talet och framåt.

  143. Det kulturella kapitalet,
    t.ex. föräldrarnas utbildning-

  144. -betyder ännu mycket mer
    än föräldrarnas inkomst-

  145. -när det gäller vilken framgång
    barnen får i utbildningssystemet.

  146. Vad kostar en vattenskål?

  147. Och en sågspånspåse?

  148. Tack och hej.

  149. Själv har jag lärt mig mycket av
    Bourdieus undersökningar av skolan-

  150. -från 60-talet och framåt.

  151. De ger en ny bild av hur skolan-

  152. -väljer ut dem som ska hamna
    på olika vägar inom skolväsendet-

  153. -hur skolan förmedlar kulturen-

  154. -och hur de olika yrkesområdena
    och sociala områdena-

  155. -rekryterar nya proselyter
    genom utbildningssystemet.

  156. På det viset kan man förstå hur
    samhället återskapas och nyskapas-

  157. -och hur viktig skolan är för det.

  158. -Vi har jobbat med katter.
    -En vanlig katt kostar 35 kronor.

  159. Katten behöver andra saker,
    t.ex. en kattsele.

  160. Det utbildningspolitiska
    systemskiftet handlar primärt om-

  161. -att den sammanhållna, demokrati-
    syftande, jämlikhetsskapande skolan-

  162. -slås sönder. Det är huvudargumentet
    i det utbildningspolitiska skiftet.

  163. I dag är skiftet klart genomfört-

  164. -för vi har skolor
    som ser helt olika ut-

  165. -skolor som fungerar på olika sätt
    på grund av skiftet.

  166. Det är en bild från Israel.
    Vad tror ni att den föreställer?

  167. Den skola som vi hade i grundskolan-

  168. -fungerade jämlikhetsskapande
    och demokratiskapande-

  169. -då det var en samlingsplats-

  170. -för elever från
    olika sociala och kulturella miljöer.

  171. Där kunde man mötas och utbyta
    olika perspektiv på varandra.

  172. Tragedin med den svenska grundskolan
    är att det blir allt mindre så-

  173. Skolan blir med kommunaliseringar
    och friskolor-

  174. -ett redskap
    att dra isär samhället i stället.

  175. Det handlar enkelt eller rått
    uttryckt om föräldrarätten-

  176. -att se till
    att ens barn får en god framtid.

  177. Jag tänkte gå igenom proven först.

  178. Den sammanhållna skolans idé är-

  179. -att alla barn ska ha likartade, och
    de svagare utjämnande möjligheter-

  180. -att nå upp till samma nivåer.

  181. Det var en jämlikhetsidé
    om lika resultat-

  182. -som formulerades
    av Alva Myrdal, Olof Palme och andra.

  183. Den skolpolitik som besluten runt
    sent 80-tal-tidigt 90-tal öppnar för-

  184. -är en föräldrarättsbaserad skola-

  185. -där du kan organisera skolor-

  186. -för dina egna barn och likasinnade.

  187. Det är en helt annan typ av idé
    om vad skolan ska kunna vara.

  188. Det finns ett pris för att föräldrar
    har fått rätten att bestämma-

  189. -och det är att vi har
    en mer segregerad skola-

  190. -och segregationen fortsätter snabbt.

  191. De flesta är överens om det,
    och det är svårt.

  192. Det är en politisk fråga som nästan
    är omöjlig att sätta på agendan.

  193. Kan ni nåt om p-piller?

  194. Hur verkar minipiller?

  195. Vi har ju skrivit det.

  196. Det var två grejer, och det gör
    att de blir lite mer osäkra-

  197. -men för det mest räcker säkerheten.

  198. Det finns olika sorters spiraler.

  199. Vi får komma ihåg att den skola
    som kritiker kallar "flumskolan"-

  200. -gav goda resultat i internationella
    jämförelser. Sverige låg bra till-

  201. -i slutet av 80-talet
    när flumskolan stod i sitt flor.

  202. Efter kommunaliseringen och
    friskolereformen sjunker resultaten.

  203. Det tycks inte de flesta
    ha riktigt betänkt.

  204. Den egentliga nedgången vad gäller
    svenska skolors kunskapsresultat-

  205. -har skett
    under den senaste tioårsperioden.

  206. Den skola vi har haft den tiden
    är helt annan skola-

  207. -som de flesta trodde skulle vara
    mer anpassad för att få fram en elit-

  208. -men så är det inte.

  209. Vad skulle ni fråga då? Ni måste visa
    att ni är intresserade av honom.

  210. När ni såg honom tänkte ni:
    "Vilken kille!" Vad skulle du fråga?

  211. -Jag vet inte.
    -"Hej. Vad heter du?"

  212. "Jag heter Nasha, och jag är singel."

  213. När Bourdieu i mitten på 1960-talet-

  214. -kom med den nya synen på
    vad skolan är för nåt-

  215. -så lanserar han det-

  216. -som en kritik
    av kulten av begåvning-

  217. -som var väldigt utbredd.

  218. Det var idén att somliga är begåvade
    och andra mindre begåvade-

  219. -och de som är begåvade
    är värda framgång i skolan.

  220. Då visade Bourdieu
    och hans medarbetare-

  221. -att det kanske finns
    en begåvningsfaktor-

  222. -men man kan se att de mest begåvade
    är barn ur överklassen-

  223. -och de minst begåvade
    är barn ur lägre samhällsklasser-

  224. -så det mesta verkar kunna förklaras
    av såna sociala förhållanden.

  225. Det är en gammal, fransk,
    sociologisk tradition från Durkheim-

  226. -och hans likasinnade-

  227. -från åren kring 1900.

  228. Man föreställer sig
    att det mesta som vi gör-

  229. -gör vi inte för att vi väljer det-

  230. -eller för att vi
    har vissa intentioner-

  231. -utan vi blir mer tilldelade
    våra hållningar-

  232. -som framstår som fria val-

  233. -av krafter
    som är verksamma utanför oss.

  234. Vi för in produktionsmöjlighetskurvan
    i ett sånt här diagram.

  235. Det är vad vi kan producera-

  236. -och de linjerna visar
    vad vi skulle välja.

  237. Det är så svårt. Kan du inte göra det
    med lättare ord?

  238. -Hur ska vi göra i så fall?
    -Lyssna.

  239. -Är skolan och fotbollslaget dåliga?
    -Nej.

  240. -Hur är dina kamrater?
    -Alla är bra.

  241. Det finns ju positiva saker.

  242. Det som kallas "det fria valet"-

  243. -är ofta ganska måttligt fritt-

  244. -åtminstone finns det somliga
    som inte har mycket att välja på.

  245. Vi använder samma grupper
    som förra gången. Kommer ni ihåg?

  246. Gör ni inte det?

  247. Jag gillar den här, den är bra.
    Man kan ta på och av den.

  248. I dag, när vi ser skolsystemet-

  249. -har föräldrarna en allt större roll
    för hur det går för barnen-

  250. -inte bara med sin sociala ställning,
    utan också sina kunskaper om det här.

  251. Det är inte bara pengarna, utan också
    deras kunskaper om skolsystemet-

  252. -samhället
    och vilka yrkesmöjligheter det finns.

  253. Det styr deras yrkesval för barnen.

  254. Det här kan inte sägas egentligen,
    utan måste visas i deras utbildning-

  255. -i hur vi tillägnar oss studier-

  256. -och i hur vi lär ut
    kunskapsstoffet som dem ska lära sig.

  257. Allt vi gör är
    en del av deras fostran-

  258. -men skolan utgör en stor del.

  259. Skolan är den plats där man
    är befriad från det mest lokala-

  260. -som familjen, släkten-

  261. -och de mindre kollektiven-

  262. -som kan vara väldigt begränsande-

  263. -där olika sätt att leva möts.

  264. Skolan är det ställe
    där man har möjligheten-

  265. -att genom mötet med barn
    eller elever från olika bakgrund-

  266. -forma en ny sorts gemenskap.

  267. Det är en gemenskap som bygger på...

  268. ...det bästa vi har...

  269. ...i termer av kunskap och vetande...

  270. ...som en grund
    för dem att gå vidare med.

  271. I nån mening tror jag
    att det första steget är-

  272. -att vara beredd att ta diskussioner-

  273. -som kan bli svåra.

  274. Man måste diskutera
    vilka värderingar vi har egentligen.

  275. Det kan skilja sig kraftigt-

  276. -och kan vi diskutera det
    på ett sakligt sätt?

  277. Vi borde utforma skolorna
    utifrån det.

  278. Textning: Sofie B. Grankvist
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vad är skolans roll i samhället?

Avsnitt 4 av 7

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varje tid strävar att skapa den skola som passar samhällets krav. På 1800-talet och det tidiga 1900-talet skapades en folkskola som skulle leverera lydiga och flitiga arbetare. Idag ställs kravet att utbilda för entreprenörskap, kreativitet och livslångt lärande. Skolan är och har alltid varit en arena för ideologiska motsättningar, och politikerna har under åren genomfört genomgripande förändringar i styrdokument och organisation. Här följer vi den svenska skolans utveckling från 1842 fram till idag. Medverkande: Donald Broady, professor vid institutionen för pedagogik och utbildningsstudier, professor emeritus vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet; Tomas Englund, professor vid institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet; Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria, Göteborgs universitet; Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Skolan, Skolhistoria, Sverige, Undervisning, Undervisningsväsen
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i Lärandets idéhistoria

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är kunskap?

Avsnitt 1 av 7

Där vi idag har ett enda ord för kunskap hade den antika filosofen Aristoteles ett helt spektrum. Han menade att det inte bara är boklig bildning som är kunskap. Hantverkskunnandet är en annan sorts kunskap, liksom vår förmåga att cykla eller dansa balett. Livet ger oss också ytterligare kunskap i form av erfarenhet och visdom. Den stora utmaningen idag är att skilja relevant kunskap från skräp i den flod av information som ständigt sköljer över oss. Filosofer, idéhistoriker och sociologer berättar hur synen på kunskap har förändrats under århundradena - från Platons absoluta kunskapsbegrepp till den postmoderna relativistiska kunskapssynen. Medverkande: Zygmunt Bauman, professor emeritus i sociologi, University of Leeds, Staffan Bergwik, fil. doktor i idéhistoria, Uppsala universitet, Jonna Bornemark, lektor vid institutionen för kultur och lärande, Södertörns Högskola, Anders Burman, universitetslektor i idéhistoria, Södertörns högskola, Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria, Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är bildning?

Avsnitt 2 av 7

Det moderna bildningsbegreppet skapades av Wilhelm von Humboldt i början på 1800-talet. Det uppstod som en kritik av tidens ståndssamhälle och religiösa inskränkthet. Humboldt byggde upp det första moderna universitetet i Berlin. Där skulle man inte bara reproducera gammal kunskap, utan genom forskning skapa nya landvinningar och ny kunskap som skulle ta samhället in i en bättre framtid. Vilken relevans har det moderna bildningsbegreppet idag? Medverkande: Ronny Ambjörnsson, professor emeritus i idéhistoria, Umeå universitet, Zygmunt Bauman, professor emeritus i sociologi, University of Leeds, Donald Broady, professor vid institutionen för pedagogik och utbildningsstudier, professor emeritus vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet, Anders Burman, universitetslektor i idéhistoria, Södertörns högskola, Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria, Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är skolans roll i samhället?

Avsnitt 4 av 7

Varje tid strävar att skapa den skola som passar samhällets krav. På 1800-talet och det tidiga 1900-talet skapades en folkskola som skulle leverera lydiga och flitiga arbetare. Idag ställs kravet att utbilda för entreprenörskap, kreativitet och livslångt lärande. Skolan är och har alltid varit en arena för ideologiska motsättningar, och politikerna har under åren genomfört genomgripande förändringar i styrdokument och organisation. Här följer vi den svenska skolans utveckling från 1842 fram till idag. Medverkande: Donald Broady, professor vid institutionen för pedagogik och utbildningsstudier, professor emeritus vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet; Tomas Englund, professor vid institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet; Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria, Göteborgs universitet; Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är betyg?

Avsnitt 5 av 7

Ett utbildningssystem utan betyg är svårt att föreställa sig. Hur ska vi tänka kring det komplicerade sambandet mellan betyg och bedömning? Bedömningen ses som en förutsättning för lärandet. Betygen ses som ett sätt att sortera eleverna för vidare utbildningar. Genom att använda olika betyg görs bedömningen vilka som ska ges möjlighet att klättra vidare inom systemet. Men bedömningen är samtidigt en nödvändighet för att lärande och utveckling alls ska komma till stånd. Bedömningens utmynnande i betyg medför alltid risker och oönskade bieffekter. Medverkande: Fredrik Alm, universitetslektor i pedagogik; Donald Broady, professor vid institutionen för pedagogik och utbildningsstudier, professor emeritus vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet; Christian Lundahl, professor i pedagogik, Karlstads universitet; Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet; Dylan Wiliam, professor emeritus vid Institute of Education, University of London.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Zygmunt Bauman om kunskap, bildning och ansvar

Avsnitt 6 av 7

Zygmunt Bauman är en av 1900-talets mest inflytelserika sociologer. Han har gett upphov till begrepp som modernitet, postmodernitet och prekariat. Vi får följa ett samtal med Bauman som sträcker sig över utbildningsfrågor och bildning, via shopping och konsumism till moraliskt ansvar och mediekultur.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Dylan Wiliam om lärandets vitala verktyg

Avsnitt 7 av 7

Dylan Wiliam, professor emeritus vid Institute of education vid University of London, har under lång tid forskat på vad som utmärker framgångsrikt lärande och tagit fram en verktygslåda för arbete i klassrum. Alla lärare kan, och måste, ständigt bli bättre. Inte för att de är dåliga utan för att samhället blir alltmer komplicerat, vilket ställer högre krav på eleverna och därmed även på lärarna. Dylan Wiliam ifrågasätter handuppräckning som svarsmodell och vill istället utveckla en aktiv klassrumskultur där samtliga elever deltar i diskussioner och samtal och där det är okej att ha fel. Han menar att om eleverna känner att de inte får säga fel i skolan, så börjar det handla mer om att briljera än att utvecklas som människa, och det skapar inte någon bra grund för lärande. Han vill också använda elevernas kunskaper och erfarenheter av att vara just elever, som konsultativt stöd för lärares vidareutveckling och fortbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är etik?

Avsnitt 3 av 7

Visdom, förnuft, konsekvens och ansvar är några av hörnstenarna i den moralfilosofiska debatten. Skilda etiska ståndpunkter såsom utilitarism, dygdeetik, pliktetik och existensfilosofi har olika syn på den optimalt rätta och den goda handlingen. Men vilken ståndpunkt ska få utgöra norm? Kommer moraliska beslut inifrån, eller kan etiska koder läras ut? Medverkande: Zygmunt Bauman, professor emeritus i sociologi, University of Leeds; Jonna Bornemark, lektor vid institutionen för kultur och lärande, Södertörns Högskola; Johan Brännmark, universitetslektor i etik och samhällsfilosofi, Malmö Högskola; Ann Heberlein, teologie doktor i etik, Lunds universitet; Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Mitt lärarrum på nätet

Nätet erbjuder ett generöst kollegialt lärande för lärare. Om detta vittnar Marie Andersson, lärare på Gotland. Hon berättar om gemenskapen hon möter i exempelvis en Facebook-grupp, och hur hon där kan ta del av andras erfarenheter, få litteratur- och lektionstips. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Vi är överbegåvade

Erik och Gustav kunde läsa vid tre års ålder och tala och läsa engelska vid fyra. Idag är de tio år, går i årskurs sju och läser spetsmatte och kinesiska.

Fråga oss