Titta

Lärandets idéhistoria

Lärandets idéhistoria

Om Lärandets idéhistoria

Vi har ärvt många föreställningar från det förflutna, oftast utan att vara medvetna om det - vetenskapliga upptäckter, politiska idéer, filosofiska teorier och konventioner kring lärande. Tankar som en gång var nya och omstridda men nu har blivit vår tids oreflekterade självklarheter. Det var först på 1800-talet pedagogik som ämne skildes ut från filosofin. Det är alltså de stora filosoferna som från antiken och framåt har ägnat sig åt att utveckla tänkandet kring kunskap och lärande. Det är där vi hittar lärarprofessionens rötter i filosofi och idéhistoria. Avsikten med programserien har varit att producera ett material som hjälper lärarstudenter att hitta sina professionella rötter. Programmen ger en överblick som grund för vidare studier kring idéhistoria och kunskapsteori.

Till första programmet

Lärandets idéhistoria: Vad är betyg?Dela
  1. I högre ålder
    fungerar det som urvalssystem-

  2. -för att komma in på utbildningar.

  3. I lägre ålder hävdas det väl
    att det är en motivationsgrej.

  4. Jag vet inte om jag håller med.
    Det kanske får motsatt effekt:

  5. Att man bara får höra hur dålig
    man är om man inte klarar saker.

  6. Det ska vara objektivt, men det är
    svårt, för skolan är subjektiv.

  7. Lärarnas arbete och elevernas
    sammansättning är så olika.

  8. Det ställs på sin spets
    när man är ute i skolor.

  9. Att veta hur man ska bedöma
    är inte lätt.

  10. Har jag lyckats?
    Har jag uppnått det jag vill?

  11. Har mina elever nog med kunskap
    för att jag ska kunna ge ett "A"?

  12. Det är det många elever idag
    strävar efter.

  13. Att få betyg
    för att kunna skapa sig en framtid.

  14. Eller risken
    att elever kan komma och säga:

  15. "Jag trodde du gillade mig.
    Varför får jag så lågt betyg?"

  16. Det är så himla jobbigt!
    Det är svårt för en lärare.

  17. Rent krasst är betyget till
    syvende och sist ett resultatmått.

  18. Bedömningar går ut på att hjälpa
    eleverna i deras kunskapsutveckling.

  19. Tänk er att nån drar er bakåt.

  20. Fördjupa bröstbenet bakåt.
    Det är en jättesnygg position!

  21. Stå kvar.
    Fördjupa tills du når min hand.

  22. Ja... Ännu mera.

  23. Såg ni skillnaden?
    - Gå tillbaka till där du var innan.

  24. Hon försöker runda till den här
    delen också. Bröstryggen... - Såja.

  25. Det finns tre delar-

  26. -som betygssystem bygger på.

  27. Vilka kunskaper ska betygsättas?
    Vilken kunskapssyn är det?

  28. Hur ska kunskaperna jämföras, tolkas?
    Vilken bedömningsprincip gäller?

  29. Och den sista delen: Hur ska det
    uttryckas? På ett slags skala?

  30. Betygens och bedömningens historia-

  31. -är kopplad till hur vi ser på
    kunskap och hur vi ser på människor-

  32. -och hur de kan bedömas.

  33. De första betygen var tydligt
    kopplade till personliga egenskaper.

  34. Om man var intelligent
    eller lat eller trög.

  35. "Flitig, men trögminter",
    som nåt betyg löd.

  36. Sveriges första standardiserade betyg
    sätts i slutet av 1800-talet.

  37. Ett skäl till att införa en standard
    var att stärka skolplikten.

  38. Det gjorde man
    lite för barnens skull.

  39. Industrin fick inte anställa barn
    som saknade folkskolebetyg.

  40. Jämför man dagens betyg
    med 40- och 50-talens-

  41. -så tjänar dagens betyg
    delvis lite andra syften.

  42. De första betygen markerade
    att man hade klarat en viss årkurs.

  43. Det hade att göra med
    möjligheten som fanns då...

  44. Man kunde sluta skolan tidigare
    och ändå få med sig nåt betyg.

  45. Väldigt många
    gick bara till årskurs 6.

  46. Då var det rimligt att få ett diplom
    på att man hade klarat av folkskolan.

  47. Où est-il, Gunnel?

  48. De relativa betygen var en del i
    ett större jämlikhetssträvande.

  49. Tanken var...

  50. Var man begåvad men fattig
    skulle man ändå erbjudas plats-

  51. -och ges möjligheten, bland annat
    genom studielån, som kom senare...

  52. Man skulle kunna studera trots
    att man inte hade privat kapital.

  53. Tanken med relativa betyg var att
    underlätta jämförelsen mellan elever.

  54. Och det är det, om man utgår ifrån
    en matematisk normalfördelningskurva.

  55. Det de flesta presterar
    är värt mittenbetyget.

  56. Det få av de toppresterande presterar
    är värt toppbetyget.

  57. Och så motsvarande mängd i botten.

  58. Det var under en tid när
    universitetsplatser var en bristvara.

  59. Ganska få fick möjlighet
    att gå på universitetet.

  60. Då uppfattades det också
    som legitimt-

  61. -att de med de högsta betygen
    var de som fick gå.

  62. Nackdelen är ju att det inte säger så
    mycket om vad man kan i ett ämne.

  63. Det säger mer om hur man står sig
    i jämförelse med det årets elever-

  64. -än det säger om kunskaperna.

  65. "Jag ska
    berätta för dig vad betyg är."

  66. "När sommarlovet börjar
    får man betyg."

  67. "Det är siffror från 1 till 5.
    1 är sämst och 5 är bäst."

  68. "Siffrorna svindlar framför ögonen.
    De är läskigt svarta, röda, gröna..."

  69. "Fröken säger: 'Här är ditt betyg.'"

  70. "'Är det bra?', undrar kompisen
    när man är på väg hem.

  71. Det relativa betygssystemet
    avskaffades sen 1994.

  72. Och det berodde bland annat på-

  73. -att lärare och skolledningar
    inte gjorde som det var tänkt.

  74. De räknade inte...

  75. ...att i snitt i hela riket skulle vi
    ha 7% som fick högsta betyg: 5.

  76. Istället räknade de på sin skola,
    eller till och med på sin klass.

  77. Då kom såna där absurda yttranden
    som: "Det är slut på femmorna".

  78. "Så tyvärr får inte du det."

  79. Det relativa systemet fungerade bra
    när det fanns många yrken-

  80. -där det räckte
    med bristfälliga kunskaper.

  81. Men en ambition med skolan
    och LPO/LPF -94-

  82. -var att höja lägstanivån och därför
    införde man ett "godkänt"-betyg.

  83. Och under gränsen för godkänt-

  84. -fanns det inte så många möjliga
    karriärvägar att gå.

  85. På så sätt sätter man
    högre press på skolsystemet-

  86. -att bidra till
    ett kompetenslyft inom samhället.

  87. Det är stor skillnad mot
    att ge en 1:a eller 2:a...

  88. "En elev riskerar att underkännas!
    Vi måste sätta in resurser."

  89. Man får stötta eleven
    så att den blir godkänd.

  90. Det är en stor skillnad,
    både i synsätt-

  91. -och även i konsekvenser
    för elever och lärare.

  92. Utifrån betygskriterier
    och kursplaner...

  93. Vill ni jobba med nåt specifikt,
    som deras expressivitet...

  94. Det kan handla om hur de tolkar ditt
    material, eller hur skrivningen är.

  95. Hur blir eleverna medvetna om hur
    de ligger till och ska jobba vidare?

  96. Man kanske kan skriva loggbok
    och skriva upp feedback och så...

  97. ...och reflekterar över
    vad man själv gör.

  98. Titta på varandra, två och två.

  99. Man bygger på
    tydliga målformuleringar.

  100. Förr hette det "betygskriterier",
    nu heter det "kunskapskrav".

  101. Lägsta nivå som eleverna ska ha
    nått upp till för ett visst betyg-

  102. -oavsett hur många som nått dit.
    Teoretiskt kan alla i en klass få A.

  103. Dra ihop.

  104. Runda upp. Vänster!

  105. Plié!

  106. Armar ut!

  107. De som utarbetade detta
    i början på 90-talet-

  108. -tänkte sig att det inte
    skulle användas för att...

  109. ...bedöma, kontrollera,
    betygsätta individer.

  110. Som elever. Eller lärare.

  111. De tänkte sig att man skulle se
    hur hela skolsystemet skötte sig.

  112. Ner på kommunnivå-

  113. -och skolledningsnivå.

  114. Att man där organiserade verksamheten
    så att inga elever for illa-

  115. -och att skolans "värdegrund",
    ett nytt begrepp i 90-talets början-

  116. -respekterades.

  117. Det betyg saknar,
    vilket är det viktigaste-

  118. -är vägbeskrivningen från:
    "Var är jag nu?"

  119. "Hur ska jag förflytta mig
    från där jag är till målet?"

  120. Markera axlarna!

  121. Ja! Och så långt ner mot golvet.

  122. Om en elev har missförstått nåt-

  123. -kan ett betyg
    inte reda ut det åt eleven.

  124. Det behövs
    en annan typ av återkoppling.

  125. Kanske också en annan typ av
    bedömning som kan synliggöra-

  126. -hur eleven tänker, snarare än
    vad eleven har lärt sig utantill.

  127. Som om du skulle
    stänga revbenen.

  128. Vi vill ha
    din naturliga kurva i ryggen.

  129. Men man får inte släppa,
    så att ländryggen tar skada.

  130. Mycket bättre.

  131. Nu leder du med kroppen istället...
    Ja!

  132. Exakt! Där i slutet var det verkligen
    sittbenet. I början växlade du.

  133. Lärare gör ju bedömningar hela tiden.
    Ett syfte med de bedömningarna-

  134. -är ta reda på vad eleven kan för
    att sen formulera det som ett betyg.

  135. Bedömning är det vida begreppet.
    De kan vara av olika slag.

  136. En typ av bedömning är betyg.

  137. Betyg kan användas
    på ett positivt sätt-

  138. -men det är svårt att göra det bra.

  139. Särskilt för yngre barn som har svårt
    att se skillnaderna mellan-

  140. -vem man är som person
    och vilket betyg man får.

  141. En äldre elev kan lättare koppla
    ett betyg till en prestation-

  142. -eller ett sätt att arbeta.

  143. Men det är individuellt. Det finns
    vuxna som har problem med det.

  144. Betyg har olika funktioner. Man borde
    fråga om vi behöver funktionerna.

  145. Behöver vi göra urval
    eller ha information?

  146. Behöver vi ha kvalitetsindikatorer
    för skolsystemet?

  147. Är svaret ja, kan ett alternativ vara
    betyg. Men det finns kanske andra.

  148. Folkhögskolor har inte varit
    så fokuserade på betyg.

  149. Det går
    att bedriva utbildning utan betyg.

  150. Ur elevens position handlar det om
    hur man får eleven att bli motiverad.

  151. Då kan intresse vara
    en starkare drivkraft-

  152. -än utifrån kommande "morot
    eller piska", som betyg kan vara.

  153. Ibland menar man
    att betygen kan vara en möjlighet-

  154. -för elever som är från studieovana
    hem, att ändå meritera sig.

  155. Med betygens hjälp
    kan man ta sig fram-

  156. -även om man inte
    har rätt kontakter eller så.

  157. Det är svårt att se hur man inte,
    i ett modernt-

  158. -industrialiserat samhälle-

  159. -inte ska ha nån form av sorterings-
    mekanism, eller nån form av...

  160. ...tydlig information om vad man
    har åstadkommit efter en utbildning.

  161. Det är svårt att se hur det skulle
    se ut. Man har gjort försök...

  162. ...att inte använda betyg. Det finns
    skolor i världen som inte har betyg.

  163. Det går kanske i liten skala, men det
    är svårt att se hur det skulle funka.

  164. -Vad hände med min svenska?
    -Ska vi ta det nu?

  165. Vill ni vänta lite?

  166. Den är för jobbig att läsa. Den
    går inte att läsa som den ser ut nu.

  167. -Har jag gjort allt det i onödan?
    -Vem läser du för, egentligen?

  168. -Är det bara för betygen?
    -Ja, vad annars?

  169. -Vill du ha VG i svenska?
    -Ja.

  170. Vill du vara värd ett VG i svenska?
    Tänk efter.

  171. Jag är värd ett VG i svenska!

  172. -Nej, det är du inte.
    -Jo.

  173. Det finns en uppenbar spänning
    mellan bedömningens olika syften.

  174. Läraren ska samtidigt
    vara coach och domare.

  175. Det är klart att eleverna
    kanske inte alltid vågar...

  176. ...ta ut svängarna
    för att de vet att de snart-

  177. -blir bedömda
    enligt en viss måttstock.

  178. Men ju tydligare
    bedömningssystemet är-

  179. -desto bättre förstår eleverna
    att bedömningen kan ha olika syften.

  180. Då kan man också avdramatisera
    vad bedömning går ut på.

  181. Är man inte medveten om vad man gör-

  182. -och skicklig på att hantera
    olika bedömningar för olika syften-

  183. -så kan bedömning vara riktigt dåligt
    för elevers fortsatta lärande.

  184. Vad är det här?!

  185. -Har jag streck i nåt?
    -Nej.

  186. Jag arbetade själv som lärare
    på 70-talet och då...

  187. Jag upplevde starkt att det
    att jag som lärare betygsatte-

  188. -förstörde elevernas lärande
    och min undervisning.

  189. Jag har tänkt
    att det vore mycket bättre-

  190. -om den som
    tog emot elever eller studenter-

  191. -bestämde vilka som skulle släppas
    in. Man hade inträdesprov.

  192. Det systemet är mycket vettigare.

  193. Det är ju den läroanstalt
    som tar emot eleverna-

  194. -som får dras med eleverna.
    Det är bättre om de sätter kraven.

  195. Sen får skolsystemets stadier där
    under förbereda eleverna för detta.

  196. Ett argument mot det-

  197. -är att väldigt mycket står på spel
    vid de tillfällena när urvalet sker.

  198. En bedömning
    som ska vara betygsättande...

  199. ...innebär alltid ett urval,
    men då är det extra begränsande.

  200. En lärare
    som har följt en elev i flera år-

  201. -får ju givetvis en mer
    gedigen grund för sin bedömning.

  202. Vi använder olika bedömningar
    för olika saker.

  203. Betyg är
    den mer summativa bedömningen.

  204. En formativ bedömning kan vara
    det som kallas "lärandebiljett".

  205. I lektionsslutet ber man eleverna
    skriva ner tre saker de har lärt sig-

  206. -och en tanke som de vill prata
    vidare med resten av klassen om.

  207. Då kan läraren direkt se
    hur väl undervisningen togs emot.

  208. Då kan läraren, baserat på det,
    bestämma om klassen kan gå vidare.

  209. Eftersom man ändrar sin rytmisering
    och arbetar mot musiken-

  210. -så tror jag att tyngdpunkten
    och formspråket kommer förändras.

  211. Det är svårt
    att plocka ut bara en grej.

  212. Det viktiga är hur de förhåller sig
    till varandra i din dans och i saker-

  213. -i ditt utförande.

  214. Mycket bättre, men kom ihåg att
    andas. Nu tappade du andan.

  215. Det sorgliga är-

  216. -att eftersom vi har använt bedömning
    till sånt som inte bör bedömas-

  217. -så har bedömningarna
    förvanskat utbildningen.

  218. Vi har förlorat förmågan att visa
    för lärarna vad eleverna vet.

  219. En lärare behöver veta
    vad en elev har lärt sig.

  220. Man måste börja där eleven är.

  221. Bedömning är bryggan mellan
    undervisning och lärande.

  222. Endast genom bedömning
    får läraren veta-

  223. -vad eleven har lärt sig av dem.

  224. Bedömning
    är en naturlig del av undervisningen.

  225. Problemet är när vi använder det
    i för många syften.

  226. Man har tappat bort
    att bedöma vad elever har lärt sig.

  227. Istället bedöms kvaliteten
    på skolor, lärare-

  228. -eller undervisningen i olika städer.

  229. De viktigaste bedömningarna
    är de som sker dagligen.

  230. Även om man bara
    bryr sig om provresultat-

  231. -är det ändå bäst att engagera elever
    genom bedömningar i klassrummet.

  232. Vi talar mycket om förmågor.
    Elevens förmåga att analysera-

  233. -eller elevens förmåga att tänka
    kritiskt, eller att vara kreativ.

  234. Då måste man göra en bedömning
    som gör att man ser den förmågan.

  235. Men om man t.ex.
    bara ställer frågor om fakta-

  236. -ser man lätt bara minnesförmågan,
    och inte analysförmågan.

  237. Tanken om att alla ska bedömas enligt
    samma måttstock har en biverkning.

  238. Eftersom alla ska göra samma prov,
    under exakt samma förhållanden-

  239. -så tenderar vi att bara bedöma
    det som är lätt att bedöma.

  240. Vi koncentrerar oss för mycket
    på kunskap. Det är lätt att testa.

  241. Vi bedömer inte
    förmågan att använda kunskap-

  242. -för det är komplicerat att göra
    under exakt samma förhållanden.

  243. Vill man att alla ska bedömas
    enligt samma måttstock-

  244. -så begränsas bedömningen.

  245. Man börjar genom att göra
    de viktiga sakerna mätbara.

  246. Istället gör man de
    lätt mätbara sakerna viktiga.

  247. Det är början på nästa kurs.

  248. Fokus blir hushållens ekonomi,
    men man måste först förstå det här.

  249. Bra jobbat!

  250. Skolor speglar samhället. Skolor är
    bra på att göra det samhället vill.

  251. Vi måste prata om
    vad vi vill att skolorna ska göra.

  252. När vi väl har enats om det
    ska vi låta skolorna vara ifred.

  253. Det är lärdomen från högpresterande
    länder: Det behövs tydliga mål-

  254. -men sen måste de som jobbar med
    det få tiden att göra det i skolorna.

  255. Man brukar använda begreppet
    "deprofessionalisering".

  256. Man har inte låtit lärarna-

  257. -fullt ut få ansvaret
    för sina bedömningar.

  258. Istället har staten, genom
    standardprov eller nationella prov-

  259. -gått in och gjort anspråk på att
    göra mer objektiva bedömningar-

  260. -än lärarna själva.

  261. Vi vet för lite om lärarnas situation
    för att bestämma vad de ska göra.

  262. Är vi tydliga med vad som är "top
    down" och vad som är "bottom up"-

  263. -kan folk nog förstå nog att man kan
    pressa skolorna att förbättra sig-

  264. -men låta skolorna avgöra
    vad som ska förbättras.

  265. Det är därför kollegialt bestämmande
    attackerades så.

  266. Det visar nämligen på
    en yrkesstolthet som man ändå har.

  267. Man vill
    att dessa yrkesmänniskor ska...

  268. ...veta hut, veta vem som bestämmer.
    De ska inte vara för bestämmande.

  269. Man ser exakt samma sak
    i samtliga "före detta professioner".

  270. Såna beslut ska fattas av en chef
    i linjen. Inte av en profession.

  271. Lärarna har verkligen lidit av detta.

  272. Men nu rör du på dig.
    Så då övervägde träningen, tycker du?

  273. En sak som hände när det relativa
    betygssystemet försvann-

  274. -var att det så småningom
    skapades en betygsinflation.

  275. Det måste ju i slutändan innebära
    att betygens betydelse minskar.

  276. Så småningom vet ju alla att det
    finns skolor där glädjebetyg utdelas-

  277. -och då sätts barnen där
    för att de ska få höga betyg.

  278. De skolorna
    kanske har få andra kvaliteter.

  279. Man lockar dit elever
    genom att ge höga betyg.

  280. Men till slut vet alla att de betygen
    inte är värda så mycket.

  281. Systemet
    utvecklar sig i riktning mot...

  282. När de som har pengar och/eller
    kulturellt kapital i bagaget...

  283. Om det är rättvist eller inte
    beror väl på hur man ser det.

  284. Är det rättvist att de med större
    tillgångar skördar större vinster?

  285. Systemet är byggt så att
    för att få ett betyg på en viss nivå-

  286. -så ska eleven uppvisa
    formulerade kunskapskrav.

  287. Missar man nåt moment får man inte
    det betyget och då hänger det kvar.

  288. Jag har mött lärare som tycker-

  289. -att det kan kännas orättvist
    och svårt att legitimera för en elev-

  290. -som visar vissa
    utmärkta förmågor i ett ämne-

  291. -men inte just den förmågan.
    Då slår det igenom.

  292. Men det valet har man gjort
    i det nuvarande betygssystemet.

  293. Det får de konsekvenserna.

  294. Jag tror att man om några år
    kommer att inse...

  295. Med det nya systemet kan man inte
    läsa upp betygen. Det görs om.

  296. De kommer att tvingas
    låta folk läsa upp betygen.

  297. Man kan inte bara
    avskriva människor...

  298. ...i Sverige. Hoppas jag. Tror jag.

  299. Lärare som känner att de har ansvar
    för att skolan ska ha höga betyg-

  300. -kommer kanske inte kunna fokusera
    på rätt saker i undervisningen.

  301. De kommer känna sig pressade.

  302. Det är baksidan
    med mål- och resultatstyrning.

  303. Det ställs fina, komplicerade
    pedagogiska krav på-

  304. -att man ska vara effektiv,
    rationell och lärande-

  305. -men lärande
    är inte en rak väg från A till B.

  306. Man behöver ibland gå omvägar
    och man måste få begå misstag.

  307. Dem lär man sig av
    och som resultat blir man bättre.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vad är betyg?

Avsnitt 5 av 7

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett utbildningssystem utan betyg är svårt att föreställa sig. Hur ska vi tänka kring det komplicerade sambandet mellan betyg och bedömning? Bedömningen ses som en förutsättning för lärandet. Betygen ses som ett sätt att sortera eleverna för vidare utbildningar. Genom att använda olika betyg görs bedömningen vilka som ska ges möjlighet att klättra vidare inom systemet. Men bedömningen är samtidigt en nödvändighet för att lärande och utveckling alls ska komma till stånd. Bedömningens utmynnande i betyg medför alltid risker och oönskade bieffekter. Medverkande: Fredrik Alm, universitetslektor i pedagogik; Donald Broady, professor vid institutionen för pedagogik och utbildningsstudier, professor emeritus vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet; Christian Lundahl, professor i pedagogik, Karlstads universitet; Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet; Dylan Wiliam, professor emeritus vid Institute of Education, University of London.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Betyg, Betygsättning, Pedagogik, Undervisning, Utvärderingsmetodik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i Lärandets idéhistoria

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är kunskap?

Avsnitt 1 av 7

Där vi idag har ett enda ord för kunskap hade den antika filosofen Aristoteles ett helt spektrum. Han menade att det inte bara är boklig bildning som är kunskap. Hantverkskunnandet är en annan sorts kunskap, liksom vår förmåga att cykla eller dansa balett. Livet ger oss också ytterligare kunskap i form av erfarenhet och visdom. Den stora utmaningen idag är att skilja relevant kunskap från skräp i den flod av information som ständigt sköljer över oss. Filosofer, idéhistoriker och sociologer berättar hur synen på kunskap har förändrats under århundradena - från Platons absoluta kunskapsbegrepp till den postmoderna relativistiska kunskapssynen. Medverkande: Zygmunt Bauman, professor emeritus i sociologi, University of Leeds, Staffan Bergwik, fil. doktor i idéhistoria, Uppsala universitet, Jonna Bornemark, lektor vid institutionen för kultur och lärande, Södertörns Högskola, Anders Burman, universitetslektor i idéhistoria, Södertörns högskola, Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria, Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är bildning?

Avsnitt 2 av 7

Det moderna bildningsbegreppet skapades av Wilhelm von Humboldt i början på 1800-talet. Det uppstod som en kritik av tidens ståndssamhälle och religiösa inskränkthet. Humboldt byggde upp det första moderna universitetet i Berlin. Där skulle man inte bara reproducera gammal kunskap, utan genom forskning skapa nya landvinningar och ny kunskap som skulle ta samhället in i en bättre framtid. Vilken relevans har det moderna bildningsbegreppet idag? Medverkande: Ronny Ambjörnsson, professor emeritus i idéhistoria, Umeå universitet, Zygmunt Bauman, professor emeritus i sociologi, University of Leeds, Donald Broady, professor vid institutionen för pedagogik och utbildningsstudier, professor emeritus vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet, Anders Burman, universitetslektor i idéhistoria, Södertörns högskola, Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria, Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är skolans roll i samhället?

Avsnitt 4 av 7

Varje tid strävar att skapa den skola som passar samhällets krav. På 1800-talet och det tidiga 1900-talet skapades en folkskola som skulle leverera lydiga och flitiga arbetare. Idag ställs kravet att utbilda för entreprenörskap, kreativitet och livslångt lärande. Skolan är och har alltid varit en arena för ideologiska motsättningar, och politikerna har under åren genomfört genomgripande förändringar i styrdokument och organisation. Här följer vi den svenska skolans utveckling från 1842 fram till idag. Medverkande: Donald Broady, professor vid institutionen för pedagogik och utbildningsstudier, professor emeritus vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet; Tomas Englund, professor vid institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet; Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria, Göteborgs universitet; Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är betyg?

Avsnitt 5 av 7

Ett utbildningssystem utan betyg är svårt att föreställa sig. Hur ska vi tänka kring det komplicerade sambandet mellan betyg och bedömning? Bedömningen ses som en förutsättning för lärandet. Betygen ses som ett sätt att sortera eleverna för vidare utbildningar. Genom att använda olika betyg görs bedömningen vilka som ska ges möjlighet att klättra vidare inom systemet. Men bedömningen är samtidigt en nödvändighet för att lärande och utveckling alls ska komma till stånd. Bedömningens utmynnande i betyg medför alltid risker och oönskade bieffekter. Medverkande: Fredrik Alm, universitetslektor i pedagogik; Donald Broady, professor vid institutionen för pedagogik och utbildningsstudier, professor emeritus vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet; Christian Lundahl, professor i pedagogik, Karlstads universitet; Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet; Dylan Wiliam, professor emeritus vid Institute of Education, University of London.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Zygmunt Bauman om kunskap, bildning och ansvar

Avsnitt 6 av 7

Zygmunt Bauman är en av 1900-talets mest inflytelserika sociologer. Han har gett upphov till begrepp som modernitet, postmodernitet och prekariat. Vi får följa ett samtal med Bauman som sträcker sig över utbildningsfrågor och bildning, via shopping och konsumism till moraliskt ansvar och mediekultur.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Dylan Wiliam om lärandets vitala verktyg

Avsnitt 7 av 7

Dylan Wiliam, professor emeritus vid Institute of education vid University of London, har under lång tid forskat på vad som utmärker framgångsrikt lärande och tagit fram en verktygslåda för arbete i klassrum. Alla lärare kan, och måste, ständigt bli bättre. Inte för att de är dåliga utan för att samhället blir alltmer komplicerat, vilket ställer högre krav på eleverna och därmed även på lärarna. Dylan Wiliam ifrågasätter handuppräckning som svarsmodell och vill istället utveckla en aktiv klassrumskultur där samtliga elever deltar i diskussioner och samtal och där det är okej att ha fel. Han menar att om eleverna känner att de inte får säga fel i skolan, så börjar det handla mer om att briljera än att utvecklas som människa, och det skapar inte någon bra grund för lärande. Han vill också använda elevernas kunskaper och erfarenheter av att vara just elever, som konsultativt stöd för lärares vidareutveckling och fortbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är etik?

Avsnitt 3 av 7

Visdom, förnuft, konsekvens och ansvar är några av hörnstenarna i den moralfilosofiska debatten. Skilda etiska ståndpunkter såsom utilitarism, dygdeetik, pliktetik och existensfilosofi har olika syn på den optimalt rätta och den goda handlingen. Men vilken ståndpunkt ska få utgöra norm? Kommer moraliska beslut inifrån, eller kan etiska koder läras ut? Medverkande: Zygmunt Bauman, professor emeritus i sociologi, University of Leeds; Jonna Bornemark, lektor vid institutionen för kultur och lärande, Södertörns Högskola; Johan Brännmark, universitetslektor i etik och samhällsfilosofi, Malmö Högskola; Ann Heberlein, teologie doktor i etik, Lunds universitet; Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Utveckling och ledarskap på Årsta skola

Ska man jobba med IT i skolan bör man satsa på verksamhetsnära IT-lösningar som har pedagogisk förankring. Det säger Martin Claesson, när han berättar hur de arbetat med utvecklingen på Årsta skola, där han är intendent. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Jag ville bli advokat!

Romernas skolsituation är kantad av problem. Många romska elever avslutar inte grundskolan och går därför inte vidare till gymnasieskolans nationella program. Skulle en romsk folkhögskola kunna bidra till en förbättrad statistik? Soraya Post och Thereza Eriksson är verksamma vid Agnesbergs folkhögskola.

Fråga oss