Titta

Raja - Gränsen

Raja - Gränsen

Om Raja - Gränsen

Två män. En bil. En resa genom Norrbotten, från Tornedalsfesten i Luleå, längs med gränsen till Finland, via Kiruna, och till Nattfestivalen i Korpilombolo. Musikerna Markus Fagervall och Tony Björkenvall möter ordbokskreatörer, renskötare, musiker och författare som alla brinner för språket meänkieli och dess fortlevnad. Dessutom en massa musik, lite matlagning, mystiska liftare och världens första sms-roman på meänkieli!

Till första programmet

Raja - Gränsen: Meänkielins framtidDela
  1. GRÄNSEN

  2. Två män. En bil.

  3. På väg genom Tornedalen
    längs finska gränsen.

  4. Med frågan som kräver ett svar.

  5. Vad ska vi egentligen ha meänkieli till?

  6. Nu har de fått ännu en uppgift
    på sina axlar.

  7. Att föra världens första sms-roman
    på meänkieli till Bengt Pohjanen.

  8. Och få den uppläst
    på Korpilombolo Nattfestival.

  9. Tror du vi kan få honom
    att läsa upp den?

  10. Det borde inte vara helt omöjligt.

  11. -Har du träffat honom?
    -Nej.

  12. -Pallar du att ringa?
    -Ja, fan. Det är väl inget.

  13. -Stanna bilen så går jag och ringer.
    -På en gång?

  14. -På en gång.
    -Perfekt.

  15. Lycka till!

  16. -Så där!
    -Hur gick det?

  17. -Vad sa han?
    -Det gick bra.

  18. Meänkieli är ju vårt språk.

  19. Det känns nära.
    Och många säger att det är exotiskt.

  20. Jag använder meänkieli mest
    när jag blir arg och frustrerad.

  21. Det är då det är skönast
    att använda det.

  22. Det finns fler ord i meänkieli
    än i svenskan.

  23. Det är när känslorna kommer fram-

  24. -som man använder meänkieli.

  25. Man kan säga det kortare
    på meänkieli än på svenska.

  26. Under födelsedagar och fester
    talar vi ofta meänkieli.

  27. Då är det viktigt att tala meänkieli.

  28. Jag är trött i dag.

  29. -Är inte du det?
    -Jo.

  30. -Vet du vad vi har blivit nu?
    -Vad?

  31. Som en nidbild
    av nåt program om Tornedalen.

  32. Sitter och tomstirrar. Knäpptyst.

  33. Svartblicken.

  34. En myr. En tall.
    Sen en myr. Och en tall igen.

  35. Det är det folk förväntar sig.

  36. Det behöver inte vara en pinsam tystnad
    mellan två människor.

  37. Det kan vara skönt.

  38. Ett gammalt par sitter vid ett köks-
    bord, klockan tickar i bakgrunden.

  39. Fast vi ville ju inte det.

  40. Nej, men ibland är det ju så här.

  41. En fridfullhet i all sin skönhet.

  42. Men hur ska det här språket
    ha en rimlig chans att överleva-

  43. -om folk inte talar det med varandra?

  44. Det behövs fler som talar-

  45. -och kanske något mer
    bestående också, som en ordbok.

  46. Jag har hört talas om
    systrarna Nylund-

  47. -som håller på att plocka fram
    en ordbok just nu.

  48. Ifall vi ska göra låtar på meänkieli
    är det bra att kolla in trakterna.

  49. Systrarna Nylund samlar in
    en massa ord-

  50. -och ska göra en ordbok, helt enkelt.
    Det är ganska bra.

  51. -Ska jag ringa till dem, eller?
    -Jag hänger med, bara.

  52. Hej, det är Markus här.

  53. Vad ska vi göra där då?
    Jaha, kakor...

  54. Ska vi köpa med oss
    några ingredienser?

  55. Då så. Puss, puss. Hej.

  56. "Sumppi"?

  57. Jag vet inte varför jag sa "puss"
    men jag blev lite nervös.

  58. -Har du träffat dem förut?
    -Nej. Jag vet inte varför jag sa så.

  59. Vi ska köpa smör och socker.

  60. Vi ska baka kakor där.

  61. -Hej.
    -Hej, jaså här kommer ni.

  62. -Vi har med lite smör.
    -Och socker.

  63. De två vise männen.

  64. Smör och socker...

  65. Skorna behöver man inte ta av sig.
    Tornedalingar tar inte av sig skorna.

  66. -Inte uteskor heller?
    -Nej, vi har skorna på oss inomhus.

  67. Jo, och så förklädena,
    ett med älgar och ett med katter.

  68. -Jag har katter.
    -Jo, Tony är en katt.

  69. -Och det här är...
    -Kangoskakor.

  70. Vi brukade säga,
    innan vi ens visste att Kangos fanns-

  71. -att det var vita pepparkakor.

  72. -Ni är musiker båda två?
    -Jo, vi försöker vara det.

  73. -Spelar tillsammans.
    -Jo, nu sjunger och spelar vi ihop.

  74. Vi tycker att
    när man rostar kaffebönorna-

  75. -så blir det mycket bättre,
    både doften och smaken.

  76. Jag tänkte att det var
    när mor och far flyttade hit...

  77. -De har bott här, i det här huset och...
    -Vi föddes i det här huset också.

  78. Jaså?

  79. Men nu gör ni en ordbok.

  80. Jo, det är Märta som håller på med det.

  81. Du samlar alltså ord här i byn,
    och frågar folk?

  82. Jo, jag frågar...

  83. Och vi har haft seminarier
    här i Korpilombolo-

  84. -dit vi bad folk komma.

  85. Vi hade med ord
    som vi ville veta hur andra använde.

  86. Och vi tog med samma ord
    till Gällivare och Kiruna.

  87. Och så diskuterade vi
    skillnader och likheter.

  88. Det finns olika varieteter i språket.
    Alla säger inte likadant.

  89. I Kirunatrakten
    säger man på ett visst sätt.

  90. Det är många som har varit med
    och gett ord.

  91. Folk är väldigt intresserade och
    frågar om vi har de och de orden.

  92. De ringer ibland och frågar
    hur man sagt det och det ordet.

  93. Har det funnits nåt liknande förut?

  94. Jo, Erling Wande och Matti Kenttä
    har gjort den första ordboken.

  95. Jag kommer inte ihåg
    när den kom ut-

  96. -men den är slut för länge sen.

  97. Men det vore viktigt med en ordbok-

  98. -så att Tony också
    kunde slå upp ord i den.

  99. Jag tror det finns unga föräldrar
    som vill lära sina barn meänkieli.

  100. Jag önskar att när jag
    kommer till äldreboendet-

  101. -så finns det personal där
    som kan prata meänkieli med mig.

  102. Vår kultur hör ihop med meänkieli.

  103. Våra tankar och hur vi lever här-

  104. -hör ihop med språket.

  105. Jag känner mig mycket närmare
    en person som kan tala mitt språk.

  106. Tror ni att det är stor risk
    att meänkieli dör ut?

  107. Vad tänker du, Karin?

  108. Det finns en risk,
    men jag vet inte om den är stor-

  109. -eller ganska stor,
    men visst finns den.

  110. Om det inte blir så
    att de yngre börjar prata-

  111. -och ge det till sina barn
    så bevaras det inte.

  112. Men jag tycker att även om de inte
    är meänkielitalande från början-

  113. -men har det i sina rötter-

  114. -så är det viktigt att de lär sig det.

  115. Och det gör detsamma om det är finska
    eller meänkieli eller nåt annat.

  116. Så länge ett språk finns i en ordbok,
    i skrift, så kan det aldrig dö.

  117. Människor kan sluta prata det, men
    det dör inte, för det finns bevarat.

  118. Det är viktigt att det nu klassas som
    språk och att man skriver på språket.

  119. Ni gör ju meänkieli odödligt,
    på nåt sätt.

  120. Jag ska försöka
    vara stadig på handen.

  121. Och häpp!

  122. -Vad säger du om systrarna Nylund?
    -De var väldigt engagerade.

  123. De brann för det så mycket,
    och vi klev liksom in i deras låga.

  124. Men frågan är ju
    hur man ska föra det vidare.

  125. Man måste lära barnen.
    Eller bara prata med dem.

  126. Ja, överföra det tidigt.
    Eller hur gör man när de blir äldre?

  127. Jag känner en tjej, Regina,
    som pratar meänkieli med sina barn.

  128. -Sen de är riktigt små?
    -Jag tror det.

  129. Vi skulle kunna träffa henne.

  130. -Hallå!
    -Nämen hej!

  131. -Hur är det?
    -Kul! Hej!

  132. Här smäller det.

  133. -Det är här ni är.
    -Här är vi.

  134. -En del går till kyrkan och vi går hit.
    -Till ishallen.

  135. Under veckorna också.
    Där har vi lilla Helmi och lille Malte.

  136. Malte borde ha en tältsäng här.

  137. -Han vill bo här?
    -Ja.

  138. -Men du har ju en tidigare karriär?
    -Jo, jag har spelat rätt mycket hockey.

  139. -Du är lite isprinsessa, så där.
    -Jo, jag har gjort några flygskär.

  140. Men du har börjat
    lära dina barn meänkieli?

  141. Jo, jag hade en sån tanke
    alldeles från början när Malte föddes.

  142. Och det började riktigt bra.

  143. Det första året pratade jag
    i stort sett bara meänkieli.

  144. Och när han började dagis
    gick det nästan ännu bättre.

  145. För där talar man mycket meänkieli med
    barnen, sånt där vardagsprat.

  146. "Vill du ha mjölk",
    "Ska vi gå ut" och sånt.

  147. Hur har du lärt dem,
    har du haft någon speciell teknik?

  148. Nu har jag en teknik.

  149. Först har jag bara pratat och pratat
    och pratat utan att översätta.

  150. Jag har bara pratat tills de börjat
    svara, visserligen på svenska-

  151. -men jag har vetat att pratar man
    bara länge nog, så förstår de till slut.

  152. Om jag säger "Bums i säng"
    så går de bums i säng.

  153. "Ungarna till bastun." "Maten är klar."

  154. "Sätt fart. Skolan börjar."
    De förstår allt.

  155. -Talar de själva?
    -Nej.

  156. Jo, flickan svarar. Hon är i den åldern
    att hon inte bryr sig.

  157. Hon säger vad som helst
    och så kollar hon om jag förstår.

  158. Med Malte
    är det just det här med hockey.

  159. Jag frågar honom alltid på meänkieli:
    "Har du med dig klubban?" och så...

  160. -Men han svarar på svenska?
    -Ja.

  161. Känner du att du pressar dem
    att lära sig meänkieli?

  162. Jo... De är kritiska personer
    och köper inte vad som helst.

  163. Så fort det känns krystat, då bara...

  164. Och sen, om jag i min iver...

  165. Om de nångång säger "Kiitos paljon"...

  166. Då börjar jag tokprata.

  167. Och de bara...

  168. "Morsan gick bananas."

  169. När man inte reflekterar över
    vad man säger, då är det naturligt.

  170. Då köper de oftast det,
    och bara säger: "Vad betyder det?".

  171. Jag vet inte riktigt, man får se sen,
    det kanske blir så att-

  172. -de pratar när jag inte är med.

  173. Eftersom jag visar
    att jag förväntar mig något-

  174. -så kanske de provar mer när
    de är ensamma. "Kan jag det här?"

  175. Det önskar jag
    och det är helt okej för mig.

  176. Man måste vara modig också
    och börja smaka på språket.

  177. Dags för munkar.
    - Ganska lyxigt, Malte.

  178. -Kan du ge vatten åt mig också?
    -Kom och ät munkar.

  179. Kunde du nån meänkieli?

  180. Jag har ju lärt dig... Nej, jag får inte
    säga det framför kameran.

  181. Man får inte svära...
    "Skjut för helvete, skjut".

  182. -Vad duktiga ni var!
    -Tack.

  183. Älskade, älskade...

  184. Älskade... Så vackra...

  185. -Vackra...Tog farväl...
    -Vackra...Tog farväl...

  186. -Där är nån som liftar.
    -Ska vi plocka upp honom?

  187. -Får jag följa med?
    -Hoppa in.

  188. Välkommen in i värmen.

  189. -Det var bra att ni tog upp mig.
    -Du såg lite frusen ut.

  190. -Ni då? Vad gör ni?
    -Vi är på "roadtrip" i Tornedalen.

  191. -Vi kollar statusen på meänkieli.
    -Jaha, meänkieli.

  192. Det är ett viktigt
    och intressant ämne.

  193. Det är det som gör
    att Tornedalen är speciellt.

  194. Det är meänkieli.

  195. -Pratar du det?
    -Jo, jag kan faktiskt en del.

  196. Men jag lärde mig inte det som barn. Det
    är min farsas första språk.

  197. Vi växte upp under den där tiden
    när det inte var fint.

  198. Så han ville inte lära oss ungar det.

  199. Men eftersom jag bor här nu
    så har jag lärt mig ändå.

  200. Jag har ansträngt mig lite också,
    och försökt lära mig aktivt.

  201. Så nog kan jag lite meänkieli.

  202. Men det är inte mitt hjärtas språk.

  203. Jag minns en av de första gångerna jag
    snackade meänkieli med min far.

  204. Han blev lite förvånad, för han har
    alltid pratat svenska med mig.

  205. Men då hade jag lärt mig så pass
    att jag kunde snacka med honom.

  206. Det var en viktig symbolisk spärr.

  207. Då tog jag ansvar själv för språket.

  208. Jag kan inte skylla på staten
    eller skolan som inte har lärt mig.

  209. Jag har ett eget ansvar. Språket
    finns där ute. Det väntar på mig.

  210. Min mun bestämmer vad jag pratar. Mina
    öron bestämmer vad jag tar in.

  211. Den processen är jag inne i
    hela tiden. Den är rolig.

  212. Bara för att man är "ummikko"
    från början så är det inte kört.

  213. Folk frågar om jag är
    50 % tornedaling och 50 % svensk.

  214. Jag har börjat säga konsekvent
    att jag är 100 % av varje.

  215. Att vara tornedaling är en identitet-

  216. -men det är ingen kluven del
    eller tredjedel eller så...

  217. Man är helt tornedaling,
    men man kan också vara helt svensk.

  218. Om det är så bra att vara enspråkig,
    varför tar du inte bort ena ögat?

  219. Man behöver bara ett öga,
    men med två ser man världen i stereo.

  220. Det är samma sak med att ha flera
    kulturella identiteter.

  221. Man kan bete sig olika
    i olika sammanhang.

  222. I Pajala är det helt rätt att sörpla
    sötsoppa ute i skogen ur en kåsa.

  223. Och vid Nobel-middagen
    ska du ha åtta gafflar. Båda är rätt.

  224. Fantastiskt.
    Det där var otroligt uppfriskande.

  225. Det är så jag ska känna mig hädanefter.
    100 % av allt.

  226. Det är lite lustigt att riksfinskan
    anses vara så fin här uppe.

  227. Den anses vara den fina finskan.

  228. Och meänkieli är en konstruktion
    av svenska och finska, en blandning.

  229. Folk vet inte att riksfinskan är
    det mest konstruerade språket.

  230. I Finland talar de riktig finska
    för där åker de "auto".

  231. Och i Sverige åker vi "piili".

  232. Men båda orden
    kommer ju från "automobil".

  233. Vi har tagit olika delar
    av det latinska ordet "automobil".

  234. Vår meänkieli är ju precis lika duglig
    som den fina riksfinskan.

  235. -Men vad kör du nu?
    -Jag kör "auto".

  236. -Jaha, inte "piili".
    -Nej.

  237. Jävla finnpajsare!

  238. Jaha, här ska jag av.

  239. -Ha det bra!
    -Tack ska ni ha!

  240. Han var fruktansvärt lik
    Mikael Niemi, på rösten och så där.

  241. Du har fått honom på hjärnan.

  242. -Jag såg inte ansiktet riktigt.
    -Det var lite likt.

  243. -Klok man. Visa ord.
    -Ja, verkligen.

  244. Från en författargigant till en annan.

  245. Vi ska till Nattfestivalen i Korpi-
    lombolo för att träffa Bengt Pohjanen.

  246. Men den där Tony är då lustig,
    har han verkligen pratat med honom?

  247. Ringde du Pohjanen?
    Snackade du med honom?

  248. Ja, litar du inte på mig?

  249. -Hej, Bengt!
    -Hej, hej.

  250. -"Terve". Hur är läget?
    -Bara fint.

  251. -Hur är läget?
    -Bara bra. Hur är det med dig?

  252. Jo, jag väntar här på er bara.

  253. Nej, jag väntar inte på er utan
    på den allra första sms-romanen.

  254. "Fyra avlagda mobiler
    har väckts till liv"-

  255. -"fått nya batterier och blivit
    placerade i varsin tidskapsel."

  256. "På sin resa upprepar de delar
    av sådant som har skickats"-

  257. -"sagts och gjorts i Norrbotten."

  258. "När batterierna är slut
    försvinner rösterna en efter en."

  259. "Då är det upp till dig att föra vidare
    berättelsen som du vill."

  260. "Skriv och berätta vad ni gör!
    P.S. Förlåt om jag väckte er."

  261. "Varit i Vittangi hos tandläkaren
    och sen på Konsum."

  262. "Å nu frossar i varorna."

  263. "Det är kallt som i en friggebod
    och jag kan inte sova."

  264. "Önskar att jag vore hemma."

  265. "Fyller snart 18 år!"

  266. "Vill åka i den där stora vita limon
    som var här i stan i fredags."

  267. "Grattis! i be there ;)."
    "18! Du är bäst och kriminellast!"

  268. "Ja, jag tror
    att jag fått wowsjukan. :)"

  269. "Haha. Jag vet - såna är vi!
    Och du ser kriminell ut!"

  270. "Vi har tagit in andra för jobbet."

  271. "Fick ett mess..."

  272. Men vad är det här?
    Får vi inte höra mer av sms-romanen?

  273. Varför hörs det musik nu?

  274. Nej, säg inte att det tog slut.
    Så tråkigt.

  275. Men ni slutar väl inte
    prata meänkieli för det.

  276. Kom ihåg vad Mikael Niemi sa:

  277. Språket finns där.
    Det är gratis, och väntar på dig.

  278. Det var det.

  279. -Vilken resa!
    -Tack för den!

  280. Det känns lite sentimentalt.
    Hon har varit så fin hela resan.

  281. -Mycket människor. Och flera mil.
    -En skåpbil.

  282. -Perkele!
    -Vi får knuffa på.

  283. Översättning: Mona Mörtlund
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Meänkielins framtid

Avsnitt 3 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Markus Fagervall och Tony Björkenvall gör sina sista stopp på resan genom Tornedalen. Hur skall meänkieli överleva som språk? På grund av en repressiv svensk språkpolitik bröts språköverföringen under 1950- och 1960-talen sönder och många av dagens unga har inte talat språket hemma. De har därför ingen, eller bara en viss, språkförståelse. Nu pågår dock ett intensivt arbete för att revitalisera språket genom att skriva litteratur och ordböcker på meänkieli. Men hur bevarar man ett språk? Och hur börjar man föra vidare ett språk man själv inte behärskar fullt ut?

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Meänkieli, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter, Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk
Ämnesord:
Europa, Geografi, Meänkieli, Norden, Språk och identitet, Språkvetenskap, Sverige, Tornedalen
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Raja - Gränsen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRaja - Gränsen

Reggae på meänkieli

Avsnitt 1 av 3

Resan genom Tornedalen börjar. Musikerna Markus Fagervall och Tony Björkenvall möter människor som alla brinner för språket meänkieli och dess fortlevnad. Först ut är det språkpolitiska bandet The Meänland. Det blir också ett samtal om skammen över att tala något annat än svenska.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRaja - Gränsen

Första sms-romanen på meänkieli

Avsnitt 2 av 3

Resan fortsätter. I Tornedalen kommer Markus Fagervall och Tony Björkenvall över en roman som är den första i sitt slag. Man ställer sig också frågan hur ortsnamn som inte finns utsatta på kartor ska kunna leva kvar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRaja - Gränsen

Meänkielins framtid

Avsnitt 3 av 3

Markus Fagervall och Tony Björkenvall gör sina sista stopp på resan. Tidigare språkpolitik har lett till att många av dagens unga i Tornedalen knappt, eller inte alls, förstår meänkieli. Numera pågår ett intensivt arbete med att återinföra detta minoritetsspråk i vardagen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk

Gränsen

Hur känns det att tvingas tala ett språk som inte är det egna, och tillhöra en nationalitet där man inte känner sig hemma? När Finland år 1809 blev en del av Ryssland uppstod en gräns mellan Sverige och Finland, och den gränsen har påverkat alla som bor vid den. Vi tar reda på vad som kännetecknar en "gränsbo" och träffar träffar språkaktivisten Bengt Pohjanen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk

Skogsfinnarna

Skogsfinländarna var folk från östra Finland som flyttade till Sverige på 1500- och 1600-talen för att idka svedjebruk. De var ett mytomspunnet folk som bevarade sina seder, sin folktro och sitt språk i flera hundra år. Visste du att det talades finska i Värmland ända in på 1950-talet? Att det fanns skogsfinska besvärjelser för allt från att förbättra sviktande potens till att bota kossans kolik?

Fråga oss