Titta

Är det sant?

Är det sant?

Om Är det sant?

Nyhetsankaret Anna Ankare tycker själv att hon leder Sveriges bästa nyhetsprogram. Men sanningen är att både hon och reportern Jenny Josefsson gör alla tänkbara misstag. De kollar inte sina källor, blir lurade av företag att göra smygreklam, köper manipulerade bilder, gör nyheter om oviktiga saker och ifrågasätter inte könsdiskriminerande uppgifter. Men hoppet är inte helt ute. I varje program får de vägledning av en okänd sanningsröst och lär sig av sina misstag. De får träffa verkliga experter som hjälper dem att i slutändan få ihop just Sveriges bästa nyhetsprogram. Programmet som hela tiden ställer frågan: Är det sant? Syftet med serien är att eleverna ska förstå hur media fungerar, att uppmana till källkritiskt tänkande och att ge dem en förståelse för sin egen roll som publicister på bloggar och i sociala medier.

Till första programmet

Är det sant?: ReklamMaterialDela
  1. I kväll:
    Blir vi påverkade av reklam?

  2. Får man göra smygreklam,
    och hur länge har reklam funnits?

  3. -"Är det sant?" med Anna Ankare.
    -Sanna mina ord!

  4. Nyhetsprogrammet där vi ställer oss
    frågan: "Är det sant?"

  5. Ja, precis. Och i kväll handlar det
    alltså om reklam. Vad är det?

  6. Ljuger reklamen?
    Får man göra smygreklam?

  7. Ja, får man göra smygreklam
    i t.ex. ett nyhetsprogram på tv?

  8. -Är det inte det du gör just nu?
    -Vem är det?

  9. Jag är din sanningsröst.
    Du hörde min fråga?

  10. Ursäkta. Sanningsröst? Det
    står inget om det i mina papper.

  11. Jag är bara törstig.
    Som Sveriges bästa nyhetsankare-

  12. -blir man trött och törstig.
    Det är väl inget konstigt?

  13. Så enkelt är det inte.
    Tittaren kan tro-

  14. -att du har fått en massa pengar av
    Supercola.

  15. Det kanske de tror. Men jag
    försöker bara göra mitt jobb.

  16. Som nyhetsankare kan man väl
    få dricka sån här god Supercola.

  17. Kan man lita på dig om du
    har fått pengar av Supercola?

  18. Tänk på det, så hörs vi sen.
    Jobba på.

  19. Jobba, ja. Det försöker jag göra, men
    jag blir avbruten hela tiden.

  20. Som journalist och sanningssökare,
    som mediahjälte, som...

  21. Tidspress? Läsa nyheter? Telegram?

  22. "Reklamen ljuger", säger Bertil
    Persbrandt, 67, i Sölvesborg.

  23. "Man blir inte alls ren och torr hela
    dagen med Bloopers blöjor."

  24. "Reklamen är sann",
    säger Kicki Reinfeldt, 85-

  25. -om Elektro-puckos strykjärn.
    "Inte en skrynkla har jag kvar".

  26. Det är förbjudet
    att göra smygreklam i tv.

  27. Det säger konsumentombudsmannen.

  28. Det får aldrig vara oklart
    vad som är och inte är reklam.

  29. -Vi går vidare.
    -Är det sant?

  30. Man får inte lyfta fram ett varu-
    märke i t.ex. ett nyhetsprogram.

  31. Alltså inte dricka Supercola
    i "Är det sant?"

  32. Det ska vara tydligt
    vad som är reklam.

  33. Tydligt att det är reklam? Okej.

  34. Mina damer och herrar. Reklam!

  35. Reklam, reklam!
    Nu blir det reklam!

  36. Nu är det reklam! - Var det bra?

  37. Verkar reklamen ofta vara för bra
    för att vara sann?

  38. Det är svårt att veta
    om reklamen stämmer. Men lugn.

  39. Nu
    är de nya sanningsglasögonen här.

  40. Det senaste
    inom sanningsteknologin.

  41. Jag har länge haft besvär
    med irriterande reklam.

  42. Men nu vet jag vilken som är sann,
    för jag använder sanningsglasögon.

  43. Den senaste versionen avslöjar snabbt
    och effektivt reklamlögner.

  44. Bli inte lurad av reklam. Glasögonen-

  45. -visar dig sanningen. Använd ej
    på reklam för sanningsglasögon.

  46. Köp ett par, du också!

  47. Ring nu, och få en användbar
    tejprulle på köpet.

  48. Nu behöver jag aldrig mer
    bli lurad av reklam.

  49. Men hallå. Reklamfilmer
    får man inte ha i den här kanalen.

  50. Så det där var inte heller okej.
    Dessutom funkar inte glasögonen.

  51. Det vet jag väl.
    Jag är en kritisk journalist.

  52. Nån klantig praktikant
    smög in reklamen.

  53. Typiskt. Här granskar vi reklam
    kritiskt, och så händer detta.

  54. Nu undrar vi: Är det sant att man kan
    bli påverkad av reklam?

  55. Vår reporter
    tar reda på sanningen.

  56. Jag sitter här
    och ska se på reklam, men...

  57. Jag som journalist går ju
    inte direkt på tricks eller lur.

  58. Kör i gång, då!

  59. Jag är inte bara mamma, utan även
    snorätare. Barnen får det bästa.

  60. Därför serverar jag
    nyttigt Zuperznor.

  61. Det smakar jättegott.
    Alla i familjen gillar Zuperznor.

  62. Zuperznor.
    När inte ditt riktiga snor räcker.

  63. -Har du varit förkyld?
    -Vad menar du?

  64. Nån måste ju ha fått feber.
    Det är extrapriser på allt.

  65. Vi måste vara sjuka i huvudet
    som har så låga priser på allting.

  66. Det är snorbilligt!

  67. Snorbilligt!

  68. Hej, jag ringer om erbjudandet
    på tv om Zuperznor, som...

  69. Tack, statsministern,
    för att du ringde tillbaka!

  70. Och det var alltså allt från mig, som
    inte blir påverkad av reklam.

  71. Man blir alltså
    inte påverkad av reklam.

  72. Ingen går på reklam
    om t.ex. sanningsglasögon.

  73. Är det sant? Blev du inte lite
    påverkad av glasögonreklamen?

  74. -Nej, inte alls.
    -Här kommer experten Nina Åkestam.

  75. -Är det sant att vi inte påverkas?
    -Nej, tyvärr inte.

  76. Alla blir påverkade av reklam, även
    om vi inte själva märker det.

  77. Med humor och lyckliga människor vill
    man överföra känslan-

  78. -till tittaren, så att
    när jag ser produkten i affären-

  79. -ska jag känna mig
    lite glad eller lycklig.

  80. Men det är sällan så vi tänker aktivt
    när vi ska välja produkt.

  81. Det här lägger sig i bakhuvudet-

  82. -och aktiveras
    nästa gång vi ser grejen.

  83. Vi påverkas på många olika sätt.

  84. Dels påverkas vi i vilka
    produkter och tjänster vi väljer.

  85. Men vi påverkas också
    på ett större plan.

  86. Reklamen visar olika människor som
    ser ut och lever på vissa sätt-

  87. -och det påverkar hur vi
    ser på oss själva och våra liv.

  88. Det finns många knep som man kan
    använda för att påverka människor.

  89. Det vanligaste
    är att betala kändisar-

  90. -för att de ska säga nåt fint
    om produkten.

  91. Man använder låtar som folk gillar
    och går runt och sjunger på.

  92. Man använder gulliga grejer,
    till exempel söta djur eller barn.

  93. "Ljuger reklam?" kan man då fråga
    sig. Ja, det gör den faktiskt.

  94. Kanske inte alltid så uppenbart att
    den påstår nåt-

  95. -som inte gäller för produkten-

  96. -men den ljuger ganska mycket
    i att den överdriver.

  97. Reklam får inte ljuga.
    Enligt lagen är det förbjudet.

  98. Det gäller produkten. Man får
    inte ljuga om vad den klarar av.

  99. Det finns mycket regler kring
    reklam. Den får inte ljuga-

  100. -och den får inte rikta sig
    till barn som är yngre än tolv år.

  101. Den får inte avbilda människor
    på diskriminerande sätt.

  102. Reglerna följs inte alltid, men
    de finns. Reklamen finns överallt.

  103. Även om vi själva inte känner att vi
    blir påverkade, så blir vi det.

  104. Det är omöjligt att inte påverkas.

  105. En genomsnittlig människa ser ca tre
    tusen reklambudskap varje dag.

  106. Tack för det, Nina Åkestam.
    Nu vet jag allt om reklam.

  107. Ja, jag vet ju väldigt mycket,
    i alla fall.

  108. -Kanske inte allt.
    -Nej, precis. Visste du att...

  109. I reklam visar företag upp
    det de säljer.

  110. Det kan vara bra
    för att man får reda på mer.

  111. Men man kan också bli lurad
    att köpa sånt man inte behöver.

  112. Ibland
    ser man lätt vad som är reklam.

  113. På tv
    är det ett tydligt reklamavbrott.

  114. Men reklamen påverkar dig mest
    om du inte vet att det är reklam.

  115. Det är inte alltid en slump
    att saker visas på tv.

  116. Företagen kan ha betalt en massa
    pengar för att grejerna ska synas.

  117. Det kallas produktplacering. Hemliga
    annonser kan se ut så här.

  118. De ser ut som andra texter,
    men leta efter ordet "annons".

  119. Står det så, är det reklam. Företagen
    vill ha dina pengar.

  120. Så tänk efter och fråga dig själv:
    "Är det här reklam?"

  121. Du tittar på "Är det sant?",
    Sveriges bästa nyhetsprogram.

  122. Reklam är nåt vi möts av dagligen.

  123. Nu undrar vi:
    Hur länge har den funnits?

  124. Jag har tagit mig till år 79-

  125. -och befinner mig just nu
    i Pompeji i Italien.

  126. Just i dag verkar vulkanen
    Vesuvius vara lite orolig.

  127. Det stoppar mig inte i mitt upp-
    drag. Här är en intressant person.

  128. -Vem är du, och vad gör du?
    -Tja! Commersius heter jag.

  129. Jag jobbar med reklam. Jag
    ska precis börja måla reklam här.

  130. Måla? Du menar börja sätta upp
    affischer, reklamaffischer?

  131. Nä, vad snackar du om nu? Alltså
    måla, direkt på muren bara. Tjoff.

  132. Okej.
    Vad är det du gör reklam för, då?

  133. Vad? Ja, det vanliga. Typ,
    köp 47 sandaler, få en på köpet.

  134. Köp tre brandsläckare,
    betala för fyra.

  135. -Jag drar nu.
    -Men du, brandsläckarna...

  136. Vad var det som... Tar du kort?

  137. Jag vet
    vad som hände år 79 i Pompeji-

  138. -och jag tror att det är dags
    att ta mig tillbaka till studion.

  139. Stämmer det att det fanns reklam
    för två tusen år sen?

  140. -Är det sant?
    -Ja.

  141. Reklam har funnits så länge
    som människor har sålt saker.

  142. -Alltså även år 79.
    -Otroligt.

  143. Och inte förrän nu
    har mänskligheten fått lära sig-

  144. -att man inte ska tro på allt,
    att man ska vara kritisk.

  145. Det lärde de sig
    i Sveriges bästa nyhetsprogram-

  146. -"Är det sant?",
    som har berättat följande:

  147. Det är sant.
    Vi påverkas av reklam.

  148. Med olika knep får företag oss
    att vilja köpa saker.

  149. Det är förbjudet
    att göra smygreklam.

  150. Man måste veta när det är reklam.

  151. Det är sant. Reklam har funnits
    så länge man har sålt saker.

  152. Till sist en liten rättelse:

  153. Tidigare smakade jag på Supercola.
    Det fick jag inte-

  154. -för det är smygreklam, och det är
    som sagt strängt förbjudet i tv.

  155. God afton. Sanna mina ord.

  156. Bra jobbat, Anna Ankare.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Reklam

Avsnitt 2 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur fungerar reklam? Och får man göra smygreklam? Nyhetsankaret Anna Ankare får veta varför man inte kan dricka läsk i tv hur som helst. Reportern Jenny Josefsson försöker bevisa att vi inte blir påverkade av reklam, men experten Nina Åkestam förklarar hur det egentligen ligger till med den saken. Den historiska reportern reser tillbaka i tiden till år 79 för att ta reda på hur länge reklamen har funnits.

Ämnen:
Information och media > Informationssökning och källkritik, Information och media > Massmedia, Samhällskunskap
Ämnesord:
Källkritik, Masskommunikation, Massmedia, PR, Reklam
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Är det sant?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaÄr det sant?

Källkritik

Avsnitt 1 av 6

Är allt som sägs och skrivs sant? Och hur vet man om man kan lita på en källa? Reportern Jenny går på en nit när hon missar källkritiken och Andreas Widholm förklarar skillnaden mellan en primärkälla och en sekundärkälla. Och så får vi lära oss frågarna man ska ställa för att få fram sanningen.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaÄr det sant?

Reklam

Avsnitt 2 av 6

Hur fungerar reklam? Och hur länge har reklam funnits? Nyhetsankaret Anna Ankare får veta varför man inte kan dricka läsk i tv hur som helst. Reportern Jenny Josefsson försöker bevisa att vi inte blir påverkade av reklam, men experten Nina Åkestam förklarar hur det egentligen ligger till.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaÄr det sant?

Nyheter

Avsnitt 3 av 6

Vem bestämmer vad som är en nyhet? Nyhetsexperten Ester Pollack förklarar hur det går till. Kommer Anna Ankas och Jenny Josefssons inslag att få godkänt? Historiska reportern reser tillbaka till 1600-talet och hälsar på redaktionen på Sveriges första tidning.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaÄr det sant?

Att fuska med bilder

Avsnitt 4 av 6

Måste foton vara sanna eller får man ändra som man vill i dem? Bildexperten Johan Miderberg förklarar varför man inte ska tro på allt man ser. Reportern Jenny Josefsson blir lurad att göra en nyhet om ett flygande tefat i Bollnäs.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaÄr det sant?

Tjejer och killar i media

Avsnitt 5 av 6

Skildras tjejer och killar olika i media? Experten Anja Hirdman berättar mer om detta. Reportern Jenny Josefsson blir lurad av en professor som menar att killar och tjejer är från olika planeter. Historiska reportern reser tillbaka till 1700-talet och får se hur man tyckte att män skulle se ut då.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaÄr det sant?

Att vara på internet

Avsnitt 6 av 6

Får man låtsas att man är någon annan på internet? Sofia Mirjamsdotter berättar vad som är bra med att finnas på nätet och vilka risker som finns. Historiska reportern rester till vikingatiden för att ta reda på hur länge bloggar har funnits.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMellan raderna

Journalistik - Per Bengtsson

Tidningar är ju fulla med texter. Men vilka är det som gör tidningar? Och hur går det till att skriva en artikel?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrdstorm

Skvallrig

Emmas och Carolinas samlande på badankor ledde till att de så småningom började göra skvallertidningen "Vattenblaskan" tillsammans, där alla ankorna har blivit kändisar. Hur gör man en tidning? Hur bygger man en framsida med rubriker som lockar?

Fråga oss