Titta

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema: Vän med döden?Dela
  1. I dag handlar UR Samtiden Tema
    om döden.

  2. Vi kan jämföra med 1800-talet.

  3. Då var döden
    ett väldigt tacksamt samtalsämne.

  4. Man frossade i berättelser
    om dödsbäddar och döende.

  5. Zombie-walks fascinerar mig mycket.
    Varför vill man se ut som ett lik-

  6. -och stappla omkring på stan?

  7. Rättså livliga diskussioner
    om man får publicera bilder-

  8. -på avlidna. I synnerhet
    när det gällde dödfödda barn-

  9. -och föräldrar
    som ville publicera dem.

  10. Vilka dör i bilderboken och varför?

  11. I Hinkens och Myrans dödsrike fanns
    det gubbar, tanter och deras katter.

  12. I bilderböcker om döden som hes ut
    från 1960-talet till 1987-

  13. -är det gubbar, tanter och husdjur.

  14. Det som är problem är
    att vi efter döden...

  15. ...sönderfaller, och vi väljer inte
    hur vi ser ut efter döden.

  16. UR Samtiden Tema: Vän med döden.

  17. Varje år dör 90 000 i Sverige.
    Av dessa dör 4 000 en onaturlig död.

  18. Hur ser vi på döden i dag?
    Är vi vän med döden?

  19. I programmet möter vi zombieforskare,
    döden och sorg på internet-

  20. -döden i barnlitteratur
    och vad vi kan lära av de döda.

  21. Inleder gör Britt-Mari Näsström om
    hur världsreligionerna ser på döden.

  22. Under den efterexilska tiden,
    efter Jerusalems fall, år 70 e.Kr.-

  23. -lever judendomen vidare
    i den talmudiska perioden-

  24. -där man försöker forma ut
    den judiska läran-

  25. -men tankarna på döden
    tar många olika vägar.

  26. Det fanns en mängd föreställningar
    som levde sida vid sida av varandra-

  27. -och det är inte märkligt
    i världsreligionerna.

  28. Man trodde att man kunde uppstå
    i en bättre värld-

  29. -eller att ens gärningar prövades
    och man fick diverse straff-

  30. -och man kunde tro på reinkarnation.

  31. Eftersom judendomen
    är mångfasetterad...

  32. Vi har ultraortodox, ortodox-

  33. -konservativ och liberal judendom-

  34. -så många olika föreställningar
    lever bredvid varandra.

  35. Det har man inte funderat mycket på.

  36. Judendomen är en religion
    som är inriktad till livet-

  37. -inte till döden.

  38. Kristendomen uppstod när juden Jesus
    förklarade sig vara-

  39. -den Messias som profeterna talat om.

  40. Efter det att han korsfästs och dött
    visade han sig för sina lärjungar-

  41. -och det var ett tecken på
    att han var Guds son.

  42. Nu inrättade man sig på
    att riket snart skulle komma-

  43. -så man ordnade med begravningar
    på ett annat sätt än det vanliga.

  44. Själen tänktes
    gå tillbaka till kroppen-

  45. -så kroppen fick inte förstöras
    och man brände inte längre liken-

  46. -utan förvarade dem
    i kyrkor eller katakomber.

  47. Sen dröjde återkomsten en hel del-

  48. -och då försköts synen på döden-

  49. -mot att den rättfärdige
    gick till Gud-

  50. -och den mindre rättfärdige
    gick till ett helvete.

  51. Men några århundraden senare
    föddes tanken på skärselden-

  52. -ett ställe
    där man kunde renas från sina synder-

  53. -innan den yttersta domen
    skilde de onda från de goda.

  54. Sen skulle evigheten inträda.

  55. Vissa som dog för sin tro,
    som martyrer eller korsriddare-

  56. -kunde gå rätt in i saligheten.

  57. I dag finns det stora skillnader
    inom kristendomen-

  58. -bland annat sen Martin Luther uppgav
    att han inte trodde på skärselden-

  59. -och hävdade att det inte fanns stöd
    för den i Bibeln.

  60. Katoliker och ortodoxa
    hävdar motsatsen-

  61. -och tror ännu på en skärseld.

  62. Islam är den tredje religionen-

  63. -som går tillbaka
    till patriarken Abraham.

  64. Den uppstod med profeten Muhammed
    på 600-talet.

  65. I Koranen, islams heliga skrift,
    finns många livfulla skildringar-

  66. -av både himmelen och helvetet-

  67. -dit de döda förs på domens dag.

  68. Men i själva dödsögonblicket-

  69. -tros två änglar
    uppenbara sig och fråga:

  70. "Tror du på rätt, på rätt lära
    och på rätt bok? Är du rättrogen?"

  71. Sen blir belöningen eller straffet
    därefter.

  72. I islam
    kan den som dör för sin religion-

  73. -liksom i kristendomen
    komma direkt till paradiset.

  74. Här tar jag upp självmordsbombare,
    som ju är mycket omskrivna.

  75. Självmord är enligt muslimsk tro
    förkastligt-

  76. -och den som gör det ska straffas
    med sin egen död om och om igen.

  77. Vissa terroristiska rörelser
    uppfattar dock självmordsbombningen-

  78. -som en akt av martyrskap-

  79. -och anser sig gå direkt till himlen.

  80. Majoritetens islam, vilket innefattar
    både sunniter och shiiter-

  81. -instämmer inte i det.

  82. Det finns likheter och skillnader
    mellan de abrahamitiska religionerna-

  83. -kristendom, judendom och islam-

  84. -men i de indiska religionerna
    blir perspektivet ett helt annat.

  85. Det har att göra med
    tidsuppfattningen.

  86. I de tre religioner vi har pratat om
    har vi en linjär uppfattning.

  87. Här har vi en skapelse, en tillvaro,
    en världsundergång-

  88. -och sen eventuellt en evighet.

  89. Men de indiska religionerna
    har en cyklisk uppfattning.

  90. Världen skapas och går i en cirkel.

  91. Den blir allt sämre, går under
    och föds igen.

  92. Det är en kretsgång
    som aldrig tar slut: samsara.

  93. Samma sak gäller individens liv.

  94. I de abrahamitiska religionerna
    är det så att man föds, lever, dör-

  95. -och får invänta den yttersta domen.
    Det är en linjär uppfattning.

  96. I de indiska religionerna är det så
    att man föds, dör och återföds.

  97. Det kallas för reinkarnation-

  98. -återinträde i köttet.

  99. I hinduismen tänker man att själen,
    atman-

  100. -vandrar i döden
    till en ny individ, ett nytt foster-

  101. -och den inkarnerar sig själv-

  102. -genom summan av de gärningar
    man har gjort i sitt liv, karma.

  103. Det avgör vilken födelse man får,
    och det är viktigt.

  104. Födelse heter nämligen "jati"
    på hindi och sanskrit-

  105. -och betyder detsamma som "kast".
    Ordet "kast" innebär alltså födelse.

  106. Du bestämmer genom dina gärningar
    vilket kast du ska födas in i.

  107. Buddismen är till stora delar
    uppbyggd som hinduismen-

  108. -och sprang ut från den-

  109. -men i buddismen finns ingen själ.
    Vad är det då som reinkarneras?

  110. Det är människans livstörst som
    driver vidare till nya återfödelser.

  111. Livstörsten är negativ,
    för den skapar vårt lidande.

  112. "Vi kan aldrig uppfylla vår livstörst
    och därför lider vi", sa Buddha.

  113. Summan av goda gärningar
    i existensen-

  114. -kan föra den gode
    till en himmelsk tillvaro-

  115. -men den onde störtas till ett spöke
    eller ett av alla specialhelveten.

  116. Däremot går hela tiden
    den föränderliga tillvaron vidare-

  117. -enligt samsaras lag-

  118. -och nya återfödelser sker ständigt.

  119. Som munk eller nunna kan man
    ställa sig utanför kretsloppet-

  120. -ge upp sin livstörst
    och ställa sig utanför samsara.

  121. Frälsningen, om vi kan använda
    det begreppet i buddism och hinduism-

  122. -heter nirvana, upplösandet,
    inga återfödelser mer...

  123. Det är så som en flod
    rinner ut i havet.

  124. Den tibetanska dödsboken är
    en handledning i konsten att dö-

  125. -och hur man får
    en bättre reinkarnation i nästa liv.

  126. Stort tack för denna exposé-

  127. -över våra världsreligioners
    förhållande till döden.

  128. Det väcker säkert många
    frågor och funderingar.

  129. Jag släpper diskussionen fri.

  130. Vi kan gå runt med mikrofoner.

  131. Det kanske är fel att fråga dig,
    men jag tänkte på dagens samhälle-

  132. -där många inte är så religiösa
    eller starkt knutna till religionen.

  133. Har det har utvecklat andra tankar
    kring vad som händer när vi dör?

  134. Pratas det på ett annat sätt
    och finns det forskning på det?

  135. Det är en intressant fråga,
    för döden är vårt stora tabu.

  136. Det är nåt vi absolut inte talar om.

  137. Vi kan jämföra med 1800-talet.

  138. Då var döden i högsta grad
    ett tacksamt samtalsämne.

  139. Man frossade gärna i berättelser
    om dödsbäddar och döende-

  140. -medan man inte talade ett ord
    om erotik, för det var tabu.

  141. I dag är det precis tvärtom. Vi kan
    prata hur mycket som helst om erotik

  142. -och ingenting döljs för oss-

  143. -men döden tiger vi om.

  144. Men jag tror inte att vi är-

  145. -så väldigt avkristnade
    eller att vi saknar religion-

  146. -utan religionen
    har tagit sig andra former.

  147. Går man in i ungdomskulturen-

  148. -som nu går upp till 30-35 år-

  149. -hittar man en mängd föreställningar
    som sorterar inom religionen.

  150. Jag nämnde de odöda-

  151. -och man kan gå in i
    floran av böcker, filmer och annat-

  152. -som har bildat trosföreställningar-

  153. -som attraherar unga människor.

  154. Det finns alltså många saker
    som inte är religion och inte syns-

  155. -men som finns under ytan, och...

  156. Att vi inte talar om döden
    är för att i dag vill alla vara-

  157. -unga, vackra och friska
    även om vi inte är det.

  158. Det är snarare en sorts modenyck-

  159. -precis som att man berättade
    om dödsbäddar på 1800-talet.

  160. Vi vet inte
    vad nästa århundrade hittar på-

  161. -men de existentiella frågorna
    kommer alltid att finnas-

  162. -vare sig vi diskuterar dem öppet
    eller reflekterar över dem själva.

  163. I mötet med döden
    kommer de existentiella frågorna-

  164. -men det behöver inte
    tillhöra nån religion.

  165. Det kan vara
    frågor av djupt andligt innehåll-

  166. -där man söker stöd och tröst
    hos nåt man kan finna tröst i.

  167. En förklaring om dagens trosutövning
    som Britt-Mari Näsström gav-

  168. -var att religion tagit nya former.

  169. I ungdomskulturen, och fenomenet
    odöda, finns trosföreställningar.

  170. Eva Kingsepp, som studerar zombie-
    kulturen, gör en koppling till ideal.

  171. Som en motreaktion till det perfekta.
    Här med Åsa Nilsonne.

  172. Eva, du forskar ju på en speciell död
    i medierna som blir allt mer populär-

  173. -det här med zombier, vampyrer
    och så kallade "odöda".

  174. Varför är vi så fascinerade av det?
    Varför är det intressant?

  175. Det är ju en bra fråga.

  176. Dels tror jag att det finns nånting
    viktigt i att de är "odöda".

  177. Konceptet "odöd" är ingen anomali.

  178. "Hanteringen av odöda" till exempel.

  179. Vampyren är
    en väldigt gammal gestalt-

  180. -som finns i folklore
    i väldigt många olika kulturer.

  181. "Vampyrliknande väsen" ska jag säga.

  182. Zombien är
    en ganska modern företeelse-

  183. -i alla fall den populärkulturella
    zombien som skiljer sig-

  184. -från den haitiska zombien
    inom voodoo-religionen.

  185. Medan vampyren innehåller många...

  186. Dels har vi den historiska bakgrunden
    med Vlad Tepes.

  187. Det är lite elegant samtidigt.
    Döden är elegant och brutal-

  188. -men innehåller moment av odödlighet.

  189. Man lever vidare efter döden.

  190. Man är "odöd" men också tjusig.
    Det finns nåt tragiskt i det här.

  191. Naturligtvis är det också sexualitet
    med "vampyrens bett" och så vidare.

  192. Zombien har jag däremot inte
    lyckats få nån rätsida på.

  193. Jag har börjat följa
    en studiecirkel om zombier.

  194. Det är fascinerande, men jag har inte
    kommit på nåt bra svar på det-

  195. -mer än att folk fascineras
    av det geggiga, slaskiga och döda.

  196. Jag tror också att... "Zombie-walks"
    är ett fenomen som fascinerar mig.

  197. Varför vill man sminka sig som
    ett lik och stappla omkring på stan?

  198. Där kan man tänka sig
    att det är en reaktion-

  199. -mot att vi ska vara så perfekta.

  200. Vi ska gå på gym, vårda vår kropp,
    vara hälsosamma och gå på diet.

  201. Vi ska absolut inte bli sjuka,
    och dör gör vi naturligtvis inte.

  202. Då kan man själv med sin kropp
    bejaka allt det här som är motsatt.

  203. Man blir slaskig, sönderfallande och
    hjärndöd, vilket man inte ska vara.

  204. Och man gör det kollektivt
    och offentligt ute på stan.

  205. Det här är också ett forskningsfält.

  206. Det ligger nåt intressant där.

  207. Just att det har blivit så populärt,
    det är inget "fringe-fenomen" längre.

  208. Det har blivit poppis.

  209. Jag har en fråga till Åsa
    angående dödsstatistiken.

  210. Det dör 90 000 människor i Sverige
    om året.

  211. Av dem mördas 90, alltså en på tusen.

  212. Vad proportionerna är i medierna vet
    jag inte, men de är nog annorlunda.

  213. I går hade vi ett seminarium med
    regissören Simon Kaijser da Silva.

  214. Han sa att det är svårt
    att skriva drama i dag-

  215. -för att mord är ett normaltillstånd-

  216. -som man måste hotta upp på nåt sätt
    och designa om.

  217. Du har ju skrivit deckare.

  218. Hur tänker man för att göra döden
    intressant? Funderar man på det?

  219. En författare fundera alltid på hur
    man gör det man skriver intressant.

  220. Det finns en stor skillnad mellan att
    skriva läroböcker och skönlitteratur.

  221. Ingen måste läsa en skönlitterär bok,
    så där måste man-

  222. -erbjuda nånting som folk vill ha.

  223. Olika författare närmar sig döden
    i kriminalromaner på olika sätt.

  224. Det finns de
    som går in med teleskoplins så här...

  225. Jag tycker att motivet
    är mer intressant än dödsfallet.

  226. Möjligen på grund av att jag
    har upplevt så många döda människor.

  227. Då tappar man kanske
    lite av fascinationen.

  228. "Zombie-walks" är traumatiserande-

  229. -för krigsdrabbade personer
    som kommer gående på Drottninggatan-

  230. -och det plötsligt kommer nån
    med levern hängande utanför.

  231. De kan ha sett nåt sånt på riktigt.
    Det blir en helt annan upplevelse.

  232. Det är viktigt.
    Nu föll jag dig i talet.

  233. Det är oerhört viktigt.

  234. När man använder uttrycket "vi",
    i synnerhet i det här fallet...

  235. Jag säger "vi", men vilka är "vi"?

  236. Det finns många
    som har den typen av upplevelser.

  237. Då kommer det in ytterligare
    en etisk dimension.

  238. Jag tror förstås inte att de som...

  239. De som går "zombie-walks" tänker nog
    inte på att de borde ta hänsyn till-

  240. -om de möter nån med traumatiska
    upplevelser av död.

  241. Det tänker man nog inte på.

  242. Jag menar inte
    att man måste tänka på det-

  243. -men det är aspekter
    som är lätta att glömma bort.

  244. Individers personliga upplevelser
    av döden...

  245. ...kan sätta i gång, och det kan ju
    du mycket bättre än nån av oss...

  246. Det kan sätta i gång processer
    som kan vara jobbiga att hantera.

  247. Bilden av hur vi ser på döden i dag
    är motsägelsefull.

  248. Vi talar inte om döden, är "odödliga"
    - ungdom och skönhet är ideal.

  249. Men många har stort behov av att
    uttrycka sin sorg när någon dör.

  250. I dag kan man göra sorgearbetet
    offentligt med sociala medier.

  251. Det har studerats av prästen och
    forskaren Anna Davidsson Bremborg.

  252. När jag började
    studera döden på internet-

  253. -så hade jag länge följt förändringar
    i seder och förhållanden till döden-

  254. -"away from keyboard" som det heter.

  255. Två saker fångade mitt intresse:

  256. Det ena var livliga diskussioner-

  257. -om man får publicera
    bilder och foton på avlidna.

  258. I synnerhet vad gällde dödfödda barn
    och föräldrar som ville publicera.

  259. Det andra som jag uppmärksammade var-

  260. -de minnessidor som då dök upp
    i början av 2000-talet.

  261. En slags virtuella dödsannonser
    där man kunde skriva mer-

  262. -och ofta lade in foton,
    vilket inte är vanligt i tidningar.

  263. Från början var minnessidorna
    samlade i speciella rum.

  264. Där lade man in uppgifter om de
    avlidna efter en standardiserad mall.

  265. Men snart blev det enklare att göra
    egna hemsidor och då gjorde folk det.

  266. Det blev tydligt i samband med
    tsunamin, då blev det lättare.

  267. Då såg jag en utveckling-

  268. -men i dag ser jag inte särskilt
    många minnessidor av det här slaget-

  269. -utan utvecklingen
    har tagit några steg vidare.

  270. De genrer som i dag dominerar på
    internet om död, begravning och sorg-

  271. -är dels minnesfilmer
    på Youtube och liknande kanaler.

  272. Oftast är det fotografier
    kombinerat med text, till musik.

  273. Många gånger, men inte alltid,
    är klippen tillägnade unga personer.

  274. De är ofta gjorda
    av syskon och vänner.

  275. Men det finns också filmer gjorda av
    unga till sin farmor eller mormor.

  276. Det andra man ser i dag är bloggar.

  277. Inte direkt minnessidor, utan bloggar
    som påbörjas under sjukdomsperioden-

  278. -antingen av den sjuke själv
    eller av anhöriga-

  279. -t.ex. föräldrar till sjuka barn.

  280. På dessa bloggar
    kan man under månader eller år-

  281. -följa olika behandlingar-

  282. -följa svängningarna
    mellan hopp och förtvivlan-

  283. -och i vissa fall följer man dem
    ända fram till döden.

  284. Ibland skriver även anhöriga
    om tiden efter döden.

  285. De här bloggarna
    blir en kommunikationskanal-

  286. -till personer de känner men inte
    orkar eller hinner ha kontakt med.

  287. Men det blir också
    en kanal ut i det offentliga rummet.

  288. Många läser och kommenterar som
    inte känner personerna från början.

  289. För det påbörjas och utvecklas
    relationer med "främmande" människor.

  290. De uttrycker sitt stöd i kampen
    och kan dela erfarenheter.

  291. När man ser den utvecklingen-

  292. -är det svårt att säga att döden är
    tabu eller osynlig i vårt samhälle.

  293. Tvärtom synliggörs här
    många tankar kring döden.

  294. Och också många handlingar-

  295. -som vi tidigare haft ganska lite
    kunskap om och dokumentation av.

  296. För mig som forskare
    om samtida begravningsseder-

  297. -så har internet öppnat upp
    och delvis gjort forskningen lättare.

  298. Internet
    bidrar inte bara med nåt nytt-

  299. -utan via bilderna och texterna
    som människor publicerar-

  300. -kan vi lära oss hur människor tänker
    och vad de faktiskt gör.

  301. Dessutom innebär publiceringen-

  302. -att andra kan lära sig
    en hel del om hur man kan göra.

  303. På så sätt kan det
    inspirera till nya riter-

  304. -eller att man får
    bejaka det man har tänkt göra.

  305. "Jag gör likadant som de gjorde."

  306. Ett exempel kan vara-

  307. -att ordna ett kalas
    på det dödfödda barnets årsdag.

  308. När man läser att nån gör det kanske
    man känner "det vill vi också göra".

  309. Då blir man stärkt i
    att det går att göra-

  310. -även om en del runt omkring mig
    ifrågasätter det.

  311. Många av våra riter och hur vi gör
    kring döden kan ses som trender.

  312. Om man får uppmärksamhet för ett
    visst beteende så sprider det sig.

  313. Ett exempel som ofta nämns är när
    Olof Palme dog och folk lade blommor.

  314. Det var främst röda rosor
    som man lade på olycksplatsen.

  315. Det var nytt då men dokumenterades
    och kom ut i tidningar och tv-

  316. Och vi lärde oss att det är så vi gör
    när nån har dött på en olycksplats.

  317. I dag tar det inte många minuter-

  318. -det vet polis och trafikverket...

  319. När en olycka har skett så kommer det
    blommor, ljus, brev och foton.

  320. Vi måste ha rutiner för hur
    vi ska hantera det och placera det.

  321. Det finns som en del
    i vårt sätt att sörja i dag faktiskt.

  322. När man tittar på minnesfilmerna
    på Youtube framför allt för unga-

  323. -så finns nästan alltid
    bilder från olycksplatsen med.

  324. Man kan även få se
    bildelar som ligger kvar där.

  325. Och så ljusen, korten, blommorna-

  326. -närbilder på kort
    och hälsningar som är skrivna.

  327. De bilderna blandas med festbilder,
    uppträdanden i skolan-

  328. -umgänge med kompisar,
    både som yngre och äldre.

  329. Ofta är det stor blandning
    på fotografierna i filmerna.

  330. Viktigt är också
    dokumentationen av olycksplatsen.

  331. Här blir döden konkret och greppbar.

  332. Döden får också en väldigt tydlig
    plats. "Det var här det skedde."

  333. Eva Söderberg har tittat på barn-
    böcker från 60-talet till i dag.

  334. Hon vill se vilka som dör i böckerna
    och hur döden förändrats över tid.

  335. Så vilka är det som dör
    i bilderboken, och varför?

  336. I Hinkens och Myrans dödsrike fanns
    gubbar, tanter och deras katter.

  337. Och i bilderböcker som ges ut från
    mitten av 60-talet fram till 1987-

  338. -är det just gubbar, tanter
    och husdjur som dör.

  339. Jag har tittat på ett tiotal böcker.
    Den största gruppen döda är farfäder.

  340. Ofta är de ju äldst i släkten, och
    det finns en betryggande logik i det.

  341. Underförstått: Barnen själva och
    deras föräldrar ska leva länge än.

  342. Även andra äldre män och nån mormor
    och farmor finns med, liksom husdjur.

  343. Dödsorsaken är ålder.

  344. Det handlar om människor
    som har levt färdigt.

  345. Men det finns ett undantag,
    den norska boken "Farväl, Rune".

  346. Här drunknar lille Rune, och hans
    bästa vän Sara blir ensam kvar.

  347. Men det är ett undantag.

  348. Hur ser det då ut om vi blickar
    från 1987 fram till vår egen tid?

  349. Bilderböcker om döden blir allt mer
    frekventa. Jag har tittat på över 30.

  350. Far- och morföräldrar fortsätter
    att avlida, liksom hundar och katter.

  351. Här har vi "Farfars Lajka"
    av Mats Wahl och Tord Nygren.

  352. Och "Änglakatten" av Iben Sandemose.
    Jag återkommer till dem.

  353. Men variationen har blivit större.
    Döden har blivit lite grymmare.

  354. Den griper om sig i vidare kretsar.

  355. Hundarna och katterna får sällskap
    av vilda små djur och små husdjur.

  356. Här är marsvinet
    i "Adjö, herr Muffin"-

  357. -av Ulf Nilsson
    och Anna-Clara Tidholm.

  358. Och här är ödlan Wasabi i Jöns
    Mellgrens "Rufus i underjorden".

  359. Jag återkommer till dem.

  360. Det är inte bara äldre som dör.
    Även små barn dör-

  361. -som lillebror Ove i "Ängelungen" av
    Margareta Thun och Cris af Enehielm.

  362. Föräldrars död
    börjar också bli vanligare.

  363. Som i "Jättebra Olga" av Kirsten
    Gjerding och Anna-Marie Helfer.

  364. Fortfarande dör folk av ålder,
    men också på mer tragiska sätt.

  365. "Min pappa ville inte leva"
    av Margaretha Runvik-

  366. -handlar om en far som tar sitt liv,
    och vi får veta hur det går till.

  367. "Tippan i solen"
    av Sis Foster och Jan Gissberg-

  368. -handlar om dramatiken
    kring plötslig spädbarnsdöd.

  369. I Oscar K:s
    och Dorte Karrebaeks "Idiot"-

  370. -hjälper en mamma sin
    förståndshandikappade son att dö.

  371. Hon avslutar också sitt eget liv.
    Det blir bättre så, tycker hon.

  372. Boken är ett exempel på
    hur danska bilderbokskonstnärer-

  373. -utmanar föreställningar om bilder-
    boken som enbart riktad till barn.

  374. Oscar K. står också bakom
    en bilderbok-

  375. -där aborterade fosters
    existentiella funderingar gestaltas.

  376. De fick ju till exempel
    aldrig några namn.

  377. Nästa fråga gäller beskrivningen
    av sorgen och saknaden.

  378. Bilderboksmakare har ju både
    text och bild till sitt förfogande.

  379. I böcker mellan 1964 och 1987-

  380. -finns det fuktiga ögon,
    eller nån som ser ut att ha gråtit.

  381. Det finns alltså en stor försiktighet
    i den tidigare litteraturen.

  382. Anledningen kan vara att när
    "Lasses farfar är död" kom ut 1972-

  383. -fanns det en pappa som satt
    på golvet och grät förtvivlat-

  384. -och det blev kritiserat i pressen
    för att det kunde vara skrämmande.

  385. Problemet var nog
    att det var en man som grät.

  386. Så det ledde till försiktighet. Det
    jag har hittat i de äldre böckerna-

  387. -är en skildring från Afrika,
    där en gammal farmor har dött-

  388. -och byn lever ut sin sorg.
    Men det är ett undantag.

  389. Men i nyare böcker har sorgen
    och saknaden börjat uttryckas-

  390. -på allt mer expressiva
    och psykologiskt djuplodande sätt.

  391. Viktig inspiration kom från Cris
    af Enehielms bilder i "Ängelungen".

  392. Och här ser ni Vera
    som sörjer sin bror Ove.

  393. Ord är överflödiga. Vi kan förstå
    hur det känns inombords.

  394. Här har vi mamma och Ove precis efter
    att hans sista suck har dragits.

  395. Man kan se
    att det är olika faser i sorgen.

  396. Här lever mamma ut sin sorg genom att
    sjunga Vaya Con Dios och "Yesterday"-

  397. -så att den övriga familjen
    får huvudvärk.

  398. Ökenråttan Gabriel Grobian
    är också med och protesterar.

  399. Och så har vi föräldrarna.

  400. Pappan i "Lasses farfar är död"
    är ingenting jämfört med det här.

  401. En desperat sorg
    som utlöser en tårflod-

  402. -men som samtidigt innehåller
    en triumfatorisk kärlek.

  403. Ett dödsfall utlöser sorg och saknad,
    men hur ska saknaden beskrivas?

  404. Tomrummet efter en älskad varelse-

  405. -som kanske var
    det viktigaste i ens liv.

  406. Iben Sandemose har visat hur
    det här kan gestaltas bortom orden.

  407. Ni noterar kattformen
    i det enorma tomrum-

  408. -som har blivit
    efter huvudpersonens katt.

  409. Men sorgen och saknaden
    kan upplevas tillsammans.

  410. Konstnärerna
    försöker ofta fylla ut tomrummet-

  411. -och låta barnen möta tröstare.

  412. I "Vi tänker på dig, farfar" ser vi
    hur hela familjen bildar en kropp.

  413. Det är en bok av Sven Wagelin-Challis
    och Anna-Karin Garhamn.

  414. Det kan också vara mor- och
    farföräldrar som öppnar sina famnar.

  415. Vilka tankeformer om döden-

  416. -kan vi då spåra
    hos bilderboksskaparna?

  417. I "Lasses farfar är död" var det
    ett materialistiskt synsätt på döden.

  418. Kroppen förvandlas till jord.

  419. Lasse gör mot slutet
    en liten hälsning till farfar-

  420. -som han tänker sig
    har blivit en blåsippa.

  421. Pingstpastor Stanley Sjöberg skrev
    boken "Lenas farfar är i Himlen"-

  422. -där han lät Lena träffa Lasse
    och tala om hur det förhåller sig.

  423. Den som tror på Jesus
    fortsätter leva även efter döden.

  424. Himlen som en andlig dimension, inte
    specifikt knuten till kristendomen-

  425. -blir också vanligare,
    liksom bevingade personer.

  426. Här är "Jag känner en ängel" av
    Cecilia Svensson och Tony Erdenstam.

  427. Det är en död pappa som är ängeln.

  428. I "Linnéa och änglarna" av Mikaela
    Sundström och Linda Bondestam-

  429. -är det en mamma
    som uppträder som en ängel.

  430. Och i "Änglakatten" landar en ängel
    hos huvudpersonen som mist sin katt.

  431. Den tar henne och hennes vän, en
    gammal dam, upp i en annan dimension-

  432. -där de får se hur katten
    och damens vänner har det.

  433. Och de har det bra. De ligger inte
    under snön och fryser på kyrkogården.

  434. I "Vi tänker på dig, farfar"
    funderar barnen över olika lösningar.

  435. Är farfar en ko eller en ängel?
    Hur åker han upp till Himlen?

  436. Kan tofflorna finnas med
    när man ska bygga en raket?

  437. En annan tankeform om döden är
    att de döda lever kvar i våra minnen.

  438. Minnesarbete är ett viktigt motiv
    i bilderboken om döden.

  439. Om vi lägger ihop hela materialet
    framgår det tydligt-

  440. -att minnesarbete
    kring döda kan ske på olika sätt.

  441. Det kan vara ett föremål
    som den döde förknippas med.

  442. Ett munspel eller en plats, som i
    Erika Hedmans "Den finaste skatten".

  443. Handlingar, som i "Jättebra Olga"-

  444. -där pappa och Olga tycker att mamman
    är närvarande när de talar om henne.

  445. Själen har en kroppslig form där-

  446. -men det är en kontur
    som inte är helt ifylld.

  447. Från böcker som kan hjälpa barn
    att hantera någons död-

  448. -till rättsmedicin, som förutom
    att hjälpa polisen lösa brott-

  449. -kan ge anhöriga svar
    om en oförklarlig död.

  450. Professor i rättsmedicin Hans Druid
    har gjort 6 000 obduktioner-

  451. -och vet vad som händer i kroppen
    när vi dör.

  452. Alla dödsfallsundersökningar som vi
    gör gör vi på begäran av polisen-

  453. -och vi levererar svar till polisen.

  454. När vi pratar med anhöriga
    stämmer vi ofta av med polisen-

  455. -vilka uppgifter vi kan lämna ut,
    men oftast är det inga problem.

  456. Det som är problem, däremot,
    är att vi efter döden sönderfaller.

  457. Vi väljer inte riktigt
    hur vi ser ut efter döden.

  458. Ibland kan det ju vara så
    att man blir bortglömd.

  459. Man kanske går vilse i skogen och
    inte hittas förrän efter en månad.

  460. Då ser man inte så vacker ut längre.

  461. Man kan tycka att obduktion
    är ett ganska omfattande ingrepp-

  462. -men vi ser till så att det blir-

  463. -rutiner som gör att det som vi...

  464. Spåren från den rättsmedicinska
    undersökningen ser man inte-

  465. -vid en visning av kroppen.

  466. Däremot kan det finnas många skador
    på de dödsfall som kommer till oss-

  467. -från trafikolyckor och annat.

  468. Vi försöker att återställa när det
    går, och man tvättar rent och så.

  469. Oftast ser kroppen bättre ut efter
    den rättsmedicinska undersökningen-

  470. -men är det
    en kraftigt förruttnad kropp-

  471. -rekommenderar vi att man inte visar
    den, eller om det är svåra skador.

  472. Men är utseendet välbevarat tror vi
    att detta är bra för sorgeprocessen.

  473. När vi försöker ställa diagnoser
    är vi beroende av-

  474. -både vad vi hittar vid obduktion och
    vid kompletterande undersökningar.

  475. Då har vi problemet att cellerna
    faller sönder p.g.a. syrebrist-

  476. -och att det inte kommer nåt glukos
    om det inte finns nån cirkulation.

  477. Många molekyler fragmenteras
    medan andra är mer stabila.

  478. Det krävs att vi vet
    hur sönderfallsmönstret ser ut-

  479. -för att vi ska kunna skilja den
    processen från vad som är sjukligt.

  480. Några saker som är tursamma-

  481. -är att cellkärnor är ganska
    resistenta och att DNA:t är stabilt-

  482. -och det kan man använda
    för identifiering.

  483. Den grova morfologin
    bevaras som regel ganska bra.

  484. I celler har vi jättemycket kalium
    och jättelite natrium.

  485. Utanför cellerna är det tvärtom, så
    när vi inte har energi till cellerna-

  486. -kommer cellmembranspumparna,
    som kräver energi, att sluta fungera.

  487. Då läcker natrium in i cellerna
    och kalium läcker ut.

  488. Men det här kan vi utnyttja
    för t.ex. dödstidpunktsbestämning.

  489. Inuti ögats glaskropp,
    där det inte finns så mycket celler-

  490. -kan kalium stiga från läckage
    från omgivande celler i näthinnan-

  491. -och då kan man få en bild av
    hur lång tid som gått efter döden.

  492. När vi tittar mikroskopiskt
    kan vi göra det med rutinfärgningar.

  493. Det här är en så kallad
    immunhistokemisk undersökning-

  494. -att vi använder antikroppar
    för att kunna mer specifikt se-

  495. -vilka celler som mår bra
    och vilka som har dött.

  496. De här innehåller myoglobin
    och de som har dött har förlorat det.

  497. Och...

  498. Sen kan vi också samordna den här
    verksamheten med donationsverksamhet.

  499. Ni kan alla anmäla er
    till donationsregistret.

  500. Då kan man donera...

  501. Man kan säga
    att efter min död är jag beredd-

  502. -att donera vävnader för
    transplantation och/eller forskning.

  503. Man kan ha ett donationskort
    eller berätta för anhöriga.

  504. När vi undersöker ett dödsfall-

  505. -kan vi då ringa anhöriga
    och fråga om inställningen.

  506. Hjärtklaffar, hornhinnor,
    hud och mellanöronben-

  507. -är sånt som vi kan ta till vara.

  508. Helorgan kräver däremot
    att man är hjärndöd-

  509. -och att man opereras medan man har
    konstgjord andning och cirkulation.

  510. Så här ser statistiken ut
    för Stockholm.

  511. Både för transplantation
    och forskning kan vi hjälpa till.

  512. Det finns också
    framgångsrik verksamhet i Lund-

  513. -och lite i Linköping och Uppsala.

  514. De projekt man kan hjälpa till med
    är framför allt tillstånd i hjärnan-

  515. -där vi inte på levande personer kan
    operera och ta ut en massa grejer.

  516. Då är man beroende av att kunna göra
    bildanalys med de här nya CT och MR-

  517. -men också med postmortalt material.

  518. Det här har genererat
    väldigt mycket kunskap världen över.

  519. Det är ett enormt viktigt
    komplement till djurförsök.

  520. Djurförsök...
    Och då har man t.ex. upptäckt-

  521. -att det bildas nya nervceller
    i luktbulben i hjärnan.

  522. Jaha, det var ju spännande.
    Då kanske det finns lite hopp.

  523. I luktbulben och hippocampus tror man
    att det finns nervcellsnybildning.

  524. Men nyligen
    gjordes en studie som visar-

  525. -att i en mänsklig hjärna bildas
    inga nya nervceller i luktbulben.

  526. Men det har gjorts
    en himla massa studier-

  527. -som inte berättar
    hur det är hos oss-

  528. -för det har man inte kunnat
    undersöka tidigare.

  529. Däremot, när det gäller hippocampus-

  530. -ser vi med samma teknik att det
    faktiskt bildas nya nervceller-

  531. -även i en vuxen människas hjärna.
    Det här kommer snart att publiceras.

  532. Det är nånting
    som bekräftar en studie-

  533. -som är drygt tio år gammal
    och gjord med en annan metodik.

  534. Så om man sammanfattar det här...

  535. Inom rättsmedicin är man exponerad
    för mycket otäcka saker hela tiden-

  536. -men vi gör det bästa möjliga
    av varje enskilt fall.

  537. Vi ser det som ett enskilt ärende där
    vi ska lösa de specifika frågorna.

  538. Vi försöker hela tiden bli bättre-

  539. -genom att ha ett aktivt
    forsknings- och utvecklingsarbete.

  540. Ja, där är min tid ute.
    Tack så mycket.

  541. Varsågod.

  542. Arne Jarrick. Jag har en existentiell
    och en teknisk fråga till dig.

  543. Britt-Mari Näsström sa att man
    kan ha trosföreställningar om döden.

  544. När vi lät avliva vår katt tyckte jag
    att katten var ett levande väsen-

  545. -men sen var den bara ett skinn,
    men för min son var den i himlen.

  546. Vilken inställning får du? Tycker du
    att du vet att den döda är död-

  547. -eller har du trosföreställningar
    om döden, trots ditt nyktra yrke?

  548. Den tekniska frågan är: Vi hade
    för några år sen ett seminarium-

  549. -som handlade om
    bildens relation till vetenskapen.

  550. Då var det en person som höll
    föredrag om virtuella obduktioner.

  551. Man kör liken genom datortomografer-

  552. -och använder det
    som grund för virtuella obduktioner-

  553. -vilket ska förbättra diagnostiken.
    Använder ni sånt också?

  554. Jag kan svara på den andra frågan
    först. Vi använder det.

  555. I utvalda fall gör vi en sån
    röntgenundersökning före obduktionen.

  556. Då kan vi se skador eller sjukliga
    förändringar tredimensionellt.

  557. Det är ett bra hjälpmedel.

  558. Det här har utvecklats särskilt i
    länder med lägre obduktionsfrekvens-

  559. -t.ex. Schweiz och Österrike.

  560. I Sverige har vi en hygglig
    obduktionsfrekvens inom rättsmedicin-

  561. -så vi har inte samma behov, men vi
    använder det på flera avdelningar.

  562. Det kommer att bli allt mer, men det
    kommer inte att ersätta obduktioner.

  563. Det tror jag inte. Men vem var det
    som sa att inte internet kunde slå?

  564. "Internet är bara en fluga",
    var det nån som sa.

  565. Det är nog snarare biokemiska
    och kemiska undersökningar-

  566. -av material från avlidna som
    kommer att förbättra vår diagnostik.

  567. Och första frågan... Ja, det är klart
    att jag har egna föreställningar.

  568. Jag är uppvuxen i den kristna tron.

  569. Arbetet har inte påverkat mig i det.
    Alla vet ju hur en död kropp ser ut-

  570. -även om vi inte ser dem så ofta
    ute på stan. Men...

  571. Att själen försvinner upp och så-

  572. -kan väl jag också tycka.
    Det påverkas inte av det här.

  573. Man kan tycka att "han ser ju normal
    ut, hur kan han hålla på med döda?"

  574. Men det här
    är ju ett jobb som ska göras-

  575. -och man kan känna
    både från polisen och anhöriga-

  576. -att man har kunnat hjälpa till.

  577. Även donationsåtgärderna vi gör kan
    de anhöriga känna en viss tröst i.

  578. Man har kunnat bidra med nånting
    mitt i all tragik.

  579. Hans Druid fick en fråga om virtuell
    obduktion används inom rättsmedicin.

  580. Det används av Anders Persson vid
    Centrum för medicinsk bildvetenskap.

  581. Vi ska visa hur tekniken fungerar.

  582. Vi kan samla in information från
    kroppen i väldigt små legobitar-

  583. -ner till 0,14 mm, på 3 sekunder.

  584. Det här var en av de första
    patienterna vi skannade in.

  585. På 3 sekunder har vi all information.
    Det här är från samma inskanning.

  586. Man kan se kärl
    som är under 1 mm i diameter.

  587. Vi kan samla in information
    om kranskärlen.

  588. Det tar 0,25 sekunder
    att göra en hjärtundersökning.

  589. Patienten kan gå hem.
    Och vi kan få de här bilderna.

  590. Jag jobbar nu med en ny
    SBU Alert-rapport...

  591. ...där man tittar över
    hur vi ska göra det här i framtiden.

  592. Vilka patienter ska skannas?

  593. Vi får också funktion. Vi ser att det
    är trångt i ett kranskärl här.

  594. Vi ser kalk i kärlet.
    Det säger inget om hur man mår.

  595. Vi kan lägga ett virtuellt snitt
    och se blodmängden i hjärtmuskeln-

  596. -utan att vi ger mer strålning
    eller tillför jodkontrast.

  597. Då har vi tillfört funktion,
    och det kommer i framtiden.

  598. Den här bilden har samlats in på
    0,6 sek och en väldigt låg stråldos.

  599. 0,6 millisievert.
    Det är då bara en del av...

  600. Mellan 3-4 millieisvert
    är normal bakgrundsstrålning-

  601. -så det här ligger lågt.

  602. Det tar 0,6 sek
    att göra undersökningen.

  603. Man får väldigt bra bilder.

  604. Allt verkar löst. Vi kan få bra
    bilder av handen, här är senorna.

  605. En sekund,
    och vi har all information.

  606. Vi kan titta på hjärnan.
    Där finns ett metallclips.

  607. Man har satt ett clip på ett
    pulsåderbråck på ett kärl i hjärnan.

  608. Bilderna ser naturtrogna ut.
    Det är lätt att lita på en sån bild.

  609. Det behövs inga röntgendoktorer -
    man ser hur det ser ut.

  610. Alla ser
    om det är friskt eller sjukt.

  611. Tekniken ger många fördelar. Vi har
    fler röntgenrör, stora detektorer-

  612. -väldigt mycket teknik,
    datorer som gör bilderna åt oss.

  613. Men vi har ett problem. Nu kan vi
    samla in information från kroppen-

  614. -med bl.a. olika energinivåer.
    Det kallas dubbelenergi.

  615. Normalt räknar man fram bilden
    med ett histogram.

  616. Histogrammet är täthetsvärden
    i kroppen.

  617. Det är fördelningen av täthets-
    värdena. Hur strålningen bromsas.

  618. Så får datorn veta att allt här ska
    ha en viss färg och genomskinlighet.

  619. Allt här nere en annan.

  620. Det är som att måla
    med palett och färger.

  621. Det kan man göra manuellt, en preset
    för hur datorn ska göra det.

  622. Så gör den bilder av kroppen.

  623. Bilderna blir vackra
    och det är lätt att lita på dem.

  624. Men det kan man inte göra.

  625. Problemet är att det kan göras
    dubbelt, med olika energinivåer.

  626. Då kan vi tala om vilken kemisk
    sammansättning som finns i kroppen.

  627. Men jag kan bara jobba
    med en dimension i taget.

  628. Datorn kan hantera information,
    men jag som människa kan det inte.

  629. Jag tappar kontrollen.

  630. Jag behöver helt nya verktyg där jag
    kan jobba i många dimensioner.

  631. Det finns inte färdigt än,
    men maskinen och datorerna finna.

  632. Det är ett problemområde. Mest för
    att alla tycker att bilderna är bra.

  633. Man ser musklerna, hjärnan, fascina -
    otroligt mycket mer än tidigare.

  634. Men jag kan inte lita på bilderna.

  635. Det blir man varse när man använder
    tekniken i den vanliga vardagen.

  636. Vi har röntgenronder när
    alla kommer till röntgenavdelningen.

  637. Då får man facit. Det stämde inte.
    Jag opererade, och det blev fel.

  638. Den feedbacken får vi ibland.

  639. Det är viktigt att föra samman
    medicin och teknik.

  640. Tekniken ger enorma möjligheter.
    Här har vi visualiserat järn.

  641. Det är en propp i ett kärl, och det
    ser vi utan att tillföra nåt alls.

  642. Inget kontrastmedel.
    Och det är helt nytt.

  643. Hemosiderin visas direkt i bilden.

  644. Vi kan skanna av barn.
    Det är ett rättsmedicinskt fall.

  645. Vi skannar alla som kommer in döda
    till avdelningen eller sjukhuset-

  646. -för att utesluta barnmisshandel.
    Det finns ett stort mörkertal.

  647. Då är obduktionen facit.

  648. Då har vi nåt att jämföra med. Annars
    får jag vänta tills patienten dör.

  649. Svensktextning:
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vän med döden?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varje år dör 90 000 människor i Sverige. Hur hanterar vi döden i ett samhälle som näst intill förnekar dödens existens? Samtidigt använder vi sociala medier för att uttrycka vår sorg på ett offentligt sätt när vi är drabbade av en anhörigs död. Här får vi höra om döden ur ett historiskt perspektiv, vad vi kan lära oss av obduktioner och hur döden behandlas i barnböcker.

Ämnen:
Religionskunskap > Livsfrågor
Ämnesord:
Döden, Människan inför döden, Psykologi, Tillämpad psykologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Krig och fred

En gång var krig det ädlaste en människa kunde utsätta sig för. I dag handlar berättelserna om mänskligt lidande och övergrepp. Psykologiprofessor Steven Pinker resonerar tillsammans med svenska forskare kring hur kriget har utvecklats och vart det är på väg. Håller intresset för fred på att ta över?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Språkstörning

Hur bemöter man barn och unga som bär på en grav språkstörning? Pedagoger, lärare, forskare och logopeder berättar hur man kan skapa förståelse och hjälp med språket. Gillis Herlitz, forskare i etnologi och antropologi, berättar om mötet med det som är annorlunda.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Uppmärksamhetsproblem

Hur kan föräldrar och lärare underlätta för dem som har uppmärksamhetsproblem? Utvecklingspsykologen Gordon Neufeld förklarar hur man kan hjälpa barn som har svårt att koncentrera sig.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Jakthundar

Vi tar upp hundens möjligheter och begränsningar. Forskare inom biologi, etiologi, lingvistik och filosofi medverkar. Jägare och hundtränare bidrar också med synpunkter på jaktbeteenden som skotträdsla, eller vilken hund som passar bäst vid vildsvinsjakt.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Minnet av Förintelsen

Vad händer när det inte längre finns överlevande kvar som kan vittna om Förintelsen? Erfarenheterna lämnar olika spår hos barn och barnbarn till både offer och förövare. Hör hur man håller minnet av det förskräckliga vid liv.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Gemensamt vatten

Tillgången till vatten är en viktig, global fråga. Hälften av världens färskvattentillgångar delas mellan olika länder. Många människor i världen lider brist på vatten. Här tas både hot och möjligheter upp.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Hjärnans väg tillbaka

Camilla Westerdahl fick en svår hjärnskada vid en trafikolycka. Hon berättar om sin långa väg tillbaka. Professor Lars Nyberg redogör för hjärnans förmåga till förändring. Hjärnan är plastisk hela livet ut vilket är grunden till att lära nytt.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Lust att lära, lust att lära ut

Hur kan lärare väcka elevernas nyfikenhet? Och hur kan matematiklärare dra nytta av att elever är olika? Möt prisbelönta lärare och hör om knep, metoder och redskap att väcka elevernas lust till matematik och naturvetenskap.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Pension - igår, idag och imorgon.

Många oroar sig för sin pension. Hur ska Sverige kunna finansiera framtidens pensioner? Om bakgrunden till pensionsreformen för 100 år sedan och ATP-systemet som slopades. Katrin Westling Palm från Pensionsmyndigheten menar på att vårt pensionssystem lägger stort ansvar på individen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Skolbibliotek

Skollagen säger att alla elever ska ha tillgång till ett välutvecklat bibliotek. Här ska de stärka förmågan att läsa, skriva och förstå, men också att bli kritiska informationssökare. Vad gör myndigheterna för att lagen ska efterföljas?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Cancer

Cancer är en av våra vanligaste folksjukdomar. Här berättar några av Sveriges ledande cancerforskare om vad som händer i kroppen när cancern slår till, hur vi kan göra för att förebygga cancer och hur den behandlas.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Jämställd idrott

Hur skapar idrotten kön? Varför skiljer media på manliga och kvinnliga idrottshjältar? Gymnastik- och idrottshögskolans forskarstafett ger oss en historisk överblick och diskuterar nutida problem med jämställdheten inom sportvärlden.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Mediernas nya villkor

Vilka möjligheter - och problem - kan mediernas revolutionerande utveckling leda till? Författaren Evgeny Morozov berättar om hur vi kartläggs av de stora internetföretagen. Satirikern Lizz Winstead ger en bild av hur satirprogrammen i USA alltmer står för nyhetsförmedlingen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

En fetare plånbok

Hur förbättrar man sin ekonom? När ska man spara och på vilket sätt? Vi får också veta mer om hur fonder och aktier fungerar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Littfest 2013

Varför skriver man? I Umeås internationella litteraturfestival, Littfest deltar en mängd författare som; Bodil Malmsten, Maria Sveland, Stig Larsson och Sami Said. Frågor som rör skrivande kommer naturligtvis ofta upp.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Det som ger hoppet liv

Vad är det som gör att man kan tro på en framtid trots upplevda livskatastrofer? Prästen och författaren Lars Björklund har träffat människor som förlorat nära och kära eller som på annat sätt hamnat i livskriser. Här berättar han om hoppets förutsättningar i livet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Libris förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Ellens vägval

Ellen växer upp i en strikt religiös familj. När hon kommer ut som homosexuell drabbas hon av en livskris eftersom hon lärt sig att Gud straffar homosexuella. Kan hon behålla sin familj och ändå vara den hon är?

Fråga oss