Titta

UR Samtiden - Döden en del av livet

UR Samtiden - Döden en del av livet

Om UR Samtiden - Döden en del av livet

Varje år dör 90 000 personer i Sverige. 100 mördas och ungefär 4000 dör en onaturlig död. Hur vi hanterar döden skiljer sig mellan individer och kulturer, och också över tid. På teman som rätten till vår egen död och sorg i bilderböcker och sociala medier talar en rättsläkare, en professor i etisk medicin, en litteraturforskare, en forskare i religionssociologi och en religionshistoriker. Vetenskapsrådets kvartalsseminarium om döden spelades in i maj 2013. Moderator: Kerstin Sahlin.

Till första programmet

UR Samtiden - Döden en del av livet : Döden förr och nuDela
  1. Människan har ett reflekterande
    förhållningssätt till döden-

  2. -och det märker vi inte minst
    genom rader av arkeologiska fynd-

  3. -som ofta handlar om
    och informerar om-

  4. -olika begravningsriter
    genom tiderna.

  5. Världens kulturer och religioner
    visar prov på-

  6. -varierande föreställningar om döden.

  7. Exempel på det är
    tanken på uppståndelsen

  8. -tanken på själavandring,
    eller den skugglika tillvaron-

  9. -i dödsriket.

  10. Variationerna är många-

  11. -men Britt-Mari kommer att tala om
    att de har nåt gemensamt. Välkommen!

  12. Tack så mycket.

  13. Mitt i livet är vi alltid
    medvetna om döden, som vi har hört.

  14. Vi är beredda att möta den stora
    antitesen eller motsatsförhållandet-

  15. -att vi lever men ska också dö.

  16. Människor har reflekterat över det sen
    urminnes tider-

  17. -och naturligtvis är tanken på döden-

  18. -sammankopplad
    med olika religiösa föreställningar.

  19. Att däremot säga att religionen-

  20. -har uppstått ur fruktan för döden-

  21. -är en ytlig reflexion.

  22. Synen på döden
    kan vara väldigt varierande -

  23. -i världens olika religioner
    från historia till nutid.

  24. Den korta stunden här
    ska jag försöka-

  25. -belysa såna variationer-

  26. -och återupprepa
    att döden har många ansikten-

  27. -att visa oss människor.

  28. Det finns nåt gemensamt
    som jag återkommer till.

  29. Föreställningen om vad som sker med
    kropp och medvetande är varierande-

  30. -men i nästan alla kulturer
    finns uppfattningen-

  31. -att nåt lämnar kroppen
    när människan dör.

  32. Det är andedräkten.

  33. Alla kan iaktta att den försvunnit
    i och med att livet upphör.

  34. "Att ge upp andan"
    heter det på svenska-

  35. -men "ande" och "andedräkt"-

  36. -återkommer
    i andra kulturer och språk.

  37. Vi har det latinska "spiritus".
    Det betyder "ande"-

  38. -liksom sanskrits "atman"
    och det hebreiska "ruach".

  39. Det har att göra med
    den fysiska andedräkten-

  40. -men också med anden eller själen-

  41. -tänkt som en övernaturlig
    och immateriell varelse-

  42. -eller substans, som hör samman med den
    levande kroppen-

  43. -och sen ger sig i väg ifrån den.

  44. Den uppfattningen kan man också se
    i medeltida västerländsk konst.

  45. När den döde ger upp andan
    på en bild-

  46. -ser man hur en liten människa
    stiger ur munnen på den döde.

  47. Det är den dödes själ
    som lämnar kroppen.

  48. Tanken fanns att den döda kroppen
    stannar kvar på jorden-

  49. -men själen som har lämnat den
    lever vidare på ett annat ställe.

  50. Jag tror att den erfarenheten
    stammar ur nåt som alla har upplevt-

  51. -nämligen att vi kan drömma om döda.

  52. De är helt plötsligt hos oss.
    De är levande och talar till oss-

  53. -gör saker och säger saker.

  54. Ibland är de yngre och friskare
    än vad de var vid dödsögonblicket-

  55. -och det är ofta starka drömmar
    som man minns när man vaknar-

  56. -till skillnad från
    många andra drömmar.

  57. Det kan ha gett upphov till
    vår uppfattning om själen-

  58. -och föreställningen
    att vi har en själ-

  59. -inte bara
    den fysiska sista utandningen-

  60. -som sänder i väg själen-

  61. -utan att människan har
    en eller flera individuella själar.

  62. Begreppen "själ" och "ande"
    hör hemma i religiösa sammanhang.

  63. I vetenskaplig mening
    talar man om "psyket"-

  64. -med vilket menas medvetandet
    som ett flöde där intellektet ingår.

  65. Ordet stammar från den forngrekiska
    religionen där det betyder "själ".

  66. I samband med det
    måste vi tänka på Platon-

  67. -som införde begreppen "kropp"
    och "själ" i ett motsatsförhållande-

  68. -som har präglat
    vårt västerländska tänkesätt.

  69. Grekiskan hade två ord för själ-

  70. -för det fanns även ordet "eidolon".

  71. Det är samma ord
    som det svenska ordet "idol"-

  72. -nåt helt annat.

  73. Eidolon var en sorts bildsjäl
    som kunde uppenbara sig för levande-

  74. -och säga att det inte stod rätt till i
    graven eller dödsriket.

  75. Vi skulle i dag kalla det
    för en "gengångare" eller en "odöd".

  76. Det var en sorts förbindelse
    med de efterlevande.

  77. Den döde tänktes
    hålla till i dödsriket-

  78. -och i det antika grekland var Hades,
    vilket betyder "det osedda"-

  79. -ett skuggrike, där tillvaron var varken
    behaglig eller obehaglig-

  80. -men där individen
    saknade all livskraft-

  81. -och allt vad man kunde göra
    som människa.

  82. Hjälten Akilles säger på ett ställe:

  83. "Jag vore hellre träl och gick
    bakom plogen, än kung i dödsriket."

  84. Antika religioner vid Medelhavet
    hade föreställningen om ett dödsrike.

  85. Undantaget är de gamla egyptierna
    som hade tre olika själsbegrepp-

  86. -som samarbetade för att göra vistelsen
    i dödsriket behaglig-

  87. -för den döde.

  88. Man hade 360 figurer
    som skulle vara tjänare-

  89. -en för varje dag i dödsriket.

  90. Det var trevligt tänkt.

  91. I den äldsta judendomen finns däremot en
    tanke på ett skuggrike-

  92. -Sheol, där de döda vistades.

  93. Vid vår tideräknings början
    uppstod emellertid andra tankegångar.

  94. Där fanns fariséerna
    som bildade en sorts filosofskola-

  95. -som ansåg att själen var odödlig-

  96. -medan deras motståndare, saddukéerna,
    hävdade motsatsen.

  97. Vi känner igen dem
    sen Nya Testamentet.

  98. Under den efterexilska tiden,
    efter Jerusalems fall, år 70 e.Kr.-

  99. -lever judendomen vidare
    i den talmudiska perioden-

  100. -där man försöker forma ut
    den judiska läran-

  101. -men tankarna på döden
    tar många olika vägar.

  102. Det fanns en mängd föreställningar
    som levde sida vid sida av varandra-

  103. -och det är inte märkligt
    i världsreligionerna.

  104. Man trodde att man kunde uppstå
    i en bättre värld-

  105. -eller att ens gärningar prövades
    och man fick diverse straff-

  106. -och man kunde tro på reinkarnation.

  107. Eftersom judendomen
    är mångfasetterad...

  108. Vi har ultraortodox, ortodox-

  109. -konservativ och liberal judendom-

  110. -så många olika föreställningar
    lever bredvid varandra.

  111. Det har man inte funderat mycket på.

  112. Judendomen är en religion
    som är inriktad till livet-

  113. -inte till döden.

  114. Kristendomen uppstod när juden Jesus
    förklarade sig vara-

  115. -den Messias som profeterna talat om.

  116. Efter det att han korsfästs och dött
    visade han sig för sina lärjungar-

  117. -och det var ett tecken på
    att han var Guds son.

  118. Nu inrättade man sig på
    att riket snart skulle komma-

  119. -så man ordnade med begravningar
    på ett annat sätt än det vanliga.

  120. Själen tänktes
    gå tillbaka till kroppen-

  121. -så kroppen fick inte förstöras
    och man brände inte längre liken-

  122. -utan förvarade dem
    i kyrkor eller katakomber.

  123. Sen dröjde återkomsten en hel del-

  124. -och då försköts synen på döden-

  125. -mot att den rättfärdige
    gick till Gud-

  126. -och den mindre rättfärdige
    gick till ett helvete.

  127. Men några århundraden senare
    föddes tanken på skärselden-

  128. -ett ställe
    där man kunde renas från sina synder-

  129. -innan den yttersta domen
    skilde de onda från de goda.

  130. Sen skulle evigheten inträda.

  131. Vissa som dog för sin tro,
    som martyrer eller korsriddare-

  132. -kunde gå rätt in i saligheten.

  133. I dag finns det stora skillnader
    inom kristendomen-

  134. -bland annat sen Martin Luther uppgav
    att han inte trodde på skärselden-

  135. -och hävdade att det inte fanns stöd för
    den i Bibeln.

  136. Katoliker och ortodoxa
    hävdar motsatsen-

  137. -och tror ännu på en skärseld.

  138. Islam är den tredje religionen-

  139. -som går tillbaka
    till patriarken Abraham.

  140. Den uppstod med profeten Muhammed
    på 600-talet.

  141. I Koranen, islams heliga skrift,
    finns många livfulla skildringar-

  142. -av både himmelen och helvetet-

  143. -dit de döda förs på domens dag.

  144. Men i själva dödsögonblicket-

  145. -tros två änglar
    uppenbara sig och fråga:

  146. "Tror du på rätt, på rätt lära
    och på rätt bok? Är du rättrogen?"

  147. Sen blir belöningen eller straffet
    därefter.

  148. I islam
    kan den som dör för sin religion-

  149. -liksom i kristendomen
    komma direkt till paradiset.

  150. Här tar jag upp självmordsbombare, som
    ju är mycket omskrivna.

  151. Självmord är enligt muslimsk tro
    förkastligt-

  152. -och den som gör det ska straffas
    med sin egen död om och om igen.

  153. Vissa terroristiska rörelser uppfattar
    dock självmordsbombningen-

  154. -som en akt av martyrskap-

  155. -och anser sig gå direkt till himlen.

  156. Majoritetens islam, vilket innefattar
    både sunniter och shiiter-

  157. -instämmer inte i det.

  158. Det finns likheter och skillnader mellan
    de abrahamitiska religionerna-

  159. -kristendom, judendom och islam-

  160. -men i de indiska religionerna
    blir perspektivet ett helt annat.

  161. Det har att göra med tidsuppfattningen.

  162. I de tre religioner vi har pratat om har
    vi en linjär uppfattning.

  163. Här har vi en skapelse, en tillvaro,
    en världsundergång-

  164. -och sen eventuellt en evighet.

  165. Men de indiska religionerna
    har en cyklisk uppfattning.

  166. Världen skapas och går i en cirkel.

  167. Den blir allt sämre, går under
    och föds igen.

  168. Det är en kretsgång
    som aldrig tar slut: samsara.

  169. Samma sak gäller individens liv.

  170. I de abrahamitiska religionerna
    är det så att man föds, lever, dör-

  171. -och får invänta den yttersta domen.
    Det är en linjär uppfattning.

  172. I de indiska religionerna är det så att
    man föds, dör och återföds.

  173. Det kallas för reinkarnation-

  174. -återinträde i köttet.

  175. I hinduismen tänker man att själen,
    atman-

  176. -vandrar i döden
    till en ny individ, ett nytt foster-

  177. -och den inkarnerar sig själv-

  178. -genom summan av de gärningar
    man har gjort i sitt liv, karma.

  179. Det avgör vilken födelse man får,
    och det är viktigt.

  180. Födelse heter nämligen "jati"
    på hindi och sanskrit-

  181. -och betyder detsamma som "kast".
    Ordet "kast" innebär alltså födelse.

  182. Du bestämmer genom dina gärningar vilket
    kast du ska födas in i.

  183. Buddismen är till stora delar uppbyggd
    som hinduismen-

  184. -och sprang ut från den-

  185. -men i buddismen finns ingen själ.
    Vad är det då som reinkarneras?

  186. Det är människans livstörst som driver
    vidare till nya återfödelser.

  187. Livstörsten är negativ,
    för den skapar vårt lidande.

  188. "Vi kan aldrig uppfylla vår livstörst
    och därför lider vi", sa Buddha.

  189. Summan av goda gärningar
    i existensen-

  190. -kan föra den gode
    till en himmelsk tillvaro-

  191. -men den onde störtas till ett spöke
    eller ett av alla specialhelveten.

  192. Däremot går hela tiden
    den föränderliga tillvaron vidare-

  193. -enligt samsaras lag-

  194. -och nya återfödelser sker ständigt.

  195. Som munk eller nunna kan man
    ställa sig utanför kretsloppet-

  196. -ge upp sin livstörst
    och ställa sig utanför samsara.

  197. Frälsningen, om vi kan använda
    det begreppet i buddism och hinduism-

  198. -heter nirvana, upplösandet,
    inga återfödelser mer...

  199. Det är så som en flod
    rinner ut i havet.

  200. Den tibetanska dödsboken är
    en handledning i konsten att dö-

  201. -och hur man får
    en bättre reinkarnation i nästa liv.

  202. Nu kommer jag till begravningsriter,
    som jag bara glider förbi-

  203. -eftersom det är bland det svåraste en
    forskare kan ge sig in på

  204. -att studera-

  205. -för misstag kan lätt uppstå.

  206. En antropolog på en kyrkogård
    har lagt blommor till en anförvant-

  207. -och ser en kines lite längre bort
    så han går dit-

  208. -och ser att han har ställt
    en skål ris på sin väns grav.

  209. Han frågar, nyfiken som han är:

  210. "Tänker du att din döde vän
    ska komma upp och äta av riset?"

  211. Kinesen svarar:

  212. "Nej, lika lite som din döde vän
    ska lukta på blommorna."

  213. Det är mycket svårt att tolka det.

  214. Hur begravningsriter och religioner hör
    ihop kan vara knepigt.

  215. Tänk på det kristna förhållandet till
    döda. Man ser ofta i dödsannonser-

  216. -att han eller hon
    har gått till Gud eller Jesus-

  217. -men på jordfästningen säger prästen:

  218. "Av jord är du kommen. Till jord
    ska du åter vara. Herren din Gud"-

  219. -"ska uppväcka dig
    på den yttersta dagen."

  220. Det är två olika ställen
    som den döda själen ska gå till-

  221. -även om jag har hört teologer få ihop
    dem ska jag inte gå in på det.

  222. Att det finns varierande dödsriken inom
    ett och samma system-

  223. -ska jag bara hastigt illustrera-

  224. -med den fornnordiska,
    förkristna religionen.

  225. Man kunde komma till det skuggiga Hel
    eller till det glada Valhall-

  226. -krigarnas paradis
    med fläsk, öl och slagsmål.

  227. Kvinnorna kunde gå till Freja,
    de drunknade kunde gå ner till Ran-

  228. -och man kunde bo i sin gravhög-

  229. -och slutligen också reinkarneras-

  230. -alltihopa inom ett och samma system.

  231. Så är det nog i de flesta religioner
    om man tittar noga.

  232. Det finns också en förklaring till
    varför vi har många föreställningar:

  233. Vi kan ju aldrig bevisa
    vad som har hänt-

  234. -och vi kan inte veta nåt
    om sanningshalten-

  235. -i alla dödsföreställningar.

  236. Alla religioner har det gemensamt-

  237. -att ingen har återvänt och berättat hur
    det var i vetenskaplig mening.

  238. Dödsföreställningar måste därför
    bli detsamma som trosföreställningar-

  239. -vare sig vi talar om Hades, himlen
    eller nirvana-

  240. -och det är skillnad
    mellan tro och vetande. Tack.

  241. Tack för den pedagogiska exposén-

  242. -över världsreligionernas
    förhållande till döden.

  243. Det väcker säkert många frågor-

  244. -så jag släpper diskussionen fri-

  245. -och vi kan gå runt med mikrofoner.

  246. Vem vill börja?

  247. Det är alltid svårt att få nån
    att ställa första frågan... Bra!

  248. Anders Annell heter jag,
    och jag är gammal socialläkare.

  249. Du var inne på Hades-

  250. -och i den grekiska mytologin
    fanns även Persefone som dödsgudinna-

  251. -och hon hade den roliga rollen
    att hon klev ner till jorderiket-

  252. -och utsåg vilka
    som skulle komma ner till Hades.

  253. Hon hade även roligt med Adonis-

  254. -men sen har vi också i vår religion
    liemannen-

  255. -och uttryck som
    "Herren kallade hem dig".

  256. Kan du förklara det gemensamma i det?

  257. Det är som om man utses att dö-

  258. -genom nåt aktivt.

  259. Är det bara för att man hade behov av
    att förklara döden-

  260. -i forna tider, då man många gånger
    inte förstod varför nån dog-

  261. -eller kan du se
    nån annan förklaring?

  262. Det är bra att du nämner Persefone-

  263. -för hon är ett exempel på döden
    när den är som mest fasansfull.

  264. Det är en ung flicka
    som blir bortrövad av Hades.

  265. Myten handlar om både döden
    och erotik, så den är dubbelbottnad-

  266. -och omskriven.

  267. Men att en människa
    i blomman av sin ungdom-

  268. -som inte ska dö, dör-

  269. -tolkades gärna som att han eller hon
    var utsedd, dödsmärkt-

  270. -eller feg, som man sa i Fornnorden.

  271. Feg betyder inte då
    att uppträda som en kruka-

  272. -utan att man är
    dödsmärkt och utsedd av gudarna.

  273. I den nordiska religionen
    hade man tankar om-

  274. -att i synnerhet Oden
    utsåg vissa tappra män under striden-

  275. -som skulle få bli
    hans specialkrigare.

  276. Då var de fega eller dödsmärkta
    och hämtades upp av sköna valkyrior-

  277. -så föreställningen ska förklara-

  278. -framförallt när en ung människa
    som inte ska dö dör.

  279. Den är utsedd av en högre makt
    att dö, men det gäller inte gamla.

  280. Man säger sällan att en 90-åring
    är utsedd av gudarna att dö.

  281. Då är man på den sidan
    av ålderstrappan.

  282. Det gällde framförallt de unga döda.

  283. Tack.

  284. Fler...?

  285. Det kanske är fel att fråga dig,
    men jag tänkte på dagens samhälle-

  286. -där många inte är så religiösa
    eller starkt knutna till religionen.

  287. Har det har utvecklat andra tankar kring
    vad som händer när vi dör?

  288. Pratas det på ett annat sätt
    och finns det forskning på det?

  289. Det är en intressant fråga,
    för döden är vårt stora tabu.

  290. Det är nåt vi absolut inte talar om.

  291. Vi kan jämföra med 1800-talet.

  292. Då var döden i högsta grad
    ett tacksamt samtalsämne.

  293. Man frossade gärna i berättelser
    om dödsbäddar och döende-

  294. -medan man inte talade ett ord
    om erotik, för det var tabu.

  295. I dag är det precis tvärtom. Vi kan
    prata hur mycket som helst om erotik

  296. -och ingenting döljs för oss-

  297. -men döden tiger vi om.

  298. Men jag tror inte att vi är-

  299. -så väldigt avkristnade
    eller att vi saknar religion-

  300. -utan religionen
    har tagit sig andra former.

  301. Går man in i ungdomskulturen-

  302. -som nu går upp till 30-35 år-

  303. -hittar man en mängd föreställningar
    som sorterar inom religionen.

  304. Jag nämnde de odöda-

  305. -och man kan gå in i
    floran av böcker, filmer och annat-

  306. -som har bildat trosföreställningar-

  307. -som attraherar unga människor.

  308. Det finns alltså många saker
    som inte är religion och inte syns-

  309. -men som finns under ytan, och...

  310. Att vi inte talar om döden
    är för att i dag vill alla vara-

  311. -unga, vackra och friska
    även om vi inte är det.

  312. Det är snarare en sorts modenyck-

  313. -precis som att man berättade
    om dödsbäddar på 1800-talet.

  314. Vi vet inte
    vad nästa århundrade hittar på-

  315. -men de existentiella frågorna
    kommer alltid att finnas-

  316. -vare sig vi diskuterar dem öppet eller
    reflekterar över dem själva.

  317. I mötet med döden
    kommer de existentiella frågorna-

  318. -men det behöver inte
    tillhöra nån religion.

  319. Det kan vara
    frågor av djupt andligt innehåll-

  320. -där man söker stöd och tröst
    hos nåt man kan finna tröst i.

  321. Får jag fylla på?
    Ska vi förstå det som att-

  322. -många av de mer sekulariserade
    existentiella funderingarna-

  323. -hämtar gods från olika religioner
    och blandar och ger?

  324. Framförallt är det deras uttryck...

  325. De tros bestämma och ha
    den yttersta makten över ens öde.

  326. Det är en typ av religionsdefinition,
    men man kan inte definiera religion.

  327. Man kan lägga det
    på såna föreställningar-

  328. -och då måste vi inkorporera dem
    som religioner. Vi kan inte säga-

  329. -"Det är religion, men inte det",
    för gränserna är flytande.

  330. Men är en människa så hängiven nåt
    att det tar makten över hennes liv-

  331. -är det en religion.
    Det är ett svårt begrepp-

  332. -men vi måste ha vida gränser
    för religionsbegreppet.

  333. Jag hade en fråga om döds...

  334. -Det är bra om ni säger era namn.
    -Jag är German Bender från TCO.

  335. Du var inne på att vara dödsmärkt-

  336. -beror på hur gammal man är
    och vilken sida av gränsen man är.

  337. Har det funnits andra skillnader
    när det gäller synen på dödsmärkning?

  338. Man kan t.ex. ha moraliska
    eller medicinska aspekter.

  339. Finns det skillnader-

  340. -i huruvida man ser det som negativt
    eller positivt att vara dödsmärkt?

  341. För det mesta är det nåt negativt-

  342. -att vara vigd till Hades, som det heter
    i de grekiska religionerna-

  343. -men det beror på dödsriket
    och vart man kommer.

  344. Kommer man till Valhall
    är det nog trevligt-

  345. -men kommer man till Hades
    var det inte trevligt-

  346. -och det klagar hjältarna
    i "Iliaden" och "Odysséen" över.

  347. Det beror på vilken kultur man är i-

  348. -och om det som händer efter döden
    upplevs som positivt eller negativt.

  349. Det svarar jag.

  350. Den andra frågan om sättet...
    Finns det olika dödsmärkningar-

  351. -beroende på livsvillkor
    och medicinska tillstånd?

  352. Naturligtvis.
    I våra dagar får man ju inte dö-

  353. -utan man ska vara frisk, stark-

  354. -och ung hela livet igenom.

  355. Det är inte bra
    att vara dödsmärkt överhuvudtaget-

  356. -för det är man
    när man kommer över en viss ålder.

  357. I Göteborg när man fyller 50 säger vi
    "Har du hamnat på dödshalvan?".

  358. För en ung människa är det förfärligt
    att ha det epitetet.

  359. Nu talar du om hur det är hos oss.

  360. Finns det andra religioner där det är
    mer positivt att vara dödsmärkt?

  361. Nej, det tror jag inte,
    utan den dödsmärkning vi talade om-

  362. -härrör från alla hjältesånger-

  363. -och från dikter och berättelser-

  364. -där man kan berätta om det
    för nya generationer.

  365. Det är skillnad
    mellan tro och vetande-

  366. -men även mellan dikt och verklighet.

  367. Att vara dödsmärkt förekommer mest
    i dikten, och kan då vara positivt-

  368. -men också negativt.

  369. Varsågod!

  370. Kan vi langa mikrofonen bakåt?

  371. Jag heter Arne Jarrick.

  372. Jag har själv forskat om självmord
    och självmordshistoria-

  373. -och skillnaden som man gör
    mellan själ och kropp-

  374. -är svår att gestalta.

  375. Man kan göra alla möjliga påståenden om
    att själen är immateriell-

  376. -men när man gestaltar den
    blir den materiell.

  377. I Sixtinska kapellet är det
    köttiga själar som far till helvetet-

  378. -och i alla möjliga katedraler
    där själen ska gestaltas-

  379. -är det kroppar.

  380. Ibland beskriver man att det är tungt
    att dra onda själar till graven-

  381. -för att de onda väger mycket.

  382. Jag har inte sett några gestaltningar av
    den immateriella själen-

  383. -som ger sken av att vara immateriella.
    Har du gjort det?

  384. Det verkar vara svårt att gå utanför
    en materiell idé om det immateriella-

  385. -i alla kulturer.

  386. I människan är allt smått-

  387. -och ska vi föreställa oss som döda
    så är vi fortfarande kroppar.

  388. Det är endast i buddismen
    som det inte finns nån själsgestalt-

  389. -personlighet eller karaktär-

  390. -utan där vi byter kroppar
    vart sjunde år.

  391. Vi är bundna vid vårt själsbegrepp och
    har svårt att föreställa oss-

  392. -en religion utan en själ
    och utan en gud, men så är buddismen.

  393. Där målar man inte av några själar.
    Det finns onda andar.

  394. Det finns bildliga föreställningar
    om själen i form av en fågel-

  395. -som man t.ex. använde
    i egyptisk mytologi.

  396. Det finns framställningar
    som kan ta en djurform-

  397. -och sen har jag nånstans-

  398. -hos nån som tillhörde
    en spiritistisk rörelse-

  399. -sett försök att framställa själen-

  400. -men även den transparenta gestalten
    blir ändå på nåt sätt kroppslig.

  401. Vi kan inte tänka oss nåt annat,
    utan det ska vara själen.

  402. Men att studera buddismen kan vara
    intressant, för där finns ingen själ.

  403. Jag jobbar på Karolinska Institutet-

  404. -och min fråga är lik
    den som du ställde.

  405. Det är viktigt, för jag forskar på-

  406. -den delen som är livet.

  407. I min bransch
    har vi pratat om existensen.

  408. Om människor kan leva längre
    än de 70-90 år som man lever nu...

  409. Om man kan leva 400 år
    rent biologiskt-

  410. -vad är då livet?
    Den frågan är permanent.

  411. Varifrån kommer vi? Vart ska vi?

  412. Och vad är vår själ och existens?

  413. Vi frågar oss
    från den existentiella...

  414. Alltså...

  415. Vi kan säga att vi har fötts
    för att dö. Det är vetenskapligt.

  416. Med allt som kommer
    från olika religioner-

  417. -och olika sätt att se på livet-

  418. -förebereder man sig
    för att kunna dö.

  419. Min reflexion är att man lever livet för
    att kunna dö-

  420. -så man ska göra bra gärningar
    i livet för att kunna påminnas.

  421. Det säger
    nya, sekulariserade människor.

  422. Religionen är en tröst
    för att kunna leva bra-

  423. -och leva evigt-

  424. -så vi är fångade...
    Jag är katolik.

  425. Vi är fångade i situationen
    mellan metafysik och det materiella.

  426. Din föreläsning var mycket bra-

  427. -och jag när jag läste anatomi
    hamnade en bok hos mig-

  428. -om Aristoteles
    anatomiska sökande efter själen.

  429. De söker själen rent materiellt,
    och de kallar den "noema".

  430. Det är anden som kommer ut,
    och den väger 22 gram.

  431. Min reflexion är alltså-

  432. -hur vi rent vetenskapligt föreställer
    oss...

  433. Det finns en negativ föreställning
    om döden. Döden är nåt negativt.

  434. Vi ska inte dö, utan lura döden-

  435. -men samtidigt har ingen
    kunnat berätta för oss vad döden är-

  436. -så vi vet inte det,
    utan är fångade i en cirkel.

  437. Ju mer vi forskar och vet, ju svårare
    har vi att svara på frågorna.

  438. Ju mer vi forskar
    desto mer komplicerat blir det.

  439. Jag tycker
    att vi som människor är fångade-

  440. -och det bästa vi kan göra är
    att leva livet så gott som möjligt-

  441. -för att kunna dö som vi ska,
    och inte lura döden-

  442. -för den är en del av livet.

  443. Jag har ingen fråga,
    men du får gärna kommentera det.

  444. Det var intressant.

  445. Att vi är livets fångar
    har man tänkt-

  446. -och det finns en riktning som växte
    fram samtidigt med kristendomen-

  447. -och kallas gnosticism,
    och det täcker inte allt-

  448. -men där sysslade man mycket med
    att själen var kroppens fånge-

  449. -och det gällde att vårda själen
    och komma ur köttet.

  450. Och man ska inte lura döden-

  451. -för det finns i grekisk mytologi
    en lurifax som heter Sisyfos.

  452. Han lurar döden
    och smiter på stranden vid Styx-

  453. -men gudarna får fatt i honom-

  454. -och sen får han släpa sitt rullblock
    som trillar ner igen.

  455. Det får man inte göra,
    men det är vårt dilemma...

  456. Vi lever,
    och vi reflekterar över döden.

  457. Kroppen blir äldre och äldre-

  458. -och så småningom
    dör vi bort från det-

  459. -och det är viktigt att leva gott-

  460. -eller att göra gott.
    Ni hörde i exposén över religionerna-

  461. -att den som gör gott
    får det bra efter livet.

  462. I varje fall drabbas man inte
    av några hemskheter-

  463. -men den som gör nåt dåligt straffas-

  464. -och det är en rättvisetanke i det.

  465. Man tänker: "Här går jag, fattig man,
    och följer alla Guds bud."

  466. "Jag har det eländigt
    och alla sorger drabbar mig"-

  467. -"men där sitter den rike
    och bara frossar och mår gott."

  468. Då tänker man:
    "I döden utjämnas det."

  469. "Då åker han käpprätt ner i helpytte,
    så då blir det rättvisa."

  470. Vi har de tankarna...

  471. Kant talade om sedelagen inom oss-

  472. -men det att göra gott
    också mot vår medmänniska-

  473. -har vi burit med oss länge, och vi har
    upphöjt det till en morallag-

  474. -som återspeglas i alla religionerna.

  475. Ett ord som nämndes,
    och jag tror inte att du nämnde det:

  476. Tröst.

  477. Religionen är en tröst, ja.
    Det är den naturligtvis.

  478. Det kan man inte komma ifrån.

  479. Värre än döden tycker jag är sorgen-

  480. -att uppleva sorgen
    efter en död älskad människa.

  481. Då behöver man tröst-

  482. -och hoppas att den döda finns
    på en plats där man kan återse den.

  483. Även om man inte tror att det är så,
    kan en sån tanke ge tröst-

  484. -och tanken finns i många religioner.

  485. Därför har religionerna
    haft en stor betydelse-

  486. -i sammanhang av sorg efter den döde.
    Så vill jag formulera det.

  487. Tack. Vi har tid för en fråga till
    och det fanns nån där.

  488. Jag heter Sara Pellving
    och leder borgerliga begravningar.

  489. Jag vill återknyta till det du sa
    om att vi inte samtalar om döden.

  490. Dels arbetar jag med begravningar
    och möter mycket samtal-

  491. -men vilken typ av samtal
    är det som inte lever?

  492. Är det samtalet på tu man hand,
    samtalet i samhällsdebatten-

  493. -samtalet i media
    eller det smörjande?

  494. Om man tittar på hur tv-tablån ser ut
    och på vad vi läser...

  495. Vi läser deckare där döden gäckar-

  496. -och man läser rubriker
    i dagstidningar om döden.

  497. Barnprogram handlar om döden-

  498. -vi har samhällsprogram
    som varje dag handlar om döden-

  499. -och även nöjesprogram
    handlar om döden-

  500. -och det var en intressant jämförelse
    med sexsamtalet-

  501. -för hur mycket talar vi om sex
    på tu man hand?

  502. Var ligger det samtalet?

  503. Jag vet inte om jag håller med om
    att vi inte talar om död men om sex.

  504. Jag vill gärna ha mer reflexioner.

  505. Det var fint att du tog upp det-

  506. -för vi talar visst om döden-

  507. -men det är som Heidegger sa:
    Vi talar om andras död.

  508. Man dör, men jag dör inte,
    för då blir det hemskt och farligt.

  509. Andra dör, men jag dör inte-

  510. -och det är "man dör"
    man läser i deckarna.

  511. Man deltar inte i den dödes döende-

  512. -hans reflexioner när han torteras,
    kastas i vattnet eller nåt-

  513. -utan döden glider bara förbi
    som ett litet event i deckarna.

  514. Vi talar om döden, men det är
    andras död, sällan vår egen död.

  515. Vi talar inte om sorg heller-

  516. -och jag har upplevt själv-

  517. -att när man försöker tala om sorg säger
    folk "Tala inte om det".

  518. Om man talar om en död säger de
    "Tala inte om det. Se framåt."

  519. Men man vill tala om sorg.

  520. Har man den funktionen som du har, som
    talar om borgerliga begravningar-

  521. -har man den rätta plattformen
    för att tala om det-

  522. -men det kan vara svårt
    att tala om döden-

  523. -och folk vill ofta göra en genväg
    både bildligen och bokstavligen-

  524. -om de träffar en människa-

  525. -som har mist en kär anförvant.

  526. Då går en del gärna runt kvarteret.

  527. Det här temat kommer
    att prägla dagen:

  528. Var finns samtalet om döden
    i dagens samhälle?

  529. Det är såna dubbelbottnade frågor
    vi behöver borra djupare i-

  530. -vid den här typen av seminarier.

  531. Stort tack!

  532. Textning: Sofie B. Grankvist
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Döden förr och nu

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Människor har reflekterat över döden sedan urminnes tider, och tanken på döden är sammankopplad med olika religiösa föreställningar. Att däremot påstå att religionen har uppstått ur fruktan för döden är en ytlig reflektion, menar Britt-Mari Näsström, professor emerita i religionshistoria vid Göteborgs universitet. Hon jämför synen på döden i olika religioner, och hur detta har påverkat de troende. Synen på döden är väldigt varierande men i så gott som alla kulturer finns uppfattningen att något lämnar kroppen när vi dör. Moderator: Kerstin Sahlin. Inspelat i maj 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Ämnen:
Religionskunskap > Livsfrågor
Ämnesord:
Döden, Religion, Religionshistoria
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Döden en del av livet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Döden en del av livet

Inledning

Döden och vårt förhållande till döda är en del av vår syn på religion, konst, litteratur. Det ger oss ett förhållningssätt till att hantera döden, säger Kerstin Sahlin, Vetenskapsrådets huvudsekreterare i humaniora och samhälle. Forskningen visar vägen till hur döden präglar våra förhållanden till varandra och till vardagen. Inspelat i maj 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Döden en del av livet

Döden förr och nu

Människor har reflekterat över döden sedan urminnes tider, och tanken på döden är sammankopplad med olika religiösa föreställningar. Britt-Mari Näsström, professor emerita i religionshistoria vid Göteborgs universitet, jämför synen på döden i olika religioner. Inspelat i maj 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Döden en del av livet

Att lära av de döda

Varje år genomförs omkring 10 000 obduktioner. Hans Druid, professor i rättsmedicin vid Karolinska institutet, talar om vad som händer i kroppen när vi dör och hur obducenten arbetar för att försöka ge anhöriga svar. Moderator: Kerstin Sahlin. Inspelat i maj 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Döden en del av livet

Rätten till sin egen död

Att få hjälp att dö är en av de mest kontroversiella frågorna i vårt samhälle. För att inte tala om rätten att ta sitt eget liv. Göran Hermerén, professor emeritus i medicinsk etik vid Lunds universitet, resonerar kring om det finns en sådan rätt, och vilka andra intressen som den kan stå i konflikt med.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Döden en del av livet

Döden i barnens bilderböcker

Döden är temat i många böcker för barn. Eva Söderberg, litteraturforskare från Mittuniversitetet, har undersökt hur döden tar sig uttryck i bilderböcker från mitten av 1960-talet och framåt. Moderator: Kerstin Sahlin. Inspelat i maj 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Döden en del av livet

Död, sorg och begravning - nya tider, nya vanor

Vår privata sorg är idag ofta inte längre så privat. Anna Davidsson Bremborg, präst och forskare i religionssociologi vid Lunds universitet, talar om våra förändrade vanor kring döden. Inspelat i maj 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2014

Religionens roll i politiken

Ett samtal om religionens roll i dagens samhälle. Medverkande: Stina Oscarsson, chef för Radioteatern; Andreas Johansson Heinö, forskare i statsvetenskap; Göran Larsson, professor i religionsvetenskap; Kerstin Alnebratt, genusforskare. Inspelat den 10 maj 2014. Arrangör: Göteborg & Co.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Efter aborten

I Kina kan kvinnor tvingas till abort ända upp i 28:e veckan och många plågas av svåra skuldkänslor. Vi besöker ett buddistiskt kloster där man håller dyra ceremonier för att aborterade fosters själar ska få ro. Slår man mynt av kvinnornas smärta och sorg?

Fråga oss