Titta

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Om UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Forskare från Lunds universitet föreläser om aktuell forskning i olika ämnen. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013: Framtidens transporterDela
  1. Jag heter Max Åhman och jag jobbar på
    Miljö- och energisystem på LTH.

  2. Jag tänkte först försöka förklara
    vad som menas med systemstudier.

  3. Det är som normala människor tänker.
    När man får ett komplicerat problem-

  4. -så försöker man först få ett grepp
    om helheten. Vad handlar det om?

  5. Forskare tänker normalt inte så.
    De bryter gärna ner alla problem-

  6. -i små, små, identifierbara problem
    som man kan gräva riktigt djupt i.

  7. Det är så den klassiska forskningen
    har växt fram.

  8. Och nått stora framgångar.

  9. Det kom en reaktion på detta
    på 50- eller 60-talet.

  10. Även om man lär sig mycket
    genom att gå ner i partikelfysik-

  11. -så behövs det vetenskaplig forskning
    som från början tittar på helheten.

  12. Här i Lund... Det började egentligen
    i USA på 50-talet-

  13. -med försvarssystemsforskning.

  14. Här i Lund började vi 1968, och då
    var det miljö- och energiproblemen-

  15. -som var ganska komplicerade
    och stora problem-

  16. -där vetenskapen inte alltid
    kunde ge särskilt kloka svar-

  17. -genom att titta på enskilda frågor.

  18. I dag ska jag prata
    om vårt sätt att jobba-

  19. -med exemplet framtidens bränslen,
    och hur vi ska se på det.

  20. Så. Det handlar om att vi ska ersätta
    bensin och diesel i våra fordon.

  21. Den främsta drivkraften.

  22. Vi börjar med att fråga
    varför vi ska göra detta.

  23. Den främsta drivkraften i dag
    är det långsiktiga klimatproblemet.

  24. Då ställer vi framför allt vissa
    krav. Det ska vara förnybart.

  25. Det ska vara rent. Det ska inte
    släppa ut några växthusgaser.

  26. Det kan det göra
    trots att det är förnybart.

  27. Och det ska vara rimliga kostnader.
    Jag säger inte mer än så.

  28. Jag kommer tillbaka till det,
    men det ska inte vara tokdyrt.

  29. Och vilken tidshorisont
    är det vi tittar på?

  30. Nu har vi pratat om klimatproblemet
    som den viktigaste-

  31. -eller den primära drivkraften,
    och det viktigaste problemet nu.

  32. Och då har vi satt upp en tidsram.
    Man brukar säga att till 2050-

  33. -så ska vi ha ner
    utsläppen av klimatgaser till noll.

  34. Sveriges regering
    försöker nu anta ett beslut-

  35. -att Sverige ska få ner
    sina utsläpp till noll till år 2050.

  36. Det är om 40 år, det är ganska lång
    tid.

  37. Går vi 40 år tillbaka i tiden
    så befinner vi oss i år 1972.

  38. Vi hade en miljökonferens i Stockholm
    där klimatfrågan började dyka upp.

  39. Bilarna körde på bensin och diesel.
    Det gör de fortfarande, 40 år senare.

  40. Själv var jag tre år.

  41. Så tidsperspektivet är ganska långt.
    Vi behöver 10-20 års forskning till-

  42. -innan vi fått fram tillräckligt bra
    alternativ. Sen tar det minst 6-8 år-

  43. -att utveckla en helt ny biltyp.
    Det är vad fordonsindustrin kräver.

  44. När vi har kommit fram tid,
    om kanske 15-20 år-

  45. -så tar det minst tolv år,
    och troligtvis upp till 20-25 år-

  46. -innan hela fordonsflottan
    har ersatts av nya bilar.

  47. Så år 2040-2070
    är ingen orimlig tidshorisont.

  48. Det är till och med ganska snabbt.

  49. Jag tänkte bara nämna alternativen.

  50. Man kan dela upp dem lite grovt.

  51. Man kan säga att allt kommer från
    solen, men det finns undergrupper.

  52. Biobränslen får sin energi
    från solen från början-

  53. -och det är
    ett av de stora alternativen.

  54. Sen har vi olika typer av el
    från sol, vind och vatten.

  55. Det är de vi framför allt menar
    ska komma in.

  56. Det som inte syns här, och som
    normalt sett försvinner i debatten-

  57. -är energieffektivisering.

  58. Det är oerhört viktigt
    ur ett systemperspektiv.

  59. Ett första krav är att vi har
    stor tillgång till förnybar energi.

  60. Vad är då rimligt?
    Vi kan titta på den är bilden.

  61. Vi ser att solen,
    den gula stapeln längst ut till häger

  62. -skulle egentligen
    fortsätta upp i taket.

  63. Solens instrålning av energi
    är ungefär 10 000 gånger-

  64. -vårt årliga energibehov.
    Det är en enorm energikälla.

  65. Skulle vi kunna fånga solen och göra
    nåt vettigt av all den energin-

  66. -så skulle vi kunna lösa problemen.

  67. Bioenergi är alla de gröna pilarna.

  68. Det är väldigt många olika källor.
    Det är bland annat avfall, skog-

  69. -dålig mark och jordbruksmark,
    som konkurrerar med mat, o.s.v.

  70. Sammantaget
    är det en stor energikälla-

  71. -men den är komplex eftersom energin
    kommer från så många olika ställen.

  72. Den röda linjen ligger på
    ungefär 80 exajoule per år.

  73. Det är vad den globala
    transportsektorn förbrukar i dag.

  74. Om man tittar på den här bilden
    så kan man tänka sig-

  75. -att det inte är helt orimligt att
    tänka sig att vi skulle kunna ersätta

  76. -dagens oljeförbrukning
    med förnybar energi.

  77. Men det finns väldigt många "men"
    i den meningen.

  78. En annan aspekt
    som jag också vill ta upp är...

  79. När man började prata om förnybar
    energi inom transportsektorn-

  80. -så var argumentet
    att vi skulle bli självförsörjande.

  81. Vi är väldigt beroende av olja från
    framför allt Kanada och Ryssland.

  82. En del från Mellanöstern också.

  83. Förnybar energi kommer inte ändra
    på detta. Det blir bara andra länder.

  84. Beroendet blir kanske inte lika
    kraftigt som när det gäller olja-

  85. -men etanolen som vi tankar i dag
    kommer i princip från Brasilien.

  86. Vår biodiesel kommer i dag inte
    från Indonesien-

  87. -men om vi ska ha större volymer
    så får vi nog importera därifrån.

  88. Om vi pratar om elbilar och sånt-

  89. -så kommer en del av elen från Polen
    och Tyskland, där den inte är så ren.

  90. Men även i framtiden-

  91. -så pratar vi om Sahara
    och Nordafrika och andra länder.

  92. Förhållandet till omvärlden kommer
    förändras, men det blir inte lättare.

  93. Det blir kanske ännu mer komplicerat.

  94. Jag tänkte ta etanol som ett exempel
    med denna mycket vackra bild-

  95. -för att visa på systemperspektivet.

  96. Här visar vi på att...

  97. Från att det odlas
    till dess att det når bilen-

  98. -så händer det en hel del. Jag har
    bara plockat ut vissa delar här-

  99. -som påverkar om det är
    ett miljövänligt bränsle eller inte.

  100. När man odlar för etanol går det åt
    mycket gödsel i ett modern jordbruk.

  101. Gödselproduktion ger stora utsläpp.

  102. Sen fraktas det till en etanolfabrik.

  103. Där får vi inte bara etanol,
    utan även djurfoder.

  104. Vi kan få lite värme
    till industriell produktion-

  105. -och vi kan producera el av rest-
    produkterna. Sånt måste man räkna in.

  106. Men den största och svåraste
    saken när det gäller bioenergi-

  107. -är det vi ser längst ut till

  108. Det är markfrågan. Det är de som
    dominerar bioenergidebatten helt.

  109. Vems mark? Hur gör vi med marken? Och
    så vidare.

  110. På den här bilden har vi försökt
    visa...

  111. Vi börjar med den svarta stapeln
    längst till vänster.

  112. Det är utsläppen per energienhet
    av vanlig bensin och diesel.

  113. Det här är utsläppen
    över hela livscykeln.

  114. De andra gröna staplarna
    är olika varianter av biodrivmedel.

  115. Som ni kan se
    så skiljer det sig mycket åt-

  116. -beroende på var det är producerat
    och hur det är producerat.

  117. Lägg märke till... Minns ni bilden
    på etanol från Brasilien-

  118. -och biodiesel från Indonesien?

  119. De mörkgröna fälten är det
    som man får från markanvändning.

  120. Om vi förändrar
    vår markanvändning kraftigt-

  121. -så orsakar det också utsläpp.
    Det är en kontroversiell fråga.

  122. Den är svår att hantera,
    rent beräkningsmässigt.

  123. Det här har seglat upp under senare
    år. Det är vissa biodrivmedel...

  124. Det är inte säkert
    att de är bättre än bensin och diesel

  125. -om man odlar upp naturmark,
    för det orsakar en hel del utsläpp.

  126. Det finns skäl att ändå acceptera
    detta-

  127. -men det här måste man definitivt
    ta med i beräkningen.

  128. En annan sak som jag vet
    att många i Sverige använder-

  129. -som ett argument för biodrivmedel...

  130. Om man tittar på avfall och staplarna
    till höger, som kommer från trä-

  131. -så ser man att vi skulle kunna
    tillverka egen etanol av skogsråvara.

  132. Man får inga markanvändningseffekter
    och man får låga växthusgasutsläpp.

  133. Och avfall är också en sån där
    vinnare.

  134. Även de som har stora markanvänd-
    ningseffekter kan man göra hållbara-

  135. -genom att ha ett hållbart markbruk
    i länderna där de produceras.

  136. Det här är för elbilar.

  137. Vi tittar på hela den här figuren.

  138. Man ser tydligt att det finns många
    systemgränser som vi kan titta på.

  139. Utvinning av metaller
    och tillverkning av batterier-

  140. -kan miljömässigt bli en stor
    belastning för framtida elbilar.

  141. Men det viktigaste är kanske
    varifrån elen kommer.

  142. Hur produceras den?

  143. Jag kan visa en bild
    på hur det skiljer sig åt.

  144. Den svarta stapeln-

  145. -är EU:s nybilssnitt
    för utsläpp år 2006.

  146. Skulle man bara
    koppla på en elbil på elnätet-

  147. -så skulle den omedelbara effekten-

  148. -bli att vi till exempel måste
    importera kolkraft från Danmark.

  149. Då får man faktiskt högre utsläpp-

  150. -jämfört med bensin och diesel.

  151. Och det är inte riktigt vitsen
    med det hela.

  152. Vissa har angett detta som ett skäl
    till att inte satsa på elbilar.

  153. Jag tycker att man tänker fel då.

  154. Vi gör det ju här långsiktigt.
    Det är år 2050 som är målet.

  155. Till år 2050 kommer vi att ha ändrat
    hela elsystemet också.

  156. Det här kortsiktiga
    kallar vi "kortsiktig marginalel".

  157. Det långsiktiga
    kallar vi "dynamisk marginalel".

  158. Tittar man på framtida förändringar
    i elsystemet så framstår kanske el-

  159. -som betydligt bättre
    än de flesta biodrivmedel.

  160. Men allt beror på vad man tror
    om framtiden elsystem.

  161. Det är det som avgör
    om det är bra eller dåligt.

  162. Jag tänkte prata lite
    om rimliga kostnader.

  163. Det är också
    en väldigt viktig aspekt-

  164. -huruvida folk kommer att köpa
    elbilar eller bränslecellsbilar.

  165. Det här är ett sätt att visa det.

  166. I den här bilden har jag utgått
    från en normal teknikutveckling.

  167. Elbilar och hybridbilar
    blir billigare än vad de är i dag.

  168. De kommer nog ändå alltid
    att vara dyrare än vanliga bilar.

  169. Men de blir mycket energieffektivare.

  170. Man skiftar kostnaderna.
    Dyrt i inköp, men billigt att köra.

  171. Slår man ut det över hela livscykeln
    så får man den här bilden.

  172. Längst till vänster har vi ungefär
    180 000 för att köpa en ny bil idag-

  173. -och det ljusgröna är den mängd ben-
    sin man köper under bilens livstid.

  174. Men man skulle ganska snabbt...

  175. En elbil är betydligt dyrare att köpa
    - kanske 70 000-80 000 kronor dyrare-

  176. -men den är så mycket billigare att
    köra att man kan räkna hem pengarna.

  177. Då antar vi att vi själva äger bilen.

  178. Det här kan leda till andra grejer.
    Man kan äga en bil gemensamt-

  179. -via bilpooler, och då blir det
    betydligt mycket billigare.

  180. Jag tänkte avsluta med att visa-

  181. -vikten av att kombinera
    energieffektivisering-

  182. -och förnybar energi.

  183. Längst till vänster ser ni 60 TWh.
    Det är så mycket bensin och diesel-

  184. -som vanliga personbilar
    använder i Sverige i dag.

  185. Om vi tänker oss att vi fram till år
    2050 effektiviserar hyfsat mycket-

  186. -med hybridbilar istället... Säg att
    vi begränsar tillväxten i transporten

  187. Vi åker lika mycket bil som nu.

  188. Det är rimligt,
    med bättre samhällsplanering.

  189. Om vi kan effektivisera det
    med hybridbilar eller nånting annat-

  190. -så kan vi byta 60 TWh-

  191. -mot 30 TWh
    etanol eller metanol i stället.

  192. Skulle vi över till elbilar
    så är vi kanske nere i 15 TWh el.

  193. Det är inte speciellt många procent
    av elförsörjningen i Sverige i dag.

  194. Med plug-in-hybrider,
    en kombination av både och-

  195. -så skulle vi kunna byta 60 TWh
    fossilt mot 22 TWh biodrivmedel-

  196. -och 7 TWh el.

  197. Det här är ett ganska optimistiskt
    scenario, men det visar ändå-

  198. -att resursmässigt
    så är det helt rimligt.

  199. Det här är givet en teknikutveckling,
    men det är helt rimligt-

  200. -att tänka sig
    ett förnybart transportsystem år 2050

  201. Vart är vi då på väg?
    Enligt mig är det tekniskt möjligt-

  202. -och ekonomiskt rimligt att tänka sig
    ett förnybart transportsystem-

  203. -till år 2050.

  204. Det som systemanalys kan bidra med
    i det här fallet är att...

  205. De flesta förstår nog att man inte
    bara kan fokusera på bränslet.

  206. Oftast ska ett helt system förändras.
    Det är väldigt viktigt-

  207. -att koppla energieffektivisering
    till ett nytt bränsle.

  208. Annars räcker de inte.

  209. Man måste även kolla på ägandeformer
    av fordon, så att folk har råd.

  210. Den värsta faran med att presentera
    såna här teknikoptimistiska scenarion

  211. -är att det används som argument
    för att inte göra nånting i dag.

  212. Hur vi ändå vrider och vänder på det-

  213. -så är cykel och buss alltid mycket
    miljövänligare än en vanlig bil.

  214. Alla bränslen i framtiden
    kommer att ha negativa sidoeffekter.

  215. Det handlar bara om
    hur vi ska ta hand om dem.

  216. Tack så mycket.

  217. Några frågor på detta?

  218. Jo, jag har förstått
    att man kan samla in de här...

  219. ...farliga utsläppen
    och komprimera dem.

  220. Den tekniken finns, kanske inte just
    från bilar, men från fabriker och så.

  221. Den tekniken finns, men problemet
    är hur man ska förvara den.

  222. Är det nåt som du har tittat på,
    eller som finns med i systemet?

  223. Det kan finnas med.

  224. Du menar CCS-teknik,
    alltså kolinfångning och lagring.

  225. Det går inte att göra på bilar som
    släpper ut 100 gram per kilometer.

  226. För att det ska vara lönt att samla
    in så talar man om miljontals ton-

  227. -per utsläppskälla.

  228. Ska man använda samla in koldioxid
    från fossila energikällor-

  229. -så måste du gå till el. Som ett kol-
    kraftverk med infångning och lagring-

  230. -som man laddar en elbil med.
    Det skulle också kunna gå.

  231. Det är inte förnybart, men det
    skulle kunna vara koldioxidsnålt.

  232. Jag har en fråga.

  233. Man märker att det inte
    råder nån brist på idéer.

  234. Det finns många forskningsspår.
    Vems ansvar är det att det händer?

  235. Vi har marknaden, företagen,
    staten och regeringen.

  236. Hur ser du på det?
    För att lyckas med målet till år 2050

  237. Ja, alltså...
    Det offentliga har alltid...

  238. Det kommer alltid att vara billigare
    med kol. Det är bara att gräva upp.

  239. Olja kommer troligtvis också
    att vara billigare ett bra tag till.

  240. Det normala svaret
    är att man måste sätta ett pris.

  241. Antingen inför man en koldioxidskatt
    eller så förbjuder man det helt.

  242. Eller så reglerar man bort det.
    Det är ett väldigt viktigt instrument

  243. -för att få igång den här
    omställningen.

  244. Men om vi tänker 10 till 20 år
    framåt...

  245. Det är privata entreprenörer
    som ska ta risken.

  246. De ska se till att det här händer-

  247. -och de vill nog inte vänta 20 år
    på att få avkastning.

  248. Det behövs även stöd nu-

  249. -och där gör staten en del genom
    bidrag och genom att ibland...

  250. EU har tvingat in 10 % biodrivmedel.

  251. Kommuner använder sina bussar
    som experimentverkstad-

  252. -för nya förnybara drivmedel.

  253. Det sker saker
    på olika nivåer i samhället.

  254. Men ofta måste nån ta risken, och det
    bör vi nog göra med offentliga medel.

  255. Tack så mycket.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Framtidens transporter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Framtidens bränsle bör vara förnyelsebart, rent och utsläppsfritt. Dessutom ska det vara billigt. Hur ska det gå till och vad kan vara rimliga alternativ? Det behövs tio-tjugo års ytterligare forskning för att ersätta bensin och diesel i våra fordon, säger Max Åhman, forskare i miljö- och energisystem, och systemperspektivet är viktigt. Inspelat i juni 2013. Arrangerat av Lunds universitet.

Ämnen:
Teknik > Transportmedel och kommunikationer
Ämnesord:
Bränsleförsörjning, Energiförsörjning, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Ekonomi som räddar liv

Det saknas årligen 200 njurar i Sverige för att patienter ska kunna hjälpas, säger Tommy Andersson, forskare i nationalekonomi. Han menar att det skulle kunna avhjälpas med korsvis matchning av donatorer och mottagare. Nyckeln är en databas. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Bilarna laddas av vägen

Elmotorer har många fördelar, men laddningen tar tid och batterierna är tunga. Med elektrifierade vägar skulle bilarna kunna hämta energi när de körs. Mats Alaküla, professor i industriell elektroteknik vid Lunds universitet, menar att vi måste satsa på förnyelsebar energi och att elbilar och elvägar är en lovande lösning. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Med skogen i tanken

Vi måste minska koldioxidutsläppen - och det måste göras på fordonssidan. Det menar Ola Wallberg som forskar i kemiteknik och framför allt biomassa. Från den kan minst tio olika biobränslen framställas. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Lön efter möda eller kön

Historien är viktig för att förstå dagens löneproblematik, menar Maria Stanfors, forskare i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Före år 1900 var lönerna lika och kopplade till produktion, och det var först när tjänstesektorn växte fram som lönegapet ökade mellan män och kvinnor. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Konnässörskap i tiden

Hur blev medelsvensson vardagssnobb? Jon Bertilsson forskar i marknadsföring vid Lunds universitet och har tittat närmare på kultiveringstrenden i Sverige och vad den kommer ifrån. Arrangör: Lunds universitet. Inspelat i juni 2013.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Framtidens energisnåla motorer

Förbränningsmotorn är och förblir det bästa alternativet, säger Per Tunestål, professor i förbränningsmotorer vid Lunds universitet. Men den måste utvecklas. När de fossila bränslena sinar blir alternativen intressanta. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Språkinlärningens mysterium

Sambandet mellan språk och tänkande är Peter Gärdenfors forskningsområde. Som professor i kognitionsvetenskap vet han hur vi lär oss och vad som påverkar språkinlärningen hos små barn. Arrangör: Lunds universitet. Inspelat i juni 2013.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Biobränslen och miljön

Vad händer globalt, regionalt och lokalt när vi successivt övergår från fossila bränslen till biobränslen? Hur påverkas miljön? Elna Heimdal Nilsson, forskare i förbränningsfysik vid Lunds universitet, visar skillnader och faror med bensin och biobränslen. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Gener, miljö och hjärnsjukdomar

Alzheimer och parkinson är de vanligaste neurodegenerativa sjukdomarna, sjukdomar där hjärnceller dör. Samspelet mellan gener, miljö avgör om och när vi drabbas. Maria Swanberg är en av de forskare i neurovetenskap som försöker förstå den komplexa hjärnan. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Adhd-utredning av vuxna

Bara de senaste femton åren har man kunnat utreda adhd hos vuxna. Psykologforskarna och terapeuterna Jan-Åke Jansson och Maria Holmqvist berättar om Lundamodellen, där läkare samarbetar med patient, psykolog och anhöriga för en så effektiv utredning som möjligt. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Pedagogik mot samhällsklyftor

Mend the gap - överbrygg klyftan. Kring det konceptet har Cecilia Heule och Arne Kristiansen, forskare i socialt arbete, byggt en pedagogisk modell för socionomstudenter. Syftet är att öka förståelsen mellan grupper - exempelvis mellan socialarbetare och missbrukare. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Öppet lärande

Ett nytt och uppmärksammat begrepp i universitetsvärlden är MOOC - massive online open courses. En öppen kurs kan läsas av hundratusen studenter samtidigt. Det är både en demokratisk rättighet och en social innovation, säger Ebba Ossiannilsson som forskar om lärande via nätet. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Lärarens viktiga röst

En tredjedel av befolkningen har yrken där rösten är en förutsättning för utövandet. Viveka Lyberg Åhlander, logoped och forskare, efterlyser utbildning och forskning när det gäller lärares röst. Det finns forskning som tyder på att den påverkar barns förståelse och inlärning. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Spelifiering i lärandet

Spel engagerar, trollbinder oss. Hur kan det användas i undervisningen? Genom att studera spel kan vi lära oss mer om motivation, säger Marita Ljungqvist, lärare i kinesiska samt forskare vid Lunds universitet. Hon jobbar med pedagogisk utveckling med speciellt fokus på spel som verktyg i undervisningen. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Föränderlig historia

Historien har en sprängkraft; samma händelse kan beskrivas helt olika beroende på betraktaren. Lisa Strömbom, forskare i statsvetenskap, säger att framtida utveckling påverkas av hur historien skrivs. Ibland måste historien skrivas om. Arrangör: Lunds universitet. Inspelat i juni 2013.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvor och återvinning

Nils Johansson, forskare i miljöteknik, pratar om sopor. Vad är sopor? En tröja som finns i affären är en vara man kan köpa, men om samma tröja ligger i soporna är den sopor. Det är betraktaren som avgör. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss