Titta

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Om UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Forskare från Lunds universitet föreläser om aktuell forskning i olika ämnen. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013 : Bilarna laddas av vägenDela
  1. Jag heter Mats Alaküla. Tack för att
    jag får berätta om elektriska vägar.

  2. Vad är det? Är det möjligt?
    Vad ska vi ha det till?

  3. Bakgrunden är frågan
    om vi har tappat kontrollen-

  4. -över koldioxidmängden i atmosfären.

  5. För cirka ett år sen på klimatmötet
    i Doha sa en ledande företrädare:

  6. "...ingen lyssnar till forskarna!"
    "Vi behöver en radikal plan!"

  7. För några veckor sen
    hade en mätsation på Hawaii-

  8. -hade mätt så höga halter CO2
    som 400 ppm.

  9. Det är den nivå vi har försökt
    undvika i alla förberedelser.

  10. Svenska tidningar var inte sena
    att ta upp det.

  11. Vi har anledning att oroa oss och vi
    måste sänka halten CO2 i atmosfären.

  12. Jag ska prata om vad man kan göra
    inom fordonsindustri och vägtrafik.

  13. Det finns olika sätt
    att minska utsläppen.

  14. Koldioxid bildas när man förbränner
    kolväte, t.ex. diesel eller bensin.

  15. Ett sätt att minska utsläppen är att
    förbättra motorerna i våra bilar.

  16. Teoretiskt kan man
    förbättra med 40 procent-

  17. -men det blir väldigt dyrt,
    det vet vi.

  18. Vi kan också göra om vanliga fordon
    till hybrider.

  19. Jag ska förklara hybridfordon sen.

  20. Det skulle också kunna sänka
    CO2-utsläppen med cirka 40 procent.

  21. Vi kan gå över till biobränsle,
    vilket är koldioxidneutralt.

  22. Det genererar lika mycket som det
    förbrukar att skapa. Men räcker det?

  23. Vi skulle kunna köra helelektriska
    fordon som bara går på el-

  24. -som är förnyelsebar och kommer från
    t.ex. vindkraft eller solkraft.

  25. I dag fördelar sig andelen CO2 från
    olika transportslag som bilden visar.

  26. Det mesta är vägtrafik, men det
    är lite grann flyg- och båttrafik.

  27. Europas ambition är att ersätta
    en fjärdedel av vägtrafikens bränsle-

  28. -med förnyelsebara bränslen.

  29. Det skulle man kunna illustrera
    med den gröna sektorn.

  30. Men det är ett konstigt ställe.
    Den borde vara här uppe i stället.

  31. För vi kan köra fordon på el-

  32. -men vi kan inte flyga på el
    eller köra stora fartyg på el.

  33. Där behövs biobränslena
    förmodligen bättre.

  34. Det betyder att vi kanske inte
    har biobränslen till vägtrafiken-

  35. -för de behövs nån annanstans.

  36. Inom förnyelsebar elenergi
    sker en fantastisk utveckling.

  37. 2030 - inte så långt in i framtiden-

  38. -kommer mellan 52 och 66 procent
    av vår elproduktion-

  39. -från vindkraft och solkraft,
    och det växer hela tiden.

  40. Tio år senare är det mer. Vi kommer
    att ha massor av förnyelsebar el.

  41. Men hur kör vi på den?

  42. Vi kan bygga hybridfordon.
    Det här är ett exempel på ett sånt.

  43. Det är en tandemcykel.

  44. Om en förbränningsmotor driver ett
    trampnav, och en elmotor det andra-

  45. -kan de hjälpas åt att driva
    fordonet. Man kan köra på ett av dem.

  46. Om de kombineras kan man minska
    bränsleförbrukningen på två sätt.

  47. Man kan återvinna bromsenergin
    med elmotorn som då blir generator.

  48. När man har s.k. dålig verkningsgrad,
    när förbränningsmotorn-

  49. -inte är bra på att omvandla energi,
    kan elmotorn stötta den.

  50. Här är resultatet. Det här är en buss
    i London som är omgjord till hybrid.

  51. Jämfört med de bussar som inte är
    hybrider sparar den 1/3 av bränslet.

  52. Det är fantastiskt och ett stort steg
    i den riktning som vi vill gå.

  53. Men helst vill vi köra helt
    elektriskt. Varför är eldrift bra?

  54. Elmotorer är dubbelt så effektiva
    som diesel- och bensinmotorer.

  55. De omvandlar den energi som man
    tillför till att driva fram fordonet.

  56. Det gör dem effektivare
    än en förbränningsmotor.

  57. De behöver nästan ingen service.
    Ingen olja, inga tändstift.

  58. De är nästan helt tysta.
    De släpper inte ut avgaser.

  59. De tar mindre plats
    än en förbränningsmotor.

  60. Man kan gömma dem i hjulen på en bil.

  61. Man behöver ingen motor under huven,
    ingen motorhuv.

  62. De får plats i hjulen. Ändå får man
    en väldigt kraftfull bil.

  63. Och man kan ta tillbaka bromsenergin
    när man saktar ner.

  64. Men laddningen är ett problem.
    Här har jag jämfört-

  65. -en buss som ska köra 25 mil - en
    rimlig dagsrunda för en stadsbuss.

  66. I det översta fallet
    tankas bussen med diesel.

  67. Vi behöver tanka i fem minuter
    och dieseltanken väger 150 kilo.

  68. En och en halv gång så mycket som jag
    gör. Det är inte stort för en buss.

  69. Om en elbuss skulle laddas i ett sånt
    vägguttag som jag har till datorn-

  70. -så tar det sju dagar
    och ett batteri på åtta ton.

  71. Ett kraftigare uttag,
    det röda, som används i industrin-

  72. -är ungefär det största
    man kan koppla in manuellt.

  73. Då går det på nio timmar,
    för uttaget är kraftigare.

  74. Men det behövs åtta ton batteri ändå
    för att köra 25 mil.

  75. Längst ner ser ni
    en plug-in-hybridbuss.

  76. Den laddas vid hållplatserna.
    Det sitter en "laddmojäng" ovanför.

  77. Det är en stor apparat med högre
    effekt än den röda kontakten.

  78. Den går inte att sköta manuellt.

  79. Då kan man ladda bussen full
    på fyra timmar med 8 ton batteri.

  80. Men även det är helt oacceptabelt.
    Ett sätt att illustrera ren eldrift-

  81. -är att man tänker sig
    en tidslinje från morgon till kväll.

  82. Det är en buss
    som ska köra hela dagen.

  83. 24 vändor på en
    busslinje som är en mil.

  84. Med diesel behöver man 140 liter
    eller 90 liter till en hybrid.

  85. Man tankar fullt
    och kör hela dagen utan att tanka.

  86. På kvällen kanske man tankar.

  87. Elektriskt skulle det krävas 5-10 ton
    batterier och mycket laddeffekt.

  88. En väldigt kraftig anslutning.

  89. En plug-in-buss
    kan ladda när man stannar-

  90. -åtminstone på ändhållplatserna.

  91. Man kan illustrera laddningen så här.
    24 gånger vid en ändhållplats.

  92. Man laddar i tolv minuter.

  93. Man distribuerar laddningen.
    Man laddar så fort man har chans.

  94. Det är när bussen står stilla,
    byter passagerare eller förare.

  95. Ännu bättre vore det att ladda
    hela tiden medan man kör - elvägar.

  96. Om man laddar med 40 kilowatt när
    bussen är aktiv kan det se ut så här.

  97. Det gula under bussen visar
    hur man tillför energi hela tiden.

  98. Skillnaden mellan dessa tre
    är mängden batteri man behöver ha.

  99. Från tonvis till nåt hundratal kilo.
    Det är samma storlek som tanken.

  100. Men förutsättningen är
    att man kan ladda kontinuerligt.

  101. Det kan vi.
    Den tekniken finns och heter elvägar.

  102. Den har funnits i över hundra år.
    Detta är en spårvagn.

  103. Tänk er en elledning i marken.

  104. Från den tar vi ström
    till en ledning i luften.

  105. Vi kopplar på
    en kontaktskena ovanför.

  106. Ström leds genom motordrivsystemet,
    järnhjulen och tillbaka i vägen.

  107. En typisk spårvagn.

  108. Det finns ett annat sätt.
    De som har eltandborste-

  109. -vet att den sätts i ett ställ
    där den laddas upp magnetiskt.

  110. Man kan sätta en jättestor
    sån laddare under fordonet-

  111. -och föra över energin. Symboliskt
    illustrerat med det blå magnetfältet.

  112. Företaget Bombardier har en produkt
    som heter Primove, som ser ut så här.

  113. Mellan spåren ser ni det vita,
    som en gigantisk tandborstladdare.

  114. Man kan också föra energin via en
    släpkontakt mot en ledning på marken.

  115. Ledningen ovanför spårvagnen
    har lagts på marken.

  116. Det finns ett företag som gör det:
    Alstom. Tekniken heter APS.

  117. Inget hindrar
    att det görs på en buss.

  118. De blå magnetfälten
    kan sättas på en buss.

  119. Förutom Bombardier
    har det koreanska företaget OLEV-

  120. -"On-Line Electric Vehicle",
    kallas det...

  121. Deras teknik är också magnetisk,
    och de gör ungefär så.

  122. Man kan även göra det
    med ledningar på marken.

  123. Två ledningar krävs,
    för strömmen måste tillbaka.

  124. Det går inte via hjulen, som är av
    gummi. Italienska Ansaldo gör det.

  125. Man kan göra det med personbilar,
    som det svenska företaget Elways.

  126. Även Alstom. Det finns en massa olika
    företag som försöker göra elvägar.

  127. Traditionell teknik, spårvagnar...
    Det senaste är från Siemens.

  128. De hänger upp två ledningar i luften.
    Det liknar två ledningar på marken.

  129. Det går alltså att göra elvägar.

  130. Vi tar Sverige som exempel.

  131. Om alla bilar, lastbilar och bussar
    vore helelektriska-

  132. -så skulle de behöva ungefär en
    sjättedel av Sveriges elproduktion.

  133. En sjättedel.
    Det blir ungefär 27 terawattimmar.

  134. Tio skulle gå till tunga fordon
    och sjutton till personbilar.

  135. Man kan illustrera det så här:

  136. "Hur tillför vi de 27 terawattimmarna
    till de två fordonstyperna?"

  137. Vad gäller personbilarna tänker man:
    "Vi laddar dem hemma i vägguttaget."

  138. "Sen hänger vi ledningar
    på motorvägarna till lastbilarna."

  139. Jag ska visa ett samband
    mellan räckvidden på en personbil-

  140. -och hur många procent av årets
    körsträcka som man kör på eldrift.

  141. På horisontalaxeln syns räckvidden
    i kilometer, den översta sifferraden.

  142. Om man har ett batteri
    som räcker sex mil, 64 kilometer-

  143. -är det troligt att man kör
    50 procent av årets körsträcka på el.

  144. Många resor är korta
    men vissa är långa:

  145. Fjällen, stugan, Europasemester.

  146. Då blir det många mil
    och batteriet räcker bara i början.

  147. En svensk biltillverkare
    har nyss släppt en plug-in-hybrid.

  148. Den ska nå upp till femtio kilometers
    räckvidd på batteridrift.

  149. Man har stoppat in batterier
    så att man kommer långt.

  150. Men batterierna får inte ta all
    bagageplats, så det är en kompromiss.

  151. Det är nog en bra kompromiss.

  152. I verkligheten är det nog
    mindre än 50 km, och man ser-

  153. -att om räckvidden är tre mil, så går
    25-30 procent av årssträckan på el.

  154. Bara en sån liten bit kör man på
    plug-in, d.v.s. laddning på kvällen.

  155. Resten, det som fattas,
    kräver en elväg.

  156. Man måste ladda medan man kör.

  157. En ganska stor del av det
    vi skulle behöva kommer från vägen.

  158. Det kan inte komma från vägguttagen.

  159. Slutsatsen av bilden
    är att elvägar kan hjälpa oss-

  160. -att göra alla fordon till elfordon.

  161. Men utan elvägar verkar det inte gå.

  162. En elväg kan vara delad i sektioner.
    Ränderna föreställer skenor.

  163. Så här skulle man kunna göra.

  164. När man kör
    aktiverar man sektionerna efterhand.

  165. Bara den delen av vägen är aktiv.

  166. Bara den man är på just nu.
    Allt framför och bakom är avstängt.

  167. Man kan vingla fram och tillbaka
    utan att tappa kontakten-

  168. -för det sitter en robot under bilen
    som håller kontakten med vägen.

  169. Under omkörning kopplas man ur
    och går på batteridrift.

  170. Sen går man tillbaka in i körfilen
    och aktiverar vägen på nytt.

  171. Det man har förlorat
    när man körde om-

  172. -fyller man på när man
    kommer tillbaka in på elvägen igen.

  173. Den här tekniken sitter i spårvagnar-

  174. -men byggs nu om för lastbilar,
    bussar och personbilar.

  175. För buss och personvagn
    finns en tillverkare till.

  176. Ett svenskt företag utvecklar det.
    Det finns från Siemens.

  177. Det finns från Bombardier, där det...

  178. För att göra en magnetisk
    "tandborstladdare" i vägen-

  179. -måste man lägga ner slingor i vägen,
    i det här fallet mellan rälerna-

  180. -och skapa det magnetfält som behövs.

  181. Det kan se ut så här
    om man tittar under vägytan.

  182. Det koreanska alternativet
    är en liknande lösning.

  183. Det finns alltså
    en rad tänkbara lösningar.

  184. Vi utvecklar det i Sverige också.

  185. På svenska testbanor -
    detta är ett exempel-

  186. -har vi aktiviteter
    för att bygga detta.

  187. Bilden är från en testbana,
    där ni ser...

  188. Ni kan ana det jag sa
    om sektioner-

  189. -som är åtskilda. I det här fallet
    med den vita detaljen.

  190. På fordonet finns en form av robot-

  191. -som har kontakt med vägen
    och vägytan medan man kör.

  192. Roboten förflyttar sig i sidled.

  193. Om jag svänger bilen, så håller
    roboten emot och håller kontakten.

  194. Om jag kör mot er och har kontakt med
    en väg som är där min dator står-

  195. -just den här kontaktskenan,
    så håller jag kontakten.

  196. Svänger föraren så håller man
    kontakten så länge man kan.

  197. Vid omkörning kör man långt ut-

  198. -lyfter upp kontakten
    och gör sin omkörning.

  199. När man kör in kopplar man in sig
    igen och fortsätter ladda.

  200. Det är sånt vi ser.

  201. Slutsatser av det jag ville säga:

  202. Förnyelsebar energi är viktigt,
    nödvändigt.

  203. Vägtrafiken måste flyttas
    till förnyelsebar energiförsörjning.

  204. Det kan vara biobränslen,
    men jag tror inte att det räcker.

  205. Det kanske prioriteras till andra
    transportslag: flyg- och båttrafik.

  206. Det kommer troligen
    att vara elektrisk energi-

  207. -för tillväxten är enorm
    i produktionen av förnyelsebar el.

  208. Solel, vindel,
    vågkraftsel och så vidare.

  209. Vi kan försörja hela världen
    med sån el och det går fort.

  210. Under er livstid kommer ni att se en
    fantastisk förändring i hela världen.

  211. Elvägar är en lovande lösning.

  212. Med hjälp av nån form av elvägsteknik
    - jag har visat några-

  213. -så är det möjligt att köra
    alla vägfordon på el-

  214. -hur långt som helst.

  215. Tack för uppmärksamheten.

  216. -Tack. När får vi se elvägarna?
    -Vi får se testbanor på allmän väg...

  217. Testbanor på avskild väg finns redan,
    dem som ni såg.

  218. Testbanor på allmän väg
    finns inom fem år.

  219. Om tekniken håller måttet
    som den ser ut att göra nu-

  220. -så kommer vi att ha det utbyggt
    om cirka 20 år, tror jag.

  221. Ganska passligt till 2030-

  222. -när vi är i stort behov
    av att ha löst det.

  223. Men verkningsgraden på överföringen
    till fordon, då?

  224. Sektionerna var längre än bilen.

  225. Det verkar vara mycket magnetfält
    som inte fångas upp.

  226. Bra fråga. Det beror på sektionerna.

  227. Om de är konduktiva - en släpkontakt
    som släpar mot en metallskena-

  228. -som t.ex. på den här bilden-

  229. -så är överföringsverkningsgraden
    väldigt hög: 99 procent.

  230. Man tappar nästan ingenting.
    Om man gör dem induktivt-

  231. -d.v.s. tandborstladdartanken,
    då är det som du säger.

  232. En tandborstladdning
    är som en transformator-

  233. -där ena halvan står på bordet
    och den andra sitter i tandborsten.

  234. Den överföringen har begränsad
    verkningsgrad, 90 procent för vägar.

  235. Eller lägre.
    Ibland högre, men oftast lägre.

  236. De delar som sticker ut
    utanför bilen-

  237. -gör ingen nytta, utan det är
    under bilen man tar upp effekt.

  238. De kan t.o.m. ställa till skada för
    att de värmer upp vissa metalldelar.

  239. Men det kan vi hantera och skärma av.

  240. Det kommer inte ut magnetiska fält
    som stör passagerare-

  241. -eller folk bredvid eller i fordonet.
    Verkningsgraden är cirka 90 procent.

  242. Tack, vi hinner inte fler frågor,
    men man kan mejla Mats.

  243. -Tack.
    -Tack.

  244. Text: Veronika Haraldson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bilarna laddas av vägen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elmotorer har många fördelar, men laddningen tar tid och batterierna är tunga. Med elektrifierade vägar skulle bilarna kunna hämta energi när de körs. Mats Alaküla, professor i industriell elektroteknik vid Lunds universitet, menar att elmotorer är en bra lösning eftersom de är dubbelt så effektiva som diesel- och bensinmotorer, inte kräver någon service, är tysta och inte släpper ut några avgaser. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Teknik > Transportmedel och kommunikationer
Ämnesord:
Elbilar, Elektrisk industri, Elektriska maskiner, Elektriska motorer, Elektroteknik, Kommunikationer, Landsvägsfordon, Landsvägstrafik, Motorfordon, Teknik, Transportmedel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Bilarna laddas av vägen

Elmotorer har många fördelar, men laddningen tar tid och batterierna är tunga. Med elektrifierade vägar skulle bilarna kunna hämta energi när de körs. Mats Alaküla, professor i industriell elektroteknik vid Lunds universitet, menar att vi måste satsa på förnyelsebar energi och att elbilar och elvägar är en lovande lösning. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Kan stamceller bota?

Teknologin och metoderna finns, det som behövs är mer arbete, säger stamcellsforskaren Mattias Magnusson, forskare i medicin och genterapi. Han förklarar hur forskningen kring stamceller kan leda till mer effektiva läkemedel mot neurologiska sjukdomar och cancer.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

En bild eller tusen ord?

Hur avläser och tolkar vi bilder och information? Det styrs både av förkunskaper och av intresse, säger Jana Holsanova, forskare i kognitionsvetenskap. Med analys av ögonrörelser visar hon hur uppmärksamheten styrs. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Brusterapi mot adhd

Tysta klassrum kan försvåra inlärning för elever med uppmärksamhetsproblem, menar Sverker Sikström, professor i psykologi vid Lunds universitet. Han visar att medan plötsliga ljud kan störa kan ett jämnt brus förbättra uppmärksamheten hos vissa individer. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Adhd-utredning av vuxna

Bara de senaste femton åren har man kunnat utreda adhd hos vuxna. Psykologforskarna och terapeuterna Jan-Åke Jansson och Maria Holmqvist berättar om Lundamodellen, där läkare samarbetar med patient, psykolog och anhöriga för en så effektiv utredning som möjligt. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Den kallsinniga nosen

En kall hundnos satte igång forskarlusten. Ronald Kröger, professor i biologi, visar vilka funktioner den kalla nosen fyller och vad som kyler den. Nosen kan mer än lukta. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Higgspartikelns betydelse

Massa är energi och energi är massa. Som partikelfysiker studerar Leif Lönnblad, professor i teoretisk fysik, de allra minsta beståndsdelarna i atomer. Här förklarar han vad Higgspartikeln är och varför den är så viktig. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Spår av dinosaurier

Birger Schmitz, professor i geologi, berättar om spåren av dinosaurier. Katastrofer och massutdöenden har drabbat jorden ungefär var trettionde miljoner år, nu kan vi vara på väg mot ett nytt massutdöende, säger han. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Språkinlärningens mysterium

Sambandet mellan språk och tänkande är Peter Gärdenfors forskningsområde. Som professor i kognitionsvetenskap vet han hur vi lär oss och vad som påverkar språkinlärningen hos små barn. Arrangör: Lunds universitet. Inspelat i juni 2013.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Lärarens viktiga röst

En tredjedel av befolkningen har yrken där rösten är en förutsättning för utövandet. Viveka Lyberg Åhlander, logoped och forskare, efterlyser utbildning och forskning när det gäller lärares röst. Det finns forskning som tyder på att den påverkar barns förståelse och inlärning. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Framtidens transporter

Framtidens bränsle bör vara förnyelsebart, rent och utsläppsfritt. Dessutom ska det vara billigt. Hur ska det gå till och vad kan vara rimliga alternativ? Max Åhman, forskare i miljö- och energisystem, berättar mera. Inspelat i juni 2013. Arrangerat av Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Öppet lärande

Ett nytt och uppmärksammat begrepp i universitetsvärlden är MOOC - massive online open courses. En öppen kurs kan läsas av hundratusen studenter samtidigt. Det är både en demokratisk rättighet och en social innovation, säger Ebba Ossiannilsson som forskar om lärande via nätet. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Pedagogik mot samhällsklyftor

Mend the gap - överbrygg klyftan. Kring det konceptet har Cecilia Heule och Arne Kristiansen, forskare i socialt arbete, byggt en pedagogisk modell för socionomstudenter. Syftet är att öka förståelsen mellan grupper - exempelvis mellan socialarbetare och missbrukare. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Prata med hjärnan

Det rör sig i våra hjärnor. Hjärncellerna är i ständig rörelse och pratar och lyssnar, säger Martin Garwicz, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet. Vi vet mycket men måste förstå mycket mer om hur hjärnan fungerar för att kunna motverka nerv- och hjärnsjukdomar. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Framtidens energisnåla motorer

Förbränningsmotorn är och förblir det bästa alternativet, säger Per Tunestål, professor i förbränningsmotorer vid Lunds universitet. Men den måste utvecklas. När de fossila bränslena sinar blir alternativen intressanta. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden Tema

Framtidens mobiler och nätverk

Kan den explosionsartade utvecklingen av datorer, mobiler, elektronik och nätverk fortsätta i samma takt? Vad betyder det i så fall, och vilka hinder finns? Hör sex forskare som från olika utgångspunkter arbetar med det som kan förändra framtidens kraftfulla mobiler och effektiva elektronik.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss