Titta

UR Samtiden - Döden en del av livet

UR Samtiden - Döden en del av livet

Om UR Samtiden - Döden en del av livet

Varje år dör 90 000 personer i Sverige. 100 mördas och ungefär 4000 dör en onaturlig död. Hur vi hanterar döden skiljer sig mellan individer och kulturer, och också över tid. På teman som rätten till vår egen död och sorg i bilderböcker och sociala medier talar en rättsläkare, en professor i etisk medicin, en litteraturforskare, en forskare i religionssociologi och en religionshistoriker. Vetenskapsrådets kvartalsseminarium om döden spelades in i maj 2013. Moderator: Kerstin Sahlin.

Till första programmet

UR Samtiden - Döden en del av livet: InledningDela
  1. Välkomna till kvartalsseminariet-

  2. -på temat "Döden en del av livet".

  3. Jag heter Kerstin Sahlin
    och är huvudsekreterare-

  4. -för humaniora och samhällsvetenskap vid
    Vetenskapsrådet.

  5. Det är en glädje
    att ta över seminarierna.

  6. Det här är
    det 29:e kvartalsseminariet i rad.

  7. Här är idén att vi talar om
    forskning och forskningsresultat-

  8. -och håller gedigna presentationer
    så att vi får ta del av forskningen.

  9. Vi får reflektera över den, och det är
    en bred belysning av temat.

  10. Att döden är en del av livet
    låter som en klyscha-

  11. -men det är sant. Vi lever dagligen med
    döden i vår närhet-

  12. -även om det ofta påpekas
    att i vårt moderna samhälle-

  13. -har många ett distanserat förhållande
    till själva döendet.

  14. Vi möter det abstrakt-

  15. -men vi blir nog så påminda av det och
    dess konsekvenser.

  16. Vetskapen om, funderingarna på-

  17. -och förberedelserna för den egna döden
    och döendet lever vi alla med-

  18. -liksom att vi lever med andras död
    och minnen av de döda-

  19. -och kanske av deras döende och död.

  20. Döden och vårt förhållande till döda
    är centralt i alla religioner-

  21. -i alla livsåskådningar,
    i konst, litteratur och musik.

  22. Tidningar fylls dagligen
    med rapporter kring döda.

  23. Det ger oss förhållningssätt
    och hjälper oss att hantera döden-

  24. -åtminstone ibland-

  25. -men framförallt påminner det oss om att
    döden är en del av livet.

  26. Forskningen och dess resultat
    kan också ge oss hjälp att begripa-

  27. -reflektera, se sammanhang
    och kanske besluta om-

  28. -hur vi vill se på vår död
    och på andras död.

  29. Att förstå hur döden påverkar oss-

  30. -är en del av hur det är att vara
    människa och leva i samhället.

  31. Vetenskapsrådets kvartalsseminarier
    presenterar aktuell forskning-

  32. -som hjälper oss som individer
    att reflektera och hantera livet-

  33. -att som personer, grupper och samhällen
    möta andra och oss själva-

  34. -hantera situationer och sammanhang,
    och bygga samhällets institutioner-

  35. -lagar, ekonomi, sjukvård, rättsväsende,
    stat och företag.

  36. Forskningen hjälper oss
    förstå vår samtid, lära av historien-

  37. -och förutsäga, kanske förebygga
    och bygga morgondagen.

  38. Forskningen visar hur döden
    präglar samspelet mellan människor.

  39. Förhållandet till döden präglas av
    och präglar vår livsinställning-

  40. -trosföreställningar,
    konst och litteratur-

  41. -men också vardagliga saker
    som ekonomi, försäkringar-

  42. -och hur vi bygger samhällen
    och dess institutioner-

  43. -som sjukhus, hospis, äldrevård,
    kyrkogårdar och rättsväsende.

  44. Allt det kräver
    kunskap om dödens många ansikten-

  45. -om olika syn på förhållandet till
    och upplevelser av döden-

  46. -som konkret händelse,
    aktuellt fenomen-

  47. -och en generell del av samhället.

  48. Hur vill vi minnas
    och begrava de döda?

  49. Hur vill vi fortsätta leva?

  50. Hur vill vi underlätta
    i livets slutskede?

  51. Vill vi påverka?
    Vill vi som individer kunna välja?

  52. Kan vi skjuta upp döden?
    När dör vi och hur?

  53. I dagens samhälle, mer än nånsin-

  54. -ställs många av oss genom livet
    inför en rad val.

  55. Död och liv är inget som bara händer,
    utan nåt vi på många sätt väljer.

  56. Som enskilda individer
    kan vi välja liv-

  57. -genom att föda genom de olika former
    som barn kommer till i vårt samhälle-

  58. -och på olika sätt kan vi välja
    vem vi vill leva med, hur och var.

  59. Det gäller inte alla,
    men en del kan åtminstone ibland-

  60. -välja att leva eller att dö.

  61. Med kunskap om människans villkor
    och om samhället-

  62. -kan vi hantera
    den svåra valsituation-

  63. -som präglar hela vårt samhälle
    och den moderna kulturen.

  64. Vi behöver systematisk kunskap
    som kan informera oss.

  65. Vilka redskap och möjligheter
    har individer och grupper att välja?

  66. Vilka sammanhang?

  67. Alla kan inte välja alltid-

  68. -och det är medicinska, tekniska,
    kulturella, institutionella-

  69. -religiösa, etiska-

  70. -och mellanmänskliga förhållanden
    som spelar in.

  71. Vi behöver förstå sammanhangen
    för att hantera vår samtid.

  72. Det kan humanistisk
    och samhällsvetenskaplig-

  73. -men även naturvetenskaplig forskning
    bidra med.

  74. Forskningen hjälper oss att begripa
    vad det är att vara människa-

  75. -och att bygga samhällen
    som vi kan leva i.

  76. Studier av och om döden
    finns och behövs-

  77. -inom nästan alla områden-

  78. -som rör kultur, människor, medicin,
    teknik och samhälle.

  79. Det var inte lätt att planera det här
    och välja ut centrala områden.

  80. Vi skulle kunna ha
    en rad seminarier om döden-

  81. -men vi har försökt blanda
    ett axplock av aktuella teman-

  82. -som ger oss olika perspektiv
    på fenomenet.

  83. Vårt samhälle famlar ständigt
    och ibland tafatt-

  84. -för att förstå och hantera människors
    olika villkor.

  85. Synen på döden hjälper oss förstå-

  86. -hur individer, grupper
    och samhällen-

  87. -spelar ihop i dagens värld-

  88. -religiöst, kulturellt
    och historiskt betingat.

  89. Döden har många ansikten-

  90. -och alla minns vi de döda, men
    på vilket sätt finns de ibland oss?

  91. Hur påverkar de oss och vår vardag?

  92. Britt-Mari Näsström,
    professor i religionshistoria-

  93. -ska strax lotsa oss genom historien
    och de förhållningssätt till döden-

  94. -som har präglat olika tider.
    Olikheterna är många-

  95. -men eftersom vi aldrig kan veta
    vad som händer efter döden-

  96. -finns vi också i nån mån
    i samma situation.

  97. Döden kan lära oss om livet.
    När dör vi och hur?

  98. Vad dör vi av? Vilken död
    kan underlättas eller skjutas upp?

  99. I sjukvården är döden
    ständigt närvarande-

  100. -men sjukvården lär också av de döda.

  101. Det är temat
    för Henrik Druids föredrag.

  102. Druid är professor i rättsmedicin
    och van att umgås med de döda.

  103. Han är en mycket kunnig rättsläkare.

  104. Genom studier av de döda visar han
    hur vi kan rädda liv.

  105. Det är en annan aspekt av
    hur döden är en del av livet.

  106. Frågor om hur vi närmar oss döden, när,
    hur och var vi dör-

  107. -väcker etiska frågor och dilemman.

  108. Frågor kring vård i livets slutskede-

  109. -som när vård ska ges och avbrytas-

  110. -möjligheten att välja vård
    eller vår egen död-

  111. -aktiv eller passiv dödshjälp-

  112. -hör till
    de mest kontroversiella frågor-

  113. -som vi ställs inför i samhället.

  114. Det är etiska frågor som kräver
    systematiska, etiska reflektioner.

  115. Göran Hermerén,
    professor i medicinsk etik-

  116. -ska tala om rätten till sin egen död i
    en granskning och genomgång-

  117. -av centrala, värderelaterade argument
    och ståndpunkter.

  118. Döden präglar inte bara våra liv
    i livets slutskede.

  119. Den är en del av hela livet,
    och efter lunch blir det tydligt-

  120. -när vi får ta del av forskning-

  121. -som visar hur barn hanterar döden-

  122. -eller hur barns hanterande av döden
    speglas i barnlitteraturen.

  123. Alla föräldrar har ställts inför-

  124. -att fundera över hur vi ska hjälpa
    barnen att förhålla sig till döden-

  125. -när nån nära dör eller när de blir
    medvetna om sin egen förestående död-

  126. -nära eller långt bort.

  127. Eva Söderberg,
    doktor i litteraturvetenskap-

  128. -har studerat hur döden beskrivs,
    reflekteras och hanteras-

  129. -i bilderböcker.

  130. Vilken roll spelar de vuxna
    och hur hanterar barnen själva döden?

  131. Synen på och hanteringen av döden
    förändras-

  132. -ibland rakt framför ögonen på oss.

  133. Anna Davidsson Bremborg ska avsluta med
    ett föredrag om det allra nyaste-

  134. -om man får uttrycka sig så om döden.
    Hon ska tala om döden på nätet.

  135. På nätet hittar man många döda:

  136. Hyllningar och hågkomster av döda.

  137. Döden präglar livet
    och fyller också våra digitala liv.

  138. Anna Davidsson Bremborg
    är docent i religionssociologi-

  139. -och nu präst i Landskrona.

  140. Hon har länge studerat nya uttryck för
    död och begravningsseder.

  141. Nu kan man begravas på nätet.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Inledning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Döden och vårt förhållande till döda är en del av vår syn på religion, konst, litteratur. Det ger oss ett förhållningssätt till att hantera döden. Men kanske också att acceptera den, säger Kerstin Sahlin, Vetenskapsrådets huvudsekreterare i humaniora och samhälle. Forskningen visar vägen till hur döden präglar våra förhållanden till varandra och till vardagen, som sjukvård, rättsväsen och försäkringar. Inspelat i maj 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Ämnen:
Religionskunskap > Livsfrågor
Ämnesord:
Döden
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Döden en del av livet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Döden en del av livet

Inledning

Döden och vårt förhållande till döda är en del av vår syn på religion, konst, litteratur. Det ger oss ett förhållningssätt till att hantera döden, säger Kerstin Sahlin, Vetenskapsrådets huvudsekreterare i humaniora och samhälle. Forskningen visar vägen till hur döden präglar våra förhållanden till varandra och till vardagen. Inspelat i maj 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Döden en del av livet

Döden förr och nu

Människor har reflekterat över döden sedan urminnes tider, och tanken på döden är sammankopplad med olika religiösa föreställningar. Britt-Mari Näsström, professor emerita i religionshistoria vid Göteborgs universitet, jämför synen på döden i olika religioner. Inspelat i maj 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Döden en del av livet

Att lära av de döda

Varje år genomförs omkring 10 000 obduktioner. Hans Druid, professor i rättsmedicin vid Karolinska institutet, talar om vad som händer i kroppen när vi dör och hur obducenten arbetar för att försöka ge anhöriga svar. Moderator: Kerstin Sahlin. Inspelat i maj 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Döden en del av livet

Döden i barnens bilderböcker

Döden är temat i många böcker för barn. Eva Söderberg, litteraturforskare från Mittuniversitetet, har undersökt hur döden tar sig uttryck i bilderböcker från mitten av 1960-talet och framåt. Moderator: Kerstin Sahlin. Inspelat i maj 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Döden en del av livet

Död, sorg och begravning - nya tider, nya vanor

Vår privata sorg är idag ofta inte längre så privat. Anna Davidsson Bremborg, präst och forskare i religionssociologi vid Lunds universitet, talar om våra förändrade vanor kring döden. Inspelat i maj 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Döden en del av livet

Rätten till sin egen död

Att få hjälp att dö är en av de mest kontroversiella frågorna i vårt samhälle. För att inte tala om rätten att ta sitt eget liv. Göran Hermerén, professor emeritus i medicinsk etik vid Lunds universitet, resonerar kring om det finns en sådan rätt, och vilka andra intressen som den kan stå i konflikt med.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår: ord

Minoriteter och det skrivna ordet

Panelsamtal om minoriteter, identitet och det skrivna ordets betydelse i religioner. Bland annat diskuteras om det är skillnad i att ifrågasätta muntliga traditioner kontra skriftliga. Medverkande: Steven Beller, Christina von Braun, Fania Oz-Salzberger. Moderator: Hans Ruin. Inspelat den 12 april 2015. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - feminist och troende

Kvinnan bakom gardinen

I Malmös ortodoxa synagoga sitter kvinnorna bakom ett draperi. Eller på balkongen. Inom judendomen pågår idag en kamp om hur de uråldriga lagarna som Gud gav till Israels folk ska tolkas. Är kvinnan oren när hon har menstruation? Har hon rätt att hålla i den heliga skriften?

Fråga oss