Titta

UR Samtiden - Sockerchocken: Sockerchocken

UR Samtiden - Sockerchocken: SockerchockenDela
  1. Nu ska vi alldeles strax börja.

  2. Hjärtligt välkomna till
    kulturhuset Fanfaren här i Farsta.

  3. Jag lämnar ordet till Ann Fernholm,
    som vi är så glada att ha med oss.

  4. Och vi är jätteglada
    att ni är så många här!

  5. -Varsågod, Ann.
    -Tack så jättemycket.

  6. Jag är också glad att ni är så många.

  7. Det är tydligen rekord
    för Farsta bibliotek.

  8. Jag är Ann Fernholm och disputerade
    i molekylär bioteknik 2001.

  9. Mina erfarenheter
    från forskarvärlden visade-

  10. -att det behövdes mer
    granskande vetenskapsjournalistik.

  11. Så i stället för att fortsätta
    som forskare blev jag journalist.

  12. Nu tänkte jag här i kväll...

  13. ...ta med er på en resa
    som jag började våren 2009.

  14. Den gav "Ett sötare blod: hälso-
    effekterna av ett sekel med socker".

  15. Det började med att jag pratade
    med kvinna som har typ 2-diabetes.

  16. Hon berättade
    om dagen då vågen stod på 100 kg.

  17. Hon kände
    att det var ganska hopplöst.

  18. Hon gick bara upp och upp i vikt.

  19. Blodsockernivåerna
    pendlade upp och ner-

  20. -trots att hon försökte hantera det
    med insulin.

  21. Hon gick ut på internet och insåg-

  22. -att det finns de som hanterar
    sin diabetes med lågkolhydratkost.

  23. Man tar bort ris, pasta, bröd.
    Allt som innehåller mycket stärkelse.

  24. Och alla sötsaker.
    Socker är helt uteslutet.

  25. I stället äter man mer fett,
    crème fraiche och grädde.

  26. Man äter kanske lite mer kött
    och grönsaker-

  27. -som broccoli och blomkål,
    sånt som har vuxit ovan jord.

  28. Olivolja, och mycket annat.

  29. När hon gjorde det, tog det två dagar
    innan hennes pendlande blodsocker-

  30. -gick ner till en låg och jämn nivå.

  31. Blodsockret ska helst ligga
    under 7,5 hela dagen.

  32. Hon hade haft toppar upp mot 18,
    trots allt insulin.

  33. Det hamnade på en låg och jämn nivå,
    trots att hon tog bort insulinet.

  34. Blodsockret var som för
    en frisk människa utan medicin.

  35. Sen började hon rasa i vikt. Hon gick
    ner över 40 kg i vikt på två år.

  36. När jag hörde henne berätta det-

  37. -ifrågasatte jag vad jag har lärt mig
    i min utbildning.

  38. Den kunskapen har vi alla: Man kan
    inte äta mer fett och gå ner i vikt.

  39. Det om nåt har bankats in
    i oss ganska hårt:

  40. Du kan inte gå ner i vikt
    och äta fett.

  41. Den här kvinnan gick ner över 40 kg.

  42. Ni förstår vad det betyder
    för en människa.

  43. Sen berättade hon
    att hon hade fått råd-

  44. -att äta en diet
    som mest bestod av kolhydrater.

  45. Kolhydrater, eller stärkelse,
    består av sockermolekyler.

  46. Glukosmolekyler sitter sammankopplade
    som på ett pärlband i långa kedjor.

  47. Det bryts ner till enskilda glukos-
    molekyler som höjer blodsockret.

  48. Som biokemist lär man sig att det
    som höjer blodsockret är kolhydrater.

  49. Jag sa: "Lägg av! Det kan inte vara
    så att du ska äta mest kolhydrater."

  50. Men här är en av de mest använda-

  51. -kostbroschyrerna för typ 2-
    diabetiker och de med hjärtsjukdom.

  52. Här ser ni att...
    Jag ska peka med den här.

  53. Man ska äta en bulle till kaffet.

  54. Man skriver att rotsakssoppan
    är så fettfattig och kalorisnål-

  55. -att det kan vara bra
    att avsluta med lite pannkakor.

  56. Här borta, ovanför middagen, står-

  57. -att det ska vara bröd
    till varje måltid.

  58. Sen äter man ris och dricker öl.

  59. Om man då har svårt
    att hantera sitt blodsocker-

  60. -så börjar det så klart att pendla
    om man äter en sån här diet.

  61. Forskarna säger
    att de inte använder den här längre.

  62. Men jag fick den här
    från en vårdcentral i Motala.

  63. Och här ligger den
    på ett apotek i Dalarna i julas.

  64. Det är kostråd
    som typ 2-diabetiker fortfarande får.

  65. Jag undrade varför man i hela friden
    skulle äta så mycket kolhydrater.

  66. Då insåg jag att historien
    är densamma för typ 2-diabetiker-

  67. -som för alla oss andra:

  68. Man är rädd att mycket smör i kosten,
    mycket fett, ska göra oss tjocka.

  69. Vi får bukfetma-

  70. -som rubbar kolesterolnivåerna
    som blir skyhöga i blodet.

  71. Kolesterolet kommer sakta att lagras
    på insidan av våra blodkärl.

  72. Sen slutar det så här.

  73. Visst är det den bild
    vi har matats med?

  74. Men nu var det ju så
    med kvinnan att...

  75. ...det här stämde inte.
    Hon blev inte tjock. Hon blev smal!

  76. Faktum är att den här...
    Det här stämde inte heller.

  77. Man måste inte få skyhögt kolesterol.
    Hennes blodfetter var helt perfekta.

  78. Nu fick inte den här enskilda kvinnan
    mig att göra granskningen.

  79. Det finns hundratals diabetiker
    som har upplevt samma sak.

  80. Om man tittar i bloggvärlden
    så återkommer den här berättelsen.

  81. Alla är förvånande över att äta
    mer fett och få bra blodfetter.

  82. Jag började läsa på och dök ner
    i forskningsdatabaserna.

  83. Då stötte jag på begreppet "metabolt
    syndrom". Vet ni vad det är?

  84. Men ni har hört
    att bukfetma är farligt?

  85. Metabolt syndrom är läkarnas namn
    på bukfetman.

  86. Metabolism är ju kroppens
    ämnesomsättning. Metabolt syndrom är-

  87. -en ämnesomsättningsstörning
    som en miljon svenskar har, ungefär.

  88. Det är ungefär
    en tiondel av vår befolkning.

  89. Den här sjukdomen gör att våra
    vårdkostnader fullständigt skenar.

  90. Jag kände igen begreppet, men visste
    inte hur det diagnosticerades.

  91. Och vart går man om man inte vet nåt?
    Till Wikipedia.

  92. Min bok är inte baserad på Wikipedia,
    men dit gick jag först.

  93. Men det som står där stämmer.

  94. Hur diagnosticerar man då
    metabolt syndrom?

  95. Jo... Vi börjar nerifrån.

  96. Det står att man ska ha bukfetma,
    men man kan faktiskt vara smal också.

  97. Men man ska ha bukfetma och minst
    två av följande. Vi börjar nerifrån.

  98. Man ska ha nedsatt glukostolerans.

  99. Det innebär att man lätt får
    höga blodsocker om man äter socker.

  100. Eller typ 2-diabetes.
    Då har det nått en nivå-

  101. -när blodsockret blir jättehögt
    och man kanske måste medicinera.

  102. Nästa grej är högt blodtryck.

  103. Sen kommer vi till det
    som fick mig att reagera.

  104. Man ska ha
    en låg andel kolesterol i blodet.

  105. Vi har ju hört att man ska ha
    höga kolesterolnivåer i blodet-

  106. -om man har bukfetma, eller hur?

  107. Så funkar det faktiskt inte.
    Det är inte sant.

  108. Kännetecknet för blodfetterna,
    bukfetman och typ 2-diabetes-

  109. -är att man har
    ett lågt gott kolesterol.

  110. HDL innebär att det är
    det goda kolesterolet.

  111. Det här var
    en riktig ringklocka för mig.

  112. "Vad är det jag har lärt mig?
    Vad är det här?"

  113. Här under står att man ska ha en
    förhöjd mängd triglycerider i blodet.

  114. Det är ett annat blodfett. Har ni
    hört om det? Det återkommer vi till.

  115. Kom ihåg "höga triglycerider
    och för lite gott kolesterol".

  116. Ja...

  117. Det blir mycket forskningsrapporter-

  118. -för att ni ska förstå att min bok
    inte är tagen ur tomma intet.

  119. Men var inte rädda,
    för det kommer att gå bra.

  120. Men en av de viktigaste...

  121. ...som fick mig att undra
    vad vi har fått för råd...

  122. Den är publicerad
    i "New England Journal of Medicine".

  123. Det är den mest prestigefyllda
    medicinska tidsskriften.

  124. Det är där all riktigt bra
    medicinsk forskning publiceras.

  125. Det är en bra kvalitetsstämpel.

  126. Det här är en studie från Israel-

  127. -där man jämför
    hur man går ner i vikt-

  128. -om man äter en lågkolhydratkost,
    en medelhavskost och den lågfettkost-

  129. -som vi har blivit rekommenderade
    i decennier.

  130. Det är en bra koststudie,
    för det är över 300 deltagare...

  131. De är "moderately obese", halvfeta
    kan man väl säga, och medelålders.

  132. Den är genomförd
    på ett kärnkraftverk-

  133. -där människorna äter lunch
    på arbetsplatsen.

  134. Därför är de ovanligt bra
    på att följa kostråden.

  135. Därför är den här riktigt bra.

  136. Vad händer då med vikten?

  137. Jo, här är viktkurvan.

  138. Den blå kurvan är lågkolhydratdieten.

  139. Här ska ni veta...

  140. ...att de inte har
    nån kaloribegränsning.

  141. De första två månaderna måste de
    begränsa sina kolhydrater ordentligt.

  142. De får bara äta
    20 g kolhydrater per dag-

  143. -men hur mycket fett
    och protein de vill.

  144. De uppmuntras att äta oljor
    framför mättat fett.

  145. Utan kaloribegränsning går man ner
    snabbast och mest i vikt.

  146. Sen efter två månader,
    det är tidigt i kurvan här...

  147. Då får de börja äta mer kolhydrater.
    Då äter de 120 g kolhydrater per dag.

  148. Det är den enda gruppen som bryter
    den extrema lågkolhydratdieten.

  149. Man ska likna Atkins-dieten-

  150. -för där äter man
    väldigt lite kolhydrater...

  151. ...till att börja med.

  152. Men den stora kunskapsluckan
    i forskningen-

  153. -är att ingen har gjort en studie-

  154. -där människor har ätit
    lite kolhydrater i, säg, ett år.

  155. Kvinnan som jag pratade med gick ner
    40 kg, det går inte på två månader.

  156. Vad hade hänt om det här hade fått
    fortsätta ett tag till?

  157. Det har man bara undersökt
    i små studier-

  158. -som antyder att viktfallet
    faktiskt kan fortgå under lång tid.

  159. Forskare säger att man går ner lika
    på lågkolhydrat- och lågfettdiet-

  160. -men de har aldrig testat en riktig
    lågkolhydratdiet under en lång tid.

  161. Det är viktigt att poängtera.

  162. En lågfettdiet är den röda linjen.

  163. Den diet som har rekommenderats
    är sämst i test-

  164. -trots att man har en
    kaloribegränsning på 1 500 kalorier.

  165. Medelhavsdieten är bättre-

  166. -och landar på ungefär samma nivå
    som lågkolhydratdieten.

  167. Forskarna säger att det är
    för att man äter mycket olivolja.

  168. Det kan lika gärna vara för
    att man tar bort snabba kolhydrater.

  169. Så här finns det saker att undersöka.
    Men utifrån kurvan kan man säga-

  170. -att inga kalorirestriktioner
    gav bäst effekt.

  171. Det är sånt
    man måste börja ifrågasätta.

  172. Sen går vi vidare till nästa kurva.
    Den blir ännu värre...

  173. Det är samma färger.
    Här har vi blodfetterna.

  174. Man vill ju veta,
    för alla varnar ju för-

  175. -att när vi äter mer fett
    så går blodfetterna upp.

  176. Då tittar vi under A här.

  177. Här är det goda kolesterolet, HDL.

  178. Man hade ju för lite gott kolesterol
    vid bukfetma.

  179. Ni ser på kurvan att det går upp mest
    med lågkolhydratdieten.

  180. Den har bäst effekt på blodfettet
    som man har problem med.

  181. De andra dieterna
    har inte lika bra effekt.

  182. Då går vi till nästa kurva.
    B, triglyceriderna.

  183. De faller mest med lågkolhydratdiet.

  184. Det har metabolt syndrom
    också problem med.

  185. De faller mest under den tid man bara
    äter 20 g kolhydrater per dag.

  186. När man får äta mer
    så går de upp.

  187. Vad händer med det onda kolesterolet?
    Jo...

  188. Det går faktiskt upp lite, precis som
    alla säger. Vi återkommer till det.

  189. Det är inte säkert
    att den uppgången är dålig.

  190. Det kommer vi att återkomma till.

  191. Det som forskningen har definierat
    som det bästa måttet...

  192. ...på vilken risk man har
    att få hjärtinfarkt är-

  193. -att dividera det totala kolesterolet
    med det goda kolesterolet.

  194. Stirrar man sig blind på totalnivån-

  195. -så räknar man
    det goda kolesterolet som nåt dåligt.

  196. Men om man tar kvoten
    så får man bort det.

  197. Den blå kurvan, lågkolhydratdieten,
    ger bäst effekt på blodfetterna.

  198. Det står också i sammanfattningen
    i studien-

  199. -som nog är den bästa studien
    som jämför de två olika dieterna.

  200. Och de har faktiskt ätit
    mer mättat fett.

  201. Så mer mättat fett i dieten
    gav bäst effekt på blodfetterna.

  202. Nu börjar man som vetenskaps-
    journalist tro att man är knäpp.

  203. Nu undrar man
    hur det kan ha blivit så här.

  204. Varför snackar alla om totalnivåerna
    av kolesterol i blodet?

  205. Varför rekommenderas en lågfettdiet
    när den verkar vara sämst i test?

  206. Då dök jag in i kosthistorien
    och artiklar från 1950-talet.

  207. Då kan man säga att...

  208. Det är inte en snygg bild,
    men här är två hinkar med blod.

  209. Varje människa har
    ungefär 4,5-6 l blod i kroppen.

  210. Det är hinkar
    från två olika människor.

  211. Den ena människan käkar mer fett.
    Det är den på er vänstra sida.

  212. Den andra käkar
    mer snabba kolhydrater och socker.

  213. I början av 1900-talet
    såg man att kolesterol...

  214. ...fanns i åderförkalkningar. Man
    obducerade människor och hittade det.

  215. Då undrade man vad det var för
    molekyl som blockerade blodådrorna.

  216. Varför dör vi av det?

  217. Då började man kartlägga
    kolesterolets väg i kroppen.

  218. Kolesterolet färdas
    med många olika partiklar i blodet.

  219. Kolesterol är fett
    som inte kan lösas i vatten.

  220. Därför bakas det in i partiklar
    som kan lösa det i blodet.

  221. En forskare som hette John Gofman-

  222. -använde en svensk uppfinning-

  223. -ultracentrifugen, för att
    centrifugera blodet jättehårt-

  224. -och sen såg han hur partiklarna-

  225. -separerades från varandra
    beroende på deras täthet.

  226. Då verkade det som om vissa
    av de kolesterolbärande partiklarna-

  227. -var bättre än andra.

  228. Han ville titta på hur folk äter
    och vilka partiklar de hade i blodet.

  229. Men då kom kolesteroltesens fader,
    Ancel Keys.

  230. Han är den starka drivkraften
    bakom lågfettdieten.

  231. Han debatterade med John Gofman-

  232. -och menade
    att ultracentrifugsförsöken-

  233. -var alldeles för dyra
    och tar alldeles för lång tid.

  234. "Det är bråttom,
    unga människor dör i hjärtinfarkt..."

  235. "Det räcker med att mäta totalnivån
    av kolesterol i blodet."

  236. Det var så det blev.

  237. Man ska veta att beslutet
    att använda totalnivån av kolesterol-

  238. -som ett viktigt mått på hälsa,
    var aldrig vetenskapligt grundat.

  239. Det baseras på att det var dyrt
    att göra noggrannare analyser.

  240. Man hade inte tid och det gick inte.

  241. Då kan man se här...

  242. Om man byter fett och äter mer
    kolhydrater så går totalnivån ner.

  243. Det har man tolkat
    som nåt riktigt bra.

  244. Men ett helt gäng forskare
    har gått i John Gofmans fotspår.

  245. De har börjat detaljanalysera blodet.
    Det gör man i all modern forskning.

  246. Om man jämför nån som äter mer fett
    och nån som äter mer kolhydrater...

  247. Det här är bara en bild av hur det
    funkar, det är inte exakta siffror.

  248. Man kan se att om man äter mer fett
    så får man mer gott kolesterol.

  249. Om man äter en lågkolhydratdiet
    så får man mer gott kolesterol.

  250. Sen ändras partikelstorleken
    på det onda kolesterolet...

  251. ...på partiklarna som bär
    på det onda LDL-kolesterolet.

  252. Och när man äter mer fett
    så blir de större.

  253. Det förklarar den lilla höjningen,
    men det är inte dåligt.

  254. När man har
    små onda kolesterolpartiklar-

  255. -så fastnar de lättare
    i blodkärlens väggar-

  256. -där de blir en grogrund
    till åderförkalkning.

  257. Immunförsvaret reagerar
    på partiklarna som sitter fast-

  258. -och då skapas en inflammation.

  259. Och all modern forskning visar
    att åderförkalkning är en sjukdom-

  260. -där immunförsvaret av nån anledning
    attackerar insidan av våra blodådror.

  261. Det är ju inte som det ska, liksom.

  262. Det här är två helt olika sätt
    att kartlägga kroppens blodfetter-

  263. -och beroende på hur man gör
    så drar man helt olika slutsatser.

  264. Tittar man på totalnivåerna
    så är kolhydrater bättre för kroppen.

  265. Tittar man på en mer detaljerad
    analys, som jag tror är bättre-

  266. -så är fett bättre för kroppen
    än socker och snabba kolhydrater.

  267. Att man har mätt blodfetter
    på olika sätt-

  268. -är grunden för såna här löpsedlar.

  269. Det är den viktigaste grunden
    till dagens fettdebatt.

  270. Men synen att det är bra att sänka
    totalnivån av kolesterol...

  271. Nej! Förlåt,
    nu gick jag händelserna i förväg.

  272. Jag vill att vi ska se
    på åderförkalkning och diet-

  273. -på ett helt annat sätt.

  274. Det är att socker och snabba
    kolhydrater höjer insulinnivåerna.

  275. Insulin är
    det blodsockersänkande hormonet-

  276. -och gör att kroppen bränner
    kolhydrater i stället för fett.

  277. Insulinet ser till
    att fettcellerna lagrar på sig fett.

  278. Om man har mycket insulin i blodet
    är det svårt att gå ner i vikt.

  279. Höga insulinnivåer
    hjälper bukfetman att växa.

  280. Socker och andra snabba kolhydrater-

  281. -gör att insulinnivåerna
    i kroppen stiger.

  282. Insulin är ett hormon
    som gör att kroppen lagrar fett.

  283. Kroppen ska bränna kolhydrater och
    tömma blodet på socker, inte fett.

  284. Insulin gör
    att kroppen lagrar på sig fett.

  285. Så det är svårt att gå ner i vikt
    med mycket insulin i blodet.

  286. Cellerna vill behålla fettet.

  287. Typ 2-diabetes och metabolt syndrom
    ger höga insulinnivåer.

  288. Därför är det svårt att gå ner i vikt
    när man äter mycket kolhydrater.

  289. Insulinet gör att man går upp i vikt.

  290. Sen är det så här med socker...
    Det består av två olika sockerarter.

  291. Den ena delen är glukos,
    den andra delen är fruktos.

  292. Fruktos är en riktigt dålig
    energikälla för kroppen.

  293. Kroppens celler kan inte ens ta upp
    fruktos från blodet.

  294. Nästan all fruktos går in i levern.
    I levern har man samtidigt...

  295. När man äter socker
    får man i sig en stor dos glukos.

  296. När man har för mycket glukos så
    omvandlas fruktos till fett i levern.

  297. Då bildas ett fett
    som heter triglycerider-

  298. -som man har mycket av
    i blodet vid bukfetma.

  299. Triglyceriderna packas in-

  300. -i de kolesterolbärande partiklarna
    som ni såg i hinkarna förut.

  301. Om levern då gör mycket fett
    så blir det många partiklar.

  302. Partiklarna lämnar av sin last i
    fettceller som lagrar triglycerider-

  303. -och muskelceller
    som bränner triglycerider.

  304. Kvar blir partiklar
    som mestadels innehåller kolesterol.

  305. Det är onda LDL-kolesterolpartiklar
    som har bildats.

  306. Om man gör mycket triglycerider så
    blir de små till storleken.

  307. Det är blodfettförändringen
    vid metabolt syndrom.

  308. Det hör samman med att man har ett
    för lågt gott kolesterol i blodet.

  309. Det är en trio av blodfetter:

  310. För höga triglycerider,
    små LDL-partiklar... Hur blev det nu?

  311. ...och ett för lågt gott kolesterol.

  312. De går hand i hand.

  313. De små, onda kolesterolpartiklarna
    fastnar lättare i våra blodkärl.

  314. Där blir de grogrunden
    för åderförkalkning.

  315. Immunförsvaret tycker inte alls
    om det och attackerar.

  316. Sen har man ätit sin sista godisbit.

  317. Synen att det är bra att sänka
    totalnivån av kolesterol-

  318. -har gett oss kostråd som det här.
    Här har vi två yoghurtar.

  319. Det är exakt lika många kalorier
    i dem per deciliter.

  320. Men den på er vänstra sida har
    0,5 % fett och 5 % tillsatt socker.

  321. Den får nyckelhålsmärkas.

  322. Den som bara innehåller fett,
    inget tillsatt socker, får inte det.

  323. På det viset har vi styrts
    att äta mer socker.

  324. Forskarna menar att ingen sa att vi
    ska ersätta fett med socker. Jo!

  325. Och... Jag ska säga år...

  326. ...2010 kom en forskningspublikation
    från Danmark som visar-

  327. -att om man byter 5 %
    av sitt energiintag i mättat fett-

  328. -mot socker och kolhydrater, så ökar
    risken för hjärtinfarkt med 33 %.

  329. Så det här kostbytet ökar risken.

  330. När studien kom ut var en forskare
    vid Harvard som heter Frank Hu...

  331. Han är en av de bästa
    nutritionisterna. Han kommenterade:

  332. "Are refined carbohydrates worse
    than saturated fat?"

  333. "Är förfinade kolhydrater värre
    än mättat fett?"

  334. Där skriver han
    att lågfettkostråden som vi har fått:

  335. Forskaren skriver "kan ha bidragit",
    de uttrycker sig sällan starkare.

  336. Inget kan anses vetenskapligt
    bevisat. Men det är stark kritik.

  337. Det är en av områdets bästa forskare
    som skriver det.

  338. Oavsett vad kvällspressen säger, så
    står det i vetenskaplig litteratur.

  339. Första delen av boken handlar
    om hur kostråden har kommit fram.

  340. Resten av boken handlar om
    alla sjukdomar och problem...

  341. ...som bukfetma och typ 2-diabetes
    är kopplade till.

  342. Det är ju en hel skvadron saker.

  343. I dag förklarar vi för tidig pubertet
    med hormonstörande ämnen i naturen.

  344. Högt blodtryck
    med för mycket salt i kosten.

  345. Hjärtinfarkt
    med för mycket mättat fett i kosten.

  346. Diabetes med att vi äter för mycket
    och blir överviktiga.

  347. Alzheimer
    med att vi bara blir äldre och äldre.

  348. Vi har olika förklaringar till allt,
    som ändå är kopplat till bukfetma.

  349. Den bild boken presenterar är att det
    inte behöver vara en splittrad bild.

  350. Det finns två saker
    som sitter som navet i hälsohjulet.

  351. Det är höga blodsocker och att man
    vid bukfetma och typ 2-diabetes-

  352. -får mycket insulin i blodet.

  353. Alla de här går att förklara
    med tre mekanismer i kroppen.

  354. Del tre av boken handlar om
    att man triggar tillväxt i kroppen.

  355. Insulin är i sig en tillväxtfaktor,
    men...

  356. Kroppen är ju inte enkel.
    Biokemin är helt fantastisk.

  357. Insulin tillverkas i bukspottkörteln
    och går in i levern.

  358. Där trycker det ner
    tillverkningen av en tillväxtbroms-

  359. -som normalt hakar sig fast på en
    av kroppens tillväxtfaktorer, IGF1.

  360. Tillväxtbromsen hindrar effekten
    av IGF1.

  361. Men när insulinet stiger
    försvinner tillväxtbromsen-

  362. -och vi får mer fri tillväxtfaktor.

  363. Den här tillväxtbromsen heter IGFBP1.

  364. Kvinnor som har diabetes
    har lite IGFBP1 i kroppen...

  365. ...om de har graviditetsdiabetes.
    Då föder de ofta större nyfödda.

  366. Barnen har fått en kraftig tillväxt-
    signal, vilket kan förklaras av det.

  367. Barn med fetma
    växer tidigare under livet.

  368. Tillväxtfaktorn IGF1 är
    en viktig faktor för att vi ska växa.

  369. Barn med fetma går generellt sett
    tidigare in i puberteten.

  370. IGF1 är en viktig trigger
    av puberteten.

  371. Kvinnor med en tidig pubertet
    och fetma-

  372. -har en högre risk
    att få polycystiskt ovariesyndrom.

  373. Äggstockarna släpper aldrig
    i väg äggen.

  374. Det bildas blåsor på äggstockarna
    där äggen hänger kvar.

  375. Det beror på att man har för höga
    insulinnivåer och för mycket IGF1-

  376. -som triggar produktionen
    av manligt könshormon.

  377. Vi kvinnor kan få mycket manligt
    könshormon av att äta kolhydrater.

  378. IGF1 har under en lång tid varit
    de viktigaste molekylerna-

  379. -som läkemedelsindustrin
    vill stoppa för att behandla cancer.

  380. Man undersöker den
    i relation till cancer-

  381. -och vissa vill också stoppa insulin,
    för det triggar cancertillväxt.

  382. Har man mycket insulin och IGF1
    och får cancer så är prognosen sämre.

  383. Om man har diabetes och får cancer-

  384. -så dör man generellt sett
    mycket tidigare än andra.

  385. I boken berättar jag om människor
    som har en mutation.

  386. De har inte IGF1 i kroppen. De blir
    jättekorta och har det jättejobbigt.

  387. Men bland 330 människor hittade man
    ett fall av cancer, som var godartad.

  388. Så de verkar ha svårt att få cancer.
    Jag berättar om det i boken.

  389. Första mekanismen:
    Insulin triggar tillväxt.

  390. Den andra mekanismen handlar om
    att socker eldar på immunförsvaret.

  391. Det sker på lite olika nivåer och jag
    tänker inte gå in så mycket på det.

  392. Jag återkommer lite till det sen.

  393. Men till exempel alzheimer
    har man länge sett som att det är...

  394. ...att man får
    plack av betaamyloid i hjärnan.

  395. Läkemedelsindustrin
    har försökt ta bort placken-

  396. -men det är nog ett blindspår, för
    det har inte hjälpt i prövningarna.

  397. Det har kostat massor. Forskarna tror
    nu att det kan vara skadade blodkärl.

  398. Höga blodsocker skadar
    insidan av blodkärlen.

  399. Därför får diabetiker
    skadade njurar och ögon.

  400. Det kanske också förklarar alzheimer.

  401. Många forskare tycker nu att
    alzheimer ska kallas typ 3-diabetes.

  402. Fibromyalgi är också kopplat
    till bukfetma-

  403. -och att man har
    en inflammation i kroppen.

  404. Många inom lågkolhydratrörelsen
    vittnar om mindre muskelvärk-

  405. -om man äter en lågkolhydratdiet.
    En av dem är min mamma.

  406. Den tredje mekanismen är fruktosdelen
    av det vita sockret som jag nämnde-

  407. -som inte kan användas i kroppen,
    utan levern måste ta hand om det.

  408. Dels blir det en massa fett i levern
    när fruktos omvandlas till fett-

  409. -och det leder till fettlever. Det är
    ett skenande problem i västvärlden.

  410. Tidigare fick man fettlever
    av för mycket alkohol.

  411. Alkohol och fruktos
    funkar liknande i levern.

  412. Nu får vi troligtvis fettlever
    av för mycket socker.

  413. När fruktosen tas upp i levern...

  414. I den processen bildas urinsyra.

  415. Och gikt är när det faller ut
    kristaller av urinsyra i lederna-

  416. -som immunförsvaret reagerar på.

  417. Det kan också förklaras av
    att det är för mycket fruktos.

  418. Ja... Muntert, va?

  419. Jag har alltid gillat matte.

  420. Då gäller det att hitta den enklaste
    lösningen och inte krångla till det.

  421. Inom vetenskapen pratar man
    om Ockhams rakkniv.

  422. Jag känner att den här förklaringen
    får alla bitar att falla på plats.

  423. När jag läser forskningsrapporter kan
    jag pussla in dem i min pusselbild.

  424. Förut när man sa
    att fett var farligt-

  425. -det pusslet går inte att lägga.
    Bitarna skaver och det måste till...

  426. ...en massa konstiga förklaringar
    som inte riktigt funkar.

  427. Det finns en sak
    som jag inte har skrivit in:

  428. När vi äter socker blir kroppen söt,
    och det gillar mikroorganismer.

  429. Det är många har problem med magen.
    IBS är supervanligt i dag.

  430. När man äter lågkolhydratkost-

  431. -så känner sig människor
    mycket bättre i magen.

  432. Jag ringde upp
    fem olika magexperter i Sverige-

  433. -några av de bästa magexperterna.

  434. Alla säger samma sak: För mycket
    socker övergöder tarmfloran.

  435. Då bryter alla bakterier ner sockret
    och släpper ut gaser-

  436. -och så gör det ont.
    Det är en sak som kan hända.

  437. Kvinnor kan få svamp i underlivet,
    det är kopplat till mycket socker.

  438. Urinvägsinfektioner kan också orsakas
    av för mycket socker i urinen.

  439. Det är också en sån liten detalj.

  440. Är då boken en hyllning
    till det mättade fettet?

  441. Nej, mättat fett
    är neutralt för kroppen.

  442. Mättat fett är olika bra
    beroende på vad du jämför med.

  443. Om du jämför med snabba kolhydrater
    så är smör bättre.

  444. Det är mycket bättre att äta
    en gräddsås än en söt efterrätt.

  445. Men... Och det här är det enda
    som jag tycker är felskrivet i boken.

  446. Jag skrev att fleromättade fetter
    som klump är bättre än smör.

  447. Jag ville fokusera på det viktiga.
    I efterhand borde jag ha nyanserat.

  448. Fleromättade fetter är omega 6
    och omega 3. Känner ni igen det?

  449. Omega 3 verkar vara himla bra
    för kroppen och finns i fisk.

  450. Vi har nog alltid fiskat mycket
    och ätit fisk.

  451. Man hittar fiskrester i bägare
    från utgrävningar-

  452. -och när man analyserar
    stenåldersskelett-

  453. -så har vi legat
    högt uppe i näringskedjan-

  454. -för vi har ätit mycket från havet,
    där näringskedjan är längre.

  455. Jag tror att omega 3 är bättre
    för kroppen än mättat fett.

  456. Men man kan inte leva
    på bara omega 3. Eller kanske...

  457. Men omega 6 som finns
    i solrosolja och lättmargariner...

  458. Studier visar
    att det inte är lika bra.

  459. Det är nödvändigt för kroppen, men vi
    kanske inte ska äta så mycket av det.

  460. Så att... Om ni äter fisk...

  461. ...liksom mer fisk...
    så är ju det bra.

  462. Men ni kanske inte ska byta smöret
    mot solrosolja.

  463. Hänger ni med i det?

  464. Här är en grund
    för den förvirrade debatten.

  465. LCHF-rörelsen säger:
    "Ta bort kolhydrater"-

  466. -"och ersätt med fett."
    Det behöver inte vara mättat fett.

  467. Då svarar livsmedelsverket:

  468. "Ni ska inte käka mättat fett,
    utan fleromättat fett."

  469. Grejen är att man pratar om två helt
    skilda saker, om äpplen och päron.

  470. Det är förvirrat
    när man läser tidningsartiklar.

  471. Det blir alldeles förvirrat
    av det här.

  472. Men alla larm och löpsedlar...
    Ligger det inget bakom?

  473. Är det ändå inte lite farligt
    med LCHF och lågkolhydratkost?

  474. Det kan väl ändå inte vara
    så mycket rök utan eld?

  475. Så nu ska vi gå igenom
    ett larm från förra sommaren.

  476. "För mycket kött ökar risken
    för hjärtsjukdom och stroke."

  477. I DN uttalar sig en professor
    från Karolinska institutet.

  478. "De som vill gå ner i vikt bör inte
    okritiskt kasta sig över modedieter"-

  479. -"och stirra sig blinda
    på kortsiktiga viktresultat."

  480. "Man måste också tänka
    på de långsiktiga hälsoeffekterna."

  481. Då tänker man på kvinnan
    som gick ner 40 kg i vikt.

  482. Men...

  483. Dagen efter följer kvällstidningarna
    efter. Båda har LCHF på löpet.

  484. Men vad har vi för grund för larmet?

  485. Forskarna har gjort en studie-

  486. -som de genomförde
    i början av 1990-talet.

  487. De skickade enkäter
    till 100 000 kvinnor i Uppsala.

  488. 43 000 fyllde i enkäten på ett så bra
    vis att det gick att använda.

  489. De grupperades efter hur mycket
    kolhydrater och protein de åt-

  490. -och så har man sett hur många
    som nu... 20, 30 år... Vad blir det?

  491. ...20 år senare,
    hur många som dog i hjärtinfarkt...

  492. ...och andra kärlsjukdomar.

  493. De som åt lite mer protein
    och lite mindre kolhydrater-

  494. -dog lite oftare. Det var
    knappt statistiskt signifikant.

  495. Men det fanns där.

  496. Då är frågan vad kvinnorna som åt
    lite kolhydrater egentligen åt.

  497. Den här studien är gjord i början
    av 90-talet. Då bodde jag i Uppsala.

  498. Lågkolhydratkost var inte en stor
    grej i Uppsala under den här tiden.

  499. Jag visste inte vad bulgur var.

  500. Det tog nog inte
    stor plats på livsmedelhyllorna.

  501. De kolhydrater vi åt på 1990-talet
    var ju ganska snabba.

  502. Vi åt ju socker nästan allihop.

  503. Jag ringde upp forskarna och frågade-

  504. -hur mycket kolhydrater, socker,
    fett och protein gruppen åt.

  505. Det hade inte de tittat på.

  506. Det skulle ta dem en månad
    att räkna ut, så det gick inte.

  507. Men de hade en tabell
    i sin publikation, tabell 2...

  508. Där kan man se, om man nördar in sig-

  509. -att den tiondel av kvinnorna
    som åt minst kolhydrater-

  510. -åt 123 g kolhydrater.

  511. Det var mest snabba kolhydrater
    och en del socker.

  512. Sen åt de 88 g protein,
    de som åt mest protein.

  513. Det blir 32 % kolhydrater,
    22 % protein och 46 % fett.

  514. En riktig lågkolhydratdiet
    ska innehålla max 20 % kolhydrater-

  515. -och alla ska vara långsamma.

  516. Vissa tycker att den inte ska
    innehålla mer än 5 % kolhydrater.

  517. Det får absolut inte vara
    nåt socker i dieten!

  518. Men den här energisatsen...

  519. Det är exakt samma som man får-

  520. -om man köper en stor hamburgare
    på en känd hamburgerrestaurang.

  521. Då kan man säga att kvinnan
    som jag pratade med våren 2009...

  522. Om hon hade ränt
    på hamburgerrestauranger-

  523. -så inte sjutton hade hon fått ner
    sitt blodsocker utan insulinsprutor.

  524. Hon hade inte fått låga och jämna
    blodsockernivåer och gått ner i vikt.

  525. Forskarna har inte studerat
    en lågkolhydratdiet-

  526. -utan en högfettdiet,
    högkolhydratdiet.

  527. Alla är ense om
    att det är farligt för kroppen.

  528. Då är faktiskt en lågfettdiet bättre.

  529. Man får inte börja äta mer
    mättat fett och fortsätta äta socker.

  530. Det ger optimala förutsättningar
    för att lagra fett.

  531. Vi varnas för höga kolesterolnivåer,
    men här är en studie-

  532. -som genomfördes i Europa på
    de som söker vård för hjärtproblem.

  533. Man mätte deras blodsockernivåer
    och hur de reglerar sitt blodsocker.

  534. I 25 länder i Europa
    deltog drygt 4 000 personer.

  535. 31 % av dem som sökte vård
    hade redan känd diabetes.

  536. 15 % fick nyupptäckt diabetes.

  537. 45 %, nästan hälften, har diabetes.

  538. 25 % hade nedsatt glukostolerans,
    som är förstadiet till diabetes.

  539. Så närmare tre fjärdedelar, 70 %,
    har problem med blodsockret-

  540. -när man söker vård
    för hjärt- och kärlsjukdom.

  541. Varför blir det så här? Den här
    studien kom för några veckor sen.

  542. Det publicerades i "Cell",
    det är en sjukt fin tidsskrift-

  543. -där man publicerar
    högprestigeprojekt.

  544. Forskarna har sett
    att det funkar så här...

  545. Det är taget direkt
    från forskningsrapporten.

  546. När man får höga blodsocker-

  547. -reagerar immunceller i blodet,
    som heter neutrofiler, på det.

  548. Då skapar de det här orangea...

  549. Det har det fantasifulla namnet
    S100A8/A9.

  550. Den substansen skapas.

  551. Den går till benmärgen och stimulerar
    utmognaden av nya immunceller.

  552. Det kommer nya neutrofiler
    och nåt som kallas för monocyter.

  553. De går till den begynnande åder-
    förkalkningen och hindrar läkningen.

  554. Samtidigt släpper neutrofilerna ut
    mer av det orangea-

  555. -som går till benmärgen,
    som stimulerar fler immunceller.

  556. Då har vi inflammationen
    som leder till hjärtinfarkt.

  557. Det är ny forskning. Det är viktigt
    att tänka på när man ger kostråd:

  558. Det här kan hända i deras blod.

  559. Det var allt för i dag.

  560. Jag har en blogg där man kan
    mejla frågor: ettsotareblod.se

  561. Där lägger jag ut
    ny forskning på området.

  562. Den kan man gå in och titta på
    om man vill följa området.

  563. Man får gärna mejla in sin berättelse
    - både positiv och negativ.

  564. För alla är det ingen dans på rosor
    att äta en lågkolhydratdiet.

  565. Lennart heter jag.

  566. Du har sagt att fruktos, fruktsocker,
    är farligt.

  567. Då har jag en fråga:

  568. Det anses att äpplen, apelsiner,
    och annan liknande frukt, är nyttigt-

  569. -men äpplen och apelsiner
    har hög halt fruktos...

  570. -Hög halt glukos också.
    -Jaha.

  571. Men frukterna
    har lågt glykemiskt index.

  572. Har du en annan uppfattning?

  573. Nej, min uppfattning är att det inte
    finns ett kostråd för alla människor.

  574. Personer med diabetes
    får höga blodsocker av äpplen.

  575. En diabetiker var arg på kostråden.
    Han mätte blodsockret efter en banan.

  576. Han hade sju och det steg över tio,
    så han behövde insulin för en banan.

  577. En annan kvinna fick
    höga blodsocker av äpplen.

  578. Hon åt lågkolhydratkost
    men ville ha ett äpple om kvällen.

  579. Hon åt ett halvt äpple,
    men fick ändå höga morgonsocker.

  580. Hon tog ett halvt på eftermiddagen,
    och det gick bra.

  581. Om mina barn äter äpplen... De rör på
    sig och har bra blodsockerreglering.

  582. För dem är äpplen inga problem.
    Man ska skilja noga på vem det är.

  583. En människa som rör på sig
    och inte har typ 2-diabetes...

  584. Då är äpplen helt okej att äta.
    Men, ja...

  585. Det finns inget råd som gäller alla.

  586. Vi som inte har typ 2-diabetes
    eller är överviktiga-

  587. -vi ska äta äpplen, apelsiner,
    och annan mat...

  588. -Det finns inget tvång!
    -Men det är nyttigt för oss.

  589. Det är säkert nyttigare
    att äta blomkål i stället-

  590. -men om man vill äta nåt gott,
    och du tycker att äpplen är gott-

  591. -då är äpplen
    mycket nyttigare än godis.

  592. Hej, Kajsa heter jag. Min dotter
    ska börja i en förskoleklass.

  593. På hennes skola serverar de lättmjölk
    och Becel. Vad anser du om det?

  594. Min dotter i samma ålder-

  595. -som vrålar för att hon inte är mätt
    när hon ska hem...

  596. Mina barn behöver fett för
    att inte bli för hungriga för snabbt.

  597. Jag hittade...

  598. Fett i magen...

  599. ...gör att man släpper ut ett hormon
    som gör att man blir mätt länge.

  600. Det kan vara en förklaring varför vi
    blir nöjdare längre om man äter fett.

  601. Nej, man ska inte servera lättmjölk.

  602. Men det är värre att servera socker
    på filen, som min systerdotter får.

  603. Det du sa om metabolt syndrom...

  604. Det finns forskning
    av en David Baker...

  605. Det gick ett program på tv nyligen
    som handlade om smalfeta indier.

  606. När du pratar om feta barn
    så vet man ju...

  607. ...genom forskningen, att barn som
    föds underviktiga men fullgångna...

  608. Det har man framför allt sett
    i Indien...

  609. ...eller som har mödrar
    med graviditetstoxikos...

  610. De barnen har en ökad tendens
    att bli feta.

  611. De kommer in i en för tidig pubertet.
    Det har man sett bland adoptivbarn.

  612. Har du nån...

  613. Du pratar om feta barn, men jag hör
    ingen koppling tillbaka till varför.

  614. Det där är ju ett undantagsfall.
    Då är nåt annat rubbat i kroppen.

  615. Jag vet inte
    hur graviditetstoxikos fungerar.

  616. Men det generella problemet
    bakom fetmaepidemin bland barn...

  617. Då pratar vi inte
    om den undergruppen av barn.

  618. Ett av fem barn i Sverige har problem
    med vikten. Där är nog sockret boven.

  619. Chips, sötsaker och läsk
    som vi ger till barnen.

  620. Robert Lustig
    vid UCSF i San Francisco-

  621. -har varit ute i media, på "Dokument
    inifrån" och "Korrespondenterna".

  622. Han säger...
    Jag har inte granskat hans teser.

  623. Men när man äter mycket fruktos
    så blir det fettinlagring i levern.

  624. Levern kan inte göra sig av
    med allt det fettet.

  625. Då blir man
    insulinresistent i levern.

  626. Det är början
    på det metabola syndromet.

  627. Fettlever är kopplat till metabolt
    syndrom och problem med hjärtat.

  628. Jag besökte hans klinik.

  629. Råden till hans barn,
    som har fettlever...

  630. När han ser det, är råden
    att de ska dra ner på sockret-

  631. -för att få bort fettet i levern.
    Då börjar ämnesomsättningen fungera.

  632. Det är viktigt att skilja på...

  633. ...hur man ska undvika
    att få metabolt syndrom.

  634. Det är viktigare
    att undvika vitt socker än stärkelse.

  635. Sen när man väl har fått metabolt
    syndrom kan man behöva undvika båda.

  636. Då har man fått
    den rubbade ämnesomsättningen.

  637. Jag tänkte på det här med omega 6.
    Du nämnde att man kan äta smör.

  638. För att få i sig omega 3 ska väl
    boskapet inte ha ätit kraftfoder?

  639. Ja, det här
    har jag inte heller tittat på.

  640. Men forskningen visar att kött som är
    gräsbetat innehåller mer omega 3.

  641. Det finns mer omega 3 i gräs
    än i kraftfoder.

  642. Säden lagrar energi
    i form av omega 6.

  643. När djuren äter kraftfoder så fylls
    köttet av mer omega 6 än omega 3.

  644. Det är säkert bättre-

  645. -för både miljön och för kroppen
    att äta gräsbetat kött.

  646. När djuren gräsbetar
    verkar koldioxid bindas i marken.

  647. Johanna heter jag.

  648. Vad blir nästa steg? Vad blir
    nästa forskning eller granskning?

  649. Det är hemligt,
    men jag skriver på den boken nu.

  650. -Är det på samma tema?
    -Ja, det är det.

  651. Vad har du fått för reaktioner
    av etablissemanget?

  652. De som förespråkar lågfettkosten.

  653. Vissa professorer som har drivit
    fetmakliniker utan att lyckas så bra-

  654. -hävdar ändå
    att lågfettkosten är det bästa.

  655. -Har du fått nån typ av respons?
    -Nej, det har jag inte.

  656. Jag höll ett föredrag på Akademiska
    sjukhuset och då pratade jag med dem.

  657. Om man har drivit det här...
    Tänk er själva:

  658. Ni är forskare
    som har hållit på i 30 år.

  659. Sen börjar det uppdagas
    att ni kanske har fel.

  660. Ni kanske har gett patienter råd
    att äta så här.

  661. Det är obarmhärtigt
    att få reda på det.

  662. Det är svårt att se
    att man har haft fel.

  663. Jag tycker faktiskt lite synd om dem,
    det ska jag säga.

  664. Men det är viktigt
    att titta på vad forskningen säger-

  665. -och inte säga att mättat fett är
    farligt för hjärtat.

  666. Det är neutralt för hjärtat.

  667. Har myndigheterna på nåt vis
    reagerat med nya kostråd-

  668. -eller finns det nån diskussion?

  669. Livsmedelsverket...

  670. I Norden har man länge jobbat med
    att ta fram nya kostrekommendationer.

  671. De ska spikas till hösten.
    Det kom ett pressmeddelande i somras.

  672. De fem första sakerna var:

  673. Man ska undvika sötsaker,
    läsk, vitt mjöl...

  674. De fem första sakerna var bra,
    sen kom att man ska undvika smör.

  675. Sen ska man undvika rött kött, och
    den vetenskapen är också lite skakig.

  676. Men de börjar med det viktigaste,
    det är ett gott tecken.

  677. Du har ju gått igenom
    en hel del forskning.

  678. Har det i nån forskningsrapport
    framgått om-

  679. -när de jämför
    en lågkolhydratkost...

  680. ...med en lågfettkost... Har det
    framgått om en lågfettkost...

  681. Är det bara snabba kolhydrater
    som ersätter?

  682. Finns det nån forskning på när det
    ersätts med långsamma kolhydrater?

  683. Du tänker en lågfettkost
    med lågt glykemiskt index?

  684. Det finns en liten sån studie
    för typ 2-diabetiker.

  685. Den visar att lågkolhydratkosten är
    bättre är lågfett med lågt GI.

  686. Det var fler diabetiker i den studien
    som drog ner på medicineringen.

  687. De rubbade blodfetterna blev bättre
    för de som åt lågkolhydratkosten-

  688. -än de som åt
    en lågfettkost med lågt GI.

  689. Det kom nyss en studie
    där man jämförde-

  690. -en medelhavskost där man fick
    en liter olivolja i veckan hemkörd-

  691. -eller så fick de äta mer nötter,
    jämfört med lågfett...

  692. I medelhavskosten
    äter man mer fett...

  693. Jag tror att de skulle dra ner
    på sötsakerna.

  694. Då är ju medelhavskosten bättre
    än en lågfettkost.

  695. Så att äta lågfett... Det finns inget
    skäl i dag att äta lite fett.

  696. Ingen forskning säger...

  697. Man tänker ju att fett i maten
    blir fett på kroppen.

  698. Men då har man helt bortsett från
    vårt fantastiska maskineri, generna-

  699. -som kodar 20 000 olika proteiner-

  700. -som är ett otroligt
    finreglerat maskineri.

  701. Fruktos blir som grus
    i det maskineriet.

  702. Det hackar på en massa ställen.

  703. Det finns ingen grund för att tänka
    att fettet blir fett på kroppen.

  704. Mikrofon. Orkar ni med fler frågor?
    Annars får ni resa er och gå.

  705. Kenneth heter jag.

  706. När man letar efter kött...
    Det finns ju fruktos i kalkon också.

  707. -Det är socker i allt!
    -Ja.

  708. I USA är det socker i 80 % av alla
    livsmedel du köper i en butik.

  709. Jag tror att det är likadant
    i Sverige.

  710. Det är ju inga stora doser socker.
    Titta på totalmängden kolhydrater.

  711. Det är sjukt onödigt,
    men det är ju inte...

  712. Du blir inte fet av sockret
    i kalkonköttet, men det är onödigt.

  713. Det borde verkligen bort. Det är
    i salami, skinka... Ja, i allt.

  714. Det finns flingor till barn
    med 40 % rent socker.

  715. Och yoghurt med 12 % socker.

  716. Ett barn som käkar två dl yoghurt
    och en portion jättesötade flingor-

  717. -får i sig 40 g socker till frukost.

  718. Du sa att blomkål var nyttigt, men
    jag vet inte vad det innehåller...

  719. Om du är nyfiken kan du gå in
    på livsmedelsverkets näringsdatabas.

  720. Sök på blomkål
    så får du se vad det innehåller.

  721. Man kan lära sig mycket
    via den databasen-

  722. -som att ägg är bland det mest
    näringsrika en människa kan äta.

  723. Om man äter en lågkolhydratkost
    en längre tid-

  724. -och sen äter kolhydrater,
    hyperreagerar kroppen då?

  725. Det har pratats lite om
    att man kan få diabetes då.

  726. Man kan få sjukt ont i magen,
    bland annat.

  727. När man inte äter mycket fruktos så
    nedreglerar magen fruktosmottagarna.

  728. Och då passerar fruktosen
    ner i tarmarna och göder tarmfloran-

  729. -och då får man en massa gaser.

  730. Jag gissar
    att det gäller glukos också.

  731. Annika Dahlqvist...
    Det var ju nåt hallå i media.

  732. Hon började med LCHF i Sverige.

  733. Det var nåt hallå i media
    om att hon hade fått diabetes.

  734. Man tar en massa glukos
    på kort tid...

  735. Då steg hennes blodsocker så att hon
    hade diabetes. Media pumpade ut det.

  736. Men då åt hon lite kolhydrater under
    ett tag och gjorde ett nytt test.

  737. Då hände inte samma sak,
    utan hon tålde kolhydraterna.

  738. Kroppen funkar ju så. Om man inte
    utnyttjar system så nedregleras de.

  739. Det kan förklara varför hon fick
    diabetes, men sen inte hade det.

  740. Diabetes är inte högt blodsocker,
    utan hela blodfettprofilen hör till.

  741. Det är inte bara att man får
    högt blodsocker av en dos socker.

  742. Men andra testet hon gjorde
    fanns ju inte på löpsedlarna.

  743. Det fick man läsa om på hennes blogg.

  744. Det var den sista frågan för i kväll
    på detta mycket engagerande ämne.

  745. Ann, har du nån avslutande kommentar?

  746. Nej... Många undrar hur de ska göra.

  747. Experimentera med din egen kropp.

  748. Testa en lågkolhydratkost
    i tre månader.

  749. Skriv upp hur du mår före och efter,
    gå till läkaren och mät dina värden.

  750. Gör ett litet experiment
    och ät så som du mår bäst av själv.

  751. Det är mitt råd.
    Testa GI-kost, testa LCHF.

  752. Prova vad du blir piggast på
    och som är godast.

  753. Men ät inte en massa socker,
    även om det är gott.

  754. Varmt tack, Ann Fernholm.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Sockerchocken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm granskar historien bakom våra kostråd. Aldrig tidigare har vi ätit så mycket socker som nu. Det kan vara orsaken till den pågående epidemi av fetma och diabetes som sveper över världen. Mindre fett i maten skulle ge oss mindre fett på kroppen men det blev precis tvärtom. Främst är det kolhydraterna som är boven i dramat, menar Ann Fernholm. Inspelat den 23 maj 2013. Arrangör: Stockholms stadsbibliotek.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil
Ämnesord:
Biofysik, Dietik, Fysiologi, Hälsa, Kemi, Medicin, Nutrition, Socker
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Markanvändningen i utvecklingsländer

Mats Sandewall, forskare i skogsresurser vid SLU, berättar om hur vi har sett på skog och mark genom tiderna. Rätt användning av skog och mark kan ge utvecklingsländerna den framåtrörelse de behöver. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.

Fråga oss