Titta

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Om UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Forskare från Lunds universitet föreläser om aktuell forskning i olika ämnen. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013: Framtidens energisnåla motorerDela
  1. Förbränningsmotorer kanske vissa
    undrar varför man håller på med.

  2. Ibland får jag frågan "Är inte
    förbränningsmotorn föråldrad?"

  3. "Den är ju mer än hundra år gammal.
    Finns det inte nånting bättre?"

  4. Ja...svaret på den frågan
    är inte alldeles entydigt-

  5. -men i många fall
    finns det inget bättre.

  6. Det är så att förbränningsmotorn-

  7. -är kanske inte så enastående
    superbra på nånting egentligen-

  8. -men, å andra sidan...

  9. Å andra sidan är den ganska bra
    på nästan allting.

  10. Det är det
    som ofta fäller avgörandet.

  11. I många tillämpningar-

  12. -är förbränningsmotorn
    det bästa alternativet.

  13. Om man har nåt alternativ,
    låt oss säga en gasturbin-

  14. -d.v.s. den typen av motor
    som man har i flygplan...

  15. På 1980-talet trodde man att gas-
    turbiner skulle kunna passa i bilar.

  16. Gasturbinerna visade sig vara dåliga
    när det gällde bränsleförbrukning-

  17. -när man gjorde dem i en sån storlek
    som var lämplig för en bil.

  18. Så redan på den punkten var den
    normala kolvmotorn betydligt bättre.

  19. Ett annat exempel var att gasturbinen
    tar ett tag att starta-

  20. -och det är svårt att snabbt reglera-

  21. -hur mycket effekt den producerar-

  22. -medan man med en kolvmotor
    kan reglera det blixtsnabbt.

  23. Redan i ett så vanligt exempel
    som en bil-

  24. -finns det exempel
    från nutidshistorien-

  25. -som visar att kolvmotorn
    är det bästa alternativet i dag.

  26. Ingen kan säga
    hur det ser ut om femtio år.

  27. Kommer kolvmotorn att vara det bästa
    alternativet för att driva bilar då?

  28. Som sagt, i dag är det det.
    När det kommer ett bättre alternativ-

  29. -så kommer det
    att ta över väldigt snabbt.

  30. Det hände inom flygbranschen.

  31. Då var det jetmotorerna som kom
    på 1940-talet.

  32. Det tog inte lång tid innan de allra
    flesta flygplan hade jetmotorer.

  33. Innan dess hade flygplan kolvmotorer.
    Det finns i dag i små privatflygplan-

  34. -men i alla större flygplan, och i
    flygplan i militära tillämpningar-

  35. -så är det jetmotorer som gäller.

  36. Förbränningsmotorn
    var det Nikolaus Otto i Tyskland-

  37. -som uppfann på 1870-talet.

  38. Den här vevmodellen
    av en motor i mitten-

  39. -visar i princip hur Nikolaus Otto
    konstruerade sin motor-

  40. -för nästan 140 år sen.

  41. Det bygger alltså på
    att man har en insugsprocess-

  42. -där luft och kanske bränsle sugs in
    i cylindern, d.v.s. i utrymmet här.

  43. Sen komprimeras det genom att kolven
    vänder och går uppåt-

  44. -och då är både
    insugs- och avgasventilerna stängda.

  45. Då blir alltså gasen inne i cylindern
    varm, och den får högt tryck.

  46. Sen har man kanske ett tändstift
    som tänder på-

  47. -och då brinner det, gasen utvecklar
    sig, och det genereras arbete.

  48. Det är det som man vill ha.
    Det är det som driver bilen framåt.

  49. Sen vänder kolven igen-

  50. -och trycker ut avgaserna
    genom ventilen.

  51. Det här är en fyrtaktsmotor, d.v.s.
    den typen som Nikolaus Otto uppfann.

  52. Det här är en tvåtaktsmotor. Den kom
    främst för att gå runt patentet-

  53. -som Otto hade.

  54. Det är
    en lite mer komplicerad process-

  55. -men det är en enklare konstruktion.

  56. Det är svårare att få till
    alla de här fyra processerna-

  57. -med insug, kompression,
    expansion och avgasprocess.

  58. Men den fungerar. Den här typen
    av motor sitter i t.ex. motorsågar.

  59. Det finns flera alternativ.
    Det här är en wankelmotor.

  60. Processerna är samma som i fyrtakts-
    motorn, d.v.s. insug, kompression...

  61. ...expansion och avgasprocess.

  62. De pågår på de tre sidorna om
    den här skivan som roterar i mitten.

  63. Man har alltså tre parallella
    processer som pågår i olika faser.

  64. När en sida är i insugsfasen-

  65. -så är en annan sida i avgasfasen-

  66. -och en annan i expansionsfasen.

  67. Den här är som en trecylindrig motor,
    kan man säga, med en sån här skiva.

  68. Det är principen.

  69. Förbränningsmotorer används i princip
    i alla typer av transporter.

  70. Vi ser på bilden att godstransporter,
    till exempel...

  71. En timmertransport
    i det här exemplet.

  72. Nästan alla livsmedelstransporter
    sker med förbränningsmotorer.

  73. Med lastbilar och distributionsbilar.

  74. Transport av människor sker till stor
    del med förbränningsmotorer.

  75. Förbränningsmotorer kan vara olika
    stora. Här är en modellplansmotor.

  76. Den är bara nån centimeter i storlek.

  77. Ett annat exempel är en fartygsmotor.

  78. Det här är kolvringen. Den sitter
    på kolven i en fartygsmotor.

  79. Kolven är en meter i diameter-

  80. -och den är kanske ett par meter hög.

  81. Den hoppar fyra meter upp och ner
    för varje varv som motorn tar.

  82. Så vitt skilda storlekar
    har vi på motorer.

  83. Ett skäl till förbränningsmotorns
    popularitet är att man kan använda-

  84. -en väldigt komprimerad form
    av energi, nämligen flytande bränsle.

  85. Här ser vi en bensindunk
    med en liter bensin.

  86. Den litern innehåller
    9 kWh bränsleenergi.

  87. När man använder den i en motor-

  88. -har man 30 % verkningsgrad-

  89. -d.v.s. 30 % av den blir till arbete
    som driver bilen framåt.

  90. Eller i det här fallet har vi en hiss
    med 100 kg människor i.

  91. Den här litern bensin-

  92. -räcker till att lyfta 100 kg
    10 000 meter upp i luften.

  93. Det som inte används
    för att driva bilen framåt-

  94. -blir till värme. Förhöjd temperatur
    på avgaserna, till exempel.

  95. De kommer ut ur motorn med
    en temperatur på fler hundra grader.

  96. Även kylvattnet i motorn värms upp,
    och det värmer upp omgivningsluften.

  97. Det blir alltså värme-

  98. -i princip allting
    som inte blir arbete.

  99. Ytterligare en fördel
    med de flytande bränslena-

  100. -är att det går väldigt snabbt
    att fylla på med ny energi.

  101. En 60-liters bensintank-

  102. -innehåller 550 kWh energi-

  103. -och den fylls
    på mindre än tre minuter.

  104. 200 kWh i minuten fyller vi på med.

  105. Det motsvarar en effekt
    på 12 megawatt.

  106. 12 megawatt
    är nästan dubbelt så mycket-

  107. -som produceras av världens
    i dag största vindkraftverk.

  108. 7,6 MW får vi
    från ett stort vindkraftverk.

  109. 200 meter högt.
    En turbindiameter på 135 meter.

  110. Vi fyller alltså på
    nästan dubbelt så mycket-

  111. -när vi fyller vår bensintank
    med bensin.

  112. Jämför vi med elektriska batterier
    som används i elbilar...

  113. Motsvarande volym litiumjonbatteri-

  114. -innehåller i stället 0,2-0,5 kWh-

  115. -att jämföras med de 9 kWh som vi
    hade från bensinen eller dieseln.

  116. Eftersom vi inte behöver gå omvägen
    om förbränning med ett batteri-

  117. -har vi kanske
    90 % verkningsgrad i stället.

  118. Det innebär
    att vi kan lyfta 100 kg 800-2 000 m.

  119. Jämför det med de 10 000 meter
    som motsvarande volym bensin-

  120. -klarar att lyfta.

  121. Räckvidden är alltså nånstans
    mellan en femtedel och en tolftedel-

  122. -jämfört med motsvarande volym
    flytande bränsle.

  123. När det är kallt,
    låt oss säga på vintern i Sverige-

  124. -krävs det energi
    för att värma upp kupén i en bil.

  125. När vi har ett elektriskt batteri
    som energikälla-

  126. -måste den energin tas
    från batteriet.

  127. Det går åt ungefär lika mycket energi
    för att värma upp kupén-

  128. -som för att driva bilen framåt.

  129. När det gäller en förbränningsmotor
    med flytande bränsle-

  130. -får vi det gratis, kan man säga, för
    vi hade 70 % förlust i form av värme.

  131. Man kan använda den
    för att värma upp kupén.

  132. Allt är inte guld och gröna skogar
    med förbränningsmotorer.

  133. Tyvärr har förbränningsmotorn
    sina nackdelar.

  134. Den här bilden
    tog jag för några år sen i Peking.

  135. Ni kanske känner igen simstadion
    från OS i Peking.

  136. Det här är en solig dag i Peking.

  137. Solen ser man inte precis.

  138. Däremot ser man den brungråa geggan.
    Det är alltså smog.

  139. Man upptäckte redan i början
    av 1940-talet i Los Angeles-

  140. -att smog orsakas av bilavgaser.

  141. Det var en professor som hette
    Haagen-Smit som upptäckte detta.

  142. Han förklarade att det var
    kväveoxid- och kolväteutsläpp-

  143. -från bilmotorer
    som tillsammans med solljus-

  144. -bildade
    det som kallas fotokemisk smog.

  145. Då blev han ordförande-

  146. -för California Air Resource Board
    som finns än i dag i Kalifornien-

  147. -och som har varit ledande
    för lagstiftning-

  148. -och reglering av vilka teknologier-

  149. -som ska användas för avgasrening
    från motorer och fordon.

  150. Man har gått steget före
    i Kalifornien hela tiden-

  151. -sen har USA som helhet
    kommit därnäst-

  152. -och sen har Europa, Japan och resten
    av världen följt efter efter hand.

  153. 1977 kom Volvo med sin smogfria bil,
    som de kallade den.

  154. Den introducerades
    i Kalifornien först.

  155. Det var alltså en bensinmotordriven
    bil med trevägskatalysator-

  156. -d.v.s. en katalysator som kan rena
    alla tre lagreglerade emissioner-

  157. -nämligen kväveoxider,
    kolväten och kolmonoxid.

  158. 1988, det vill säga elva år senare-

  159. -blev det lag i Sverige på att alla
    bensinbilar skulle ha katalysator.

  160. Och...

  161. När det gäller bensinbilar kan man
    säga att utsläppsproblemen är lösta.

  162. I västvärlden ger inte bensinbilar
    några signifikanta utsläpp.

  163. Inte när de är varma.

  164. Det kan vara lite utsläpp
    precis när man startar en kall bil-

  165. -men annars är det i princip
    inga utsläpp från bensinbilar.

  166. Däremot har vi koldioxidutsläpp.

  167. Koldioxid kan inte renas bort
    i katalysatorn.

  168. Det är faktiskt så
    att man gör koldioxid i katalysatorn-

  169. -genom att oxidera kolmonoxiden,
    till exempel.

  170. Koldioxiden kan man bara få ner-

  171. -genom att förbruka mindre bränsle-

  172. -d.v.s. genom att använda sig
    av bränslesnålare fordon.

  173. Hos dieselbilar
    är det svårare att rena avgaserna.

  174. Man kör alltid med luftöverskott, och
    det klarar inte trevägskatalysatorer.

  175. Ett problem är bränsleförsörjning.

  176. Folk frågar
    "När kan bilar köras på vatten?"

  177. Det jag brukar svara är
    "Aldrig, tyvärr".

  178. Vatten är en produkt
    vi får vid förbränning-

  179. -så det är redan färdigbrunnet,
    kan man säga.

  180. Det skulle krävas
    nån form av kärnkraft-

  181. -för att kunna använda vatten
    för att få energi.

  182. Olja använder vi
    framför allt till bensin och diesel.

  183. Den tar slut så småningom. I USA
    började den sina redan på 1970-talet.

  184. I Europa på 2000-talets början. I
    Mellanöstern förmodligen nu nån gång.

  185. Då kommer det alternativ, som
    oljesand från Kanada, till exempel.

  186. Det är mycket energikrävande
    att utvinna.

  187. Naturgas. Det är nya fyndigheter
    i bland annat USA av s.k. skiffergas.

  188. Skiffergas utvinner man genom
    att trycka ner vatten med tillsatser-

  189. -och knäcka skifferlagren.

  190. Tyvärr är tillsatserna miljöfarliga.
    De riskerar att hamna i grundvattnet.

  191. Sen har vi biobränsle. Det är bra på
    så vis att när man odlar biomassan-

  192. -så tar den upp koldioxid.

  193. Koldioxidutsläppen kan minska rejält
    genom användning av biobränsle.

  194. Det gör-

  195. -att vi faktiskt
    kan få ner koldioxidutsläppen-

  196. -även om bränsleförbrukningen
    bibehålls.

  197. Tyvärr är det svårt att framställa
    tillräckligt med biobränsle-

  198. -på grund av platsen
    det tar i anspråk.

  199. Sen kommer vi
    till motorforskningen i Lund.

  200. Ca 50 forskare
    jobbar med motorforskning i Lund.

  201. Vi har omfattande forskning
    och kursverksamhet-

  202. -tretton forskningsmotorer,
    och vi håller på att bygga ut.

  203. Till höger ser vi nybyggnad
    av sex nya motortestceller.

  204. Vi sysslar i dag huvudsakligen
    med kompressionsantändning.

  205. Nåt som kallas partiellt förblandad
    förbränning sysslar vi mycket med.

  206. Kompressionsantändning
    tänkte jag illustrera.

  207. Vi lägger en liten bit papper här.

  208. Sen suger vi in luft.

  209. Sen sätter vi den på
    så att det tätar. Så där.

  210. Sen ska vi se om det funkar.

  211. Det gjorde det.

  212. Genom att man trycker ihop luften
    i en cykelpump, ungefär-

  213. -så blir det tillräckligt varmt-

  214. -säg 500-600 grader, för att papperet
    ska förångas, blanda sig med luften-

  215. -och sen börja brinna.

  216. Vår motorforskning sker
    inom fem områden.

  217. Med termodynamiska motorprov försöker
    vi hitta nya förbränningskoncept-

  218. -och förstå var förluster och utsläpp
    bildas, och sen göra nåt åt det.

  219. Motorstyrning handlar om
    intelligensen i motorns styrsystem-

  220. -och om att få motorn
    att fungera i verkligheten-

  221. -med alla störningar
    från omgivningen.

  222. Optiska studier är
    när man gör nån del av motorn i glas.

  223. Då kan man lysa med laser för att
    hitta ämnen under förbränningen-

  224. -och se hur luften strömmar och så
    vidare. Bränslestudier handlar om-

  225. -att hitta det bästa bränslet
    till en viss typ av förbränning-

  226. -respektive den bästa förbränningen
    till ett visst bränsle.

  227. Med datorsimulering kan vi förstå
    sånt vi inte kan experimentera fram.

  228. Förbränningsmotorn lär finnas
    så länge den är konkurrenskraftig.

  229. Konkurrenskraftig kommer den att vara
    så länge vi har bränslen-

  230. -som är tillräckligt billiga,
    kan man säga.

  231. När bränslena sinar
    och blir för dyra-

  232. -får vi se oss om efter alternativ,
    men där är vi inte än.

  233. Tack så mycket.

  234. Finns det några frågor?

  235. Med tanke på det experiment
    du gjorde-

  236. -har det gjorts försök med
    att ta in sågspån-

  237. -i motsvarande dieselmotor?
    Där tänds det ju på samma sätt.

  238. Det har gjorts på Chalmers.
    Jag tror inte att man har det längre-

  239. -men man hade en kolvmotor
    där man försökte elda med träpulver.

  240. En kolvmotor av den här principen.

  241. Vid nåt tillfälle, det var säkert
    för tio, femton år sen-

  242. -sa man stolt
    "Nu har motorn gjort 600 varv".

  243. Då tänker man 600 varv per minut,
    men nej, det var 600 varv totalt.

  244. Det var svårt att få det där med
    träpulver att fungera i praktiken.

  245. Som bränsle funkar det utmärkt-

  246. -men att få det att komma in i motorn
    utan att sätta igen-

  247. -var svårt.

  248. Fler frågor?

  249. Dieselmotorn är ju ganska smutsig.

  250. Samtidigt är den ganska populär.

  251. Den är populär på grund av
    att dieselmotorer i dag-

  252. -kan göras väldigt bränslesnåla.

  253. Bränsleförbrukningen för
    en dieselmotor ligger normalt på 2/3-

  254. -av bränsleförbrukningen
    för en bensinmotor.

  255. När vi säger
    att dieselmotorn är smutsig...

  256. Det har hänt mycket
    på dieselmotorsidan.

  257. Det händer mycket mer på dieselmotor-
    sidan i dag än på bensinmotorsidan.

  258. Man har avgasreningsmetoder
    där man tillsätter urea-

  259. -alltså urinämne, eller karbamid som
    det kallas i kosmetiska sammanhang.

  260. Man tillsätter det i avgasröret,
    före katalysatorn.

  261. Det bildar ammoniak-

  262. -som i sin tur reducerar
    kväveoxiderna inne i katalysatorn.

  263. Sen tar separata katalysatorer
    hand om kolväten och kolmonoxid.

  264. Sen fångar ett filter
    sotpartiklar och andra partiklar-

  265. -som brinner upp
    med jämna mellanrum i filtret.

  266. Så en dieselmotor i dag
    är nära på oändligt mycket renare-

  267. -än den var för 20-25 år sen.

  268. -Är det det man menar med biodiesel?
    -Nej.

  269. Biodiesel är dieselbränsle
    som man framställer från biomassa.

  270. Till exempel rapsolja
    gör man rapsmetylester av.

  271. Rapsmetylester är
    ett exempel på biodiesel.

  272. Det blandas in i vanlig dieselolja
    i Sverige i dag-

  273. -så att man får en viss andel
    biodiesel i dieseloljan.

  274. Ett annat exempel,
    som inte kallas biodiesel-

  275. -men som är dieselolja
    som är framställd ur biomassa-

  276. -är talloljan som Preem
    har gjort mycket reklam för.

  277. Det är nåt som kallas
    "hydrotreated vegetable oil".

  278. Där använder man råvara från tallar-

  279. -som man sen
    behandlar på nåt sätt med väte-

  280. -så att det får en molekylstruktur
    som påminner väldigt mycket om-

  281. -molekylerna som finns i dieselolja.

  282. Det är egentligen
    ett mycket bättre bränsle-

  283. -än vanlig biodiesel,
    typ rapsmetylester-

  284. -för den sätter inte igen insprutare
    och såna saker.

  285. Hur stor verkningsgrad är det
    på en typisk bensinbilmotor i dag-

  286. -och vilken verkningsgrad
    har ni lyckats få i labbet som mest?

  287. En typisk bensinmotor i dag
    har en bästa verkningsgrad-

  288. -på ca 35 %.

  289. En typisk dieselmotor i en personbil-

  290. -har en bästa verkningsgrad
    på runt 40 %.

  291. I vårt labb
    har vi kommit upp i verkningsgrader-

  292. -på runt 50 % ungefär.

  293. Men då är vi inte, så att säga,
    i produktionsskedet-

  294. -utan nu pratar vi om i labbet, så
    det är idealiserade förutsättningar.

  295. Översätter man det till vad vi tror
    att vi kan få i en produktionsmotor-

  296. -så handlar det om runt 50 %.

  297. Nån ytterligare fråga? Nej.

  298. -Tack så mycket, Per.
    -Tack.

  299. Textning: Maria Svedell
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Framtidens energisnåla motorer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Förbränningsmotorn är och förblir det bästa alternativet, säger Per Tunestål, professor i förbränningsmotorer vid Lunds universitet. Men den måste utvecklas. När de fossila bränslena sinar blir alternativen intressanta. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Teknik > Maskinteknik
Ämnesord:
Förbränningsmotorer, Maskinteknik, Teknik, Värmemotorer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Ekonomi som räddar liv

Det saknas årligen 200 njurar i Sverige för att patienter ska kunna hjälpas, säger Tommy Andersson, forskare i nationalekonomi. Han menar att det skulle kunna avhjälpas med korsvis matchning av donatorer och mottagare. Nyckeln är en databas. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Bilarna laddas av vägen

Elmotorer har många fördelar, men laddningen tar tid och batterierna är tunga. Med elektrifierade vägar skulle bilarna kunna hämta energi när de körs. Mats Alaküla, professor i industriell elektroteknik vid Lunds universitet, menar att vi måste satsa på förnyelsebar energi och att elbilar och elvägar är en lovande lösning. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Med skogen i tanken

Vi måste minska koldioxidutsläppen - och det måste göras på fordonssidan. Det menar Ola Wallberg som forskar i kemiteknik och framför allt biomassa. Från den kan minst tio olika biobränslen framställas. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Lön efter möda eller kön

Historien är viktig för att förstå dagens löneproblematik, menar Maria Stanfors, forskare i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Före år 1900 var lönerna lika och kopplade till produktion, och det var först när tjänstesektorn växte fram som lönegapet ökade mellan män och kvinnor. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Konnässörskap i tiden

Hur blev medelsvensson vardagssnobb? Jon Bertilsson forskar i marknadsföring vid Lunds universitet och har tittat närmare på kultiveringstrenden i Sverige och vad den kommer ifrån. Arrangör: Lunds universitet. Inspelat i juni 2013.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Framtidens energisnåla motorer

Förbränningsmotorn är och förblir det bästa alternativet, säger Per Tunestål, professor i förbränningsmotorer vid Lunds universitet. Men den måste utvecklas. När de fossila bränslena sinar blir alternativen intressanta. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Språkinlärningens mysterium

Sambandet mellan språk och tänkande är Peter Gärdenfors forskningsområde. Som professor i kognitionsvetenskap vet han hur vi lär oss och vad som påverkar språkinlärningen hos små barn. Arrangör: Lunds universitet. Inspelat i juni 2013.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Biobränslen och miljön

Vad händer globalt, regionalt och lokalt när vi successivt övergår från fossila bränslen till biobränslen? Hur påverkas miljön? Elna Heimdal Nilsson, forskare i förbränningsfysik vid Lunds universitet, visar skillnader och faror med bensin och biobränslen. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Gener, miljö och hjärnsjukdomar

Alzheimer och parkinson är de vanligaste neurodegenerativa sjukdomarna, sjukdomar där hjärnceller dör. Samspelet mellan gener, miljö avgör om och när vi drabbas. Maria Swanberg är en av de forskare i neurovetenskap som försöker förstå den komplexa hjärnan. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Adhd-utredning av vuxna

Bara de senaste femton åren har man kunnat utreda adhd hos vuxna. Psykologforskarna och terapeuterna Jan-Åke Jansson och Maria Holmqvist berättar om Lundamodellen, där läkare samarbetar med patient, psykolog och anhöriga för en så effektiv utredning som möjligt. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Pedagogik mot samhällsklyftor

Mend the gap - överbrygg klyftan. Kring det konceptet har Cecilia Heule och Arne Kristiansen, forskare i socialt arbete, byggt en pedagogisk modell för socionomstudenter. Syftet är att öka förståelsen mellan grupper - exempelvis mellan socialarbetare och missbrukare. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Öppet lärande

Ett nytt och uppmärksammat begrepp i universitetsvärlden är MOOC - massive online open courses. En öppen kurs kan läsas av hundratusen studenter samtidigt. Det är både en demokratisk rättighet och en social innovation, säger Ebba Ossiannilsson som forskar om lärande via nätet. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Lärarens viktiga röst

En tredjedel av befolkningen har yrken där rösten är en förutsättning för utövandet. Viveka Lyberg Åhlander, logoped och forskare, efterlyser utbildning och forskning när det gäller lärares röst. Det finns forskning som tyder på att den påverkar barns förståelse och inlärning. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Spelifiering i lärandet

Spel engagerar, trollbinder oss. Hur kan det användas i undervisningen? Genom att studera spel kan vi lära oss mer om motivation, säger Marita Ljungqvist, lärare i kinesiska samt forskare vid Lunds universitet. Hon jobbar med pedagogisk utveckling med speciellt fokus på spel som verktyg i undervisningen. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Föränderlig historia

Historien har en sprängkraft; samma händelse kan beskrivas helt olika beroende på betraktaren. Lisa Strömbom, forskare i statsvetenskap, säger att framtida utveckling påverkas av hur historien skrivs. Ibland måste historien skrivas om. Arrangör: Lunds universitet. Inspelat i juni 2013.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Att transportera människor

Annika Nordlund, forskare i psykologi vid Umeå universitet, pratar om hur vi kan vända vår inställning till bilåkandet när stora delar av samhället, som köpcentra, bygger på bilism. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss