Titta

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Om UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Forskare från Lunds universitet föreläser om aktuell forskning i olika ämnen. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013 : Prata med hjärnanDela
  1. Har ni nånsin undrat vad som händer
    i hjärnan när man känner lukter-

  2. -betraktar andra människor,
    lyssnar på musik, tolkar en text-

  3. -rör på sig eller minns nånting?

  4. Eller allt detta på en gång, när vi
    dansar till en gammal discolåt?

  5. Associationer, sinnesintryck,
    rörelser som måste kontrolleras.

  6. Till vår tjänst har vi
    hundra tusen miljoner nervceller.

  7. Alltså hundra miljarder nervceller.

  8. Ungefär lika många som
    stjärnorna i en ordinär spiralgalax.

  9. Men medan stjärnorna blinkar still
    och inte säger ett pip-

  10. -talar nervcellerna med varandra.
    De viskar, knattrar och lyssnar.

  11. Och vad är det de säger egentligen,
    i det här samtalet som är vi?

  12. Det är kanske ingen slump
    att just kosmos och hjärnan-

  13. -är två av de största vetenskapliga
    utmaningarna som vi står inför.

  14. Om hjärnan kan jag säga det-

  15. -att vi vet mycket om hjärnan, men vi
    förstår fortfarande ganska lite.

  16. Jag är professor
    i integrativ neurofysiologi-

  17. -och jobbar vid Neuronano Research
    Center vid Lunds universitet.

  18. Jag tänkte prata lite mer
    om hur vi kan och varför vi bör-

  19. -lyssna på och prata med hjärnan.

  20. Delvis handlar det om den kunskap
    vi får om hur hjärnan fungerar-

  21. -och som säger nånting om oss själva,
    om vår plats i universum-

  22. -och om oss som biologiska varelser.
    Vår brist på kunskap har ett pris-

  23. -dels i form av mänskligt lidande-

  24. -dels i form av ekonomiska kostnader,
    och dem kan man minsann mäta.

  25. Totalkostnaden för nerv- och hjärn-
    relaterade sjukdomar i Europa 2010-

  26. -uppgick till 800 miljarder euro.

  27. Det är alltså ungefär 6 900 miljarder
    kronor. En enorm summa.

  28. Förståelsen av hjärnan är alltså
    inte bara en vetenskaplig utmaning-

  29. -utan också
    en samhällsekonomisk utmaning.

  30. Stora utmaningar
    kräver stora satsningar-

  31. -och det här med hjärnforskning
    är väldigt inne just nu.

  32. EU vet om det. The Human Brain
    Project. Det satsas mycket pengar.

  33. Det senaste initiativet är BRAIN,
    Obamas satsning-

  34. -på Brain Research through Advancing
    Innovative Neurotechnologies.

  35. Vid Lunds universitet har vi
    vår egen satsning på neuroteknologi.

  36. Lite modestare vad gäller finansiella
    muskler, men vi är tidigare ute.

  37. På Neuronano Research Center,
    som koordineras av Jens Schouenborg-

  38. -arbetar vi med att utveckla neuro-
    teknologi, dagens och morgondagens.

  39. NRC är ett tvärvetenskapligt centrum,
    där ingenjörer-

  40. -neurovetare, neurokirurger, kemister
    och etiker jobbar tillsammans.

  41. Vi är beroende av att vara innovativa
    och skapa innovationer-

  42. -framför allt i gränslandet
    mellan teknologi och neurovetenskap.

  43. NRC började 2006, men många av oss
    har jobbat i samma lokaler i 30 år-

  44. -och sysslat med
    att karakterisera nervcellskretsar-

  45. -bland annat
    i ryggmärg och lillhjärna.

  46. Det är baserat på de kunskaperna
    som vi nu vill ta nästa steg:

  47. Att förstå vad som händer
    i levande livet i nervcellerna.

  48. Hur samtalar de med varandra?
    Hur kan vi lyssna av dem?

  49. Hur kan vi på så sätt förstå hjärnan?
    Hur kan vi ta oss an nervsjukdomar?

  50. De hjärnimplantat vi vill ta fram
    kan ha olika funktioner.

  51. Det första man tänker på
    är kanske inom neurorobotiken.

  52. Där försöker man läsa av hjärnans
    aktivitet med hjälp av elektroder-

  53. -och tolka vad cellerna försöker
    åstadkomma i form av rörelser.

  54. Detta kopplas
    till en robotarm eller en handprotes-

  55. -och på så sätt kan protesen
    styras av en person som är förlamad.

  56. För oss på NRC
    är det viktigaste med hjärnimplantat-

  57. -att skapa
    mer generella förutsättningar-

  58. -för att kunna hjälpa personer
    med sjukdomstillstånd i nervsystemet.

  59. Det vill vi göra genom att lyssna på
    och prata med hjärnans celler.

  60. Det är viktigt att kunna göra det
    under fysiologiska omständigheter-

  61. -i ett naturligt tillstånd,
    d.v.s. i den vakna hjärnan.

  62. Detta är viktigt för att förstå
    fenomen som smärta och inlärning-

  63. -som omöjligen kan studeras
    under narkos.

  64. Vad händer i hjärnan när vi har ont?

  65. Hur blir smärta kronisk? Hur
    övergår den från akut till kronisk?

  66. Hur kan vi lindra och bota smärta?

  67. Varför har så få läkemedel mot smärta
    utvecklats de senaste årtiondena?

  68. Smärta är ett komplext fenomen.

  69. Det har både motoriska,
    sensoriska och affektiva komponenter.

  70. Vad betyder detta?
    Jo, om man t.ex. har ont i en led-

  71. -påverkas hur man rör sig,
    det motoriska.

  72. Vi känner att det gör ont,
    det sensoriska-

  73. -och vi tycker att det är obehagligt,
    det affektiva.

  74. I de flesta vardagliga situationer
    hänger dessa aspekter av smärta ihop-

  75. -men inte alltid.
    De är delvis oberoende av varandra.

  76. Att förstå hur ont nånting gör-

  77. -eller hur effektiv
    en smärtlindrande drog är-

  78. -genom att titta på hur nåt rör sig
    eller rör sig mindre är ineffektivt.

  79. Inom NRC vill vi kunna lyssna av de
    celler där smärtan faktiskt upplevs-

  80. -för att få
    ett direkt mått på smärtan-

  81. -och därmed kunna mäta
    effektiviteten av smärtlindring.

  82. Minne och inlärning
    är centralt för vår tillvaro.

  83. Det handlar inte bara om
    att lära sig spela schack.

  84. Inlärningsmekanismer,
    cellernas förmåga att anpassa sig-

  85. -att förändra kommunikationen
    sinsemellan, är helt avgörande.

  86. Vi lär oss saker
    genom hela vår utveckling.

  87. Vi lär oss att kontrollera vår kropp,
    att relatera till andra människor.

  88. Inlärnings- och minnesmekanismer
    måste studeras i naturligt tillstånd.

  89. Det vill vi också göra inom NRC.

  90. Det här har stora implikationer,
    inte bara för minne och inlärning-

  91. -utan också för sjukdomstillstånd där
    minnet är drabbat, t.ex. alzheimer.

  92. Om vi vill förstå hur hjärnan
    fungerar, i både hälsa och sjukdom-

  93. -genom att lyssna på dess nervceller,
    och det finns hundra tusen miljoner-

  94. -var ska vi då börja titta?
    Det är inte så lätt.

  95. Lyckligtvis vet vi redan att olika
    delar av hjärnan gör olika saker.

  96. Det finns en pannlob, en nacklob,
    en hjässlob och en tinninglob.

  97. Utifrån de neurologiska symptom
    som patienter får från olika skador-

  98. -vet vi att en viss del av hjärnan
    har en viss funktion.

  99. Men det betyder inte att vi vet
    hur den delen av hjärnan fungerar.

  100. Vi måste tränga djupare.
    Vi måste titta på nervcellskretsarna.

  101. Vi måste studera förhållandet-

  102. -mellan beteenden
    och det som händer inne i hjärnan-

  103. -för att förstå hur nervcells-
    kretsars aktivitet skapar beteendet.

  104. För vissa beteenden, som när man
    bränner sig och drar bort handen-

  105. -förstår man ganska mycket om hur
    nervcellskretsens aktivitet påverkar.

  106. Men det är också den enklaste.

  107. När det gäller sånt som att klia sig
    i nacken är det inte lika lätt.

  108. Många muskler måste koordineras och
    många sensoriska inflöden inverkar.

  109. Vi måste integrera
    våra kunskaper om nervcellskretsarna-

  110. -och om själva nervcellerna.

  111. Och för att förstå nervcellerna
    måste vi känna till-

  112. -hur de är uppbyggda
    och hur de signalerar med varandra.

  113. En liten snabblektion: Nervcellen
    består av tre huvudsakliga delar.

  114. Dels är det dendriterna, som
    sträcker sig... De letar information.

  115. De samlar in information
    från cellens grannar-

  116. -som ibland är belägna nära
    och ibland långt bort.

  117. Informationen går sen till cell-
    kroppen, där den samlas och tolkas.

  118. När den har tolkat informationen
    skickar den i väg en signal i axonet.

  119. Axonet kan vara väldigt långt,
    trots att det är tunt.

  120. Vissa axoner sträcker sig från
    ryggmärgen till musklerna i lilltån.

  121. Det gäller att trycka på rätt knapp.

  122. Signaleringen i nervcellerna-

  123. -är dels sån att signalerna skickas
    med elektriska impulser längs axonet.

  124. Det är snabbt och tillförlitligt-

  125. -och lyssnar man tillräckligt nära
    kan man höra hur det sprakar.

  126. Ungefär som i en brasa
    en sen fredagkväll.

  127. Knatter, knatter, knatter.
    Så låter det.

  128. Sen snabbt nerför axonet
    och fram till synapsen-

  129. -kontaktpunkten
    mellan olika nervceller.

  130. Där är överföringen av information
    kemisk. Där går det långsammare.

  131. Så elektriskt, kemiskt.
    Snabbt, långsamt.

  132. Två sätt att signalera i hjärnan.

  133. De flesta mediciner som används
    i samband med olika hjärnsjukdomar-

  134. -verkar kemiskt. Det är läkemedel
    som påverkar synapserna.

  135. Möjligheten att påverka hjärnan
    elektriskt kvarstår.

  136. Det är också
    den elektriska egenskapen som gör-

  137. -att vi kan lyssna på och förstå
    hur hjärncellerna kommunicerar.

  138. Tillbaka till NRC.
    Vad är det vi vill göra?

  139. Jo, bland annat vill vi göra
    vävnadsvänliga elektroder.

  140. Elektroderna som vi lyssnar av
    cellerna med får inte skada vävnaden.

  141. Vi vill överföra signalerna
    telemetriskt.

  142. Från hjärnan bort till en dator
    utan att det behöver finnas sladdar.

  143. Vi behöver enorma mängder data, som
    måste systematiseras, analyseras.

  144. Och vi måste ha
    en framåtsyftande etisk debatt-

  145. -för att utröna hur vi
    ska handskas med kniviga situationer.

  146. Vävnadsvänliga elektroder är viktiga
    för att inte skada hjärnvävnaden-

  147. -och för att få en bra kvalitet i
    avläsningarna av nervcellsaktivitet.

  148. Och varför är det så problematiskt
    i vår hjärna?

  149. Det är problematiskt
    av följande skäl...

  150. Titta på den här personen.
    Hjärtat slår, lungorna rör sig.

  151. Andas in, andas ut. När hjärtat slår
    rör sig också hjärnvävnaden.

  152. Och när vi andas rör den sig
    på det sätt som ni ser nu.

  153. Mycket rörelse. Om en elektrod ligger
    där och skaver blir det skador.

  154. Vi vill kunna lyssna utan att störa.
    Det är en väldigt viktig princip.

  155. Ett sätt att handskas med detta
    är att ha otroligt tunna elektroder.

  156. Man bakar in dem i gel
    så att det blir stelt.

  157. Sen smälter gelen bort.

  158. Elektroden sätts in, backas
    och förankras med de små piggarna.

  159. Vi har alltså väldigt tunna
    elektroder som inte skadar hjärnan.

  160. De är förankrade
    så att de inte rör sig.

  161. Vi minimerar påverkan
    på hjärnvävnaden, men vi kan lyssna-

  162. -och förstå vad nervcellerna gör.

  163. En annan typ av elektrod är den här.

  164. I den här elektroden
    har vi tagit fasta på-

  165. -att cellerna i många av hjärnans
    strukturer är ordnade regelbundet.

  166. Genom att
    anpassa elektrodens utformning-

  167. -kan vi ha små registreringspunkter
    från många olika celler samtidigt.

  168. I framtiden kan man tänka sig
    att längst ut på elektroden-

  169. -sätta på en liten skog
    av små, små nanoskalespröt-

  170. -alltså spröt i nanoskala-

  171. -för att lyssna av de mest subtila
    signalerna från nervcellens delar.

  172. Tvärsöver den här cirkeln
    är längden fem tusendels millimeter.

  173. Det är väldigt litet.

  174. Men att kommunicera med hjärnan
    handlar inte bara om att lyssna.

  175. Det handlar också om
    att prata med hjärnan.

  176. Deep Brain Stimulation
    utnyttjas redan.

  177. Man sticker in elektroder i hjärnan
    och stimulerar.

  178. Det används vid motoriska sjukdomar,
    vid epilepsi-

  179. -och man hoppas kunna använda det
    också vid psykiatriska diagnoser.

  180. Men fortfarande använder man detta i
    de patienter där inget annat hjälper.

  181. Då tar man till DBS.

  182. Och fortfarande är DBS
    en ganska grov metod, trots allt.

  183. Det finns biverkningar-

  184. -och det finns problem
    som man kan åtgärda.

  185. Det är en aspekt som vi arbetar med
    inom NRC:

  186. Att utveckla elektroder som i stället
    för att ha få stimuleringspunkter-

  187. -och därmed vara mindre
    anpassningsbara, mindre flexibla-

  188. -har många stimuleringspunkter.

  189. Då kan man från olika
    stimuleringspunkter kombinera-

  190. -och därmed ibland aktivera
    vissa nervceller, ibland andra-

  191. -se vad som händer med patienten
    och anpassa.

  192. Minimera biverkningarna
    och maximera behandlingseffekten.

  193. Jag hoppas
    att jag har kunnat övertyga er-

  194. -om att vi kan lyssna på och prata
    med hjärnan, och vi bör göra det.

  195. En liten inblick
    i begreppet neuroteknologi.

  196. Dagens möjligheter är stora, men
    morgondagens möjligheter är hisnande.

  197. Men de här framstegen är inte
    lättköpta. Det finns inga genvägar.

  198. Det krävs omfattande kunskaper
    och långsiktigt arbete.

  199. Man måste vilja förstå hur hjärnan
    är uppbyggd, hur den fungerar-

  200. -planera noggrant och vara tålmodig.

  201. Tack för att ni lyssnade.

  202. Tack så mycket.
    - Finns det några frågor till Martin?

  203. Hur stor del av de hundra miljarder
    nervcellerna kan man titta på?

  204. Vet man vad signalerna betyder?

  205. Det är en bra fråga. Det finns många
    sätt att studera hjärnaktiviteten.

  206. När det gäller elektriska
    registreringar kan man använda EEG-

  207. -och då får man en massaktivitet.

  208. Fördelen är att det inte är invasivt.
    Det finns inga risker med EEG.

  209. Man får en övergripande bild,
    men man kan inte se detaljerna.

  210. Sen kan det vara mer invasivt. Man
    kan gå in och titta på nervceller.

  211. I takt med
    att man blir mer och mer specifik-

  212. -har man möjlighet att registrera
    från färre och färre celler.

  213. Därför är det är viktigt att plocka
    ut vilka celler man vill registrera.

  214. Just nu, med dagens teknologi, rör
    det sig kanske om hundratals celler.

  215. Så småningom
    kan det bli tusentals celler.

  216. Det ställer krav på elektroderna
    och på hur man hanterar data.

  217. Det var därför jag nämnde databasen.
    Neuroinformatiken ska utvecklas.

  218. Det är också viktigt, och det har man
    tagit fasta på i stora satsningar-

  219. -att systematisera, att beskriva.

  220. Inte bara skriva att "jag har
    registrerat från en nervcell"-

  221. -utan också säga exakt var den var,
    vilka egenskaper den hade-

  222. -vilket sensoriskt inflöde den hade.

  223. Så att olika forskares experiment
    kan jämföras med varandra.

  224. Kan du ge exempel på vad som händer
    när ni stoppar in nåt i hjärnan-

  225. -och försöker att prata
    med nervcellerna?

  226. Ja, det kan jag.
    Det kan hända nästan vad som helst.

  227. Om du stoppar en elektrod i en del
    av hjärnan som kontrollerar rörelser-

  228. -så utlöser man en rörelse.
    Är det en del av rörelsecentrum-

  229. -som har att göra med specifika
    rörelser, så får man små rörelser.

  230. Stoppar man ner en elektrod i en del
    av hjärnan som har att göra med syn-

  231. -kan man utlösa ljusblixtar.

  232. Om man stoppar elektroden i ett
    centrum som har att göra med minne-

  233. -kan man utlösa minnesbilder.

  234. Man kan få fram, om än
    inte på ett helt kontrollerat sätt-

  235. -nästan allt som är relaterat
    till hjärnans funktion.

  236. Ofta när man pratar om
    att stimulera hjärnan-

  237. -är det
    i relation till sjukdomstillstånd.

  238. Man går inte in och stimulerar
    i hjärnan för skojs skull.

  239. Det som jag beskrev nu görs t.ex. i
    samband med neurokirurgiska ingrepp.

  240. Patienten är vaken och man stimulerar
    för att lokalisera exakt var man är.

  241. I vanliga fall används stimulering-

  242. -på patienter där man med hjälp
    av stimuleringen kan lindra symptom-

  243. -eller påverka sjukdomsbilden.

  244. -Ja, då tackar vi Martin.
    -Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Prata med hjärnan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det rör sig i våra hjärnor. Hjärncellerna är i ständig rörelse och pratar och lyssnar, säger Martin Garwicz, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet. Vi vet mycket men måste förstå mycket mer om hur hjärnan fungerar för att kunna motverka nerv- och hjärnsjukdomar. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Hjärna, Medicin, Nervsystemet, Neurologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Bilarna laddas av vägen

Elmotorer har många fördelar, men laddningen tar tid och batterierna är tunga. Med elektrifierade vägar skulle bilarna kunna hämta energi när de körs. Mats Alaküla, professor i industriell elektroteknik vid Lunds universitet, menar att vi måste satsa på förnyelsebar energi och att elbilar och elvägar är en lovande lösning. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Kan stamceller bota?

Teknologin och metoderna finns, det som behövs är mer arbete, säger stamcellsforskaren Mattias Magnusson, forskare i medicin och genterapi. Han förklarar hur forskningen kring stamceller kan leda till mer effektiva läkemedel mot neurologiska sjukdomar och cancer.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

En bild eller tusen ord?

Hur avläser och tolkar vi bilder och information? Det styrs både av förkunskaper och av intresse, säger Jana Holsanova, forskare i kognitionsvetenskap. Med analys av ögonrörelser visar hon hur uppmärksamheten styrs. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Brusterapi mot adhd

Tysta klassrum kan försvåra inlärning för elever med uppmärksamhetsproblem, menar Sverker Sikström, professor i psykologi vid Lunds universitet. Han visar att medan plötsliga ljud kan störa kan ett jämnt brus förbättra uppmärksamheten hos vissa individer. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Adhd-utredning av vuxna

Bara de senaste femton åren har man kunnat utreda adhd hos vuxna. Psykologforskarna och terapeuterna Jan-Åke Jansson och Maria Holmqvist berättar om Lundamodellen, där läkare samarbetar med patient, psykolog och anhöriga för en så effektiv utredning som möjligt. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Den kallsinniga nosen

En kall hundnos satte igång forskarlusten. Ronald Kröger, professor i biologi, visar vilka funktioner den kalla nosen fyller och vad som kyler den. Nosen kan mer än lukta. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Higgspartikelns betydelse

Massa är energi och energi är massa. Som partikelfysiker studerar Leif Lönnblad, professor i teoretisk fysik, de allra minsta beståndsdelarna i atomer. Här förklarar han vad Higgspartikeln är och varför den är så viktig. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Spår av dinosaurier

Birger Schmitz, professor i geologi, berättar om spåren av dinosaurier. Katastrofer och massutdöenden har drabbat jorden ungefär var trettionde miljoner år, nu kan vi vara på väg mot ett nytt massutdöende, säger han. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Språkinlärningens mysterium

Sambandet mellan språk och tänkande är Peter Gärdenfors forskningsområde. Som professor i kognitionsvetenskap vet han hur vi lär oss och vad som påverkar språkinlärningen hos små barn. Arrangör: Lunds universitet. Inspelat i juni 2013.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Lärarens viktiga röst

En tredjedel av befolkningen har yrken där rösten är en förutsättning för utövandet. Viveka Lyberg Åhlander, logoped och forskare, efterlyser utbildning och forskning när det gäller lärares röst. Det finns forskning som tyder på att den påverkar barns förståelse och inlärning. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Framtidens transporter

Framtidens bränsle bör vara förnyelsebart, rent och utsläppsfritt. Dessutom ska det vara billigt. Hur ska det gå till och vad kan vara rimliga alternativ? Max Åhman, forskare i miljö- och energisystem, berättar mera. Inspelat i juni 2013. Arrangerat av Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Öppet lärande

Ett nytt och uppmärksammat begrepp i universitetsvärlden är MOOC - massive online open courses. En öppen kurs kan läsas av hundratusen studenter samtidigt. Det är både en demokratisk rättighet och en social innovation, säger Ebba Ossiannilsson som forskar om lärande via nätet. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Pedagogik mot samhällsklyftor

Mend the gap - överbrygg klyftan. Kring det konceptet har Cecilia Heule och Arne Kristiansen, forskare i socialt arbete, byggt en pedagogisk modell för socionomstudenter. Syftet är att öka förståelsen mellan grupper - exempelvis mellan socialarbetare och missbrukare. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Prata med hjärnan

Det rör sig i våra hjärnor. Hjärncellerna är i ständig rörelse och pratar och lyssnar, säger Martin Garwicz, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet. Vi vet mycket men måste förstå mycket mer om hur hjärnan fungerar för att kunna motverka nerv- och hjärnsjukdomar. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Framtidens energisnåla motorer

Förbränningsmotorn är och förblir det bästa alternativet, säger Per Tunestål, professor i förbränningsmotorer vid Lunds universitet. Men den måste utvecklas. När de fossila bränslena sinar blir alternativen intressanta. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Estetiska ämnen och lärande

Förändrar estetisk utövning våra hjärnor? Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid och konsertpianist, har tittat på enäggstvillingar för att se om det finns samband mellan musikalisk träning och inlärningsförmåga. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaI sängen med Anna

Du och jag och de andra

Krister, Julia, Andreas och Sofie är polyamorösa. Det innebär att de har flera sexuella och romantiska relationer som pågår samtidigt.

Fråga oss