Titta

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Om UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Forskare från Lunds universitet föreläser om aktuell forskning i olika ämnen. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013 : Spelifiering i lärandetDela
  1. Jag är lektor i språk, men har jobbat
    med högskolepedagogiska frågor-

  2. -under ett par år. Främst nätbaserat
    lärande i olika projekt.

  3. Men i dag ska jag prata om spel
    och spelifiering.

  4. "Gamification" på engelska.

  5. Det området har jag intresserat mig
    för och studerat de senaste två åren.

  6. Och...

  7. En anledning till mitt intresse-

  8. -var att jag läste en artikel
    om en reklamkampanj-

  9. -för ett tv-spel som heter Halo II
    som kom för ganska många år sen.

  10. Reklamkampanjen
    bestod av ett spel, kan man säga.

  11. Ett s.k. alternate reality game,
    ett spel som händer i verkligheten.

  12. Spelet var
    en reklamkampanj för ett annat spel.

  13. Spelet marknadsfördes
    med en tv-trailer.

  14. I slutet av trailern
    blinkade en länk till-

  15. -som en del uppmärksamma tittare såg.

  16. När de gick in på länken kom de till
    en sajt som hette "ilovebees.com".

  17. Det verkade vara en biodlingssajt
    som hade blivit hackad.

  18. Den ser ut så här.

  19. Besökarna upptäckte snart att det kom
    nya meddelanden i det här fönstret-

  20. -med olika gåtor och pussel
    som skulle lösas.

  21. Många besökare började sprida länken.

  22. Det startades forum för att
    kunna lösa pusslen och gåtorna.

  23. Man förstod att det var ett spel.

  24. De som samarbetade upptäckte att det
    var koder som skulle dechiffreras.

  25. De upptäckte att det gav koordinater
    till olika platser i hela USA.

  26. Också tider. Så de ställde sig på
    platserna på de angivna tiderna.

  27. De såg att det fanns en telefonauto-
    mat som ringde på den angivna tiden.

  28. Om de svarade i telefonen
    fick de av spelmakarna-

  29. -nya ledtrådar
    som tog dem vidare i spelet.

  30. Det slutade med
    en gratisvisning av spelet Halo II.

  31. En reklamkampanj, men det var
    fascinerande att så många...

  32. Sajten hade mellan två och tre
    miljoner besökare under tre månader.

  33. Ungefär 10 000 deltog i spelet
    som pågick runt USA.

  34. Det var till och med nån man som var
    vid en telefonautomat i en tornado.

  35. Han skulle egentligen
    befinna sig inomhus.

  36. Uppenbarligen engagerar sig folk
    mycket i spelet.

  37. Jag började fundera på vad som
    motiverar oss när vi spelar spel-

  38. -och hur vi kan samarbeta kring
    uppgifter på ett sätt man inte ser-

  39. -inom så många andra områden.

  40. Vad kan vi som jobbar med utbildning
    lära av det?

  41. Jean McGonigal är speldesigner
    i USA.

  42. En av upphovspersonerna
    till reklamkampanjen.

  43. Hon menar på att
    en genomsnittlig amerikansk ungdom-

  44. -kommer att ha spelat 10 000 timmar
    när de fyller 21 år.

  45. 10 000 timmar är väldigt mycket tid.

  46. Det är lika mycket tid
    som man är i skolan-

  47. -mellan femman och gymnasiet,
    eller high school.

  48. Det är även den tid en del anser att
    man behöver för att bli bra på nåt.

  49. Det står i Malcolm Gladwells bok
    "Framgångsfaktorer".

  50. McGonigal frågar sig vad det är
    som de som spelar mycket blir bra på.

  51. Hon tror att de blir bra på att vilja
    ta sig an en utmanande uppgift-

  52. -på väldigt kort varsel och de tror
    sig kunna utföra storverk.

  53. Hon kallar det en generation
    av "urgent optimists".

  54. Jag ska prata om nåt
    som heter spelifiering.

  55. Mycket av det jag säger i dag är sånt
    som vi som jobbar med utbildning-

  56. -redan känner till och arbetar med:
    motivation och lärande.

  57. Men man gör kanske inte
    kopplingen till spel.

  58. Jag ska prata om beröringspunkter
    mellan spel och utbildning.

  59. Negativa och positiva.

  60. Men först vill jag definiera ordet
    spelifiering eller gamification.

  61. En vanlig definition är: Användandet
    av speldesign och spelmekanismer-

  62. -i kontexter som inte har med spel
    att göra. Ett exempel från LinkedIn.

  63. När man registrerar sig måste man
    skriva in mycket om sig själv.

  64. Man laddar upp cv o.s.v.
    Alla gör inte det-

  65. -men grundarna vill ju det.

  66. Därför har de lagt in
    en "progress bar"-

  67. -eller "förloppsindikator" som jag
    hittade som svensk översättning.

  68. Min profil är ifylld till 90 procent.

  69. Man vet att många är mer benägna
    att göra färdigt en uppgift-

  70. -om man ser hur mycket man har kvar.

  71. Många av oss vill väldigt gärna
    bli klara med nåt.

  72. Om vi ser hur mycket som är kvar
    är vi mer benägna att göra klart det.

  73. Ett konkret exempel på nåt som man
    har tagit från spelvärlden-

  74. -och lagt in i ett sammanhang
    som inte har med spel att göra.

  75. Vad är speldesign och spelelement?

  76. Man pratar om speldynamik,
    spelmekanik och spelkomponenter.

  77. Speldynamiken och spelmekaniken
    driver spelet framåt.

  78. Det kan vara aktiviteter i spelet-

  79. -eller aspekter
    som är viktiga för spelmakarna.

  80. Det kan vara utmaningar och uppdrag.

  81. Det kan vara aktiviteter
    som handlar om att samarbeta.

  82. Det kan vara turelement.
    Det kan vara tävling, belöning o.s.v.

  83. Spelkomponenter
    är ofta mer konkreta saker-

  84. -som spelmakarna använder
    för att vi ska göra specifika saker.

  85. Det kan vara poängsystem.
    Det kan vara resultattavlor-

  86. -där vi ser hur vi ligger till jäm-
    fört med andra. Det kan vara badges.

  87. Märken som vi får för att vi utför
    specifika uppdrag.

  88. Det är ofta det som syns
    på ytan i spelen.

  89. Spelifiering har man börjat prata om
    ganska nyligen.

  90. Men det har pågått länge i t.ex.
    frequent flyer programs.

  91. Man får poäng när man flyger
    med ett bolag som man kan använda-

  92. -när man handlar nya biljetter
    eller i tax free.

  93. Det har kommit stort i sammanhang som
    både är kommersiella och inte är det.

  94. Ofta handlar det om
    att man lägger på de visuella...

  95. ...sakerna från spel, som poäng.
    Ett exempel från ett sportföretag-

  96. -som säljer armband
    som registrerar fysisk aktivitet-

  97. -som man får poäng för.

  98. Här uppe finns också "Chore Wars".

  99. Föräldrar eller familjen
    registrerar sina familjemedlemmar-

  100. -och så tävlar man om vem som diskar
    mest eller städar mest.

  101. Ett tips till alla föräldrar.
    Man får poäng för det.

  102. Det finns en sajt som heter
    freerice.com.

  103. Man låter besökarna göra glostester
    som anpassas efter ens egen förmåga-

  104. -i engelska.

  105. För varje rätt man får skänker sajten
    i samarbete med sponsorer-

  106. -mat till behövande i tredje världen
    under FN:s world food program.

  107. Det är också ett sätt
    att arbeta med olika nivåer i spel.

  108. Vi ska prata om spelifiering
    och utbildning.

  109. Det är viktigt att vi förhåller oss
    till spel när vi talar om utbildning-

  110. -för att alla som har barn som spelar
    eller spelar själv-

  111. -vet att spel kan uppsluka
    en person som spelar.

  112. Man kan bli trollbunden och det kan
    bli nästan beroendeframkallande.

  113. Det vill vi ju att lärarna ska känna.

  114. Det är ett sammanhang
    där man lär sig saker omedvetet.

  115. Man får snabb och tydlig feedback.
    Det får man inte jämt i skolan.

  116. Det kan ta ett par veckor. Men i spel
    får man det ofta omedelbart.

  117. Medan man i grundskolan,
    på gymnasiet eller på universitetet-

  118. -ofta inte vet
    varför man lär sig nåt...

  119. Barn får ofta höra att man måste
    kunna nåt när man blir äldre.

  120. När vi börjar med bråk
    måste du kunna detta.

  121. I spel vet man nästan jämt att man
    behöver kunskapen för nåt just nu.

  122. En uppgift som man ska utföra.

  123. Genom att spela spel utvecklar man
    förmågor som tålamod, disciplin-

  124. -samarbetsförmåga, tänka framåt.
    Tänka strategiskt.

  125. De förmågorna hinner man kanske inte
    jämt att hjälpa individer utveckla-

  126. -i skolan.

  127. I spel får man ofta försöka igen. Man
    får ofta hur många försök som helst.

  128. Man får bara börja om på samma nivå.

  129. Det är inte alltid tillåtet
    inom skola och universitet.

  130. Där har man ett begränsat antal
    försök och begränsad tid på sig.

  131. Det jag pratar om nu handlar inte om
    att vi ska spela mer spel-

  132. -eller spela mer spel i skolan.
    Det kallas ofta spelbaserat lärande.

  133. Där man använder spel
    för att lära sig t.ex. matte.

  134. Där använder man spel
    för att lära sig nåt.

  135. Det här handlar om
    att man använder spelmekanismer-

  136. -och utnyttjar spelmekanismer
    inom utbildning.

  137. Genom att studera spelmekanismer
    kan vi lära oss mycket om-

  138. -hur man engagerar sig
    i sitt eget lärande.

  139. Att vara nöjd med sina egna framsteg-

  140. -och det vill vi
    att elever och studenter känner.

  141. Jag vill titta på en gemensam aspekt
    för skolan och spelen.

  142. Det är belöningar.

  143. Vi såg exempel på poängsystem i spel.
    Vi kan jämföra det med betyg.

  144. Utanför skolan och spelen
    finns det ekonomiska incitament.

  145. Vi vet i dag att yttre belöningar-

  146. -som en klapp på axeln,
    pengar eller betyg-

  147. -inte fungerar i alla sammanhang.
    Många gånger kan de-

  148. -blockera vår inre motivation.
    Man känner yttre motivation.

  149. Det kan blockera vår inre motivation
    som vi känner när nåt är roligt.

  150. Man har kunnat se det i studier
    på barn som ritar.

  151. Som tycker om att rita. Man har haft
    två grupper och belönat-

  152. -en grupp för att de ritade. Man såg
    senare att gruppen som fick beröm-

  153. -ritade under kortare stunder
    och mindre kreativt-

  154. -än barn som inte fått belöning.

  155. Där kan man anta att belöningen
    blockerade den inre motivationen.

  156. Det kan man också se
    på vuxna blodgivare.

  157. Man har gett blodgivarna
    ett ekonomiskt incitament-

  158. -när de inte har fått det tidigare.

  159. Då känner blodgivarna
    ett mindre incitament-

  160. -för att de undrar
    om det är tillräckligt betalt.

  161. Tidigare har man gett för att man
    bidrar till ett gott syfte.

  162. I bra spel utnyttjar man inre
    motivation ofta väldigt väl.

  163. I bra spel lägger man nivån
    på en tillräckligt hög nivå-

  164. -för att det ska kännas nästan
    omöjligt att klara av en uppgift.

  165. Men man känner ändå
    att chansen finns att man klarar det.

  166. När man klarar uppgiften
    utsöndrar hjärnan dopamin-

  167. -som gör att vi känner tillfreds-
    ställelse och vi vill klara av mer.

  168. I bra spel belönar man
    att man har klarat av en uppgift-

  169. -med en ännu svårare uppgift.

  170. Ett exempel från utbildningsvärlden
    är Khan Academy.

  171. Det är en nätbaserad fri resurs
    för lärande.

  172. Det används också
    av många skolor i främst USA.

  173. Det är mest känt för videoresurser
    kring olika ämnen, t.ex. matte-

  174. -som i exemplet här.

  175. Men också för att man har tester.

  176. På olika nivåer inom t.ex. matte.

  177. Nivån är från lågstadiet
    till universitetet.

  178. Man kan börja med att lära sig
    klockan och uppåt.

  179. Man får träna på att göra olika
    tester, quizzar.

  180. Man får inte gå vidare
    förrän man har klarat nivån.

  181. Man får jobba
    på en nivå tills man klarat den.

  182. Det slumpas fram olika frågor.
    Det finns en stor mängd tester.

  183. Här utnyttjar man speltankesättet
    väldigt väl.

  184. Ni kan också se visuellt
    att det ser ut...

  185. Om några av er har spelat onlinespel
    som "World of Warcaft"-

  186. -använder man sig av träd
    där man har olika kunskaper-

  187. -där man placerar ut sina poäng för
    större chans att klara nästa nivå.

  188. Det påminner om spel visuellt.
    Även om man får poäng och märken-

  189. -som är konkreta spelelement
    när man klarar nåt på Khan Academy-

  190. -handlar drivet mycket om
    att man ser sig själv klättra uppåt.

  191. Ett annat exempel
    på den här typen av speldesign-

  192. -i utbildningssammanhang
    är sajten duolingo.

  193. Det är också en gratis resurs.
    Där kan man träna på ett språk.

  194. Här är ett exempel på spanska.

  195. Man kan gå in och träna på
    att översätta ord och meningar.

  196. Man kan delvis välja väg själv genom
    trädet, precis som på Khan Academy.

  197. Man kan fokusera på
    olika kunskapsområden.

  198. Framför allt jobbar de så att man får
    stor kontroll över sitt lärande.

  199. Man väljer ganska fritt
    hur man vill jobba.

  200. Men man måste också klara av nivån
    innan man får fortsätta med nästa.

  201. Så är det inte alltid i skolan. Man
    måste flytta till ett nytt område-

  202. -och man kan kanske inte stanna kvar
    på samma sak-

  203. -bara för att några elever kanske
    inte riktigt har uppnått den nivå-

  204. -som man behöver.

  205. Även duolingo använder
    de konkreta spelkomponenterna.

  206. En förloppsindikator där uppe.
    Man får poäng för det man gör.

  207. Men framför allt ser jag
    min progression tydligt visuellt här.

  208. Det intressanta med exemplen-

  209. -är att båda har influerats
    av god speldesign.

  210. Man utnyttjar glädjen man känner när
    man har klarat av en svår uppgift-

  211. -och får gå vidare.

  212. Den tyske spelforskaren Deterding
    har pratat om tillfredsställelsen-

  213. -och "flowet" som man känner
    när man har exakt rätt nivå.

  214. Utmaningen är svår nog
    för att jag inte blir uttråkad-

  215. -men lätt nog så att jag klarar det.

  216. Han säger att om jag klarar av
    att döda ett monster online-

  217. -spelar det ingen roll om jag får
    20 000 eller 10 000 poäng.

  218. Man kan dra paralleller till betyg.

  219. Det viktiga var att jag
    klarade av att döda ett monster-

  220. -som var svårare än det förra. Därför
    känner jag att jag uppnått nånting.

  221. Jag tror att spelifiering-

  222. -eller spel och att vi kan utnyttja
    spelteknik i andra sammanhang...

  223. Det handlar egentligen inte om spelen
    eller ny teknik.

  224. Utan mer om mänsklig psykologi-

  225. -och varför vi känner motivation
    för att lära oss nya saker.

  226. Jag tänkte avsluta med ett citat-

  227. -från en professor i media
    vid MIT, Henry Jenkins.

  228. Han lär ha sagt följande:
    Det värsta ett barn-

  229. -kan säga om skolarbete är:
    "Det är för svårt."

  230. Det värsta som ett barn kan säga om
    ett spel är att det är för lätt.

  231. Tack för mig.

  232. Textning: Jussi Walles
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Spelifiering i lärandet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Spel engagerar, trollbinder oss. Hur kan det användas i undervisningen? Genom att studera spel kan vi lära oss mer om motivation, säger Marita Ljungqvist, lärare i kinesiska samt forskare vid Lunds universitet. Hon jobbar med pedagogisk utveckling med speciellt fokus på spel som verktyg i undervisningen. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk metodik, Spel, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Bilarna laddas av vägen

Elmotorer har många fördelar, men laddningen tar tid och batterierna är tunga. Med elektrifierade vägar skulle bilarna kunna hämta energi när de körs. Mats Alaküla, professor i industriell elektroteknik vid Lunds universitet, menar att vi måste satsa på förnyelsebar energi och att elbilar och elvägar är en lovande lösning. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Kan stamceller bota?

Teknologin och metoderna finns, det som behövs är mer arbete, säger stamcellsforskaren Mattias Magnusson, forskare i medicin och genterapi. Han förklarar hur forskningen kring stamceller kan leda till mer effektiva läkemedel mot neurologiska sjukdomar och cancer.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

En bild eller tusen ord?

Hur avläser och tolkar vi bilder och information? Det styrs både av förkunskaper och av intresse, säger Jana Holsanova, forskare i kognitionsvetenskap. Med analys av ögonrörelser visar hon hur uppmärksamheten styrs. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Brusterapi mot adhd

Tysta klassrum kan försvåra inlärning för elever med uppmärksamhetsproblem, menar Sverker Sikström, professor i psykologi vid Lunds universitet. Han visar att medan plötsliga ljud kan störa kan ett jämnt brus förbättra uppmärksamheten hos vissa individer. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Adhd-utredning av vuxna

Bara de senaste femton åren har man kunnat utreda adhd hos vuxna. Psykologforskarna och terapeuterna Jan-Åke Jansson och Maria Holmqvist berättar om Lundamodellen, där läkare samarbetar med patient, psykolog och anhöriga för en så effektiv utredning som möjligt. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Den kallsinniga nosen

En kall hundnos satte igång forskarlusten. Ronald Kröger, professor i biologi, visar vilka funktioner den kalla nosen fyller och vad som kyler den. Nosen kan mer än lukta. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Higgspartikelns betydelse

Massa är energi och energi är massa. Som partikelfysiker studerar Leif Lönnblad, professor i teoretisk fysik, de allra minsta beståndsdelarna i atomer. Här förklarar han vad Higgspartikeln är och varför den är så viktig. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Spår av dinosaurier

Birger Schmitz, professor i geologi, berättar om spåren av dinosaurier. Katastrofer och massutdöenden har drabbat jorden ungefär var trettionde miljoner år, nu kan vi vara på väg mot ett nytt massutdöende, säger han. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Språkinlärningens mysterium

Sambandet mellan språk och tänkande är Peter Gärdenfors forskningsområde. Som professor i kognitionsvetenskap vet han hur vi lär oss och vad som påverkar språkinlärningen hos små barn. Arrangör: Lunds universitet. Inspelat i juni 2013.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Lärarens viktiga röst

En tredjedel av befolkningen har yrken där rösten är en förutsättning för utövandet. Viveka Lyberg Åhlander, logoped och forskare, efterlyser utbildning och forskning när det gäller lärares röst. Det finns forskning som tyder på att den påverkar barns förståelse och inlärning. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Framtidens transporter

Framtidens bränsle bör vara förnyelsebart, rent och utsläppsfritt. Dessutom ska det vara billigt. Hur ska det gå till och vad kan vara rimliga alternativ? Max Åhman, forskare i miljö- och energisystem, berättar mera. Inspelat i juni 2013. Arrangerat av Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Öppet lärande

Ett nytt och uppmärksammat begrepp i universitetsvärlden är MOOC - massive online open courses. En öppen kurs kan läsas av hundratusen studenter samtidigt. Det är både en demokratisk rättighet och en social innovation, säger Ebba Ossiannilsson som forskar om lärande via nätet. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Pedagogik mot samhällsklyftor

Mend the gap - överbrygg klyftan. Kring det konceptet har Cecilia Heule och Arne Kristiansen, forskare i socialt arbete, byggt en pedagogisk modell för socionomstudenter. Syftet är att öka förståelsen mellan grupper - exempelvis mellan socialarbetare och missbrukare. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Prata med hjärnan

Det rör sig i våra hjärnor. Hjärncellerna är i ständig rörelse och pratar och lyssnar, säger Martin Garwicz, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet. Vi vet mycket men måste förstå mycket mer om hur hjärnan fungerar för att kunna motverka nerv- och hjärnsjukdomar. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser 2013

Framtidens energisnåla motorer

Förbränningsmotorn är och förblir det bästa alternativet, säger Per Tunestål, professor i förbränningsmotorer vid Lunds universitet. Men den måste utvecklas. När de fossila bränslena sinar blir alternativen intressanta. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Frågor kring jämställdhet på högskola och universitet

Statsvetaren och genusvetenskapsläraren Malin Rönnblom säger bl.a. att de flesta satsningar på jämställdhet riktas mot kvinnor, och då underförstått att det är kvinnorna som måste ändas. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss