Titta

UR Samtiden - Döden en del av livet

UR Samtiden - Döden en del av livet

Om UR Samtiden - Döden en del av livet

Varje år dör 90 000 personer i Sverige. 100 mördas och ungefär 4000 dör en onaturlig död. Hur vi hanterar döden skiljer sig mellan individer och kulturer, och också över tid. På teman som rätten till vår egen död och sorg i bilderböcker och sociala medier talar en rättsläkare, en professor i etisk medicin, en litteraturforskare, en forskare i religionssociologi och en religionshistoriker. Vetenskapsrådets kvartalsseminarium om döden spelades in i maj 2013. Moderator: Kerstin Sahlin.

Till första programmet

UR Samtiden - Döden en del av livet: Rätten till sin egen dödDela
  1. Forskningens framsteg har lett till-

  2. -att de döda lever allt längre,
    också när de är sjuka.

  3. Nej, vad sa jag? Människor
    lever allt längre. Sa jag "de döda"?

  4. Det ställer oss naturligtvis
    inför många frågor.

  5. Hur ska vi hantera den sista tiden i
    livet? Och kanske ännu mer brännande:

  6. Ska vi själva ha rätt att bestämma när
    och hur vi ska dö?

  7. Det är etiska frågor,
    det är brännande frågor.

  8. Vi behöver kunskaps- och värderelaterade
    argument-

  9. -för att hantera de här frågorna.

  10. Det handlar förstås inte om tyckande-

  11. -utan det här är föremål för mycket
    internationell, etisk forskning.

  12. Det handlar också om
    vilken roll den sjuka individen har.

  13. Vilken roll spelar läkare och annan
    personal i dessa ställningstaganden?

  14. Hur mycket ska vi reglera
    den etiska hållningen i vården-

  15. -i förhållande till döden?

  16. En av de främsta experterna
    på området är Göran Hermerén-

  17. -som är professor emeritus i medicinsk
    etik vid Lunds universitet.

  18. Görans föreläsning har titeln
    "Rätten till den egna döden".

  19. Tack för de vänliga orden, Kerstin.

  20. Det är naturligtvis så
    att rätten till den egna döden-

  21. -inte är nån enkel fråga.
    Den ingår i ett större frågekomplex.

  22. Vi har hört en del om att döden är
    en del av livet, och visst är det så.

  23. Samtidigt kan man ställa det
    mot den antike filosofens påstående:

  24. "Där jag är är icke döden
    och där döden är är icke jag."

  25. Samtidigt är dessa påståenden
    inte helt enkla att förena.

  26. Det finns
    en viss spänning mellan dem.

  27. Det finns ju böcker
    om att få hjälp att dö.

  28. Bakgrunden är kartläggningar
    av vad äldre är rädda för-

  29. -plus frågor
    av den typ som jag har listat här.

  30. Gör medicinens framsteg att den kan
    komma i konflikt med sina egna mål?

  31. Finns det en verklighet i vården
    som lagstiftarna blundar för?

  32. Finns det brister i den palliativa
    vården, brister gällande tillgången?

  33. Är den ojämnt fördelad?

  34. Huvudfrågan för mitt föredrag
    är rätten till den egna döden.

  35. Finns det en sån rätt, vad grundas den
    på och kan den komma i konflikt-

  36. -med andra intressen och rättigheter?

  37. Syftet är att redovisa argument
    och diskutera vad de visar-

  38. -och inte
    att argumentera för en egen position.

  39. Jag har en sån,
    och jag har redovisat den i skrift.

  40. Jag kommer att antyda vad den går ut på,
    men det står inte i centrum.

  41. En utgångspunkt för diskussionen
    är hur vården i livet slut fungerar.

  42. Jag väljer den därför att självmord-

  43. -även om det rubricerades som onaturliga
    dödsfall tidigare i dag-

  44. -ändå är okontroversiellt i den meningen
    att det är avkriminaliserat-

  45. -och få skulle bestrida att det finns
    etiskt försvarbara självmord.

  46. Därmed inte sagt
    att alla självmord är oproblematiska.

  47. Man måste se om det finns problem, så
    att vi inte diskuterar nåt påhittat.

  48. Då kan man ha hjälp
    av det här beslutsträdet.

  49. Vi har frågan "Är alla patienter nöjda
    med vården i livets slut?"

  50. Om svaret är nej, finns det då ett behov
    av hjälp till fridfull död?

  51. Om svaret är ja, finns det
    sätt att tillgodose dessa behov?

  52. Är dessa tillräckliga här och nu?

  53. Om svaret är nej, vad kan vi då göra?

  54. Och finns det alternativ
    om inte alla är nöjda?

  55. Några alternativ är ju väletablerade i
    både svensk och annan sjukvård-

  56. -som att avbryta eller underlåta
    behandling eller att satsa på hospis.

  57. Andra är mer kontroversiella, som
    terminal eller palliativ sedering-

  58. -läkarassisterat självmord
    och eutanasi.

  59. Alla dessa alternativ
    är förknippade med villkor.

  60. "Under förutsättning att...",
    "Såvida inte...", "Endast om..."

  61. Det finns alltid
    inskränkningar och förutsättningar.

  62. Läkaren har olika roller
    i de olika varianterna.

  63. Talar vi om eutanasi
    är det läkaren som utför handlingen.

  64. Vid läkarassisterat självmord ställer
    läkaren redskap till förfogande.

  65. Redskapen kan bestå i
    att läkaren skriver ut tabletter.

  66. Läkaren kan söva ner patienten genom
    palliativ eller terminal sedering.

  67. Sen har vi självmord,
    som patienten utför själv.

  68. Läkaren vet inte och hindrar inte
    och har alltså ingen roll där.

  69. Vilka är då de viktigaste argumenten för
    och emot de olika alternativen?

  70. Ska dessa argument prövas kritiskt
    ställer man sig tre frågor.

  71. Dels "Vad visar argumenten?",
    om argumentens relevans.

  72. Dels argumentens hållbarhet.

  73. Man måste också fråga
    om några argument fattas.

  74. Det kan ju bli missvisande
    om man hoppar över viktiga aspekter.

  75. All kunskap finns ju inte i böcker...
    Det är mitt nattygsbord här.

  76. All kunskap finns inte i böcker.
    Det finns kunskap "att" och "hur".

  77. Vid sidan av olika sorters kunskaper
    spelar också värderingar en roll.

  78. Kunskaper från olika håll
    behövs för ställningstagandet-

  79. -liksom tydligt redovisade värderingar.

  80. I den meningen
    är etisk forskning tvärvetenskaplig.

  81. Man ställer sig fyra grundläggande
    frågor inför ett etiskt problem:

  82. Vad vet vi? Vad vill vi?
    Vad kan vi? Vad bör vi?

  83. Jag kommer att gå igenom dem.

  84. Det gäller också
    att tydliggöra beträffande vad.

  85. Man måste klargöra vad problemet är och
    vilka alternativ som finns.

  86. Det är viktigt att skilja mellan
    döendet, dödsögonblicket och döden.

  87. Är det då en kontroversiell fråga
    som diskuteras, vilket ju detta är-

  88. -så måste man redovisa vilka som
    är "vi". Vad vet, vill och kan vi?

  89. "Vi" kan stå för olika personer
    och särskilt om meningarna är delade.

  90. En bra utgångspunkt är att fundera på
    hur man själv skulle vilja ha det-

  91. -och försöka motivera det
    för sig själv och sina närmaste.

  92. Och vara beredd på att man
    kan ändra sig under livets gång.

  93. Vad vet vi då allmänt? Att människor
    blir allt fler och allt äldre-

  94. -att många äldre har många diagnoser,
    att sjukdomspanoramat ändras.

  95. Vi känner till regelverket. Eutanasi
    tillåts i vissa europeiska länder.

  96. Läkarassisterat självmord är tillåtet
    i den amerikanska delstaten Vermont.

  97. Vi har hört en del om dödsorsaks-
    statistikens tillförlitlighet.

  98. Vi vet också att allt fler människor dör
    i sjukhusmiljöer.

  99. Det finns
    en del viktigt kunskapsunderlag.

  100. Här är två böcker som är viktiga, "Hur
    vi dör" och "Den utmätta tiden".

  101. De handlar om lite olika saker.

  102. I den första är det en självkritisk
    läkare som ser tillbaka på sitt liv.

  103. Den andra och tredje punktsatsen handlar
    om en 92-årig patient-

  104. -som opererades av den här läkaren.

  105. "När hon kunde tala igen lät hon mig
    förstå vilket fult trick det varit"-

  106. -"att inte låta henne dö. För henne var
    ingreppet inte värt sitt pris"-

  107. -"oavsett hur framgångsrikt det var. Jag
    var inte klok nog att inse det."

  108. "Min behandling av miss Welch
    utgick mer från mina egna mål"-

  109. -"och från min vedertagna yrkeskod som
    kirurg."

  110. Vad vill vi, då, beträffande slutet? Det
    finns en del studier om det.

  111. Vi vill ha en värdig, fridfull och
    smärtfri död, omgiven av våra nära.

  112. Vi vill ha inflytande över
    vad som sker. Vi vill veta sanningen.

  113. Om vi inte kan få allt detta måste vi
    fundera på vad dessa ideal står för-

  114. -vad det innebär
    att ha en värdig död-

  115. -att ha inflytande
    och att få veta sanningen.

  116. Vi får vikta dessa saker i betydelse om
    vi inte kan få allt.

  117. "Det vill jag i första hand satsa på,
    sen det, sen det."

  118. Majoriteten av de tillfrågade
    i en irländsk undersökning...

  119. Jag väljer Irland
    därför att det är ett katolskt land.

  120. De ansåg att kompetenta personer har
    rätt att vägra medicinsk behandling-

  121. -även om det innebär deras egen död.

  122. De flesta fäste också större vikt
    vid livskvalitet än vid livets längd.

  123. En del mycket gamla och mycket unga
    ansåg att allt skulle göras-

  124. -för att hålla dem vid liv
    så länge som möjligt.

  125. Det här är ju inte nya problem.

  126. Vi har reflekterat över döden och
    förhållit oss till den på olika sätt.

  127. Jag rekommenderar Philippe Aries
    "Western Attitudes towards Death:"

  128. "From the Middle Ages
    to the Present".

  129. En annan bok är "Euthanasia and Law in
    the Netherlands".

  130. -som kom för femton år sen ungefär.
    Det intressanta med Holland-

  131. -är att sen denna bok kom har saker och
    ting studerats och utvärderats.

  132. Det finns nu
    en väldigt omfattande litteratur-

  133. -så vill man ha reda på praxis
    och vad folk tycker är det lätt.

  134. Man behöver inte bygga på anekdoter.

  135. Vad kan sjukvården åstadkomma?
    Jo, smärtlindring, fridfull död-

  136. -i det enskilda fallet. Då kan man säga
    "yes, we can". Metoder finns.

  137. Men finns de överallt? Hur är det med
    tillgång på opiater t.ex. i Uganda?

  138. De finns inte överallt
    och de finns inte för alla.

  139. Ur ett befolkningsperspektiv
    är bilden blandad.

  140. I det enskilda fallet går det
    att lösa, men inte generellt.

  141. Då är också frågan hur det är med
    alternativanvändning av resurserna.

  142. Vad kan vi få för pengarna
    om vi satsar dem på nåt annat?

  143. Vad bör vi och varför?
    Resurserna är ju inte obegränsade.

  144. Det är därför viktigt att synliggöra
    alternativen när vi diskuterar.

  145. Försök har gjorts. Jag talar gärna om de
    allmänna mänskliga rättigheterna-

  146. -och tillämpar dem på olika problem, men
    det är inte alltid framgångsrikt.

  147. Det löser problemet om vägen lyckas,
    men jag tror inte den är framkomlig-

  148. -för man flyttar problemet
    till en annan fråga:

  149. Är det en mänsklig rättighet att få dö
    på ett sätt snarare än ett annat?

  150. Det är inte helt enkelt att visa det.

  151. Man måste kunna koppla svaret på det
    till de mänskliga rättigheterna-

  152. -och det är många glapp
    i den argumenteringen.

  153. Det finns ingen genväg här.

  154. Man måste titta
    på de grundläggande argumenten.

  155. Då vill jag skilja
    mellan fyra typer av argument-

  156. -och det finns variationer
    och kombinationer av dem.

  157. Den första gruppen
    är autonomiargument.

  158. Det är såna som baseras på principen om
    rätten till självbestämmande-

  159. -alltså att den sjuke, patienten-

  160. -har rätt att själv
    ha inflytande över sin sista tid.

  161. Sen har vi såna som baseras på principen
    om att minska lidande.

  162. Det kallar jag barmhärtighetsargument
    och det är väldigt annorlunda.

  163. Sen har vi argument som baseras på-

  164. -principen att vad som är i patientens
    eget intresse ska göras.

  165. Till sist har vi argument som baseras på
    principen om människans värdighet.

  166. Dessa värdighetsargument
    ska jag ta upp lite mer ingående.

  167. Jag börjar med respekt för personen,
    grund för rätten att bestämma själv.

  168. Denna typ av argument tolkas
    på olika sätt i olika kulturer-

  169. -i vår kultur som individuellt
    självbestämmande, i andra kulturer-

  170. -som ett kollektivt självbestämmande.
    Gruppen, familjen, klanen bestämmer.

  171. Här finns ju möjliga konflikter
    med andras rätt.

  172. Att patientens vilja bör respekteras
    bygger på ett antal förutsättningar.

  173. Dels att patienten
    har uttryckt en vilja-

  174. -att han eller hon
    var beslutskapabel vid denna tid-

  175. -och har haft
    möjlighet att ändra sig.

  176. Det andra argumentet
    är att lindra lidande och smärta.

  177. Lidande och smärta är olika saker
    och kan tolkas på olika sätt.

  178. Målet har olika vikt i olika kulturer
    och det finns restriktioner.

  179. Man minskar inte lidandet hos somliga på
    andras bekostnad.

  180. För att göra det som är i patientens
    intresse måste vi veta vad det är-

  181. -och vilka insatser som leder till att
    detta mål uppnås.

  182. Bägge dessa saker är problematiska, för
    det finns gap i våra kunskaper.

  183. Sen kommer jag till det svåraste
    argumentet: människovärdesprincipen.

  184. Den är en viktig princip i många
    internationella deklarationer-

  185. -t.ex.
    i Europarådets Oviedokonvention.

  186. Den är relaterad
    till kantianska idéer-

  187. -om att människor aldrig ska användas
    enbart som medel för andra-

  188. -utan alltid också som mål.

  189. Principen kan uppfattas som grund
    för de mänskliga rättigheterna.

  190. Därför att alla har ett människovärde
    har vi också mänskliga rättigheter-

  191. -för att uttrycka det enkelt.

  192. Det här argumentet är lite flertydigt.
    Tolkat på ett sätt-

  193. -är det ett argument för att ovärdigt
    slut på livet bör förhindras.

  194. Det är inte människovärdigt
    att dö liggande i sitt eget träck-

  195. -plågad av smärta, utan möjlighet
    att förstå eller kommunicera.

  196. Då används ju argumentet
    på den sidan, för att korta av livet.

  197. Tolkat på ett annat sätt innebär det att
    vi bör bevara mänskligt liv.

  198. Den principen förbjuder medicinska
    insatser som förkortar livet-

  199. -oavsett om detta sker avsiktligt-

  200. -eller om man är medveten om att
    insatsen sannolikt förkortar livet.

  201. Det är inte den primära avsikten, men
    man inser att resultatet blir detta.

  202. Den fråga som ju då
    kommer i kölvattnet är:

  203. Bevara och förlänga liv
    - till vilket pris?

  204. Man kan tolka principen som absolut:

  205. Oavsett konsekvenser har vi aldrig rätt
    att förkorta mänskligt liv.

  206. Det leder till att livsuppehållande
    behandling inte får avbrytas-

  207. -även om den är smärtsam eller
    kompetenta personer protesterar.

  208. En mer rimlig tolkning
    av argumentet om människovärdet-

  209. -är som en sorts tumregel,
    en prima facie-princip.

  210. I regel är det fel
    att inte bevara liv-

  211. -men i speciella situationer
    kan andra intressen väga tyngre.

  212. Det är en regel
    som man avviker från ibland.

  213. Frågan är nu:
    De här fyra argumenten-

  214. -tillämpade på de olika alternativen,
    vad visar de?

  215. Och hur ska
    konflikter mellan dem lösas?

  216. Jag har stor respekt för dem som fäster
    olika vikt vid dessa argument-

  217. -och rangordnar dem på skilda sätt-

  218. -för det finns inte bara ett
    etiskt godtagbart svar.

  219. Jag har mindre respekt för att bygga
    argumentering på anekdotisk evidens-

  220. -och för dem som låtsas
    att allt är bra som det är.

  221. Jag känner till alltför många fall där
    folk har dött på ett sätt-

  222. -som inte är värdigt,
    fridfullt eller rimligt smärtfritt.

  223. Det finns nåt att diskutera och man kan
    komma fram till olika slutsatser.

  224. Det finns ett antal aspekter
    som jag tycker är viktiga:

  225. Finns det effektiv smärtlindring
    för alla på sjukhus och äldreboenden-

  226. -alltså där människor dör?

  227. Kan existentiella behov
    vid livets slut tillgodoses för alla-

  228. -genom exempelvis palliativ vård?

  229. Svarar man ja på dessa frågor
    undermineras några vanliga argument-

  230. -för palliativ sedering, läkar-
    assisterat självmord och eutanasi.

  231. Andra aspekter är: Finns risk för
    missbruk och negativa konsekvenser-

  232. -exempelvis indikationsglidning,
    att vårdpersonal avtrubbas-

  233. -att satsningar på att förbättra
    palliativ vård avstannar-

  234. -att förtroendet mellan läkare
    och patient undermineras.

  235. Om man svarar ja på dessa frågor
    förstärks några vanliga skäl-

  236. -mot palliativ sedering, läkar-
    assisterat självmord och eutanasi.

  237. På dessa områden finns det mycket tro
    och lite vetande.

  238. Mycket spekulation, lite vetande. Det
    illustrerar det viktiga samspelet-

  239. -mellan kunskapsrelaterade
    och värdebaserade argument.

  240. En bra bok som ersätter
    en del av spekulationen med vetande-

  241. -är Sumners
    nyligen till svenska översatta bok.

  242. Där finns det en initierad diskussion om
    kunskapsläget på dessa punkter.

  243. Nu kommer jag till min personliga åsikt,
    som jag vill antyda nåt om.

  244. Det finns situationer när en läkare som
    hjälper en patient över gränsen-

  245. -inte bör klandras moraliskt,
    om döden är nära förestående-

  246. -det inte finns smärtlindring eller
    förutsättningar för en värdig död-

  247. -och detta är vad patienten
    upprepade gånger har begärt.

  248. Hur detta sen ska regleras juridiskt
    är en svår nöt.

  249. Där är sjukvårdssystemet och
    kontinuiteten med läkarbesök viktigt.

  250. I Holland har man en familjeläkare
    som följer familjen över tid.

  251. Det är en förutsättning för att
    en holländsk lösning ska fungera.

  252. Det finns många faktorer runtomkring att
    ta hänsyn till-

  253. -när man ska reglera detta juridiskt.

  254. Distinktionen mellan aktiv och passiv
    eutanasi är också alltför oklar-

  255. -för att ligga till grund
    för reglering.

  256. Det är viktigt att ange,
    om man ska föra en bra debatt-

  257. -under vilka betingelser man skulle vara
    beredd att ompröva sina åsikter.

  258. Och då vill jag visa
    bilden över viktiga aspekter igen.

  259. När jag skriver om detta... Beroende på
    de kunskaper man får fram-

  260. -skulle jag kunna tänka mig
    att ändra åsikt i nån viss riktning.

  261. Kunskapsläget har betydelse
    för hur man ställer sig.

  262. Tjugo minuter, Kerstin. Tack.

  263. Jag vill inte tacka dig primärt
    för att du höll tiden-

  264. -utan för att det var
    en fantastiskt fin föreläsning-

  265. -och en föredömlig lektion
    i etisk analys.

  266. Diskussionsfrågor, kommentarer?

  267. Rickard Ljungberg heter jag.

  268. Hur ofta ställs läkarna
    inför den här situationen?

  269. -Att de får frågan av en patient?
    -Nja, generellt...

  270. På den tiden jag studerade situationen i
    Holland var det så-

  271. -att på ett år var det
    6 000 som begärde och 2 000 som fick.

  272. Alla som begär får det alltså inte.
    Det är ungefär de proportionerna-

  273. -men jag kan inte
    ange några siffror för Sverige.

  274. Eftersom inte detta är tillåtet
    i Sverige finns det ingen statistik.

  275. Stora mörkertal,
    skulle jag tänka mig.

  276. Jag tyckte att det var ytterligare en
    som räckte upp handen.

  277. Sara Pellving,
    Jordiska borgerlig begravning.

  278. Hur har din syn på det här utvecklas
    under tiden du har forskat på det?

  279. Har du blivit mer positiv
    eller har det gått upp och ner-

  280. -och vad är det som har gjort
    att det har förändrats?

  281. Det har nog gått lite upp och ner, men
    inte åt nåt entydigt håll.

  282. Det har spelat stor roll
    vad jag då har läst-

  283. -om hur det fungerar i olika länder.

  284. Grundtanken var från början
    kanske mer positiv.

  285. Jag såg färre komplikationer förr, men
    jag är i grunden positiv.

  286. Jag tycker att detta ska utredas, för
    det fungerar inte tillräckligt bra.

  287. Plus att patientens rätt att bestämma
    spelar en allt större roll.

  288. Det har fått allt större spelrum
    på alla möjliga andra områden-

  289. -varför inte på detta område?
    Det är svårt att motivera-

  290. -varför man skulle göra undantag för
    personers beslut om sin sista tid-

  291. -när man fäster så stor vikt vid
    vad de tycker på många andra områden.

  292. Jag är positiv, för jag tror på
    människors rätt att bestämma.

  293. Men en tydlig tendens
    är att många är positiva till det-

  294. -men att när de hamnar i det läget,
    har många läkare sagt-

  295. -vill de allra flesta förlänga.
    Det är en intressant aspekt.

  296. Som du minns sa jag ju "var beredd på
    att du kan ändra åsikt".

  297. Jag har ju plockat bort vissa bilder
    också, för att hålla tiden-

  298. -och en av dem var om svårigheten att
    veta vad patienten egentligen tycker.

  299. Man kan ändra sig, och många gör det.

  300. Det finns en gräns. Man är kompetent och
    skriver ett livsslutstestamente-

  301. -och sen går man in i dimman.

  302. Vilken vikt ska man då fästa vid
    vad man skrev när man var kompetent?

  303. Hur ska detta ställas mot-

  304. -vad vårdpersonalen tycker
    ligger i patientens eget intresse?

  305. Det är svårt när man har evidens
    som drar åt lite olika håll.

  306. Då är det ju bra
    att tala med sina anhöriga tidigt.

  307. Det är bra att ha ett system
    där en viss läkare följer en-

  308. -och vet vilka värderingar
    som är fast rotade i personligheten-

  309. -och vilka som är mer tillfälliga. Men
    det finns gränsdragningsproblem.

  310. Vi har ju inte samlats här
    för att diskutera nåt som är enkelt.

  311. -Hej.
    -Hej.

  312. Mycket fin föreläsning. Det här är
    nånting som ligger i etisk balans.

  313. Min fråga är: Hur ställer sig den fria
    viljan, mänskliga rättigheter-

  314. -när man har eutanasi och självmord?

  315. Jag vet att det
    finns olika regelverk i olika länder.

  316. Det här är förbjudet i Sverige,
    man ska förhindra självmord.

  317. Men det diskuteras i olika länder att
    "jag väljer att dö när jag vill dö"-

  318. -så hur ställer sig den fria viljan mot
    de regelverk som finns-

  319. -och hur är diskussionen
    i Sverige jämfört med andra länder?

  320. I USA finns det såna här diskussioner
    ibland. Läkare kan säga nej-

  321. -till assisterat självmord
    och eutanasi.

  322. Om man ska ha ett sånt system måste man
    också tänka på den problematiken.

  323. Läkaren måste ha rätt att säga nej, och
    så är det i många länder.

  324. Så är det också i Sverige för abort.
    Om en läkare inte vill utföra det-

  325. -får klinikchefen
    se till att en annan stiger fram.

  326. Man kan tycka olika saker om detta, men
    alla som förespråkar det-

  327. -tänker nog att nåt i stil med detta
    måste finnas.

  328. Var går gränsen
    mellan eutanasi och självmord?

  329. Det är en viktig gräns.
    I Oregon t.ex. är eutanasi förbjudet-

  330. -men läkarassisterat självmord tillåtet.

  331. Vid eutanasi är det läkaren
    som hjälper patienten över gränsen.

  332. Vid läkarassisterat självmord
    skapar läkaren förutsättningarna-

  333. -t.ex. genom att skriva ut tabletter som
    patienten har tillgång till.

  334. Läkaren har ingen aktiv roll i att
    patienten ska hjälpas över gränsen.

  335. Ibland filmar man det
    för att göra helt klart-

  336. -att det är patienten själv
    som har tagit tabletterna.

  337. Får jag ställa en fråga här?

  338. Du pekar ju tydligt på att
    läkarnas roll här är oerhört central.

  339. Du arbetar ju mycket med läkare.

  340. Undervisas läkare, i dagens utbildning,
    kring de här frågorna?

  341. Man tar ju upp det
    i läkarutbildningen.

  342. Det är två saker som är intressanta.

  343. Det finns en attitydskillnad
    mellan allmänheten och läkarna.

  344. Allmänheten
    är mer positiv än läkarna.

  345. Mellan yngre och äldre läkare
    finns det också en skillnad.

  346. Yngre är mer positiva än äldre.

  347. Men alla får i utbildningen
    nån kunskap om vad det handlar om.

  348. Begreppen,
    debatten och argumenten presenteras-

  349. -kanske på olika sätt,
    men nåt inslag om detta finns.

  350. Varsågod.

  351. Elisabeth Bergdahl, FOU nu, forskare.

  352. Du nämnde att palliativ vård
    inte är jämnt fördelad-

  353. -och den är ju faktiskt inte
    jämnt fördelad över hela landet.

  354. Sen bör man skilja på specialiserad och
    allmän palliativ vård.

  355. Men det större antalet som dör
    är ju faktiskt de äldre-

  356. -som kanske är mer beroende
    av den allmänna palliativa vården.

  357. Kanske, det här är bara en kommentar
    till dig, ska vi fundera lite på-

  358. -och se till så att både den allmänna
    och specialiserade palliativa vården-

  359. -fungerar fullt ut i landet,
    innan vi börjar prata om det här.

  360. Jag håller inte med om detta. Man
    kan inte vänta med det ena för att...

  361. Man kan uttrycka det fräckt,
    men jag ska avstå från det...

  362. ...inser jag.

  363. Man måste satsa på bägge två. En av de
    skrönor som förts fram i debatten-

  364. -är att Holland saknar palliativ vård
    för att man har satsat på eutanasi.

  365. Men det finns både palliativ vård
    och eutanasi i Holland.

  366. Jag är en varm anhängare av palliativ
    vård, både allmän och specialiserad-

  367. -och det är tydligt att framför allt den
    specialiserade är underförsörjd.

  368. Det satsas för lite på det.

  369. Vi har ju goda resurser i Stockholm-

  370. -och vi
    har många forskare ute i landet...

  371. Jag talar om antalet platser. Nyligen
    fanns det åtta platser i Lund-

  372. -vilket i en stad på över 100 000 där
    många är äldre är alldeles för lite.

  373. Men tycker du
    att man ska välja självmordet-

  374. -för att det inte finns
    en god palliativ vård?

  375. Jag skulle akta mig noga för
    att ge allmänna råd i den frågan.

  376. Det måste vara ett individuellt val.

  377. Jag väljer
    hur jag vill sluta mitt liv.

  378. Väljer du självmord sätter inte jag mig
    till doms över dig.

  379. Det ska finnas en bra palliativ vård.

  380. Sen handlar det om resurser
    och alternativanvändning.

  381. Vad får vi om vi i stället satsar på
    förebyggande insatser, och så vidare.

  382. Men vi ska satsa på...

  383. Målet är att hjälpa så många som möjligt
    till en värdig, fridfull död.

  384. Det finns olika vägar att uppnå det och
    dem bör vi försöka hålla öppna.

  385. Du kan... Jaha.

  386. Då passar jag på medan hon går runt.

  387. Du kommenterade diskussionen, sa att det
    är mycket tro och lite vetande.

  388. Kan vi genom ökad forskning
    vända det-

  389. -eller finns det nån egen kraft här som
    gör att det blir mer tro?

  390. Jag tror att man genom forskning kan
    täppa till en del kunskapsluckor.

  391. Till exempel en sån spekulation som-

  392. -att nåt alternativen skulle påverka
    förtroendet för läkaren.

  393. Alltså, skulle man öppna
    för eutanasi, hävdas det ibland-

  394. -skulle det påverka förtroendet
    negativt. Det är ju en gissning.

  395. Det kan man ta reda på,
    och det vore kanske bra.

  396. Det finns lite studier
    redovisade i Sumners bok-

  397. -som ersätter en del av spekulationerna
    med "hard facts".

  398. Det är svårt att undersöka, men det
    finns mycket man kan ta reda på-

  399. -för att stå på säkrare grund
    när man tar ställning.

  400. Mycket samhällsvetenskaplig forskning
    kan göras.

  401. Varsågod.

  402. Det finns nåt som berör mig mycket när
    det gäller mänskliga rättigheter.

  403. Hur ställer sig läkarkåren till att ge
    bedövningsmedel eller lugnande-

  404. -till misstänkta terrorister
    som kanske ska skickas till tortyr.

  405. Såna behandlingar. Det var min fråga.

  406. Vilken attityd har ni?

  407. Har ni en konkret linje,
    en konsekvent linje?

  408. Vad gör läkare i såna situationer? Hur
    bestämmer ni om det?

  409. Jag kanske inte förstår frågan,
    men jag kan svara på ett sätt-

  410. -och sen kan du säga
    om det var svar på frågan.

  411. Jag tycker att det är viktigt
    att ha en konsekvent linje.

  412. Ens värdepremisser ska utgöra ett
    systematiskt och sammanhängande helt.

  413. Annars bäddar man för dubbelmoral.

  414. I mitt personliga tänkande
    är det väldigt viktigt.

  415. Om du sen frågar läkarkåren
    eller lagstiftarna i olika länder-

  416. -om de har en konsekvent linje,
    så blir det andra frågor och svar.

  417. Jag kan ju inte svara
    för läkarkollektivet.

  418. Det får man fråga dem om.

  419. I Sverige tänker jag på.

  420. Att det måste finnas en gemensam
    bestämmelse, inom det medicinska.

  421. Den bestämmelse som finns i Sverige
    i dag är att eutanasi är lagstridigt.

  422. Man kan komma i fängelse,
    för det strider mot brottsbalken.

  423. Den bestämmelsen är tydlig.
    Många tycker att den ska ändras.

  424. Saken är inte utredd än.

  425. Nu är det många där.

  426. Margareta Tillberg, Södertörns högskola.
    Det sista, om eutanasi...

  427. Det är ju förbjudet i Sverige. Men du
    jobbar mycket nära läkare, hur...

  428. Görs det ändå? Hur ser det ut? Hur
    skiljer sig praktiken från teorin?

  429. -Praktiken i olika länder?
    -Nej, jag frågar om Sverige.

  430. -Tror ... Görs det...?
    -Jag förstår.

  431. Min tro, men det är ju också en tro, är
    att det förekommer i Sverige.

  432. Men det redovisas inte, av uppenbara
    skäl, för det är brottsligt.

  433. Det finns inget skäl att tro att folk
    här är annorlunda än i andra länder.

  434. Mörkertalet är stort och ingen kan ha en
    välgrundad uppfattning om det.

  435. Att det förekommer tror jag.

  436. Och jag klandrar inte läkarna
    i alla dessa fall.

  437. I många fall är det förenligt
    med medicinens grundläggande mål.

  438. I den bästa av världar har vi en sån
    vård att man inte behöver eutanasi-

  439. -men skulle livets slutskede vara
    alltför smärtsamt kan det vara okej.

  440. Så fattar jag din hållning. Om man går
    till dödsorsaksstatistiken-

  441. -är det ju framför allt
    bland unga som självmorden sker.

  442. Bland unga män är självmord
    en av de vanligaste dödsorsakerna.

  443. Vi har ju sen 1860-talet
    avkriminaliserat självmord.

  444. Då undrar jag hur du ser på det. Vi har
    institut som ska vara preventiva-

  445. -gentemot självmord bland dem som skulle
    vara dödsmärkta som unga.

  446. Har du nån motsvarande arsenal
    för att handskas med det problemet-

  447. -som ju är vanligare än självvald död
    bland gamla och sjuka?

  448. Man ställer ju samma frågor
    om det gäller självmord:

  449. Vad vet vi? Vad kan vi?
    Vad vill vi? Vad bör vi?

  450. Det var ju
    1 200 självmord per år ungefär här.

  451. Det är ju fler än trafikolyckorna,
    så det finns anledning att fundera.

  452. Min doktorand skrev en avhandling
    om självmordsproblematiken.

  453. Min inställning är att man
    ska ta reda på vad detta beror på-

  454. -och att preventiva insatser
    alltid kan vara välmotiverade.

  455. Därav följer icke, Arne, att jag
    är för nolltolerans mot självmordet-

  456. -för jag menar att det finns självmord
    som är etiskt berättigade.

  457. Då ska vi se.
    Vi hade ytterligare... Där.

  458. Lucas Pettersson, Vetenskapsrådet.

  459. Det var en bra genomgång av argument,
    men två saker kom inte fram.

  460. Det har förmodligen kommit upp
    i debatten eller finns dolt bakom.

  461. Det ena är ekonomiska argument.

  462. Spelar det här roll
    för kostnaden för sjukvård?

  463. Finns det såna påtryckningar
    i argumenten?

  464. Det andra
    är anhörigas roll i det här.

  465. Det kan finnas
    ett tryck från anhörigsidan.

  466. Det måste ju ändå finnas med
    nånstans i problematiken.

  467. Man måste ju
    ha en linje i argumentationen-

  468. -men jag kommenterar gärna dessa två
    punkter, och då vill jag säga-

  469. -att är detta försvarbart och rätt, så
    är det det oavsett kostnad.

  470. Är det inte försvarbart ska vi inte
    införa det av ekonomiska skäl.

  471. Man måste hålla fast vid detta. Skilj
    det humanitära från det ekonomiska.

  472. Det är farligt att blanda dem.

  473. När det gäller de anhöriga
    kan de ju ha alla möjliga motiv.

  474. Det spekuleras ju om
    att man genom de anhörigas försorg-

  475. -kan känna press på sig att förkorta
    sitt liv så att de får sitt arv.

  476. Om detta vet vi inte så mycket-

  477. -men det är viktigt att de anhörigas
    roll i beslutsprocessen trycks ner-

  478. -att de har så lite som möjligt
    att säga till om.

  479. Det måste vara
    patientens egen åsikt som räknas.

  480. Vi diskuterade transplantationer.

  481. I de utredningar som ledde fram till
    gällande regelverk skiljde man noga-

  482. -mellan de anhörigas roll som vittne och
    som beslutsfattare.

  483. De anhöriga kan ha åsikter och kunskaper
    om vad patienten ville.

  484. Det är en helt annan sak
    att låta de anhöriga fatta beslut.

  485. Vi har tid för en sista fråga.

  486. Jag har avbrutit Helena många gånger. -
    Du vill inte ha en fråga nu?

  487. Hon har inte fått fråga.

  488. Då får vi tacka Göran, och tacka
    alla tre föredragshållarna och...

  489. ...publiken,
    för aktiv medverkan under morgonen.

  490. Nu bryter vi för lunch
    och så återsamlas vi här kl. 13.30.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Rätten till sin egen död

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att få hjälp att dö är en av de mest kontroversiella frågorna i vårt samhälle. För att inte tala om rätten att ta sitt eget liv. Göran Hermerén, professor emeritus i medicinsk etik vid Lunds universitet, resonerar kring om det finns en sådan rätt, och vilka andra intressen som den kan stå i konflikt med. Vad är etik, vad är värderingar och vad är kunskap? Vi måste lära oss att skilja på döendet och döden, menar Göran Hermerén. Steg ett är att utgå från sig själv. Steg två att inse att inställningen kan förändras under livet. Inspelat i maj 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Religionskunskap > Etik och moral
Ämnesord:
Dödshjälp, Etik, Filosofi, Medicinsk etik, Rätten att dö
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Döden en del av livet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Döden en del av livet

Inledning

Döden och vårt förhållande till döda är en del av vår syn på religion, konst, litteratur. Det ger oss ett förhållningssätt till att hantera döden, säger Kerstin Sahlin, Vetenskapsrådets huvudsekreterare i humaniora och samhälle. Forskningen visar vägen till hur döden präglar våra förhållanden till varandra och till vardagen. Inspelat i maj 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Döden en del av livet

Döden förr och nu

Människor har reflekterat över döden sedan urminnes tider, och tanken på döden är sammankopplad med olika religiösa föreställningar. Britt-Mari Näsström, professor emerita i religionshistoria vid Göteborgs universitet, jämför synen på döden i olika religioner. Inspelat i maj 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Döden en del av livet

Att lära av de döda

Varje år genomförs omkring 10 000 obduktioner. Hans Druid, professor i rättsmedicin vid Karolinska institutet, talar om vad som händer i kroppen när vi dör och hur obducenten arbetar för att försöka ge anhöriga svar. Moderator: Kerstin Sahlin. Inspelat i maj 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Döden en del av livet

Döden i barnens bilderböcker

Döden är temat i många böcker för barn. Eva Söderberg, litteraturforskare från Mittuniversitetet, har undersökt hur döden tar sig uttryck i bilderböcker från mitten av 1960-talet och framåt. Moderator: Kerstin Sahlin. Inspelat i maj 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Döden en del av livet

Död, sorg och begravning - nya tider, nya vanor

Vår privata sorg är idag ofta inte längre så privat. Anna Davidsson Bremborg, präst och forskare i religionssociologi vid Lunds universitet, talar om våra förändrade vanor kring döden. Inspelat i maj 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Döden en del av livet

Rätten till sin egen död

Att få hjälp att dö är en av de mest kontroversiella frågorna i vårt samhälle. För att inte tala om rätten att ta sitt eget liv. Göran Hermerén, professor emeritus i medicinsk etik vid Lunds universitet, resonerar kring om det finns en sådan rätt, och vilka andra intressen som den kan stå i konflikt med.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Sant och falskt om det goda åldrandet

Yngve Gustafsson, överläkare och professor i geriatrik vid Umeå universitet, resonerar kring varför vårt åldrande ibland inte blir bra. För vem är sjukvården anpassad? Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Vad behöver man egentligen veta?

Det finns högstadieelever som tror att barn kläcks ur ägg. Andra experimenterar med avancerat sex på webben. Klarar skolans sex- och samlevnadsundervisning av att tillgodose ungdomars enormt skiftande behov av kunskap och vägledning?

Fråga oss