Titta

UR Samtiden - Nanopartiklar i miljön

UR Samtiden - Nanopartiklar i miljön : Nanopartiklar i miljönDela
  1. Det finns många uppfattningar och
    kunskaper om vad nanopartiklar är.

  2. Orden "nanopartikel",
    "nanomaterial" och "nanoteknologi"-

  3. -figurerar ganska mycket i samhället-

  4. -både i media
    och i forskarsammanhang.

  5. Samtidigt finns det åsikter om
    huruvida begreppet "nano-"-

  6. -har en positiv eller negativ klang.

  7. Utvecklingen av produkter
    som har med nanopartiklar att göra-

  8. -alltså utvecklingen
    av nanoteknologin, går otroligt fort.

  9. Explosionsartat.

  10. I många produkter ingår nanomaterial.

  11. Vi har tyger som är vattenavvisande.

  12. Vi har målarfärger med nanopartiklar-

  13. -där färgen inte blir smutsig,
    för partiklarna bryter ned smutsen.

  14. Ett annat exempel är att vi
    kan få effektivare vattenrening-

  15. -och det är av betydelse
    för många länder.

  16. Listan kan göras väldigt lång.

  17. Ändå pratar vi ibland om risker och
    säkerhet när det gäller nanomaterial.

  18. Varför gör vi det? Utvecklingen av
    produkter har ju gått väldigt fort-

  19. -och forskningen har inte hunnit med-

  20. -när det gäller att studera vilka
    effekter det kan bli av nanomaterial-

  21. -och produkter som innehåller det.
    Vi vet inte i dag-

  22. -vilka effekter det kan ge på naturen
    och på vår egen hälsa.

  23. Vi börjar från början.
    Vad är en nanopartikel?

  24. Själva ordet
    säger inget om vad det är-

  25. -och det säger inget om vilken form
    den har eller hur den ser ut.

  26. Det talar bara om hur liten den är.

  27. "Nano" betyder "miljarddel".

  28. Om nåt är en nanometer stort, betyder
    det att det är en miljarddels meter.

  29. Alltså väldigt, väldigt litet.

  30. Om man tar ett vanligt hårstrå-

  31. -och klyver det på längden
    80 000 gånger-

  32. -då kommer vi ner på storleken
    av en sån här partikel.

  33. De kan ha olika former. De kan vara
    runda, kubiska eller avlånga.

  34. De kan bestå av olika material
    som vi kan dela in i olika klasser.

  35. Till exempel metaller.
    Guld, silver, koppar.

  36. Vi har metalloxider, där titandioxid
    är en av de vanligaste.

  37. Vi har olika nanopartiklar av kol.
    Vi har grafen och fullerener.

  38. Vi har kolnanorör,
    som är långa strängar.

  39. Kolnanorör har en tjocklek på
    strängen som är i nanometersstorlek.

  40. Definitionen av en nanopartikel är
    att minst en dimension-

  41. -är i storleken 1 till 100 nanometer.

  42. Så definieras "nanopartikel".

  43. För att försöka illustrera
    hur små de är-

  44. -tänkte jag använda mig av en boll,
    en vanlig fotboll.

  45. Tänk er att jag i ena handen har en
    nanopartikel och i andra en fotboll.

  46. Storleksskillnaden
    mellan nanopartikeln och bollen-

  47. -är lika stor som storleksskillnaden
    mellan bollen och vårt jordklot.

  48. Det är ganska svårt att greppa.
    Partiklarna går inte att se med ögat-

  49. -utan vi behöver avancerade elektron-
    mikroskop, som kan ta bilder av dem.

  50. Här har vi ett provrör
    som i dag innehåller vanligt vatten.

  51. Häller jag i miljontals nanopartiklar
    skulle det ändå se ut som vatten.

  52. De går inte att se med ögat.
    Vissa partiklar färgar vattnet-

  53. -men det kan också se ut så här. Man
    ser inte att det är partiklar i det.

  54. Men med olika analysinstrument kan vi
    mäta dem, så att vi vet att de finns.

  55. Vad är det då som är så intressant?

  56. Vi skiljer på naturliga
    och tillverkade nanopartiklar.

  57. Naturliga är precis vad det låter
    som. De finns naturligt i naturen.

  58. Det kan vara sotpartiklar,
    ispartiklar, virus, pollen o.s.v.

  59. Många av dem bildas i naturliga
    processer, t.ex. vulkanutbrott.

  60. De naturliga
    är vi inte bekymrade över-

  61. -utan de vi är intresserade av är dem
    som är tillverkade av människan.

  62. Vi kan manipulera små partiklar
    och designa dem på atomnivå-

  63. -så att vi får dem att se ut som vi
    vill, så att de får en viss egenskap.

  64. Om man har en partikel kan man sätta
    en annan molekyl på ytan-

  65. -så att den får en viss egenskap
    som passar i en specifik produkt.

  66. Det finns många produkter
    som vi kommer i kontakt med dagligen-

  67. -som innehåller partiklar. Vi har
    t.ex. solskyddskrämer, kosmetika-

  68. -målarfärg, sportartiklar,
    tekniska prylar och så vidare.

  69. Det som är speciellt
    och lite bekymrande-

  70. -är de tillverkade partiklarna,
    att de är nya för oss-

  71. -för naturen och våra kroppar.
    Vi vet inte vad effekterna är-

  72. -när de släpps ut i naturen.

  73. Det är det som gör att vi
    är lite bekymrade över det här.

  74. Om vi går in på potentiell giftighet
    så kan man fråga sig:

  75. Varför tror vi att de små partiklarna
    är farligare än de större?

  76. Jo, just därför att de är så små.

  77. De kan gå igenom barriärer
    där större partiklar inte får plats.

  78. De kan ta sig in på ställen
    i kroppen, kanske i celler.

  79. Men det kan även vara en positiv sak.

  80. Om man tittar på medicinsk forskning
    så pågår undersökningar-

  81. -där nanopartiklar används
    som bärare av medicinska substanser.

  82. Nanopartikeln är en målsökande robot
    som går till rätt ställe i kroppen-

  83. -och släpper ifrån sig substansen.

  84. Så det finns också stora möjligheter.

  85. Jag vill också nämna
    begreppet "yt-area".

  86. Vi säger att nanopartiklar
    har hög yt-area, eller stor yt-area.

  87. Vad betyder det?

  88. Tänk er att vi har en enda
    stor partikel, inte en nanopartikel.

  89. Vi har ett gram av den partikeln.
    Den har en specifik yta-

  90. -som är bestämd. Vi vet hur många
    kvadratmeter det är per gram.

  91. Om vi tar samma material
    fast i nanopartiklar, ett gram-

  92. -då har vi mängder med små partiklar-

  93. -där var och en har en viss yta.

  94. Sammantaget blir den totala ytan
    mycket större för nanopartiklar-

  95. -än för en stor partikel.

  96. Det är relevant eftersom
    nanopartiklar är så aktiva på ytorna.

  97. Det är dem som stöter på andra saker.

  98. Det är dem som interagerar med andra
    ämnen. Där kan molekyler binda in.

  99. Därför är yt-arean viktig.
    Den mäts i kvadratmeter per gram.

  100. Det blir extra påtagligt
    med nanopartiklar.

  101. Det pågår forskning om det här-

  102. -för att ta fram vilka parametrar som
    är viktiga för såna här bedömningar.

  103. Det lär ta tid. Det är inte säkert
    att nanopartiklar är farliga.

  104. Somliga kanske är det, andra inte.

  105. Det jag tycker är oroande
    är ovissheten.

  106. Att vi inte vet
    vilka effekter det kan ge.

  107. Jag tänkte prata om min forskning.

  108. Jag är kemist och miljöintresserad.

  109. Jag tycker om att jobba med frågor
    som rör natur och miljö.

  110. I vårt labb är vi intresserade av att
    studera nanopartiklar i vattenmiljö-

  111. -och titta på vad som händer
    när de stöter på andra molekyler.

  112. Vad är det då för andra molekyler?
    Alla har säkert varit ute i skogen-

  113. -och noterat
    att vattnet i skogsbäckar och sjöar-

  114. -kan vara brunfärgat.
    När döda växter och djur bryts ned-

  115. -blir det till slut bara molekyler
    kvar, naturligt organiskt material-

  116. -exempelvis humusämnen.

  117. Det är dem som färgar vattnet brunt.
    Det är i regel ofarligt.

  118. Men vad händer om tillverkade
    nanopartiklar kommer ut i vattnet?

  119. Vad händer
    när de stöter på de här molekylerna?

  120. Troligen lär molekylerna
    binda in till ytan-

  121. -och lägga sig kring partiklarna.

  122. Behåller då partiklarna sina
    nanoegenskaper eller förlorar de dem?

  123. Det är en svår fråga i och med att vi
    har så många olika nanopartiklar.

  124. Vi har sett att beroende på
    vilka organiska molekyler det är-

  125. -beroende på salthalten i vattnet,
    beroende på surhetsgraden i vattnet-

  126. -så sker olika saker.

  127. I vissa fall leder molekylerna till
    att partiklarna klumpar ihop sig.

  128. De bildar större enheter.

  129. I vissa fall gör de inte det, utan de
    stannar kvar i sina små storlekar.

  130. Det har att göra med vilka laddningar
    som bildas på ytorna-

  131. -om partiklarna attraheras
    eller repelleras.

  132. Samma resonemang kan även användas
    för andra molekyler.

  133. Tyvärr finns det
    ganska mycket miljögifter i naturen.

  134. Vi har bekämpningsmedel, antibiotika-
    rester, tungmetaller och så vidare.

  135. Alla de här kan binda in till ytorna
    och leda till olika saker.

  136. Då kan man fråga sig:
    Vad spelar det för roll?

  137. Tänk er ett scenario i en sjö
    där vi har partiklar, nanopartiklar-

  138. -som möter molekyler, vilket leder
    till att de klumpar ihop sig.

  139. Ju mer de klumpar ihop sig,
    desto större och tyngre blir de.

  140. När de blir tyngre sjunker de till
    botten och fastläggs i sedimentet.

  141. Man säger att vattnet tvättas ur.

  142. Om de inte klumpar ihop sig kommer de
    inte att sjunka, förmodligen-

  143. -utan de kommer att transporteras
    med vattnet.

  144. Om miljögifter sitter på partiklarna
    följer de med partiklarna.

  145. Beroende på förhållandena i vattnet
    kanske de sjunker-

  146. -eller så frigörs miljögifterna på
    ställen där de inte fanns tidigare.

  147. Så det kan ha påtagliga effekter.

  148. Det är väldigt dynamiskt, och kemiska
    reaktioner sker hela tiden.

  149. Det är svårt att säga "Det här sker".

  150. Man får göra många studier och
    titta på vad som händer i olika fall.

  151. Mycket av det här scenariot
    har bekräftats för större partiklar-

  152. -sen många år tillbaka-

  153. -men vi har inte vetat
    att vi bör titta på nanopartiklar-

  154. -förrän nu.

  155. Vi har anledning att tro att liknande
    saker sker som för större partiklar.

  156. Frågan är om det sker ytterligare
    saker för att de är så små-

  157. -eller för att vi har designat dem
    så att de är onaturliga.

  158. Det kan faktiskt leda till effekter
    som vi inte har kunnat förutspå.

  159. Allt det här är i forskningsstadiet.
    Vi har ännu inte alla svar.

  160. Sen måste vi komma ihåg att
    nanopartiklar inte bara är EN sak-

  161. -utan de kan bestå av olika saker:

  162. Metaller, metalloxider,
    kolnanorör o.s.v.

  163. Alla de här
    kan bete sig på olika sätt.

  164. Som ni förstår är det väldigt
    mycket data som behöver samlas in-

  165. -innan vi kan bedöma vad effekterna
    faktiskt kommer att bli.

  166. Det gör det intressant att jobba med-

  167. -att det är en så aktuell fråga
    som berör oss alla.

  168. Avslutningsvis
    skulle jag bara vilja säga-

  169. -att mitt syfte inte är att skrämmas.

  170. Jag vill inte säga att nanopartiklar
    är giftiga. Vi vet inte det.

  171. Vi vet inte allting om deras
    beteende, spridning och giftighet-

  172. -så jag uppmanar till försiktighet
    när man använder såna här produkter.

  173. Själv brukar jag säga att jag är
    försiktigt optimistisk till det här.

  174. Tack.

  175. Textning: Maria Svedell
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Nanopartiklar i miljön

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

De små nanopartiklarna finns numera i många produkter i vår vardag. Men vad är egentligen nanopartiklar, och vilka risker finns när nanopartiklarna kommer ut i miljön? Kemisten Caroline Jonsson ger en introduktion till nanopartiklar och berättar om aktuell miljöforskning. Inspelat 16 maj 2013. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Kemi > Kemikalier i hem och samhälle, Miljö
Ämnesord:
Materiallära, Miljöfrågor, Nanoteknik, Naturvetenskap, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Nobelprissamtal i kemi 2013

Nobelprissamtal i kemi 2013

Öppet seminarium med 2013 års Nobelpristagare i kemi. Martin Karplus, Michael Levitt och Arieh Warshel samtalar om vetenskapens framtid och vad de skulle göra om de började som unga doktorander i dag. Moderator: Maria Lindskog, forskare i neurovetenskap vid Karolinska institutet. Inspelat 14 december 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Unga forskare föreläser

Proteinet som påverkar minnet

Yeonsoo Choi från Korea Advanced Institute of Science and Technology har studerat hur SALM5-proteinet påverkar hjärnans hippocampus, den del av hjärnan som styr minnet. Här berättar hon om sin forskning.

Fråga oss