Titta

UR Samtiden - Härma naturen

UR Samtiden - Härma naturen

Om UR Samtiden - Härma naturen

Blommor, fåglar, fiskar, myror - i naturen finns många kloka lösningar som vi kan lära oss av. Biomimik är ett växande forskningsområde där forskarna inspireras av naturen. På Pufendorfinstitutets tvärvetenskapliga energiseminarium möts forskare inom biologi, fysiologi, zoologi, teknik och medicin för att presentera och diskutera idéer och inspiration från naturen som kan bidra till nya metoder för energiomvandling. Arrangemangets originaltitel: Bioinspired Energy Conversion - can we find cross-boundary approaches in energy-related research? Inspelat i Lund 10-11 juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Härma naturen: BioinspirationDela
  1. Jag är Öivind Andersson.

  2. Välkomna till den här workshopen
    om bioinspirerad energiomvandling.

  3. Den här workshopen
    är den sista delen av ett projekt-

  4. -som har pågått i åtta månader
    vid Pufendorfinstitutet.

  5. Innan vi börjar vill jag uttrycka
    vår tacksamhet till institutet-

  6. -för att de finansierade projektet
    och möjliggjorde den här workshopen.

  7. Tack så mycket för det här.

  8. Tanken bakom workshopen är att samla
    folk från olika ämnesområden-

  9. -som alla jobbar med energi
    på olika sätt.

  10. Vi vill få inspiration över gränserna
    mellan ämnesområdena-

  11. -och förhoppningsvis få nya, intressanta
    idéer om energi.

  12. Här i rummet har vi medicinska forskare,
    ingenjörer, fysiker-

  13. -biologer och minst en arkitekt.

  14. Så vi kommer att diskutera energi
    från väldigt olika perspektiv.

  15. Ni kanske undrar varför
    vi vill föra samman så många...

  16. ...olika ämnesområden.

  17. De flesta personerna här är forskare.

  18. Forskning handlar enligt mig om att
    få fram ny kunskap och nya idéer.

  19. Ett av de mest lovande ställena
    att hitta nya idéer på-

  20. -är, enligt mig,
    där olika ämnesområden möts-

  21. -och idéer kan föras samman
    och generera nåt nytt.

  22. Det är ju tanken bakom all forskning som
    sammanför ämnesområden.

  23. Och det har beskrivits
    i den här inspirerande boken-

  24. -som heter "Medicieffekten"
    av Frans Johansson vid Harvard.

  25. Den handlar om att tänka
    över flera ämnesområden.

  26. Den innehåller
    många inspirerande exempel-

  27. -på hur idéer som möter varandra
    från olika ämnesområden-

  28. -kan kombineras till nåt nytt.

  29. Om ni inte har läst den passar den
    nog bra till stranden i sommar.

  30. Att tänka över flera ämnesområden funkar
    väldigt väl med energi-

  31. -för energi täcker många ämnen.

  32. Energi driver ju allt som drivs.

  33. Från levande organismer till maskiner.

  34. Om till exempel en biolog
    pratar med en fysiker om energi-

  35. -skulle de snabbt inse
    att de mäter energi med olika metoder-

  36. -och att de pratar om energi
    på olika sätt.

  37. Det kan vara förvirrande-

  38. -men vår poäng
    är att detta även innebär en möjlighet.

  39. I den här mångfalden av idéer-

  40. -finns det många korsningar som kan
    kombinera idéer från olika områden.

  41. På tal om förvirring...

  42. Det här är ett av mina favoritcitat-

  43. -från Richard Feynman,
    som fick nobelpriset i fysik.

  44. "För de som vill ha bevis
    på att fysiker är mänskliga"-

  45. -"finns beviset i idiotin i alla enheter
    de använder för att mäta energi."

  46. Det finns helt klart förvirring även
    bland fysiker när man pratar om energi.

  47. Så man kan tänka sig hur det är när
    biologer och fysiker pratar om energi.

  48. Men poängen är
    att den förvirringen även är lovande-

  49. -för att kombinera ämnesområden.

  50. Det finns en möjlighet att kombinera
    idéer och perspektiv till nåt nytt.

  51. I den här workshopen vill vi använda
    förvirringen för att hitta nya idéer.

  52. Det är en rätt så...

  53. ...svår uppgift. Så vi vill att ni,
    vår publik, deltar i...

  54. ...processen
    och identifierar de nya idéerna.

  55. Jag återkommer
    till hur workshopen fungerar.

  56. Vi ska diskutera i grupper
    och hoppas att ni i publiken deltar-

  57. -och försöker generera
    nya, intressanta idéer.

  58. Hur funkar det att tänka över gränserna
    mellan ämnesområden?

  59. Hur funkar inspirationen?

  60. Det kan vara svårt att prata generellt
    om det här, för det blir abstrakt.

  61. Jag ska visa några bilder
    som vi har använt i projektet-

  62. -som inspiration
    för sättet vi vill jobba på.

  63. Frågan här är vad dessa två strukturer
    har gemensamt.

  64. Jag kanske ska förklara att den vänstra
    bilden är ett foto av ett termitbo.

  65. Det är ett hus
    som termiter har byggt för att bo i.

  66. På höger sida har vi en byggnad.

  67. Det är ett känt exempel på att kombinera
    ämnen och bioinspiration.

  68. Det är Eastgate Centre i Zimbabwe.

  69. Det är designat av vår första talare,
    som kommer strax, Mick Pearce.

  70. Jag ska inte förstöra för honom,
    han ska tala mer om det.

  71. Men det som är inspirerande
    med det här är att...

  72. För det första, i köpcenter,
    vilket det här visst är-

  73. -i såna här varma klimat använder man
    mycket energi för att kyla ner dem.

  74. Mick Pearce tog samma principer-

  75. -som termiter använder
    för att kyla ner sina hus-

  76. -och använde dem till byggnaden.

  77. På grund av det
    använder den bara runt 10 %-

  78. -av den energi som vanliga kontors-
    byggnader använder i det klimatet.

  79. Det är väldigt intressant
    och inspirerande.

  80. Av detta kan man lära sig
    att om man ber-

  81. -folk som är experter på
    luftkonditionering och klimatkontroll...

  82. Om man ber dem
    designa en energieffektiv byggnad-

  83. -designar de nog en byggnad
    med traditionell luftkonditionering.

  84. Man kan kanske
    förbättra det systemet lite-

  85. -men man får nog
    nåt rätt så traditionellt.

  86. Men går man till nån som vet mer
    om termiter än luftkonditionering-

  87. -får man nåt som är helt annorlunda.

  88. Man kan överföra idéer
    från ett annat område och få nya idéer.

  89. Det exemplet kan ge oss inspiration
    för de diskussioner-

  90. -som vi ska ha
    senare under den här workshopen.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Bioinspiration

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Öivind Andersson, professor i förbränningsmotorer, ger en bakgrund och förklaring till seminarierna i serien "Härma naturen". Han är en av de forskare som deltagit i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet inom energiområdet kring hur naturen kan ge inspiration till nya lösningar. Från arrangemanget Bioinspired energy conversion - can we find cross-boundary approaches in energy-related research? Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Ämnen:
Fysik > El och energi
Ämnesord:
Energi, Naturvetenskap, Tvärvetenskaplig forskning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Härma naturen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Den fantastiska mitokondrien

Världens minsta och mest komplicerade maskin. I cellens kraftverk, mitokondrien, omvandlas mat till energi. Fysiologiprofessorn David Nicholls berättar vad vi kan lära från nanomotorerna som finns i biljontals mitokondrier i kroppen. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Muskelns energisystem

Vad får en gepard att springa i 100 km/tim, och hur kan en pytteliten gräshoppas lyftkraft motsvara 1,5 kilo? Fysiologiprofessor Alf Månsson visar hur olika fibrer, funktioner och ämnen samarbetar i musklernas egna motorer. Arrangör: Lunds universitet. Inspelat i juni 2013.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Småskalig energiomvandling

Forskarna inspireras av hur levande varelser och levande system hanterar energi. Juan Parrondo, professor i teoretisk fysik vid Universidad Complutense i Madrid, talar bland annat om stokastisk termodynamik, brownsk rörelse och synkronisering av nanomaskiner. Arrangör: Lunds universitet. Inspelat i juni 2013.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Bio-inspirerad arkitektur

Arkitekten Mick Pearce från Zimbabwe har i sitt arbete inspirerats av termitstackar som klarar stora temperaturskillnader. Han menar att byggnader och städer borde byggas enligt naturens principer. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Aerodynamik hos fåglar och flygplan

Geoff Spedding är professor i zoologi och arbetar med flyg- och maskinteknik. Han menar att traditionell flygplansform inte är optimal. Med inspiration från naturen skulle man med små justeringar, exempelvis små hål i vingen, kunna öka flygkapaciteten. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Den energieffektiva myrspoven

Varför kan vissa fåglar flyga så långt? Myrspoven flyger mellan Alaska och Nya Zeeland på åtta dagar utan matrast. Öivind Andersson är professor i förbränningsmotorer och har jämfört fågelns effektivitet med en dieselmotors. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Värmeväxling i djur och maskiner

Kängururåttan har en effektiv värmeväxling i nosen för att inandningsluften ska få rätt temperatur och fuktighet oberoende av utomhusklimatet. Kan detta ge inspiration till värmereglering i byggnader? Christoffer Johansson, forskare i evolutionär ekologi, berättar. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Hästar och traktorer i jämförelse

Traktor eller häst - vilket är det mest energieffektiva och miljövänliga alternativet? Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem, jämför utifrån olika perspektiv. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Diskussion om framtiden för bio-inspiration

Frågor och idéer som kommit fram under seminariet om biomimetik - Härma naturen - diskuteras av forskarna David Nicholls, Geoff Spedding, Tony Hulbert, Alf Månsson och arkitekten Mick Pearce. Moderator: Olga Göransson. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Fettsyror och djurens ämnesomsättning

Varför lever en mus bara i tre år och en människa i nästan hundra? Biologiprofessor Tony Hulbert har studerat ämnesomsättning och olika fettsyrors betydelse för energi, hälsa och livslängd. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Energi, hälsa och livslängd

Snabbare hjärtfrekvens och ämnesomsättning betyder ofta kortare liv, men det gäller inte fåglar. Jan-Åke Nilsson, professor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet, visar på skillnader mellan däggdjur och andra djur. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Från idé till verklighet

Biomimetiska innovationer står inför samma svårigheter som alla andra uppfinningar. Hur gör forskarna för att nå marknaden och uppnå något hållbart? Andrew Copestake visar hur gapet mellan forskning och näringsliv kan överbryggas. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Kan fåglar få diabetes?

Världen står inför en allvarlig fetmaepidemi med en lavinartad ökning av diabetes som följd. Cecilia Holm, professor i molekylär endokrinologi vid Lunds universitet, är en av forskarna som undersöker om vi kan lära oss något av fåglars fysiologiska egenskaper. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Hur avbildas ämnesomsättning?

När forskarna studerar energiomvandling i biologiska system kan de välja olika vägar. Tekniken öppnar nya möjligheter till digital och visuell analys. Forskarna Hindrik Mulder och Carina Siversson berättar. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Bioinspiration

Öivind Andersson, professor i förbränningsmotorer, ger en bakgrund och förklaring till seminarierna i serien "Härma naturen". Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Toppforskare presenterar sin forskning

Att forska om mörk materia

Att forska om mörk materia är bland det mest spännande man kan göra, tycker Katherine Freese som är professor i fysik vid Stockholm universitet. Här berättar hon hur vår galax ser ur och hur hon som professor hamnade i Sverige. Inspelat den 16 mars 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människan och rymden

Människans blick mot universum

Rymden och forskningen om rymden väcker tankar om existens och synen på oss själva. Den ger perspektiv på tid och historia. Kerstin Sahlin, Vetenskapsrådets huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap, inleder seminariedagen som presenterar olika aspekter av svensk rymdforskning. Inspelat 5 december 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Fråga oss