Titta

UR Samtiden - Härma naturen

UR Samtiden - Härma naturen

Om UR Samtiden - Härma naturen

Blommor, fåglar, fiskar, myror - i naturen finns många kloka lösningar som vi kan lära oss av. Biomimik är ett växande forskningsområde där forskarna inspireras av naturen. På Pufendorfinstitutets tvärvetenskapliga energiseminarium möts forskare inom biologi, fysiologi, zoologi, teknik och medicin för att presentera och diskutera idéer och inspiration från naturen som kan bidra till nya metoder för energiomvandling. Arrangemangets originaltitel: Bioinspired Energy Conversion - can we find cross-boundary approaches in energy-related research? Inspelat i Lund 10-11 juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Härma naturen : Bio-inspirerad arkitekturDela
  1. Historien om termiterna.
    Jag började intressera mig för termiter-

  2. -när jag ombads rita en viss byggnad.

  3. Jag såg David Attenboroughs serier...

  4. ...och såg när han klättrade in i en.
    Jag undrade vad det var.

  5. Han hade grävt i den och befann sig
    i en enorm kammare.

  6. Det är en lunga-

  7. -det där som sticker upp ur jorden
    är ett andningssystem.

  8. De lever under jorden
    för att det är en stabil miljö.

  9. De kan förstås ha bytt miljö under
    de 200 miljoner år som de funnits.

  10. De flyttade från regnskogen
    till en halvöken.

  11. De var tvungna att bibehålla miljön
    åt sig själva-

  12. -och åt svampen som de odlar.

  13. De är "jordbrukare".

  14. Det mest häpnadsväckande är...

  15. ...att hela systemet är en kropp,
    precis som våra kroppar.

  16. Det har mage, lungor, livmoder...

  17. Det har brunnar,
    de gräver och forslar upp vatten.

  18. Det fascinerade
    är det som sticker upp.

  19. När jag ritade Eastgate...

  20. Jag är verkligen en amatör
    inom vetenskapen.

  21. Jag ser saker och läser om dem-

  22. -men har dålig vetenskaplig känsla,
    jag är ju arkitekt.

  23. Jag tänkte att den var
    som en skorsten-

  24. -och att den fungerade
    på basis av dygnstemperaturskillnader.

  25. I Afrika är det stora skillnader
    mellan natt- och dagtemperaturer.

  26. Jag trodde att det funkade så.

  27. Männen på ett av fotona-

  28. -är Scott Turner
    och hans vän Rupert Soar.

  29. De två har jobbat med termitstackar
    i Namibia. De är där just nu.

  30. De har fyllt en av dem med gips-

  31. -och har karvat ner den
    till ett digitalt format.

  32. Det är en struktur
    som är väldigt lik våra lungor.

  33. Det drivs inte av kroppens muskler
    och kemiska energi-

  34. -utan av turbulent luft.

  35. De bygger en kon
    och luften som passerar runt konen-

  36. -skapar olika tryck.

  37. Ett är trycket inuti stacken.

  38. Det är skillnaden som skapas
    av luftens bärkraft.

  39. Gasernas spridning
    genom ytan på stacken-

  40. -fungerar precis som våra lungor
    - diffusion genom ett membran.

  41. Vi har inte tid att gå in på det,
    men det är bevisat.

  42. Det är Bernoullis princip
    som skapar de olika trycken.

  43. Det här har jag tagit från webben.

  44. Det finns en enorm mängd
    av deras utmärkta arbete där.

  45. Det blir mer och mer intressant.

  46. Nu börjar vi konstruera byggnader...

  47. ...där ytan, eller membranet-

  48. -är som en hud som andas-

  49. -som ändrar
    det externa och interna klimatet.

  50. Jag ser det som min uppgift
    att göra arkitektur mer vetenskaplig.

  51. När jag ser tillbaka... De här bilderna
    illustrerar hur jag tänker-

  52. -och följer vetenskapen.
    Det här är jordens hjärtslag.

  53. Det visar att jordbruket-

  54. -började förändra klimatet.

  55. Möjligtvis hände det innan,
    när vi började med bränning.

  56. I ert grannland Finland gjorde
    de det för åtminstone 1 000 år sen.

  57. De högg ner träd och brände dem.

  58. När vi använde eld
    som ett redskap i jordbruket-

  59. -hade vi kunskap om kolcykeln.

  60. Sen försvann den.

  61. Elden försvann in i hålet i väggen.

  62. Vi vet inte längre
    hur mycket energi vi använder.

  63. Det fungerar inte så i Zimbabwe,
    där vi har strömavbrott varje dag.

  64. Vi vet vad det betyder
    att inte har ett eluttag.

  65. Jag tänker bara i bilder.

  66. Jag gillar den här, för den förklarar
    termodynamikens två principer-

  67. -och förlorad energi.

  68. Jag är intresserad av
    att använda värmepumpar-

  69. -och sätt att återvinna energi
    från städerna.

  70. Byggnader förbrukar 50 %
    av den totala energiförbrukningen.

  71. 25 % är transport, 25 % är industri.

  72. Största delen
    används till luftkonditionering.

  73. Till och med i Sverige
    har ni luftkonditionering.

  74. I London började man använda-

  75. -mer energi för nedkylning
    än uppvärmning år 2009.

  76. Det är en helt galen trend.
    Vi kan inte fortsätta så.

  77. Vi går tillbaka till arkitektur
    och lite trivia.

  78. En god vän till mig
    som levde för länge sen...

  79. ...var Julius Caesars arkitekt.
    Han tecknade den här bilden.

  80. Den visar att eldhärden
    var den första byggnaden.

  81. Den gav värme och förlängde dagen.

  82. Alla byggnader måste ha energi
    för att betyda nåt.

  83. Den viktigaste byggnaden
    under den perioden är Pantheon-

  84. -som har ett hål i taket
    som släpper in ljus och regn.

  85. Det gör att byggnaden
    har koppling till klimatet.

  86. Det är en enkel framställning
    av ett arkitektoniskt verk.

  87. Vad är då skillnaden
    mellan den här byggnaden-

  88. -och de byggnaderna
    som jag pratar om?

  89. Det är skillnaden mellan
    ett skulpturalt objekt och en process.

  90. När ett barn ritar ett hus och låter
    röken gå upp i en skorsten-

  91. -blir det arkitektur.
    Huset lever och har energi.

  92. Det här är Zimbabwe.

  93. När jag ritar byggnader tittar jag först
    på den naturliga miljön.

  94. Sen tittar jag på den sociala miljön
    och befolkningens historia.

  95. Zimbabwe har nio månader
    med torrt och svalt väder-

  96. -och tre månader
    med hetta och fuktighet.

  97. Det finns en förbluffande förhållande
    i den sociala historien-

  98. -om hur folk i Zimbabwe
    lärde sig att bygga i sten.

  99. De började öra det när de var bofasta
    länge nog för att bygga i sten.

  100. Innan använde de lera och pinnar.

  101. De flyttade boskap
    från hög- till låglandet-

  102. -och levde i balans med ekosystemet.

  103. Det var så de byggde otroliga murar-

  104. -som är ett uttryck för klimatet.

  105. Som ni ser på fotot
    är murarna byggda i olika lager.

  106. Lagren har spruckit ur berget.

  107. De har byggts upp i samma ordning
    som de har spruckit.

  108. Det är ett uttryck
    för dygnstemperaturskillnaderna.

  109. Platsen ligger 1 400 m.ö.h.,
    15 grader söderut.

  110. Nätterna är kalla och dagarna är
    varma. Skillnaden är ca 10 grader.

  111. Det här är byggnaden som jag har ritat.

  112. Den är inspirerad av termiter.

  113. Ni ser att den har skorstenar.
    Det är en låg byggnad.

  114. Den har mycket material
    mellan sig och utsidan.

  115. Den har ett slags barriär omkring sig.

  116. Bilden till vänster visar hur jag trodde
    att termitstackar fungerade.

  117. De i Zimbabwe
    har hål längst upp, som skorstenar.

  118. Jag tänkte att de måste fungera
    som bärkraft.

  119. Temperaturen inuti stacken
    ligger stadigt på ca 31 grader.

  120. På natten kan temperaturen
    gå ner till 10 grader.

  121. Temperaturen varierar mellan minst
    10 till 12 grader mellan dag och natt.

  122. Jag tänkte mig att det är så de andas,
    de förlitar sig på luftens bärkraft-

  123. -för att få ut den förbrukade luften.

  124. På så vis dras frisk luft in längst ner.

  125. Jag visste att de hade källor
    som tog upp fuktig jord.

  126. När det avdunstar...

  127. ...kyls stacken ned.

  128. Det var en förenklad version
    av vad som faktiskt händer.

  129. Det var det som gjorde
    att jag kunde övertyga kunden-

  130. -att vi kunde bygga
    en stor kontorsbyggnad-

  131. -utan luftkonditionering,
    om vi byggde den på ett speciellt sätt.

  132. Den består av två parallella byggnader-

  133. -på nio våningar, på båda sidor
    om gatan. Gatan är också övertäckt.

  134. Inuti byggnaden finns det luftgångar
    som går genom kontoren.

  135. Det här är en bild
    av byggnaden på längden.

  136. En genomskärning av en byggnad.

  137. Ni ser hur luftgångarna-

  138. -är placerade i intervaller
    i mitten av byggnaden.

  139. Det vi gör är att pumpa...
    Ni ser här längst ner till vänster...

  140. Nattemperaturen är ca 14 grader.
    Fläktarna blåser luften genom rören.

  141. Varje rör har en öppning
    till en golvplatta-

  142. -som är byggd som en värmeväxlare.
    Jag ska visa er det sen.

  143. Luften stiger inuti kontoren-

  144. -och sugs ut och försvinner
    genom skorstenen.

  145. På natten blåser vi luft genom huset
    så att luften byts ut.

  146. Det går fort. Under dagarna
    blåser fläktar genom luften-

  147. -med en långsammare hastighet.
    Golvplattorna kyler ner luften.

  148. Här ser man ett typiskt kontorsrum.

  149. Ni ser golvplattan
    som har ett hålrum inuti sig.

  150. Luften går via hålrummet, kommer ut
    vid fönstret och stiger uppåt.

  151. Luften är uppvärmd av folk och ljus.

  152. Det här är inspirerat av termiter.

  153. Termiterna själva skapar värmen
    som driver luftens bärkraft.

  154. Det är alltså så att invånarna
    är en del av rörsystemet.

  155. I stället för att ha ett rör uppe
    i taket är det en del av rummet.

  156. Rummet blir livsviktigt.

  157. Jag ska visa mer sen,
    men det var så vi gjorde golvet.

  158. Det var tämligen primitivt,
    som romersk arkitektur.

  159. Vi konstruerade "tänder"-

  160. -som tack vare
    de duktiga ingenjörerna från Arab...

  161. Vi jobbade mycket med att få luften
    att gå igenom golvplattorna-

  162. -och att leda bort värmen
    från betongen genom luftturbulens.

  163. Vi fick fyra graders kylning-

  164. -på en dygnstemperaturskillnad
    på tio grader.

  165. Innertaket på East Office var
    exponerad betong. Det hade stora ytor.

  166. Då hade vi ganska enkel belysning,
    som pekade uppåt-

  167. -mot det välvda taket. På vis
    hindrades värmen att komma in-

  168. -och ljuset reflekterades.

  169. Den externa arkitekturen-

  170. -härmade ett annat naturligt system-

  171. -nämligen kaktusen
    som har en väldigt stor yta.

  172. Diagrammet längst upp-

  173. -är en välvd eller platt byggnad.

  174. Den är effektiv
    vad gäller att absorbera solenergi-

  175. -men ineffektiv
    när det gäller att göra sig av med den.

  176. För en "taggig" byggnad är det tvärtom.

  177. Den fungerar som en värmeväxlare.

  178. Den är ineffektiv att absorbera värme-

  179. -och mycket mer effektiv
    att göra sig av med den.

  180. Det var det arkitekten utvecklade-

  181. -och det ser inte ut som nåt
    jag bor i för tillfället - en glaslåda.

  182. Vi satte upp regler
    när vi började rita den-

  183. -nämligen att glasen och fönstren
    skulle minskas till 25 %-

  184. -på hela fasadytan.

  185. Ingen yta och inget glas
    skulle exponeras för solljus.

  186. Det här är subtropiskt klimat-

  187. -och solen står
    i en högre vinkel än här i Lund.

  188. Här står den i en låg vinkel-

  189. -därför är det viktigare
    med solskydd här-

  190. -men det är också svårare
    att få en värmeökning.

  191. Vi ritade byggnaden med det i åtanke:

  192. Inget direkt solljus på glaset
    eller ytterväggarna.

  193. Vi placerade ut växter
    som fungerar som...

  194. ...en barriär mot värmen.

  195. Växterna ger transparens.

  196. Jag har redan nämnt att det går
    en gata mellan byggnaderna.

  197. Därifrån utgår vertikala
    transportsystem hängande från broar-

  198. -som går mellan de två byggnaderna.

  199. Kunden var nöjd med att han inte
    behövde betala för marken-

  200. -under hissarna och "luftbroarna"-

  201. -eftersom den tillhörde kommunen.

  202. Vi kunde använda allmän mark,
    alltså gatan, som en del av byggnaden.

  203. Det flyttade volymen från byggnaden
    på båda sidor.

  204. Där behövs ingen luftkonditionering.

  205. Det var kostsamt att bygga,
    men det ger en stor energibesparing.

  206. När man går från en del till en annan-

  207. -behöver man inte svalkas ned.

  208. Här är en grovskiss.

  209. Vi gjorde mätningar under tre år.

  210. Datamätare gjorde olika mätningar
    på byggnaden.

  211. Den röda linjen är dygnstemperaturen
    under dag och natt.

  212. Den blå är inomhustemperaturen-

  213. -och den gula är temperaturen
    på "betongtänderna".

  214. Vi får ca 3-4 % nedkylning-

  215. -mellan dag och natt
    bara genom fläktarna.

  216. Den gula stapeln visar
    hur mycket energi som används-

  217. -jämfört med andra byggnader
    i Harare, vilket är ca 10 %.

  218. Diagrammet gjordes av en ingenjör
    som tillbringade mycket tid-

  219. -med att "finstämma" byggnaden.

  220. Det är intressant att ett hus som
    är kopplat till den kaotiska naturen-

  221. -faktiskt måste stämmas,
    precis som man stämmer en kyrkorgel-

  222. -för att den ska passa byggnaden.

  223. Resonansen måste bli rätt.

  224. Han gjorde det här diagrammet
    som jag är förtjust i.

  225. Kurvorna visar temperaturskillnaderna-

  226. -och man ser
    de olika temperaturmätningarna-

  227. -och de olika nivåerna i kontoren.

  228. Man ser tidsintervallerna-

  229. -alltså den tid det tar
    att kyla eller värma upp-

  230. -mellan högsta inom-
    och utomhustemperatur.

  231. Vi trodde att det skulle vara
    tre timmar, men det var bara en timme.

  232. Stratifieringen inuti huset
    är ca 1,4 grader Celsius.

  233. Har man ett rum
    som är tre meter högt-

  234. -behöver man inte kyla ned det, då
    den varma luften stannar längst upp.

  235. Kan man få luften att stratifiera, kyls
    rummet utan att man slösar energi.

  236. I de flesta cirkulationssystem
    flyttas luften runt och blandas.

  237. Om man låter den stratifiera sig
    är luften där folk befinner sig-

  238. -mycket svalare
    eftersom varm luft stiger.

  239. Människor och maskiner
    lägger till ca 1,5 grader till värmen.

  240. Vi upptäckte att det blev varmare
    för varje dag från måndag till fredag-

  241. -och att den kyldes ner under helgen.

  242. Det betydde att vi inte satte på
    fläktarna i rätt tid.

  243. En gång råkade nån stänga av
    fläktarna av misstag.

  244. Det blev varmare och varmare
    och det tog tre månader att kyla ner-

  245. -när vi upptäckte vad som hänt.

  246. Kontrollsystemen...
    Det här var 1992, det är länge sen.

  247. Kontrollsystemen var primitiva, men
    det bevisade att byggnaden fungerade.

  248. Efter det byggde jag en teater-

  249. -där vi använde stenar.
    Principen är densamma:

  250. Man pumpar kall nattluft genom
    stenarna och när man behöver svalka-

  251. -pumpar man luften genom stenarna.
    Väldigt enkelt.

  252. Vi la till lite evaporerande nedkylning.

  253. Vi använde turbiner
    för att dra ut luften ur huset.

  254. När det blåser använder vi vinden
    som supplement till fläktarna.

  255. Det fungerade väldigt bra.
    Ni kan se på det här fotot...

  256. ...hur vi kunde få ut 8 graders
    nedkylning från 12 graders temperatur-

  257. -bara genom fläktar.

  258. Sen kollapsade Zimbabwes ekonomi
    av politiska skäl-

  259. -och jag fick ett samtal från Melbourne.
    De bad oss att göra samma sak där.

  260. Melbourne har ett annat klimat,
    en annan kultur och ekonomi.

  261. Klimatet är besvärligt,
    stan ligger 37 grader syd-

  262. -och ligger inom 40 graderszonen.

  263. Det förekommer olika tryck
    som rör sig moturs över kontinenten.

  264. Det blåser en het och torr ökenvind
    från norr-

  265. -och plötsligt
    tar en vind från syd över.

  266. Den vinden för med sig kyla och regn.

  267. Vi gjorde det här diagrammet.

  268. De är bättre än genomsnittsdiagram.
    De flesta ingenjörer jobbar med såna.

  269. Jag är intresserad av cykler.
    Det här är en cyklisk bild av vädret.

  270. Ni ser högsta och lägsta temp
    under dag och natt.

  271. De blå prickarna är natt, de röda dag.

  272. Den gula linjen är bekvämlighetsnivån.

  273. Man ser genast, om man är en termit-

  274. -var ens energipotential ligger.

  275. Här är skorstenarna på utsidan
    för de ville ha mer utrymme inuti huset.

  276. I Eastgate är de inuti.

  277. Om skorstenarna är på utsidan
    kan man använda solenergi-

  278. -för att hjälpa till med bärkraften.

  279. På norrsidan ser de ut så här.

  280. Ni ser att de blir tjockare högre upp
    och att fönstren blir mindre.

  281. Det är för att det finns mindre ljus
    ju högre upp man kommer.

  282. Förlåt, det är mer ljus
    ju högre upp man kommer.

  283. Melbourne ligger 40 m.ö.h.
    och har smala gator.

  284. Om man tar en ljusmätare
    högst upp på en gata-

  285. -ser man att det är ljusare än där nere.

  286. Fönstren är stora längst ner
    och mindre längre upp.

  287. I lövskogar är bladen större
    längst ner och mindre längst upp.

  288. Det finns paralleller i naturen.

  289. Det fungerade bra
    med den förbrukade luften-

  290. -som leddes ut det här hållet,
    då mer luft leds ut på varje nivå.

  291. Skorstenarna måste bli tjockare.
    Det var så...

  292. ...det utvecklades. Det finns även
    ett hål mitt i skorstenen.

  293. I Melbourne upptäckte vi
    att vi kunde inte bara ventilera-

  294. -utan också kyla ner
    genom att öppna fönstren.

  295. Det är nåt man lätt kan göra här-

  296. -även om temperaturskillnaderna
    är mindre i Lund.

  297. Ett annat faktum är att albedot...

  298. Albedo är reflektionsförmågan
    av ljud och färg.

  299. Den norra fasaden är svart
    och den södra vit.

  300. Den södra fasaden
    används för luftintag-

  301. -och den norra suger ut luft.

  302. Sen byggde vi torn på södra sidan.

  303. Jag återkommer till dem.

  304. Det här är en förklaring
    på hur och varför vi kunde bevisa-

  305. -att ljusnivåer sjunker märkbart.

  306. Det berättigar att ha större fönster
    där nere och mindre där uppe-

  307. -genom att olika ljusnivåer
    på olika nivåer simuleras.

  308. Sen gjorde vi fönster
    som fångar vintersolen-

  309. -och förebygger direkt solljus
    under sommaren. Vi ändrade vinkeln-

  310. -och satte upp "ljushyllor".
    Det är en horisontell hylla-

  311. -som ljuset studsar mot.
    Det handlar om formgivning-

  312. -om att fånga ljuset och hålla borta
    blänket. Det är ganska komplicerat.

  313. Skorstenarna visar
    hur avdunstningskylning fungerar.

  314. Om man häller vatten
    genom ett 14 m högt rör-

  315. -gör vattnets tyngd så att luften dras
    mot toppen och avdunstar-

  316. -precis som det gör med regn.

  317. En bra dag i Melbourne
    när det blåser från norr-

  318. -kan man sänka tempen med 10
    grader genom att hälla vatten i ett rör.

  319. Arkitekten,
    precis som viktorianska arkitekter-

  320. -förevisar vetenskapen.

  321. Jag tror att arkitektur och vetenskap
    kan komma varandra närmare.

  322. Den västra fasaden
    öppnas och stängs som en blomma.

  323. Den har vädurspumpar som öppnar
    luckorna som man sen kan stänga-

  324. -för att hindra att solen lyser in.
    Så här ser det ut inifrån.

  325. Det är vädurspumpar
    som drivs av solenergi.

  326. Varje fasad är annorlunda.
    Den till vänster är den östra fasaden-

  327. -där toaletterna ligger.
    De är naturligt ventilerade.

  328. Det blir kallt på vintern
    men det vänjer sig folk vid.

  329. Det är den västra fasaden.

  330. Varje sida av byggnaden kan se olika ut
    beroende på vädret och läget.

  331. Här är en ritning av golvplanet.

  332. Det är ungefär 21 meter
    rakt över från glas till glas.

  333. Det är lite för djupt
    för naturlig ventilation-

  334. -av olika anledningar.

  335. Taket gjorde vi kurvigt.

  336. Om ni är i Australien
    och fastnar i öknen-

  337. -och har turen att hitta en grotta...
    Temperaturen kan vara 41 grader-

  338. -men inne i grottan är det svalt.

  339. Det är för att stenen ovanför
    är sval från natten före.

  340. Huden, och fysiologer
    kan bekräfta det-

  341. -är känsligare för strålande ytor
    runt kroppen-

  342. -än direktkontakt med luft.

  343. Trots hettan känner man sig sval-

  344. -för att kroppen utstrålar värme
    som tas upp av grottan.

  345. Vi byggde grottor.
    Grottans tak gjordes av betong.

  346. Ytan gjordes ojämn
    för att öka turbulensen-

  347. -för att leda bort värmen på natten
    då vi öppnade fönstren.

  348. De öppnas automatiskt
    för att kyla ner taket.

  349. Grottaket tar hand om
    ca 20 % av nedkylningen.

  350. Under har vi aktiva paneler
    med kallvatten-

  351. -rörpaneler för innertak
    tillverkade i Tyskland.

  352. Det ger mestadelen av nedkylningen.

  353. Vi kyler inte folk med luft-

  354. -utan med strålning.

  355. Luften kommer från golvet
    och stiger uppåt med hjälp av fläktar.

  356. Precis som i Eastgate
    är det inte återanvänd luft.

  357. Det är luft som man kan andas.

  358. Temperaturen ligger på ca 20 grader.
    Luften stiger och delas.

  359. Vi slösar fortfarande mycket energi-

  360. -men vi sparar mycket energi
    eftersom vi kyler ner med...

  361. ...kallt vatten.

  362. Diagrammet förklarar det bättre.

  363. Längst upp ser vi
    en konventionell luftkonditionering.

  364. Luften återanvänds sex gånger
    per timme. I vår byts den två gånger.

  365. Luften tas in på botten,
    s.k. stratifierande ventilation.

  366. Luften stiger upp naturligt. Det är
    både effektivare och behagligare.

  367. De som jobbar på kontoren
    är väldigt nöjda med resultatet.

  368. Det är ett diagram över hur energin
    flyttas inte genom luften utan...

  369. ...med vatten.
    Det är mycket mer effektivt.

  370. Den leds till källaren
    till en värmebehållare.

  371. Värmebehållaren är baserad på
    fasändrande material-

  372. -en blandning av salter inuti stålkulor
    som läggs i isoleringstankar.

  373. När det blir väldigt varmt i Melbourne
    och vi måste kyla ner byggnaden-

  374. -för vi ner värmen
    från kontoren i tankarna.

  375. När det blir kallt fryser vi kulorna.
    De fryser vid 15 grader-

  376. -som ni ser på diagrammet.

  377. Det är precis det
    som händer just nu på Arktis-

  378. -och på Antarktis.

  379. De samlar värme från planeten.
    Det är en avstjälpningsplats för värme.

  380. Det här är ett typiskt kontor.

  381. Ni ser det välvda taket-

  382. -och de aktiva panelerna under.

  383. Vi satte också dit många växter.

  384. Växterna klarar sig otroligt bra
    i den miljön.

  385. De behöver inte bytas ut
    som de vanligtvis måste göras.

  386. De är själva...

  387. ...hjärtat i systemet.

  388. Så här ser det på kontoret.

  389. Det är fönstret
    som fungerar automatiskt.

  390. Jag ska visa er grafen.

  391. Den ljusblå linjen i grafen...

  392. ...visar dygnstemperaturskillnader.

  393. Den går i cykler om tre dagar, sen
    sjunker tempen då vinden ändras.

  394. Det blir kallt igen. Det är en tredagars
    cykel av temperaturskillnader.

  395. Den klarröda linjen...

  396. ...är temperaturen på takbetongen.

  397. Den mörkblå är inomhustemperaturen.

  398. Det är ett mått mellan lufttemperaturen
    och strålningen.

  399. Det finns ett sätt att kombinera
    de två för att få en behaglig nivå-

  400. -baserat på strålningsnedkylning
    och direktkontakt med luften.

  401. Den rosa linjen visar om fönstren
    var öppna eller stängda-

  402. -som ni kan se på de två topparna
    med hög temperatur.

  403. När nattemperaturen utomhus
    är högre än taket i grottan-

  404. -så öppnar sig inte fönstren.
    Det är datorkontrollerat.

  405. Vattnet i Australien
    håller på att ta slut.

  406. Det är likadant överallt,
    men Australien kommer att bli först.

  407. Vattnet till huset
    kommer från avloppet.

  408. När man gör det...

  409. Det tog oss tre år att få det rätt.

  410. Vi borrade ett hål i det största
    avloppsröret i källaren i CH2.

  411. Det största avloppsröret
    är 300 i diameter.

  412. I det finns vatten och skit...
    och mycket annat.

  413. Det är stadens energikälla
    som man kan göra mycket med.

  414. Man kan filtrera ut vattnet.

  415. Det viktiga är
    att man måste testa vattnet-

  416. -innan man gör filtreringssystemet.
    Vi bara chansade.

  417. Det handlar om
    att få filtren i rätt ordning.

  418. Efter tre års försök
    fick vi faktiskt rent vatten-

  419. -som man kan dricka.

  420. 90 % av vattnet
    i ett sånt avloppssystem-

  421. -kan man ta bort utan att det påverkar
    avloppets självrengöring.

  422. Det är avloppsvatten som leds
    till reningsverket där det filtreras-

  423. -och därefter hälls ut i havet.

  424. Vi återvinner det vattnet
    och använder det för kylning av huset-

  425. -då vi använder avdunstningskylning.
    Det används till blommor och toaletter.

  426. Vi har vanligt vatten
    till dricksvatten och handtvätt.

  427. Det är värt att göra.
    Man kan också utvinna vattnets energi.

  428. Städernas energi
    hamnar till stor del i avloppen-

  429. -eller försvinner ner i marken.

  430. Man kan utvinna det med
    värmepumpar. Vi gjorde inte det här.

  431. Nu hoppar jag till Kina...

  432. ...där jag har jobbat för
    en stor byggherre de senaste tre åren.

  433. I Kina finns det överskottsmaterial.

  434. De här skeppscontainrarna...

  435. Jag bad dem att ställa en
    tolvmeterscontainer på högkant.

  436. Kineserna har en miljon
    såna här stålcontrainrar.

  437. De måste förstöras
    efter tio års användande-

  438. -för säkerhetens skull.

  439. De är inte längre lufttäta
    och vattentäta.

  440. De måste antingen säljas,
    återanvändas eller förstöras.

  441. Mina arbetsgivare i Kina
    bad mig att göra en byggnad av dem.

  442. Det gjorde vi också.
    Vi härmade Stonehenge i England-

  443. -och placerade dem på det viset
    med mellanrum-

  444. -som vi fyllde med betongramar.

  445. Vi gjorde en sån byggnad,
    det är en matbespisning.

  446. Den har solfångare på taket
    för varmvatten-

  447. -och vi använde en trädgård under tak.

  448. För att göra en lång historia kort
    - vi tog det varma vattnet-

  449. -och ledde det genom
    en absorptionskylare-

  450. -som förvandlar varmt vatten till kallt.
    Kallvattnet lagrades-

  451. -i isoleringstankar. Sen lät vi vattnet
    cirkulera i plattorna och bjälkarna-

  452. -för att kyla ner byggnaden. Klimatet är
    inte som i Melbourne eller Zimbabwe.

  453. Det är hett och fuktigt,
    det ligger nära Hong Kong.

  454. Vädret är hemskt sju månader om året,
    det är inte skönt alls.

  455. Man måste försegla byggnaden
    och utvinna vatten från luften.

  456. Det gjorde vi med ett vattenfall.

  457. Vattnet i vattenfallet var 12 grader,
    det är långt under daggpunkten.

  458. Det betyder att luften
    kondenserar på vattnet.

  459. På det sättet
    kan vi avfukta luften med vatten.

  460. Ingen trodde på mig,
    men det fungerar.

  461. Några duktiga tyska ingenjörer
    jobbade med det.

  462. Kruxet är att i Kina
    stänger man inte dörrarna-

  463. -men det måste man, för att förhindra
    att utomhusluften kommer in.

  464. Precis som termiterna
    kontrollerar luftingångarna-

  465. -så måste man försegla byggnaden.

  466. Till slut...

  467. Den här byggnaden gjorde jag...
    Den svarta cirkeln-

  468. -är där jag bodde, nära Hong Kong.

  469. Den gula ovalen...

  470. ...är placerad mitt i Mekongdalen.

  471. Där finns det regnskog.

  472. Min uppdragsgivare sa:
    "Kan du ta en bit av regnskogen"-

  473. -"lägga den i en flaska
    och bygga ett hus för den"-

  474. -"i Dongguan?"
    Det ligger nära Hong Kong.

  475. Breddgraden är samma
    men klimatet är helt olika.

  476. I Dongguan har man en nordlig
    monsun på vintern, då tempen sjunker.

  477. Vid Mekong
    är det mycket mer skyddat-

  478. -med dalar och skogar.

  479. Vi åkte dit
    och tog oss en titt på Mekong.

  480. Det här fotot förklarar allt.

  481. Varför kallas det regnskog?
    Jo, för att där görs regn.

  482. Regnet görs av träden
    och mikroorganismerna i träden-

  483. -som faktiskt...

  484. ...skapar moln. Molnen skapas.

  485. I Amazonas skapas 25 %
    av molnen på det här sättet.

  486. Runt Mekong är det nog lite mindre.
    Vi blev intresserade av det.

  487. Vi tittade också på hur regnskogen
    är konstruerad.

  488. Allt är i olika skikt
    och handlar om ljus.

  489. Allt kämpar om att få ljus.

  490. Mannen som studerar termiter,
    Scott Turner-

  491. -sa till mig på telefon:

  492. "Jag förstod inte
    hur termitstackar fungerade"-

  493. -"förrän jag slutade titta på dem som
    objekt och såg dem som en process."

  494. "Det är en jordfontän", sa han.
    Termiterna gräver ut jorden-

  495. -och för upp den hela tiden.
    Det är en ständigt pågående process.

  496. Det är likadant med träd.
    Jag vet inte om ni ser...

  497. Ett träd är bron
    mellan grundvattenytan och himlen.

  498. Man ska se det så. Det händer
    lika mycket under marken som över.

  499. Vi borde se så på våra städer,
    se vad som händer under marken.

  500. Jag lärde mig mycket av det
    genom att titta på träden.

  501. Vi byggde huset... Det är inte byggt än,
    jag hoppas att det blir det.

  502. Det har lika mycket
    under mark som över.

  503. Det har en kokong av plastmaterial
    kallat ETFE.

  504. Det är som en krukväxt,
    kan man säga-

  505. -men i stor skala, den är 40 meter
    i diameter och 40 meter hög.

  506. Den har också en "hatt"
    som öppnar och stänger med solen.

  507. Det är viktigt i det klimatet.
    Man måste stänga ute solen.

  508. Den har också gångbroar.

  509. I en regnskog pågår mestadelen
    av livet i trädtopparna-

  510. -inte på den ljusfattiga marken.

  511. Vi byggde en regnskog.

  512. Den måste ändras. Det är en byggnad
    som jag vill ta mig an.

  513. Den har en adaptiv struktur
    och ändras med vädret.

  514. När det regnar är den en sak,
    när det inte regnar är den en annan.

  515. Här är ett foto på en byggnad
    i Melbourne i Australien.

  516. Det är en bilparkering.
    I de fina pelarna som gör så här...

  517. ...växer det ett träd
    inuti varje pelare.

  518. Det gillade jag.

  519. Ett av mina jobb i Kina
    var att rita parken-

  520. -som är nedanför höghusen.

  521. Alla byggnader i Kina måste enligt lag
    vara på minst 37 våningar i storstäder.

  522. Det finns inte tillräckligt med land.

  523. Marken måste vara mycket speciell.
    Den måste kunna ha bilar under.

  524. Man kan inte bara ha parkeringshus,
    så vi ritade ett system-

  525. -med ett underjordiskt parkeringshus.

  526. I varje bas finns ett träd-

  527. -eller en byggnad
    som fungerar som ett träd.

  528. Den förvarar också sitt eget vatten.

  529. Det är det som händer under staden
    vid grundvattenytan.

  530. Ytorna måste vara porösa.

  531. Jag ska visa vad jag menar med det.
    Det är ett foto från mitt hotellfönster.

  532. Jag tog fotot i går morse.

  533. I Kina hade inte det varit möjligt.

  534. En stor del av ytan är täckt.

  535. Det som händer i våra städer
    är att när det regnar-

  536. -så sköljs allt regn ut i havet.

  537. Man måste ha porösa ytor.

  538. Den började jag rita...
    Jag ska gå igenom de här fort.

  539. De här är byggnader som ser ut
    och fungerar som träd.

  540. Här är den sista byggnaden,
    för att avsluta det hela.

  541. Den är baserad på DNA-spiralen.

  542. Den är gjord
    av respekt för vetenskapen.

  543. Jag ombads att göra
    ett utställningscenter i en park-

  544. -som handlar om biomemetik.

  545. Vi gjorde en dubbelspiral
    där man går upp på utsidan-

  546. -och ner på insidan.
    Det var för att ge en idé...

  547. Om man kan gå i dubbelspiralen
    kan man börja förstå den-

  548. -och hur fantastiskt det är
    att sammanföra olika idéer.

  549. I mitten finns regnvatten som rinner
    ner och formar en strömvirvel.

  550. Ursäkta... Jag går tillbaka.

  551. Vattnet rinner inuti.

  552. Så ser det ut.

  553. Det var allt jag hade.
    Ursäkta att det drog ut på tiden.

  554. Vi har tid för frågor.

  555. Tack för en inspirerande föreläsning.

  556. Nu kan vi ställa frågor till Mick.

  557. Här är en mikrofon...

  558. Det är mycket inspirerande
    och fascinerande.

  559. Du tar saker från biologin
    och försöker härma det.

  560. Har du blivit kontaktad
    av biologiforskarna-

  561. -som vill veta mer om-

  562. -hur det biologiska systemet fungerar
    utifrån dina verk?

  563. Jag kan tänka mig att dina försök
    att använda systemet-

  564. -avslöjar principer som inte
    framkommer i traditionella studier.

  565. Ja, du har helt rätt. Det har jag.

  566. Scott Turner ringde upp mig och sa:

  567. "Mick, du har fattat fel.
    Det fungerar inte så."

  568. Vi har haft kontakt efter det, vi ska
    träffas i nästa vecka i London.

  569. Han är fysiolog.

  570. Hans partner är ingenjör.

  571. De har gjort ett otroligt jobb
    med termiterna i Namibia.

  572. Det är för att han också fattade fel
    när han först såg en termitstack.

  573. Det var några bilder...

  574. Jag har alla hans bilder
    som jag kan lämna till er.

  575. Det är helt fantastiska saker
    de kommer på.

  576. Det är väldigt spännande för mig.

  577. De håller på med friformning
    och 3D-utskrift...

  578. ...för att rekonstruera membranet
    på utsidan av stacken.

  579. Grejen med termiter...

  580. ...är att var och en placerar
    en bit lera där lukten är starkast-

  581. -där feromonen
    säger åt dem att göra det.

  582. Deras ritning eller plan är gjord av...

  583. Det är som elden som jag visade er-

  584. -där man står runt en eld på natten.

  585. För att hålla sig varm
    ställer man sig på rätt avstånd.

  586. Om folk ställer sig så här...

  587. ...får man en sfär runt elden.

  588. Termiterna gör det med koldioxid.

  589. De bygger upp en barriär
    och bygger sedan inuti den.

  590. Det är fascinerande. Du har rätt-

  591. -jag är glad över
    att få jobba med forskare.

  592. Det är så det borde vara.
    Arkitekter måste jobba med forskare.

  593. Tack.

  594. Jag undrar över när du...

  595. Här borta!

  596. Jag antar att många
    av de tekniska lösningarna var nya.

  597. Det du gjorde hade inte gjorts förut.

  598. Jag undrar över hur säker du var
    på att det skulle fungera.

  599. Ingenjörer gör kalkyler
    för att förutspå saker.

  600. Fungerade det alltid?

  601. Eller kom du på det
    när strukturen var färdig?

  602. Ändrade du på saker efteråt?

  603. Det är ett stort problem.
    Ingenjörer är väldigt dyra.

  604. Vad gäller Eastgate
    kom jag överens med kunden-

  605. -att han skulle betala samma arvode
    till ingenjörerna som de skulle få-

  606. -för en luftkonditionerad byggnad
    om de ritade en utan.

  607. Jag hade tur,
    för det var lågkonjunktur i England.

  608. Det fanns gott om kapacitet i London.
    De jobbade gratis.

  609. Ove Arup måste ha förlorat pengar
    på Eastgate.

  610. Samma sak med CH2.

  611. Alla gillar att jobba med mig...

  612. ...men de förlorar alltid pengar.
    Jag säger: "Oroa er inte."

  613. "Det är en investering."

  614. Kostnaden är ett stort problem.
    Jag jobbar i Perth just nu.

  615. Det är en duktig entreprenör
    som vill bygga en grön byggnad-

  616. -med återanvänt material.

  617. Vi sitter i ett rum
    och taxametern bara far i väg...

  618. Ingenjörerna kostar
    300 dollar i timmen. Galet!

  619. Det går inte att jobba så.
    För att svara på frågan...

  620. Kostnaden för FoU
    för att bygga nåt är enorm.

  621. I Kina jobbade jag
    för ett stort byggföretag.

  622. De bygger ett forskningscenter
    som är helt fantastiskt-

  623. -på att prova nya saker.
    Det är ett riktigt forskningscenter.

  624. Jag var där i två år.

  625. Man fick känslan
    av att ingen brydde sig.

  626. Det händer så mycket på andra ställen,
    och det är inget som prioriteras.

  627. "Forskning, än sen?
    Vi måste tjäna pengar!"

  628. Ingen brydde sig speciellt mycket
    om centret.

  629. Det är mycket viktigare än byggnader!
    Vi måste forska.

  630. Byggnader använder 50 %
    av den totala energin på vår jord-

  631. -och ingen forskar på det,
    förutom galningar som jag.

  632. Jag vill gärna
    att det här universitetet...

  633. ...undersöker speciellt CH2
    p.g.a. utrustningen där-

  634. -och Eastgate med.
    Det är ett bra tillfälle.

  635. De är levande experiment
    som kräver stor jobbinsats.

  636. -Vi samlar in data om den.
    -Ja.

  637. CH2 har 2 500 sonder i betongen
    som mäter temperatur-

  638. -och energi. Det är ett otroligt system.
    Ingen vet hur man gör det.

  639. Killarna som gjorde det
    har alla försvunnit. De gör andra saker.

  640. Men byggnaden står där.

  641. Vi har tid för en sista fråga.

  642. Särdragen för levande system är att de
    dör, och de behöver ständigt underhåll.

  643. Behöver dina kopior underhållas
    och hur lång livslängd har de?

  644. Det är livscykeln.

  645. Det är viktigt.
    Jag är mer intresserad nu-

  646. -av att skilja infrastrukturen...

  647. ...från det beboeliga rummet,
    för att få en annan livscykel.

  648. Vi river byggnader som vi inte gillar
    eller som har fel funktion.

  649. Det går åt enorma mängder energi
    och resurser.

  650. Vi kan inte fortsätta så.

  651. Livscykeln...
    Min dröm är en betongstruktur...

  652. ...förstärkt med kolfiber.

  653. Inuti finns tryckta beboeliga ytor-

  654. -som objektet här,
    gjort av en 3D-skrivare.

  655. Den här.

  656. Man gör ritningen tredimensionell
    och skriver ut den.

  657. Den har en livscykel på 50 år.

  658. Vi måste omvärdera
    hur vi bygger städer.

  659. Vi måste lägga mer pengar på
    infrastruktur och det offentliga rummet-

  660. -och mindre på...

  661. Det är dumt att ha ett litet bostadshus
    som har 37 andra ovanför sig.

  662. Det måste vara tjockare.

  663. Man måste ompröva infrastrukturen.

  664. Gatorna vi byggde tvådimensionellt
    måste göras tredimensionellt.

  665. -Tack.
    -Med det tackar vi Mick Pearce...

  666. ...för en intressant föreläsning.

  667. Översättning: Karin Tengroth
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bio-inspirerad arkitektur

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Energisnåla hus med naturen som modell. Arkitekten Mick Pearce från Zimbabwe har inspirerats av termitstackar som klarar stora temperaturskillnader. Han har också hämtat idéer från träd, skogar och DNA-spiraler, och menar att byggnader och städer borde byggas enligt naturens principer. Från arrangemanget Bioinspired energy conversion - can we find cross-boundary approaches in energy-related research? Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Ämnen:
Teknik > Byggnadsteknik
Ämnesord:
Arkitektur, Byggnadsproduktion, Energieffektiva byggnader, Husbyggnad, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Härma naturen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Bioinspiration

Öivind Andersson, professor i förbränningsmotorer, ger en bakgrund och förklaring till seminarierna i serien "Härma naturen". Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Bio-inspirerad arkitektur

Arkitekten Mick Pearce från Zimbabwe har i sitt arbete inspirerats av termitstackar som klarar stora temperaturskillnader. Han menar att byggnader och städer borde byggas enligt naturens principer. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Från idé till verklighet

Biomimetiska innovationer står inför samma svårigheter som alla andra uppfinningar. Hur gör forskarna för att nå marknaden och uppnå något hållbart? Andrew Copestake visar hur gapet mellan forskning och näringsliv kan överbryggas. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Den fantastiska mitokondrien

Världens minsta och mest komplicerade maskin. I cellens kraftverk, mitokondrien, omvandlas mat till energi. Fysiologiprofessorn David Nicholls berättar vad vi kan lära från nanomotorerna som finns i biljontals mitokondrier i kroppen. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Muskelns energisystem

Vad får en gepard att springa i 100 km/tim, och hur kan en pytteliten gräshoppas lyftkraft motsvara 1,5 kilo? Fysiologiprofessor Alf Månsson visar hur olika fibrer, funktioner och ämnen samarbetar i musklernas egna motorer. Arrangör: Lunds universitet. Inspelat i juni 2013.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Småskalig energiomvandling

Forskarna inspireras av hur levande varelser och levande system hanterar energi. Juan Parrondo, professor i teoretisk fysik vid Universidad Complutense i Madrid, talar bland annat om stokastisk termodynamik, brownsk rörelse och synkronisering av nanomaskiner. Arrangör: Lunds universitet. Inspelat i juni 2013.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Aerodynamik hos fåglar och flygplan

Geoff Spedding är professor i zoologi och arbetar med flyg- och maskinteknik. Han menar att traditionell flygplansform inte är optimal. Med inspiration från naturen skulle man med små justeringar, exempelvis små hål i vingen, kunna öka flygkapaciteten. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Den energieffektiva myrspoven

Varför kan vissa fåglar flyga så långt? Myrspoven flyger mellan Alaska och Nya Zeeland på åtta dagar utan matrast. Öivind Andersson är professor i förbränningsmotorer och har jämfört fågelns effektivitet med en dieselmotors. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Värmeväxling i djur och maskiner

Kängururåttan har en effektiv värmeväxling i nosen för att inandningsluften ska få rätt temperatur och fuktighet oberoende av utomhusklimatet. Kan detta ge inspiration till värmereglering i byggnader? Christoffer Johansson, forskare i evolutionär ekologi, berättar. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Hästar och traktorer i jämförelse

Traktor eller häst - vilket är det mest energieffektiva och miljövänliga alternativet? Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem, jämför utifrån olika perspektiv. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Fettsyror och djurens ämnesomsättning

Varför lever en mus bara i tre år och en människa i nästan hundra? Biologiprofessor Tony Hulbert har studerat ämnesomsättning och olika fettsyrors betydelse för energi, hälsa och livslängd. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Energi, hälsa och livslängd

Snabbare hjärtfrekvens och ämnesomsättning betyder ofta kortare liv, men det gäller inte fåglar. Jan-Åke Nilsson, professor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet, visar på skillnader mellan däggdjur och andra djur. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Kan fåglar få diabetes?

Världen står inför en allvarlig fetmaepidemi med en lavinartad ökning av diabetes som följd. Cecilia Holm, professor i molekylär endokrinologi vid Lunds universitet, är en av forskarna som undersöker om vi kan lära oss något av fåglars fysiologiska egenskaper. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Hur avbildas ämnesomsättning?

När forskarna studerar energiomvandling i biologiska system kan de välja olika vägar. Tekniken öppnar nya möjligheter till digital och visuell analys. Forskarna Hindrik Mulder och Carina Siversson berättar. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Diskussion om framtiden för bio-inspiration

Frågor och idéer som kommit fram under seminariet om biomimetik - Härma naturen - diskuteras av forskarna David Nicholls, Geoff Spedding, Tony Hulbert, Alf Månsson och arkitekten Mick Pearce. Moderator: Olga Göransson. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - The conference 2014

Internets fysiska struktur

Konstnären Ingrid Burrington berättar om internets fysiska struktur. Hon menar att det är viktigt för alla att förstå vilka fysiska kablar och satelliter som får sajter som Facebook och Google att fungera. Inspelat på Slagthuset i Malmö den 19 augusti 2014. Arrangör: Media evolution.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss