Titta

UR Samtiden - Härma naturen

UR Samtiden - Härma naturen

Om UR Samtiden - Härma naturen

Blommor, fåglar, fiskar, myror - i naturen finns många kloka lösningar som vi kan lära oss av. Biomimik är ett växande forskningsområde där forskarna inspireras av naturen. På Pufendorfinstitutets tvärvetenskapliga energiseminarium möts forskare inom biologi, fysiologi, zoologi, teknik och medicin för att presentera och diskutera idéer och inspiration från naturen som kan bidra till nya metoder för energiomvandling. Arrangemangets originaltitel: Bioinspired Energy Conversion - can we find cross-boundary approaches in energy-related research? Inspelat i Lund 10-11 juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Härma naturen: Den energieffektiva myrspovenDela
  1. Jag ska prata om en fantastisk fågel,
    som flyger fantastiskt när den flyttar-

  2. -från Alaska till Nya Zeeland.

  3. Jag vill börja med att säga att jag
    i vanliga fall jobbar med dieselmotorer-

  4. -så jag vet faktiskt inget om fåglar.

  5. Jag ska studera fågeln som om den var en
    dieselmotor, och se vart det leder.

  6. Här har vi alltså fågeln.

  7. Den flyger från Alaska
    till Nya Zeeland-

  8. -utan att mellanlanda, när den flyttar.
    Det är en resa på cirka 11 000 km.

  9. Drygt en fjärdedel av jordens omkrets.

  10. Det tar fågeln åtta dagar
    att göra det här.

  11. Den tar inga matraster. Så den äter
    mycket innan den ger sig av-

  12. -och lagrar fett,
    som den använder som bränsle.

  13. Det är en ganska imponerande bedrift
    av en fågel.

  14. Den har kallats
    ett av naturens olösta mysterier.

  15. Jag ska använda
    mina ingenjörskunskaper-

  16. -och studera fågeln
    som om den var en dieselmotor-

  17. -och titta på hur effektiv
    fågelns energiomvandling är.

  18. Och se om det är möjligt att göra det.

  19. Fånigt sagt,
    för vi vet att det är möjligt.

  20. Vi börjar med att titta på
    energiomvandling vid flygning-

  21. -som Geoffrey Spedding
    redan har pratat om.

  22. Glidtalet är ett viktigt mått på fågelns
    aerodynamiska effektivitet.

  23. Newton har ju lärt oss att ett föremål
    som flyger med konstant hastighet-

  24. -inte utsätts för någon kraft.

  25. Så lyftkraften som fågeln genererar-

  26. -balanseras exakt av tyngdkraften.

  27. Och drivkraften som fågeln genererar
    balanseras exakt av luftmotståndet.

  28. Och glidtalet, förhållandet mellan
    lyftkraften och luftmotståndet-

  29. -är ett mått på
    den aerodynamiska effektiviteten.

  30. Okej. Om det här var en dieselmotor
    skulle jag titta på effektiviteten.

  31. Och i en dieselmotor tillför man energi
    i form av bränsle.

  32. Man tillför bränsle i motorn.

  33. Sen mäter man motorns kraftutveckling,
    mekaniskt arbete.

  34. Och om man dividerar energin som kommer
    ut med den som tillförts-

  35. -får man en procentsiffra-

  36. -som visar hur stor del av den
    ursprungliga energin som kom ut.

  37. Det skulle motsvara
    en total effektivitet...

  38. Förhållandet mellan input och output
    kallar jag total effektivitet.

  39. Men energiomvandlingen
    sker i flera steg-

  40. -så i en motor använder man först
    bränsle för att generera värme-

  41. -som används för att kolven ska röra
    sig. Och i alla steg uppstår förluster.

  42. Värmeförluster, ofullständig
    förbränning, friktionsförluster.

  43. Så den totala energin kan delas upp
    i olika sorters partiell effektivitet.

  44. Jag har försökt göra det med fågeln.

  45. Vi har intag av föda här,
    vilket är energikällan.

  46. Sen finns det en kostnad förknippad
    med att förvandla födan till...

  47. ...till fett eller socker -
    energi som kroppen kan använda.

  48. Och i den processen
    uppstår en förlust.

  49. En del av bränslet använder man enbart
    för att hålla sig vid liv.

  50. Det kallas BMR,
    Basal Metabolic Rate.

  51. Alla kroppens organ förbrukar energi.

  52. Musklerna, nervsystemet,
    matsmältningsapparaten-

  53. -så det krävs energi för att överleva,
    även om man inte rör sig.

  54. Så det uppstår en förlust här-

  55. -som ger en effektivitet
    som är förhållandet mellan två tal.

  56. Så om vi gör det här, så kan vi nog
    uppskatta effektiviteten...

  57. ...ganska bra, hos fågeln.

  58. Vi kan titta på den energi som krävs för
    att flyga från Alaska till Nya Zeeland.

  59. Energin som krävs är drivkraften,
    som är lika stor som luftmotståndet-

  60. -gånger flygsträckan. Om vi
    flyttar om dem får vi en ekvation-

  61. -där energin som krävs för flygningen är
    en funktion av glidtalet.

  62. Och energin som finns att tillgå
    under flygningen-

  63. -bestäms av mängden fett som fågeln
    har som bränsle under resan.

  64. Så det är energin som finns i fettet
    gånger nån sorts effektivitet-

  65. -för all energi i fettet
    omvandlas inte till mekaniskt arbete.

  66. Och frågan är
    vilken effektivitet vi ska använda här.

  67. När jag funderade
    kring det här problemet tänkte jag-

  68. -att fågeln äter ju inte när den flyger.
    Drive-through-restauranger saknas ju.

  69. Den måste använda fettet den bär på.

  70. Så vi går från fettet, som förbränns
    under flygningen, till muskelkraften.

  71. Då har vi alltså
    tre sorters effektivitet att beräkna:

  72. Den första gäller förbränningen
    enbart för att hålla sig vid liv: BMR.

  73. Där går det åt en del bränsle.

  74. Den andra går från det fett
    som används för att flyga-

  75. -till något som kan användas
    av musklerna.

  76. I en motor motsvaras det av
    att förvandla bränsle till värme.

  77. Det krävs för att kolven ska röra sig.

  78. I musklerna används ATP, och...

  79. Så kostnaden för
    att omvandla fett till ATP-

  80. -motsvarar något jag skulle kalla för
    förbränningseffektivitet.

  81. Och det sista steget är att gå från
    energivalutan ATP till mekaniskt arbete.

  82. Det motsvarar en termodynamisk
    effektivitet i en motor-

  83. -att omvandla värme
    till mekaniskt arbete.

  84. Jag ska försöka beräkna
    olika sorters effektivitet.

  85. Bränsleförbrukningen är mängden
    fettförbränning, som kan beräknas.

  86. Det får man reda på
    när man studerar fåglarna.

  87. Och basalomsättningen, det som krävs
    för att överleva, är viktfunktionen.

  88. Man kan beräkna-

  89. -att för en fågel som väger som
    en myrspov, bör det vara 2 Watt.

  90. Men det minskar under flygningen,
    upp till 30 % under en lång flygning-

  91. -för fågeln gör av med muskelmassa
    och minskar matsmältningsapparaten-

  92. -så den använder mindre energi för att
    klara sig i slutet av flygningen.

  93. Så jag har använt BMR-snittvärdet
    1,7 Watt under flygningen.

  94. Då får vi en underhållseffektivitet
    på 85 %.

  95. Så 15 % av energin används till att
    hålla sig vid liv, utan att man rör sig.

  96. Nästa steg är att gå från fett till ATP-

  97. -och effektiviteten
    beräknar man genom att...

  98. Jag utgår från att fettet
    är i form av palmitinsyra.

  99. Och när man metaboliserar
    en molekyl av palmitinsyra-

  100. -får man 130 ATP-molekyler,
    har jag lärt mig på internet.

  101. Och man har Delta G, den fria energin
    under fysiologiska förhållanden-

  102. -som är ca 54 kJ/mol per ATP.

  103. Då får vi förbränningen eller bränslet.

  104. Då får vi en förbränningseffektivitet
    på 70 %.

  105. Så 30 % av energin i bränslet
    går förlorad-

  106. -bara av att omvandlas till ATP.

  107. Och 70 % kan låta mycket
    när man talar om effektivitet-

  108. -men man måste vara försiktig
    när man jämför effektivitet.

  109. Man kan inte jämföra total effektivitet
    med partiell effektivitet.

  110. Motsvarande effektivitet
    i en dieselmotor är omkring 98 %-

  111. -så det här är sämre
    än en dieselmotor.

  112. Men vi ska se vad som händer
    längre fram.

  113. Den sista effektiviteten som vi måste
    beräkna är den termodynamiska.

  114. Att omvandla
    musklernas energivaluta ATP-

  115. -till mekaniskt arbete
    som utförs av musklerna.

  116. Det är svårt att beräkna.
    Det finns olika värden i litteraturen.

  117. Så jag har tagit ett värde
    som ligger i mitten, nämligen 39 %.

  118. Det känns som ett rimligt värde.

  119. Men man kan hitta
    både högre och lägre värden.

  120. Det verkar också variera mellan
    olika muskeltyper och arter osv.

  121. Men nu har vi tre sorters effektivitet,
    som ger oss en total flygeffektivitet.

  122. Om här nere
    ser vi att siffran vi får fram är 23 %.

  123. Det innebär att om man ger fågeln
    100 enheter energi från fett-

  124. -får man ut 23 enheter
    mekaniskt arbete.

  125. Det här är både glädjande
    och nedslående.

  126. Om man jämför effektiviteten med
    en dieselmotor som sitter i en lastbil-

  127. -så är den här bara hälften så effektiv.

  128. Men om man jämför med ett tillverkat
    flygande föremål lika stort som fågeln-

  129. -så är den dubbelt så effektiv. Modell-
    flygplan har en effektivitet på 10 %.

  130. Anledningen är
    att när motorn blir mindre-

  131. -så ökar värmeförlusten
    vid väggarna dramatiskt.

  132. Så om man vill konstruera
    en pytteliten energiomvandlare-

  133. -kan man nog lära sig mycket
    av de här organismerna.

  134. Så vad kan vi göra?

  135. Jag visade två ekvationer tidigare.

  136. Jag visade att den energi
    som behövs för att flyga-

  137. -är en funktion av glidtalet.

  138. Så det kan man behandla som
    en obekant i de här ekvationerna.

  139. Tillgänglig energi ska motsvara energin
    som krävs, annars är det nåt skumt.

  140. Så om vi justerar glidtalet här-

  141. -och sen tittar på vad som händer
    med energin som krävs-

  142. -ser vi att energin som krävs möter
    den tillgängliga energin vid en punkt.

  143. Det är vid glidtalet 15,8.

  144. Det är nog en rimlig siffra, jämfört
    med andra fåglar som flyger bra.

  145. En gås har ett glidtal på omkring 15,
    har jag fått veta.

  146. Den här analysen gjordes alltså
    för att ta reda på glidtalet.

  147. Å andra sidan är det här ett
    aerodynamiskt kännetecken för fågeln.

  148. Men kan man inte kan räkna ut det här
    utifrån aerodynamiska förhållanden?

  149. Det kan man förstås göra
    med rätt ekvation och tal.

  150. Problemet är att det är svårt
    att hitta rätt tal-

  151. -för det finns olika tal i litteraturen.

  152. Men luftmotståndet...
    Lyftkraften styrs av fågelns vikt.

  153. Men luftmotståndet består av tre
    komponenter: inducerat luftmotstånd-

  154. -profilmotstånd, som är proportionerligt
    till vingarnas yta-

  155. -och skadligt motstånd, som är pro-
    portionerligt till fågelns främre del.

  156. Om man hittar de rätta
    aerodynamiska ekvationerna-

  157. -kan man räkna ut glidtalet,
    och då får man talet 17,1.

  158. Det är ungefär samma tal som vi fick när
    vi tittade på effektiviteten.

  159. Då är frågan vilket som är rätt.
    Eller vilket som är minst felaktigt.

  160. En bra fråga, för båda sätten
    att räkna ut glidtalet-

  161. -är osäkra. När vi studerar
    den metaboliska effektiviteten-

  162. -finns det flera saker
    som är inexakta eller som kan variera.

  163. Så den fria energin som finns i ATP
    varierar i cellerna.

  164. Det beror på koncentrationen
    av olika saker i cellerna.

  165. Den termodynamiska effektiviteten
    varierar mellan muskeltyper och arter-

  166. -och är nog väldigt svår att mäta.

  167. Basalomsättningen har jag uppskattat
    utifrån ett empiriskt förhållande-

  168. -men jag har inte hittat ett värde
    för just den här fågeln.

  169. Men i de aerodynamiska beräkningarna
    måste man ta med några faktorer.

  170. Det inducerade luftmotståndet,
    som vi inte känner till exakt.

  171. Luftdensiteten är mycket viktig
    för luftmotståndet-

  172. -och vi vet inte exakt
    på vilken höjd de här fåglarna flyger.

  173. Det har en enorm betydelse
    för luftmotståndet.

  174. Och sen har vi koefficienter för
    profilmotstånd och skadligt motstånd.

  175. Så det jag gjorde var en enkel
    Monte Carlo-simulering-

  176. -för att ta hänsyn till
    de okända faktorerna.

  177. Vid en Monte Carlo-simulering
    sätter man ett kasino i datorn-

  178. -och behandlar variablerna
    som slumpmässiga tal.

  179. Så det jag har gjort är rätt enkelt.

  180. Jag har behandlat variablerna
    som slumpmässiga variabler.

  181. Jag har låtit dem variera
    enligt en normal spridning.

  182. Med ett visst medelvärde
    och en viss standardavvikelse.

  183. Sen har jag genererat de talen och
    räknat ut glidtalet för 1 000 fåglar...

  184. 10 000 fåglar.

  185. Med den metaboliska effektiviteten
    och de aerodynamiska ekvationerna.

  186. Och här är resultatet. Om man gör det
    med hjälp av aerodynamiken-

  187. -får man det översta diagrammet.
    Här ser man var glidtalen hamnar-

  188. -för de 10 000 fåglarna.

  189. Och medeltalen ligger nära varandra,
    vi behöver inte titta på dem nu.

  190. Det intressanta är
    att standardavvikelsen-

  191. -kurvornas bredd, skiljer sig åt.

  192. Så med den aerodynamiska metoden
    får man en bredare distribution.

  193. Det är mer osäkert
    vilket värde som är det korrekta.

  194. Precisionen verkar bättre
    med den metaboliska effektiviteten.

  195. Så det kan vara ett användbart sätt
    att beräkna fågelns effektiva glidtal.

  196. Så... Det här har bara varit
    ett tidsfördriv för mig.

  197. Jag har bara tittat på problemet
    och sett vad jag kan göra med det.

  198. Och jag har en del, måhända fåniga,
    förslag att komma med.

  199. I frånvaron av tillförlitliga
    aerodynamiska koefficienter-

  200. -som det verkar vara svårt
    att beräkna eller mäta-

  201. -kanske glidtalet kan beräknas mer exakt
    med metabolisk effektivitet.

  202. Men man kan kasta om de obekanta
    i ekvationen.

  203. Så om man vet vilken höjd
    fåglarna flyger på när de flyttar-

  204. -kan man använda metoden-

  205. -för att beräkna
    de aerodynamiska koefficienterna.

  206. Eller om man vet koefficienterna-

  207. -kan man kanske räkna ut höjden
    som fågeln flyger på.

  208. Så det här var diesel-killens försök
    att förstå sig på en fågel-

  209. -och kanske beräkna glidtalet
    på ett annorlunda sätt. Tack.

  210. Tack så mycket, Öivind.

  211. Har ni några frågor?

  212. Du hade nog kunnat räkna ut
    ett ganska så korrekt glidtal-

  213. -om en av dina komponenter hade haft en
    osäkerhet på en sjundedel.

  214. Då kan den totala osäkerheten
    inte bli mindre än det.

  215. Och en sjundedel av 15 är ca 2,
    och 15 +–2 är det du fick till slut.

  216. Så det verkar stämma
    utifrån komponenterna också.

  217. Jag nämnde i början att jag inte kan
    så mycket om fåglar och aerodynamik.

  218. Det vore oklokt att försöka flyga
    med en dieselmotor, av flera skäl.

  219. Jag vill faktiskt ställa
    en fråga till er.

  220. Vi har pratat om att det finns
    relativt få fåglar som har propeller-

  221. -och få flygplan med flaxande vingar.

  222. Så om man skulle konstruera
    ett flygplan...

  223. Skulle man då välja ett som kan flaxa-

  224. -eller finns det en anledning till att
    använda propeller och fasta vingar?

  225. Jag antar att jag borde resa mig igen.

  226. De bästa studierna som jag har sett
    visar att den mekaniska effektiviteten-

  227. -hos flaxande vingar
    är likvärdig med propellrar.

  228. Så det är ingen direkt skillnad.

  229. Men i liten skala...

  230. Kontrollytorna får inte vara för små,
    då blir de aerodynamiskt ineffektiva-

  231. -så då kan styrning och huvudvinge
    lika gärna vara samma sak.

  232. Så man kan lika gärna flaxa.

  233. Anledningen till
    att man inte ser fåglar med propeller-

  234. -är att djur normalt inte har hjul.

  235. Så det är för komplicerat
    att hitta delar till propellern.

  236. Av exempelvis levande material.

  237. Så de två sakerna förklarar
    varför djur är nöjda med att flaxa-

  238. -och de bör nog fortsätta med det.

  239. Några fler frågor?

  240. Jag har en fråga till dig.

  241. Om vi lämnar aerodynamiken
    och tittar på framdrivningen...

  242. Små förbränningsmotorer
    är ju väldigt ineffektiva.

  243. Så vad anser du skulle krävas
    för att konstruera en liten motor-

  244. -som är nästan lika effektiv
    som en stor?

  245. Jag vet inte om det är möjligt.

  246. När man minskar storleken
    på förbränningskammaren-

  247. -utgörs en större andel av
    förbränningskammaren av väggar.

  248. Så man får stora värmeförluster
    vid väggarna.

  249. Och det bränsle som är närmast väggen
    förbränns inte helt.

  250. Så om man kan höja väggarnas temperatur,
    kan effektiviteten ökas.

  251. Men det finns
    en fundamental begränsning.

  252. Så det vore oklokt att konstruera
    små förbränningsmotorer.

  253. Några fler frågor?

  254. I så fall tackar vi Öivind igen.

  255. Översättning: Peter Forssell
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Den energieffektiva myrspoven

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför kan vissa fåglar flyga så långt? Myrspoven flyger mellan Alaska och Nya Zeeland på åtta dagar utan matrast. Öivind Andersson är professor i förbränningsmotorer och har jämfört fågelns effektivitet med en dieselmotors. Från arrangemanget Bioinspired energy conversion - can we find cross-boundary approaches in energy-related research? Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Ämnen:
Fysik > Fysik och teknik, Teknik > Maskinteknik
Ämnesord:
Dieselmotorer, Förbränningsteknik, Maskinteknik, Spovar, Teknik, Värmemotorer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Härma naturen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Den fantastiska mitokondrien

Världens minsta och mest komplicerade maskin. I cellens kraftverk, mitokondrien, omvandlas mat till energi. Fysiologiprofessorn David Nicholls berättar vad vi kan lära från nanomotorerna som finns i biljontals mitokondrier i kroppen. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Muskelns energisystem

Vad får en gepard att springa i 100 km/tim, och hur kan en pytteliten gräshoppas lyftkraft motsvara 1,5 kilo? Fysiologiprofessor Alf Månsson visar hur olika fibrer, funktioner och ämnen samarbetar i musklernas egna motorer. Arrangör: Lunds universitet. Inspelat i juni 2013.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Småskalig energiomvandling

Forskarna inspireras av hur levande varelser och levande system hanterar energi. Juan Parrondo, professor i teoretisk fysik vid Universidad Complutense i Madrid, talar bland annat om stokastisk termodynamik, brownsk rörelse och synkronisering av nanomaskiner. Arrangör: Lunds universitet. Inspelat i juni 2013.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Bio-inspirerad arkitektur

Arkitekten Mick Pearce från Zimbabwe har i sitt arbete inspirerats av termitstackar som klarar stora temperaturskillnader. Han menar att byggnader och städer borde byggas enligt naturens principer. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Aerodynamik hos fåglar och flygplan

Geoff Spedding är professor i zoologi och arbetar med flyg- och maskinteknik. Han menar att traditionell flygplansform inte är optimal. Med inspiration från naturen skulle man med små justeringar, exempelvis små hål i vingen, kunna öka flygkapaciteten. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Den energieffektiva myrspoven

Varför kan vissa fåglar flyga så långt? Myrspoven flyger mellan Alaska och Nya Zeeland på åtta dagar utan matrast. Öivind Andersson är professor i förbränningsmotorer och har jämfört fågelns effektivitet med en dieselmotors. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Värmeväxling i djur och maskiner

Kängururåttan har en effektiv värmeväxling i nosen för att inandningsluften ska få rätt temperatur och fuktighet oberoende av utomhusklimatet. Kan detta ge inspiration till värmereglering i byggnader? Christoffer Johansson, forskare i evolutionär ekologi, berättar. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Hästar och traktorer i jämförelse

Traktor eller häst - vilket är det mest energieffektiva och miljövänliga alternativet? Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem, jämför utifrån olika perspektiv. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Diskussion om framtiden för bio-inspiration

Frågor och idéer som kommit fram under seminariet om biomimetik - Härma naturen - diskuteras av forskarna David Nicholls, Geoff Spedding, Tony Hulbert, Alf Månsson och arkitekten Mick Pearce. Moderator: Olga Göransson. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Fettsyror och djurens ämnesomsättning

Varför lever en mus bara i tre år och en människa i nästan hundra? Biologiprofessor Tony Hulbert har studerat ämnesomsättning och olika fettsyrors betydelse för energi, hälsa och livslängd. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Energi, hälsa och livslängd

Snabbare hjärtfrekvens och ämnesomsättning betyder ofta kortare liv, men det gäller inte fåglar. Jan-Åke Nilsson, professor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet, visar på skillnader mellan däggdjur och andra djur. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Från idé till verklighet

Biomimetiska innovationer står inför samma svårigheter som alla andra uppfinningar. Hur gör forskarna för att nå marknaden och uppnå något hållbart? Andrew Copestake visar hur gapet mellan forskning och näringsliv kan överbryggas. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Kan fåglar få diabetes?

Världen står inför en allvarlig fetmaepidemi med en lavinartad ökning av diabetes som följd. Cecilia Holm, professor i molekylär endokrinologi vid Lunds universitet, är en av forskarna som undersöker om vi kan lära oss något av fåglars fysiologiska egenskaper. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Hur avbildas ämnesomsättning?

När forskarna studerar energiomvandling i biologiska system kan de välja olika vägar. Tekniken öppnar nya möjligheter till digital och visuell analys. Forskarna Hindrik Mulder och Carina Siversson berättar. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Bioinspiration

Öivind Andersson, professor i förbränningsmotorer, ger en bakgrund och förklaring till seminarierna i serien "Härma naturen". Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2014

Shuji Nakamura, Fysik

Shuji Nakamura tilldelades tillsammans med Isamu Akasaki och Hiroshi Amano 2014 års Nobelpris i fysik. Han föreläser här om hur de lyckades utveckla det blå LED-ljuset, som har revolutionerat ljustekniken för dess stora användningsområde och energisnålhet. Inspelat den 8 december 2014. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människan och rymden

Att prata med rymdvarelser

Går det att kommunicera med rymdvarelser? Och i så fall hur? David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, har specialiserat sig på teckenanvändandets historia och visar hur de kunskaperna kan komma till användning om vi får kontakt med främmande civilisationer. Inspelat 5 december 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Fråga oss