Titta

UR Samtiden - Härma naturen

UR Samtiden - Härma naturen

Om UR Samtiden - Härma naturen

Blommor, fåglar, fiskar, myror - i naturen finns många kloka lösningar som vi kan lära oss av. Biomimik är ett växande forskningsområde där forskarna inspireras av naturen. På Pufendorfinstitutets tvärvetenskapliga energiseminarium möts forskare inom biologi, fysiologi, zoologi, teknik och medicin för att presentera och diskutera idéer och inspiration från naturen som kan bidra till nya metoder för energiomvandling. Arrangemangets originaltitel: Bioinspired Energy Conversion - can we find cross-boundary approaches in energy-related research? Inspelat i Lund 10-11 juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Härma naturen : Värmeväxling i djur och maskinerDela
  1. Titeln handlar om värmeväxlingar, men
    jag ska prata om nyttan med näsan.

  2. Först och främst
    ska jag ta upp jämnvärme i djur.

  3. Både fåglar och däggdjur
    har utvecklat jämnvärme.

  4. Det är en snillrik evolutionär
    uppfinning-

  5. -som gör att djuren
    kan breda ut sig på fler områden.

  6. Jämnvarma djur kan klara sig
    i både ökenmiljö och polarområden.

  7. Men som jämnvarm måste man
    kunna reglera sin värme.

  8. I varma miljöer gör man sig av med
    värme, och i kalla bevarar man den.

  9. Man kan bevara värme med isolering, men
    också med värmeväxlare.

  10. Jan-Åke pratade om värmeväxling
    i fåglars fötter, till exempel.

  11. Där värmer varmt blod från artärerna det
    kalla blodet i venerna.

  12. Det här gör att fåglarna genom
    sina fötter kan bevara värme.

  13. En annan sak med jämnvärme är att
    ämnesomsättningen blir snabbare.

  14. Det innebär
    att man förbrukar mer syre.

  15. Det i sin tur orsakar
    en högre andningsfrekvens.

  16. I de flesta miljöer är luften kallare
    än djurens kroppstemperatur.

  17. Dessutom är luften torrare.

  18. När de andas in värms luften
    till deras kroppstemperatur-

  19. -och fuktas
    till 100 % relativ luftfuktighet.

  20. Djuret förlorar alltså värme
    när det andas ut den luften.

  21. Men det förlorar även vatten.

  22. En konsekvens av det
    kan vara att lungorna blir torra.

  23. Då kan slemmet i andningssystemet och
    surfaktanterna i alveolerna-

  24. -få nedsatt funktion.

  25. Därför är det viktigt för djuren-

  26. -att luften som de andas in
    har hög relativ luftfuktighet.

  27. Det är även viktigt
    att försöka bevara värme.

  28. Så...

  29. Både fåglar och däggdjur,
    som vi ser i genomskärning här uppe-

  30. -har komplext strukturerade näshålor.

  31. Här borta ser vi luktepitelet,
    som kallas OT här.

  32. Det här är väldigt komplexa områden
    som används för att lukta med.

  33. Längst fram i näshålan
    har vi näsmusslorna.

  34. De här strukturerna tycks ha utvecklats
    ungefär samtidigt som jämnvärme.

  35. Det kan tyda på att de har
    någon värmebevarande funktion.

  36. Om vi gör en jämförelse av flera
    fågelarter och däggdjursarter-

  37. -märker vi
    att de är ganska lika varandra.

  38. Men de har även
    mycket komplexa strukturer.

  39. Så hur fungerar de här delarna
    vad gäller värmebevaring?

  40. Här ser vi en genomskärning
    av ett människohuvud.

  41. Näshålan syns här,
    och näsmusslorna här.

  42. Människors näsmusslor
    är jämförelsevis enkla.

  43. För att se vilken funktion de fyller-

  44. -har vissa forskare
    använt datortomografi.

  45. Det här
    är en rekonstruktion av näshålan.

  46. Sen använde de
    computational fluid dynamics, CFD-

  47. -för att simulera luftflödet
    genom näshålan.

  48. Samtidigt simulerade de
    värmeöverföringen-

  49. -mellan näshålans väggar och luften.

  50. De tittade även på tillförseln av vatten
    till luften.

  51. Här ser vi hur lufttemperaturen skiftar
    när den strömmar genom näshålan.

  52. På den här sidan ser vi luftens
    luftfuktighet under inandningen.

  53. Vi ser alltså att när luften andas in
    blir den varmare och fuktigare.

  54. På bilderna nedan
    ser vi temperatur och läge.

  55. De indikeras av prickarna
    i tomografibilden.

  56. Här syns relativ luftfuktighet och läge.

  57. Alltså ökar både temperatur och
    luftfuktighet snabbt under inandning.

  58. Och vad gäller näsmusslorna-

  59. -sker ökningen av temperatur
    och luftfuktighet mer gradvis.

  60. Så...

  61. Det som händer är
    att den kalla luften som kommer in-

  62. -kyler ner innehållet i näsan.

  63. Dessutom förångas vattnet
    från dessa ytor.

  64. Det gör att innehållet
    kyls ner ännu mer.

  65. Under utandningen passerar den varma,
    fuktiga luften från lungorna-

  66. -de här kalla ytorna och kyls ned.

  67. När man minskar luftens temperatur-

  68. -minskar andelen luftfuktighet
    som går att bevara i luften.

  69. Vi ser alltså
    att vattnet kondenserar på ytorna.

  70. Det är alltså en funktion
    som återvinner både värme och vatten.

  71. Hur duktiga är då djuren på det här?

  72. Här är ett exempel på ett djur
    som nog har varit det mest effektiva-

  73. -av djuren som har studerats,
    nämligen känguruspringmöss.

  74. X-axeln visar näshålans djup-

  75. -och y-axeln visar temperaturen.

  76. Kroppstemperaturen syns här,
    ungefär 38 grader.

  77. Den omgivande luftens temperatur
    är här nere, ungefär 27-28 grader.

  78. Hur effektivt djuret är mäts utifrån
    energin som krävs-

  79. -för att värma och fukta luften
    och hur stor andel som kan utvinnas.

  80. I miljöer med torr luft är temperaturen
    i luften som lämnar näsan-

  81. -flera grader lägre
    än den omgivande luftens temperatur.

  82. I miljöer med hög luftfuktighet
    är det inte lika imponerande.

  83. Alltså kan känguruspringmusen utvinna
    värme.

  84. Den återvinner värme från luften.

  85. Den får mer värme. Återvinningen
    är alltså högre än 100 %.

  86. Men den kan inte utvinna all energi som
    krävs för att förånga vattnet.

  87. Hela systemet
    är alltså ungefär 88 % effektivt.

  88. Det motsvarar ungefär 60 %
    av basalförbränningen.

  89. De kan alltså
    spara en hel del energi så här.

  90. Nu kommer vi till vattenbindning
    i det här systemet.

  91. Här följer några resultat
    från studier av olika fågelarter.

  92. De har satt in en slang i fåglarnas
    munnar för att kringgå näsan-

  93. -och tittat på hur mycket vatten som
    förloras och jämför med näsandning.

  94. När de tvingas
    att andas genom munnen-

  95. -förlorar de mer än dubbelt så mycket
    vatten än när de andas genom näsan.

  96. De sparar alltså rejält mycket.

  97. När vi sökte efter tekniska lösningar
    på liknande problem-

  98. -nådde vi en slutsats.

  99. Värmeåtervinning och ventilation
    i byggnader-

  100. -liknade det som djuren gör.

  101. På vintern vill vi
    värma den inkommande kalla luften-

  102. -och samtidigt tillföra luften fukt
    för att få en god miljö.

  103. På sommaren är det helt annorlunda, och
    då vill vi kyla inkommande luft.

  104. Då ökar den relativa luftfuktigheten,
    och vi vill avlägsna fukt från luften.

  105. Men på grund av
    hur näsan faktiskt fungerar-

  106. -är det vinterns förhållanden
    som är mest jämförbara.

  107. Så vilka tekniska lösningar finns det?

  108. Det finns två olika. Det ena
    är värmeåtervinningsaggregat-

  109. -som bara överför sensibelt värme.

  110. Då har man två olika luftkanaler-

  111. -där varm och kall luft färdas
    åt olika håll i en värmeväxlare.

  112. Det sker en värmeöverföring
    mellan de här två systemen.

  113. Den andra lösningen
    är energiåtervinningsaggregat.

  114. Den överför både sensibelt värme
    och latent värme.

  115. Latent värme är här förknippat
    med förångningen av vattnet.

  116. Ett exempel på det
    är ett termodynamiskt hjul.

  117. Här har vi en roterande struktur-

  118. -där varm luft passerar kanalerna,
    vilket värmer innehållet i hjulet.

  119. Det varma materialet snurras sen
    in i en annan del-

  120. -där den kalla luften som ska värmas
    kommer in från det här hållet.

  121. Om man täcker materialet
    med exempelvis kiselgel-

  122. -binder det luftfuktigheten
    och ökar effektiviteten.

  123. Effektiviteten är ofta högre
    i energiåtervinningsaggregat-

  124. -än i värmeåtervinningsaggregat.

  125. Här är några resultat från
    en simulering i hus i Kina.

  126. Under vintern
    når de ungefär 80 % effektivitet.

  127. 80-85 %.

  128. Vi upptäckte även en biologiskt
    inspirerad lösning på det här.

  129. Det kallas för ett näshus.

  130. I det här fallet har vi en byggnad
    med två värmeväxlare.

  131. Det finns en fläkt
    i vardera värmeväxlaren.

  132. För att starta systemet blåses luft ut
    genom den ena värmeväxlaren-

  133. -och sugs in genom den andra.

  134. Efter en viss tid värmer den varma
    luften från växlaren materialet här.

  135. Sen reverserar vi flödet. Vi tar in
    kall luft genom värmeväxlaren-

  136. -och det varma materialet
    värmer den kalla luften.

  137. Den varma luften som passerar här värmer
    då upp den värmeväxlaren.

  138. Hur effektivt systemet är-

  139. -går bara att förutsäga preliminärt.

  140. Men effektiviteten är låg, ungefär 45 %.

  141. Här ser vi mätstället
    i värmeväxlarna och temperaturen där.

  142. Om vi jämför modellen med djuren ser vi
    att resultatet är föga imponerande.

  143. Men vi kan fråga oss själva-

  144. -vad näsan ska vara bra för ur vår
    biologiskt inspirerade synvinkel.

  145. Om vi tittar
    på energiåtervinningsaggregaten-

  146. -är effektiviteten relativt hög redan.

  147. I viss mån
    är den jämförbar med djuren.

  148. Men det är svårt
    att hitta jämförbara förhållanden-

  149. -där effektiviteten har testats.

  150. Men när man konstruerar
    de här värmeväxlarna-

  151. -vill man bland annat maximera området
    som luften passerar.

  152. Samtidigt vill man begränsa hela
    systemets tryckförlust och motstånd.

  153. Hos djuren-

  154. -verkar selektionstrycket
    vara något liknande.

  155. Här borta har vi ett diagram
    som visar järvens näsa.

  156. Ni ser järvens och havsutterns näsa
    i genomskärning här.

  157. Havsutterns näsa är mycket tätare
    och komplext strukturerad.

  158. För ett djur som lever i vatten
    är det viktigare att bevara värme-

  159. -eftersom de
    förlorar mycket mer värme.

  160. Utvecklingen verkar vara på väg
    mot en mer effektiv värmeväxlare.

  161. Det finns ytterligare skäl till
    att vi har något att lära av djuren.

  162. Fåglar och däggdjur har oberoende av
    varandra utvecklat liknande strukturer.

  163. Det kan tyda på
    att det finns en optimal lösning-

  164. -vad gäller strukturernas form-

  165. -i relation till värmeöverföringen
    och flödesförlusterna.

  166. Men när vi gör dessa jämförelser-

  167. -är det svårt att hitta
    liknande situationer att jämföra.

  168. Men vi bör ha i åtanke
    hur många funktioner näsan har.

  169. Hur påverkar luktsinnet?

  170. Vissa studier tyder på att hälften av
    luften som går genom en hund nos-

  171. -går direkt till luktsystemet.

  172. Den luften används inte
    för att kyla näsmusslorna-

  173. -men den passerar där vid utandning.

  174. Det bör göra systemet mindre effektivt.

  175. Dessutom håller de flesta djur på
    att utvecklas mot mindre kroppsvikt-

  176. -på många sätt.

  177. Det här kan också vara något
    som motarbetar effektiviteten.

  178. Det finns något annat som kan
    vara intressant att ta en titt på här.

  179. Djurens beteende kan också vara
    en viktig faktor i selektionstrycket.

  180. Om ett djur har en riktigt hög
    ämnesomsättning vid aktivitet-

  181. -måste det alltså andas snabbare.

  182. Det gör alltså
    att luftflödesmotståndet ökar.

  183. På grund av det kan djuret komma
    att prioritera att minska friktionen-

  184. -i stället för att förbättra
    värme- eller vattenåtervinning.

  185. Så vad är det som händer
    om vi till exempel börjar springa?

  186. Vi andas snabbare
    och näsans motstånd blir starkare.

  187. Då börjar vi andas genom munnen.

  188. Det här orsakar stora vattenförluster.

  189. Men om man är en myrspov, som kan flyga
    i 80 dagar utan mat eller vatten-

  190. -vill man nog ändå återfå
    så mycket vatten som möjligt.

  191. Därför skulle man kunna anta-

  192. -att de här fåglarna kommer att försöka
    återfå så mycket vatten som de kan-

  193. -men fortfarande minska motståndet.

  194. I framtiden tror jag-

  195. -att det vore intressant att studera de
    här strukturernas påverkan-

  196. -i relation till flödeshastigheter
    och motstånd.

  197. I vissa simuleringar som görs nu
    tittar man på människornas näsor-

  198. -och hur det påverkar överföringen
    att ta bort musselstrukturerna.

  199. Det tycker jag lockar till
    att utforska parameterrummet-

  200. -och att försöka finna optimala
    lösningar i djurens värmeväxlingar.

  201. Och där tror jag att jag är färdig.

  202. Några frågor?

  203. För vissa djur verkar det viktigare att
    bli av med värme än att bevara den.

  204. Ser du några intressanta skillnader i
    näsor hos stora respektive små djur?

  205. Eller andra djur?

  206. Vi har försökt titta på
    att bli av med värme också.

  207. Näsan funktion verkar förändras
    en hel del i varma miljöer.

  208. Då används näsan för nedkylning,
    främst genom förångning.

  209. Det är fortfarande en värmeväxlare, men
    den varma luften kyls ned-

  210. -och försöker värma utgående luft, men
    den är inte så effektiv.

  211. Sen har stora djur utvecklats
    på andra sätt för att bli av med värme.

  212. Vi har tittat mycket på kameler.

  213. De är faktiskt lite ovanliga.

  214. De använder kroppen som värme- behållare
    och ökar sin temperatur.

  215. De kyler bara ned hjärnan.

  216. Det minskar värmeöverföringen.

  217. Under natten sänker de kropps-
    temperaturen med den kallare luften.

  218. Var passar jag in? Vad gör min näsa? Är
    jag lik en kamel eller en mus?

  219. Vi är faktiskt rätt dåliga på det här,
    men kamelerna är duktiga.

  220. De kan återvinna mycket värme
    och vatten under natten.

  221. Men människor
    är ganska dåliga på det här.

  222. Ja, jag vet inte precis...

  223. Vi är nog sämst på det här
    av alla jag har sett i olika diagram.

  224. Sa du att hjärnan är den enda delen som
    behöver jämn temperatur?

  225. Det verkar vara något som många djur
    klarar sig på i extremförhållanden.

  226. Vi har även sett att renar
    gör något oväntat under vintern.

  227. Deras päls isolerar så väl
    att även om kroppstemperaturen höjs-

  228. -kan de hålla hjärnan sval. Alltså
    samtidigt som kroppen blir varmare.

  229. Särskilt stora djur verkar
    ha något sätt att styra det här på-

  230. -eller så att säga minimera skadorna
    genom att hålla hjärnan sval.

  231. Kan det vara därför hjärnan
    alltid ligger i närheten av näsan?

  232. Ja, de här djuren
    har ett växlingssystem-

  233. -som håller hjärnan sval
    genom förångningen i näsan.

  234. Vi från Afrika undrar över elefanter
    som ju har en stor termisk massa.

  235. Det är en stor nackdel i värme.

  236. När de levde i de kalla klimaten norrut
    förr i tiden var det en stor fördel.

  237. Så den termiska massan är viktig.

  238. Elefanten använder väl öronen
    för att bli av med värme.

  239. Det är ett problem i byggnader,
    och jag är glad att du tog upp det.

  240. Återvinning av värme och kyla
    är enormt viktigt-

  241. -och vi letar sätt att göra det på.

  242. Så det jag undrar-

  243. -gäller termisk massa,
    hud och alla andra faktorer.

  244. -Har ni forskat om det?
    -Jag vet faktiskt inte.

  245. Jag har inte sett något
    om hur djurens massa påverkas.

  246. Det finns en rar historia
    om en isbjörnsunge.

  247. Ungen frågar sin mamma
    om han verkligen är en isbjörn.

  248. Hon svarar: "Förmodligen, eftersom både
    jag och din pappa är det."

  249. Då frågar ungen varför han
    i så fall alltid fryser så.

  250. Och det är för att han är för liten.

  251. Så det har en avsevärd påverkan
    på hela ämnesomsättningen.

  252. Men kvittar det här? Gäller det här
    enbart lufttemperatur och -fuktighet-

  253. -inuti näshålorna?

  254. Ja...

  255. Det finns ju en skala vad gäller ytan
    i näshålorna beroende på storlek.

  256. Ju större djur,
    desto mindre är ytan relativt sett-

  257. -på de här musselstrukturerna.

  258. Men, ja...
    Varför det är så vet jag inte.

  259. Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Värmeväxling i djur och maskiner

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kängururåttan hör till de däggdjur som har en effektiv värmeväxling i nosen för att inandningsluften ska få rätt temperatur och fuktighet oberoende av utomhusklimatet. Kan nosens komplexa strukturer ge forskarna idéer för exempelvis värmereglering i byggnader? Christoffer Johansson, forskare i evolutionär ekologi, berättar. Från arrangemanget Bioinspired energy conversion - can we find cross-boundary approaches in energy-related research? Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Djur, Teknik > Maskinteknik
Ämnesord:
Djurekologi, Djurpsykologi, Evolutionär ekologi, Naturvetenskap, Teknik, Teknisk fysik, Teknisk värmelära, Värmeväxlare, Zoologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Härma naturen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Bioinspiration

Öivind Andersson, professor i förbränningsmotorer, ger en bakgrund och förklaring till seminarierna i serien "Härma naturen". Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Bio-inspirerad arkitektur

Arkitekten Mick Pearce från Zimbabwe har i sitt arbete inspirerats av termitstackar som klarar stora temperaturskillnader. Han menar att byggnader och städer borde byggas enligt naturens principer. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Från idé till verklighet

Biomimetiska innovationer står inför samma svårigheter som alla andra uppfinningar. Hur gör forskarna för att nå marknaden och uppnå något hållbart? Andrew Copestake visar hur gapet mellan forskning och näringsliv kan överbryggas. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Den fantastiska mitokondrien

Världens minsta och mest komplicerade maskin. I cellens kraftverk, mitokondrien, omvandlas mat till energi. Fysiologiprofessorn David Nicholls berättar vad vi kan lära från nanomotorerna som finns i biljontals mitokondrier i kroppen. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Muskelns energisystem

Vad får en gepard att springa i 100 km/tim, och hur kan en pytteliten gräshoppas lyftkraft motsvara 1,5 kilo? Fysiologiprofessor Alf Månsson visar hur olika fibrer, funktioner och ämnen samarbetar i musklernas egna motorer. Arrangör: Lunds universitet. Inspelat i juni 2013.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Småskalig energiomvandling

Forskarna inspireras av hur levande varelser och levande system hanterar energi. Juan Parrondo, professor i teoretisk fysik vid Universidad Complutense i Madrid, talar bland annat om stokastisk termodynamik, brownsk rörelse och synkronisering av nanomaskiner. Arrangör: Lunds universitet. Inspelat i juni 2013.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Aerodynamik hos fåglar och flygplan

Geoff Spedding är professor i zoologi och arbetar med flyg- och maskinteknik. Han menar att traditionell flygplansform inte är optimal. Med inspiration från naturen skulle man med små justeringar, exempelvis små hål i vingen, kunna öka flygkapaciteten. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Den energieffektiva myrspoven

Varför kan vissa fåglar flyga så långt? Myrspoven flyger mellan Alaska och Nya Zeeland på åtta dagar utan matrast. Öivind Andersson är professor i förbränningsmotorer och har jämfört fågelns effektivitet med en dieselmotors. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Värmeväxling i djur och maskiner

Kängururåttan har en effektiv värmeväxling i nosen för att inandningsluften ska få rätt temperatur och fuktighet oberoende av utomhusklimatet. Kan detta ge inspiration till värmereglering i byggnader? Christoffer Johansson, forskare i evolutionär ekologi, berättar. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Hästar och traktorer i jämförelse

Traktor eller häst - vilket är det mest energieffektiva och miljövänliga alternativet? Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem, jämför utifrån olika perspektiv. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Fettsyror och djurens ämnesomsättning

Varför lever en mus bara i tre år och en människa i nästan hundra? Biologiprofessor Tony Hulbert har studerat ämnesomsättning och olika fettsyrors betydelse för energi, hälsa och livslängd. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Energi, hälsa och livslängd

Snabbare hjärtfrekvens och ämnesomsättning betyder ofta kortare liv, men det gäller inte fåglar. Jan-Åke Nilsson, professor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet, visar på skillnader mellan däggdjur och andra djur. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Kan fåglar få diabetes?

Världen står inför en allvarlig fetmaepidemi med en lavinartad ökning av diabetes som följd. Cecilia Holm, professor i molekylär endokrinologi vid Lunds universitet, är en av forskarna som undersöker om vi kan lära oss något av fåglars fysiologiska egenskaper. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Hur avbildas ämnesomsättning?

När forskarna studerar energiomvandling i biologiska system kan de välja olika vägar. Tekniken öppnar nya möjligheter till digital och visuell analys. Forskarna Hindrik Mulder och Carina Siversson berättar. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Diskussion om framtiden för bio-inspiration

Frågor och idéer som kommit fram under seminariet om biomimetik - Härma naturen - diskuteras av forskarna David Nicholls, Geoff Spedding, Tony Hulbert, Alf Månsson och arkitekten Mick Pearce. Moderator: Olga Göransson. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Skogen som kolsänka

Johan Bergh, forskare i sydsvensk skogsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, förklarar hur olika faktorer i klimatet påverkar kolbalansen i skogen. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - sex

Vi njuter av varandra

Sex har aldrig varit så kul som nu, säger Dag och Niki. De har levt ihop i trettiofem år, men känner sig som tonåringar. Receptet är planering och lek. Terapeuten Charlotte Makbouls bästa bot mot olust är så kallad mindfulness. Luststörningar har blivit en diagnos och allt fler söker hjälp för det.

Fråga oss