Titta

UR Samtiden - Härma naturen

UR Samtiden - Härma naturen

Om UR Samtiden - Härma naturen

Blommor, fåglar, fiskar, myror - i naturen finns många kloka lösningar som vi kan lära oss av. Biomimik är ett växande forskningsområde där forskarna inspireras av naturen. På Pufendorfinstitutets tvärvetenskapliga energiseminarium möts forskare inom biologi, fysiologi, zoologi, teknik och medicin för att presentera och diskutera idéer och inspiration från naturen som kan bidra till nya metoder för energiomvandling. Arrangemangets originaltitel: Bioinspired Energy Conversion - can we find cross-boundary approaches in energy-related research? Inspelat i Lund 10-11 juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Härma naturen: Hur avbildas ämnesomsättning?Dela
  1. Projektet och symposiet
    har delvis befunnit sig på idéstadiet.

  2. Vi har sökt efter nya synsätt
    och frågor att angripa.

  3. Men i vår grupp tänkte vi att det kunde
    vara bra att komma med lite realism.

  4. Vad kan faktiskt göras
    när vi angriper en fråga.

  5. Som representant för gruppen
    ska jag ge er en viss inblick-

  6. -i hur vi hanterar sådana frågor
    inom biomedicinsk forskning i dag.

  7. "Global och riktad analys av
    energiomvandling. Hur avbildas de?"

  8. För att göra det, studera
    energiomvandling i biologiska system-

  9. -kan man gå till väga på olika sätt.

  10. Ett sätt vore att undersöka proteinerna-

  11. -enzymerna som kontrollerar
    ämnesomsättningen.

  12. Eller, omvänt, så kan man undersöka
    produkterna av ämnesomsättningen.

  13. Alltså metaboliterna.

  14. De här olika aspekterna
    kan man närma sig på olika sätt.

  15. Det är populärt att ta sig an frågorna
    från ett globalt perspektiv.

  16. Ibland blir det lite löjeväckande.
    En analys kan aldrig täcka in allt.

  17. Det är mer en intention att göra det.

  18. Man undersöker
    mer än en sak åt gången.

  19. Man försöker generera
    stora mängder data.

  20. En del tycker att mer är bättre,
    men inte alla.

  21. Motsatsen är ett riktat angreppssätt,
    ett riktat angreppssätt.

  22. Dessa två kan givetvis kombineras.

  23. En anledning till
    att vi har denna uppdelning är-

  24. -att den tekniska utvecklingen gett oss
    möjligheter till globala analyser.

  25. Man är entusiastisk
    över vad det kan bidra till.

  26. För att få en bättre inblick
    i de två synsätten-

  27. -måste man betänka
    hur biologin är organiserad.

  28. Det kan man göra genom att bygga en
    hierarki. Det må vara en konstruktion-

  29. -men inom dagens forskning
    talar vi om "-omer".

  30. Inte Ohms lag, som David pratade om.
    Det här är ett nytt "om".

  31. Vi pratar om genomet, som omfattar
    alla de gener vi känner till.

  32. Genomet omfattar inte bara gener,
    utan även vad man kallat skräp-dna.

  33. Men det är inte skräp. Biologin är
    ekonomisk och behåller allt viktigt.

  34. Vi har börjat förstå vad dessa delar
    av genomet faktiskt gör.

  35. Genomet kodar proteomet.

  36. Det är alltså proteinerna,
    aktörerna i cellerna.

  37. De ansvarar
    för processerna i cellerna.

  38. Som en konsekvens av dessa förlopp
    skapas metabolomet.

  39. Det är metaboliterna,
    energimolekylerna i cellerna.

  40. Dem har vi ägnat
    en hel del uppmärksamhet i projektet.

  41. Dessa "om" är uppenbarligen
    komplexa, och för att ge en bild av det:

  42. Vi tror att människans genom omfattar
    ungefär 25 000 gener.

  43. Utöver det har vi allt det andra som
    man tidigare trodde var skräp-dna.

  44. Proteomet
    är det mest komplexa "om":et.

  45. Beroende på hur man ser på det
    finns det ca en halv miljon proteiner.

  46. Detta undantaget varianter av samma
    protein - det är ett komplext "om".

  47. Så har vi metabolomet,
    det minst komplexa "om":et.

  48. I människan finns uppskattningsvis
    2 000 metaboliter.

  49. Jag hinner inte gå igenom hur man kan
    närma sig alla nivåerna inom biologin.

  50. Jag ska inrikta mig på metabolomet,
    som jag själv har erfarenhet av.

  51. Här använder vi oss av metabolomik.

  52. Vi strävar efter en global analys
    av metaboliter.

  53. Större delen av tiden
    profilerar vi dock metaboliter.

  54. Vi ser undergrupper av metaboliter.
    Tony pratade om lipidomik.

  55. Det är ett riktat sätt
    att använda metabolomik.

  56. Så hur går det till? Som tur är
    har jag väldigt klipska medarbetare.

  57. Peter Spegel har gjort en teckning.

  58. Han tyckte att den var för enkel
    för att visa er här.

  59. Och att vi, om det här skulle hamna
    i tv, inte skulle framstå som så...

  60. Det skulle inte ses som så högtekniskt.
    Men den är illustrativ, tycker jag.

  61. Inom metabolomiken behöver man ett
    prov, ett blodprov eller cellextrakt.

  62. Detta ska injiceras i en maskin, helst
    en maskin som separerar molekyler.

  63. Vi använder en gaskromatograf.

  64. Provet injiceras och värms upp.

  65. Sedan färdas det i den här tuben...

  66. Hur provet färdas beror på dess storlek
    och polaritet...

  67. ...och om det är en hydrofilisk molekyl.
    Från detta får man ett kromatogram.

  68. Alla våra kromatogram
    är tyvärr inte så här fina-

  69. -men under idealiska förhållanden
    ska varje topp motsvara en metabolit.

  70. Efter separationen fortsätter
    metaboliterna in i masspektrometern.

  71. Där bombarderas de av elektroner,
    som ska slå sönder molekylerna.

  72. I enlighet med kemins lagar-

  73. -kommer varje enskild metabolit
    att fragmenteras på ett specifikt sätt.

  74. Molekylfragment uppstår alltså,
    och de flyger genom den här tuben.

  75. Den tid det tar genererar ett spektrum,
    som är unikt för varje metabolit.

  76. Det kan sägas vara
    metabolitens fingeravtryck.

  77. Man kan alltså använda kromatografi
    för att separera metaboliterna-

  78. -och sen slår man sönder dem i mass-
    spektrometern och får ett fingeravtryck.

  79. Dessa två parametrar kombinerade
    ger metabolitens identitet.

  80. Man kan även kvantifiera, genom att
    mäta området under topparna.

  81. Ett kraftfullt verktyg för identifiering
    och kvantifiering metaboliter-

  82. -i ett sammansatt prov.

  83. Med detta lämnar jag
    den globala analysen-

  84. -men liknande tillvägagångssätt
    finns alltså för gener och proteiner.

  85. Tidsbrist gör
    att jag inte kan prata om det.

  86. Nå, riktade analyser
    av energiomvandling.

  87. Det kan givetvis göras på många sätt.

  88. Ett mycket populärt sätt inom
    biomedicinen de senaste tjugo åren-

  89. -är att använda sig av musgenetik.
    Det kan man alltså använda.

  90. Det är ett genomiskt angreppssätt
    där man manipulerar en utvald gen.

  91. Det får konsekvenser
    för organismen man undersöker.

  92. Det kan vara en bananfluga, de har
    varit populära, men möss är också bra-

  93. -för de är lika oss
    i ganska stor utsträckning.

  94. Här har vi ett välkänt exempel
    på hur en gen har manipulerats-

  95. -hos fyra musstammar, nej, tre.

  96. Det är tillväxthormongenen och
    signaler kopplade till tillväxthormon.

  97. Genom att manipulera genen kan man
    skapa en dvärgmus, som den till höger-

  98. -och en jättelik mus, som till vänster.

  99. Detta visar hur kraftfullt
    detta tillvägagångssätt är.

  100. Men för att vara mer specifik,
    hur gör man?

  101. Det görs genom transgenesis,
    vilket innebär-

  102. -att man för in en exogen gen
    i en organism. Det är en transgen.

  103. Sen undersöker man konsekvenserna
    av manipulationen.

  104. Detta möjliggör genöveruttryck:

  105. Man kan öka nivåerna i genprodukten,
    vilket är mycket användbart.

  106. Det kan göras
    på cell- eller vävnadsspecifik vis.

  107. Man kan välja en vävnad i kroppen där
    man vill att transgenen ska uttryckas.

  108. Det kan göras inducerbart: Genen kan
    sättas på och stängas av när man vill.

  109. Som genom att tillföra en metabolit
    som stimulerar transgenens promotor.

  110. Man kan introducera en muterad gen,
    en patogenetisk gen, exempelvis.

  111. En sjukdomsalstrande gen.

  112. Eller en gen som stör
    den normala genen.

  113. En dominant/negativ transgen.

  114. Populärt inom transgenesis-

  115. -är att skjuta in sig på genen
    och slå ut den.

  116. Det gör man genom att ta bort
    viktiga delar av genen.

  117. Det kan ske på globalt vis,
    vilket man också först gjorde-

  118. -men tekniken har nu förfinats, och det
    kan göras vävnads- eller cellspecifikt.

  119. Man kan göra det på inducerbart sätt,
    med temporära effekter hos mössen...

  120. ...eller hos bananflugorna,
    om man jobbar med det...

  121. Det mest moderna
    tillvägagångssättet-

  122. -är att byta ut genen av intresse-

  123. -mot en modifierad gen. Det är
    kanske det mest fysiologiska sättet-

  124. -för då undviker man
    platsspecifika effekter som man kan få-

  125. -om man slumpmässigt adderar
    genmaterial till en organisms genom.

  126. Därmed säkerställs
    också att den kroppsegna genen-

  127. -inte påverkar resultaten.

  128. Slutligen kan man använda de
    endogena och egna kontrollelementen.

  129. Man kan använda promotorerna och
    repressorerna hos endogena gener.

  130. Därmed är det dags att lämna över till
    Carina. Jag hoppas ni övertygats om-

  131. -att energiomvandling kan analyseras
    globalt respektive riktat.

  132. Metabolomik är en global teknik
    som bestämmer metaboliter i prover.

  133. Liknande saker kan åstadkommas
    för gener och proteiner.

  134. Musgenetik är ett exempel
    på ett riktat angreppssätt-

  135. -som gör att man kan analysera
    energiomvandling.

  136. Man manipulerar gener, som gener
    som kontrollerar ämnesomsättningen.

  137. Det verkar inte bli nån bild. Jo, nu!

  138. Hur analyserar man energiomvandling
    med hjälp av bildtagningstekniker?

  139. Vi har sett många fina exempel förut,
    och jag ska bara ge er en känsla för-

  140. -vilka tekniker som lämpar sig bäst
    vid avbildning av energiomvandling.

  141. När vi pratar om avbildning
    tänker vi oftast på det här.

  142. Det är en datortomografibild
    av en musskalle.

  143. När man talar om avbildning tänker
    man ofta på ett foto taget med kamera.

  144. Avbildning är mycket mer.

  145. Man kan få fram funktionella data och
    information om ämnesomsättningen.

  146. Man kan få molekylär information. Allt
    beror på vilken teknik som används.

  147. Avbildning används nästan jämt-

  148. -när man försöker förstå processer
    i människor eller djurmodeller.

  149. Det är viktigt att man
    före bildtagningen-

  150. -funderar noga
    över vilken teknik man vill använda.

  151. Kontrastmekanismen som kommer
    att ge dig information från bilden-

  152. -varierar
    beroende på vilken teknik som väljs.

  153. Man måste också veta om man ska ha
    en invasiv eller icke-invasiv metod.

  154. Samt vilken upplösning man vill ha,
    för annars ser man inte objektet.

  155. Olika bildtagningstekniker
    tar dessutom olika lång tid-

  156. -och så är de förstås olika dyra.
    Jag ska prata om de tekniker-

  157. -vi finner mest lämplig
    vid avbildning av energiomvandling.

  158. Det är MRT,
    magnetresonanstomografi.

  159. Jag ska ta upp elektronmikroskopi,
    några optiska avbildningstekniker-

  160. -datortomografi
    och strålningstomografi.

  161. MRT är en icke-invasiv metod. Man
    behöver inte göra nåt med objektet.

  162. Man tittar helt enkelt på de protoner
    som finns i kroppen.

  163. Här har vi ett exempel på en råtthjärna.

  164. Det är en skiktbild av hjärnan,
    med ögonen högst upp-

  165. -och de har lillhjärnan längst ner.

  166. Om man vill kan man manipulera
    bildkontrasten-

  167. -för att framhäva det som intresserar.

  168. Olika vävnader kan skiljas åt eftersom
    de har olika kontrastegenskaper.

  169. Man kan manipulera sekvensen. Man
    tittar kanske på diffusion, exempelvis.

  170. Ni kanske är intresserade av
    vattendiffusionen utmed axonerna-

  171. -om ni vill se
    hur nervknutarna är sammankopplade.

  172. Ni kanske är intresserade av funktionell
    MRT, som när fingertopparna möts.

  173. Ni vill veta
    vilken del av hjärnan som aktiveras.

  174. Vi har i dag hört om luktsystemet.

  175. Man kan se vilken del av hjärnan som
    aktiveras då man luktar på en blomma.

  176. MR-bilder kan ofta kombineras
    med MR-spektroskopi.

  177. Här är ett exempel på ett spektrum från
    en råtthjärna i indikerade områden.

  178. Topparna variera för alla metaboliter.

  179. Topparna uppträder
    på de fina frekvenserna.

  180. Detta kan användas vid studier av
    olika sjukdomar och deras förfaranden.

  181. Vid protonspektroskopi
    kan man använda laktat som markör-

  182. -för förändringar i ämnesomsättningen.

  183. Fosforspektroskopi kan ge information
    om vad som händer i musklerna.

  184. Man kan se hur det är ställt
    med mitokondrierna-

  185. -genom att titta på adenosintrifosfatet.

  186. Det här har vi sett tidigare-

  187. -men jag vill visa att funktionell
    avbildning kan göras icke-invasivt.

  188. Det finns nästan ingen annan teknik
    som kan avbilda hjärtat som slår.

  189. Det är ett mushjärta,
    och rytmen har saktats ner.

  190. Vi har redan lärt oss i dag
    att mushjärtat slår 600 slag i minuten.

  191. Ni ser den korta axeln.

  192. Ljuset här gör inte bilden rättvisa, men
    ni ser muskelsammandragningen där.

  193. Och den långa axeln, 4-kammare.
    Man ser hjärtat pumpa och blod flöda.

  194. Det säger mycket om hur det är ställt
    med patientens ämnesomsättning.

  195. MR är en fascinerande teknik,
    men den klarar inte av allt.

  196. Upplösningen är 10 mikrometer,
    så man kan inte se en enskild cell.

  197. Då ska man välja
    transmissionselektronmikroskopi.

  198. Tack vare elektronerna kan man få
    en förstoring på upp till 10 000:1.

  199. Man kan alltså få bilder av objekt
    som är på nanometerskalan.

  200. Det är å andra sidan en invasiv teknik.

  201. Man bäddar in provet i en specifik
    matrix för att bevara dess egenskaper.

  202. Senare ska det skäras i ultratunna
    skikt på 50-80 nanometer.

  203. Så tar man bilder.

  204. Här ser ni golgiapparaten
    i bildens mitt.

  205. Den framträder väl.
    Jag ska försöka visa er... Det här.

  206. Det vore omöjligt
    med MR eller optisk spektroskopi-

  207. -för man skulle aldrig kunna få
    en sådan hög upplösning.

  208. Optisk spektroskopi kan användas
    så väl invasivt som icke-invasivt.

  209. Vid icke-invasiv optisk spektroskopi
    kan molekyler inmärkas med fluorofor.

  210. Man tittar på det ljus
    som fluoroforen avger.

  211. Detta kan även användas icke-invasivt.
    Det har vi tankar på att gå vidare med.

  212. Cecilia pratade om
    möjliga kommande experiment.

  213. Fluorescensåterhämtning efter
    fotoblekning passar för cellmembran.

  214. Det demonstreras här
    med en membranmodell-

  215. -där alla lipider,
    eller strukturer hos cellmembranet-

  216. -är inmärkta med en fluorofor.
    Så bleker vi en del av membranet.

  217. Ni kan se hur den blekta fläcken
    återhämtar sig.

  218. Det ger en bra bild av
    hur lipiderna i membranet vandrar.

  219. Man kan få information om viskositeten
    och styvheten hos cellmembranet.

  220. Det kan vara intressant om olika dieter
    förändrat ett cellmembrans struktur.

  221. Man kan titta på skillnader i
    cellmembran hos fåglar och däggdjur.

  222. Om vi går tillbaka till de tekniker...

  223. ...som är icke-invasiva, eller
    invasiva tekniker där något injiceras-

  224. -så finns det tekniker där man injicerar
    en radioaktiv målsökare.

  225. Avbildning kan här ge god information
    om kinetiken-

  226. -när man följer
    den radioaktiva målsökaren i kroppen.

  227. Här ser ni en mus en halvtimme
    efter en intravenös injektion.

  228. Det är bara de färgglada fläckarna
    som är den radioaktiva aktören.

  229. Resten av bilden
    är en datortomografibild.

  230. Man måste lägga bilderna på varandra-

  231. -för annars skulle man inte
    få något ut av de färgglada fläckarna.

  232. Jag vill avsluta med att understryka
    vikten av multimodal avbildning.

  233. Ingen bildtagningsteknik
    kan besvara alla frågor.

  234. Ofta behöver man därför kombinera
    olika bildtagningstekniker.

  235. I Lund, vid Biomedicinskt centrum-

  236. -finns
    Lund University Bio-Imaging Center-

  237. -där de olika bildtagningsteknikerna
    finns samlade-

  238. -något som gör det möjligt...

  239. ...att få ut det mesta av ens projekt.

  240. Man kan kombinera olika
    bildtagningstekniker, som jag visade er-

  241. -med SPECT:en och PET:en.

  242. Tack.

  243. Frågor till Carina och Hindrik
    skulle passa bra nu.

  244. Vi hinner med några frågor
    före kaffepausen.

  245. Kommer man i framtiden att kunna få
    högre upplösning vid MRT-avbildning-

  246. -eller finns det en absolut gräns
    för den teknikens möjliga upplösning?

  247. Ju mer tid man lägger på analysen,
    desto bättre upplösning kan man få-

  248. -men det finns en absolut gräns.
    Man kommer nog aldrig ner...

  249. ...till en molekyl eller partikel.

  250. Men man kan inmärka sina partiklar
    med en magnetisk substans-

  251. -som stör magnetfältet,
    och därmed framstår de som större.

  252. I övrigt går det inte.

  253. Vad behöver man veta om en organism
    för att kunna slå ut den?

  254. Man ska helst känna till gensekvensen
    hos genen man ska manipulera.

  255. Man bör känna till
    det intilliggande området också.

  256. Det är ytterligare ett skäl
    till att möss har varit så lämpliga-

  257. -för vi vet i stort sett lika mycket om
    musens genom som om människans.

  258. När det gäller möss tillkommer det
    ytterligare ett avgörande förhållande:

  259. Man kan odla embryoblaster
    från möss.

  260. Man kan alltså odla
    embryonala stamceller.

  261. Det är de celler
    i vilka manipulationen utförs.

  262. De embryonala stamcellerna
    kan skapa en hel organism-

  263. -och den möjligheten finns inte
    för alla arter.

  264. När det gäller, exempelvis, människan
    finns det etiska begränsningar.

  265. Tack. - Och med det
    tackar vi Hindrik och Carina igen.

  266. Översättning: C. Dyfverman Sverenius
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Hur avbildas ämnesomsättning?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

När forskarna studerar energiomvandling i biologiska system kan de välja olika vägar: de kan undersöka proteiner, enzymerna som kontrollerar metabolismen eller göra tvärtom. Tekniken öppnar nya möjligheter till digital och visuell analys. Forskarna Hindrik Mulder och Carina Siversson berättar. Från arrangemanget Bioinspired energy conversion - can we find cross-boundary approaches in energy-related research? Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Ämnen:
Kemi > Kemiska processer i kroppen
Ämnesord:
Kemi, Medicin, Ämnesomsättning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Härma naturen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Den fantastiska mitokondrien

Världens minsta och mest komplicerade maskin. I cellens kraftverk, mitokondrien, omvandlas mat till energi. Fysiologiprofessorn David Nicholls berättar vad vi kan lära från nanomotorerna som finns i biljontals mitokondrier i kroppen. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Muskelns energisystem

Vad får en gepard att springa i 100 km/tim, och hur kan en pytteliten gräshoppas lyftkraft motsvara 1,5 kilo? Fysiologiprofessor Alf Månsson visar hur olika fibrer, funktioner och ämnen samarbetar i musklernas egna motorer. Arrangör: Lunds universitet. Inspelat i juni 2013.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Småskalig energiomvandling

Forskarna inspireras av hur levande varelser och levande system hanterar energi. Juan Parrondo, professor i teoretisk fysik vid Universidad Complutense i Madrid, talar bland annat om stokastisk termodynamik, brownsk rörelse och synkronisering av nanomaskiner. Arrangör: Lunds universitet. Inspelat i juni 2013.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Bio-inspirerad arkitektur

Arkitekten Mick Pearce från Zimbabwe har i sitt arbete inspirerats av termitstackar som klarar stora temperaturskillnader. Han menar att byggnader och städer borde byggas enligt naturens principer. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Aerodynamik hos fåglar och flygplan

Geoff Spedding är professor i zoologi och arbetar med flyg- och maskinteknik. Han menar att traditionell flygplansform inte är optimal. Med inspiration från naturen skulle man med små justeringar, exempelvis små hål i vingen, kunna öka flygkapaciteten. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Den energieffektiva myrspoven

Varför kan vissa fåglar flyga så långt? Myrspoven flyger mellan Alaska och Nya Zeeland på åtta dagar utan matrast. Öivind Andersson är professor i förbränningsmotorer och har jämfört fågelns effektivitet med en dieselmotors. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Värmeväxling i djur och maskiner

Kängururåttan har en effektiv värmeväxling i nosen för att inandningsluften ska få rätt temperatur och fuktighet oberoende av utomhusklimatet. Kan detta ge inspiration till värmereglering i byggnader? Christoffer Johansson, forskare i evolutionär ekologi, berättar. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Hästar och traktorer i jämförelse

Traktor eller häst - vilket är det mest energieffektiva och miljövänliga alternativet? Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem, jämför utifrån olika perspektiv. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Diskussion om framtiden för bio-inspiration

Frågor och idéer som kommit fram under seminariet om biomimetik - Härma naturen - diskuteras av forskarna David Nicholls, Geoff Spedding, Tony Hulbert, Alf Månsson och arkitekten Mick Pearce. Moderator: Olga Göransson. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Fettsyror och djurens ämnesomsättning

Varför lever en mus bara i tre år och en människa i nästan hundra? Biologiprofessor Tony Hulbert har studerat ämnesomsättning och olika fettsyrors betydelse för energi, hälsa och livslängd. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Energi, hälsa och livslängd

Snabbare hjärtfrekvens och ämnesomsättning betyder ofta kortare liv, men det gäller inte fåglar. Jan-Åke Nilsson, professor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet, visar på skillnader mellan däggdjur och andra djur. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Från idé till verklighet

Biomimetiska innovationer står inför samma svårigheter som alla andra uppfinningar. Hur gör forskarna för att nå marknaden och uppnå något hållbart? Andrew Copestake visar hur gapet mellan forskning och näringsliv kan överbryggas. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Kan fåglar få diabetes?

Världen står inför en allvarlig fetmaepidemi med en lavinartad ökning av diabetes som följd. Cecilia Holm, professor i molekylär endokrinologi vid Lunds universitet, är en av forskarna som undersöker om vi kan lära oss något av fåglars fysiologiska egenskaper. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Hur avbildas ämnesomsättning?

När forskarna studerar energiomvandling i biologiska system kan de välja olika vägar. Tekniken öppnar nya möjligheter till digital och visuell analys. Forskarna Hindrik Mulder och Carina Siversson berättar. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Härma naturen

Bioinspiration

Öivind Andersson, professor i förbränningsmotorer, ger en bakgrund och förklaring till seminarierna i serien "Härma naturen". Inspelat i juni 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2014

Eric Betzig, Kemi

Eric Betzig tilldelades tillsammans med Stefan W Hell och William E Moerner 2014 års Nobelpris i kemi. Han berättar här om upptäckten av nanoskopin och att med ett vanligt ljusmikroskop kunna skapa en bild av mänsklighetens minsta delar. Inspelat den 8 december 2014 vid Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Viktigt med historiska förebilder

Det finns få kvinnliga forskare och innovatörer historiskt sett, påpekar Marja Makarow, vice ordförande i den finska forskningsakademien. Hon nämner Émilie Du Châtelet som verkade på 1700-talet och Marie Curie som två framstående exempel. Konsekvensen av att det funnits så få kvinnor inom forskningen är att det nu råder stor brist på kvinnliga professorer, rektorer och forskningsledare. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Fråga oss