Titta

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Om UR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Seminarier och föreläsningar från bokmässan i Göteborg, Bok och bibliotek 2013. Inspelat den 26-29 september 2013.

Till första programmet

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2013: Digital revolution i klassrummetDela
  1. Hej och välkomna till nästa
    programpunkt på bokmässan.

  2. Vi har två gäster med oss
    och en stor publik.

  3. Rubriken är...

  4. Rubriken är satt att handla om
    det digitala klassrummet-

  5. -och framtiden kring lärande
    kopplat till IKT.

  6. Vi har tolkat rubriken ganska fritt,
    som ni kommer att märka.

  7. Det kommer att kretsa kring lärande
    och digitala möjligheter.

  8. En kort presentation: Hans Renman
    heter jag. Jag har med mig...

  9. Ska vi kalla er för
    "pedagogiska spjutspetsar"?

  10. Patricia Diaz sitter bredvid mig.

  11. Du är lärare.

  12. Du säger själv att du är
    en "sociala medier-nörd".

  13. Jag vet inte riktigt...
    Är det en korrekt presentation?

  14. -Det är en bra början.
    -Vad mer behöver man veta?

  15. Att jag är lärare
    i engelska och spanska.

  16. Jag jobbar på Mikael Elias Gymnasium
    i Stockholm.

  17. Jag tycker verkligen om mitt jobb-

  18. -och att jag är
    en sociala medier-nörd

  19. -går igen i min undervisning,
    vilket eleverna får erfara.

  20. Du är författare också.

  21. Du kom precis
    från en presentation av din bok.

  22. Precis. "Webben i undervisningen:
    digitala verktyg"-

  23. -"och sociala medier för lärande".
    Den ges ut av Studentlitteratur.

  24. Några känner igen dig från basketen.

  25. Precis - några stycken.

  26. Daniel Barker har vi här.
    - Du är gymnasielärare i matematik-

  27. -och har epitetet
    "Mr Flipped Classroom" i Sverige.

  28. Jag vet inte om du tycker om det,
    men det är nåt som du pratar om.

  29. -Hur vill du presentera dig själv?
    -Du sa "spjutspets".

  30. Jag vill nog hellre säga "rebell".

  31. Det som händer i skolan just nu är
    att många är ute på djupt vatten-

  32. -men vi trampar framåt och struntar i
    vad folk säger - vi testar.

  33. Härligt. Du säger själv att med den
    digitala användningen i klassrummet-

  34. -"flipped classroom" och bloggar,
    så har du mer än tusen besök per dag.

  35. -Det lät intressant.
    -Jag spelar in mina föreläsningar...

  36. ...och lägger upp dem på YouTube.
    De var till för mina elever-

  37. -men intresset, eller behovet,
    blev mycket större.

  38. Jag har ungefär tusen visningar
    per dygn.

  39. Dörrarna till mitt klassrum står
    på vid gavel - alla kan vara med.

  40. Härligt.
    Inbegriper det här med rebell-

  41. -att du skriver
    med papper och penna när ingen ser?

  42. Det var taskigt att ta upp.
    Jag föredrar faktiskt det.

  43. Härligt. Vårt samtal
    tror jag kommer att kretsa kring-

  44. -att det inte är "antingen eller",
    utan "både och".

  45. Innan vi drar igång
    har ni i publiken en chans-

  46. -att via webben
    rösta på ett påstående-

  47. -gällande framtidens skola.
    Vi återkommer till det i slutet.

  48. Vi börjar med att prata lite om
    hur det ser ut just nu.

  49. Det har skett en revolution i skolan
    under de senaste åren-

  50. -med ny läroplan, nya styrdokument
    och en intensiv politisk debatt.

  51. Demografin förändras, värderingar
    förskjuts, kraven ökar-

  52. -och samhället förändras. Lägg till
    tekniken och sociala medier.

  53. En oherrans massa kompetensutveckling
    har skett i och med mässor och PIM.

  54. Så ser det verkligen ut. Sen har vi
    diskussioner om resultaten i skolan.

  55. Det är PISA, och så vidare.
    Skolan är glödhet just nu.

  56. Den förutspås bli
    en av de tre viktigaste valfrågorna.

  57. Den svenska skolan har kanske aldrig
    haft så här mycket ljus på sig.

  58. Men om vi nöjer oss med
    dagens tema - IKT i undervisningen-

  59. -och de digitala möjligheterna.

  60. Hur skulle ni vilja beskriva läget
    när det gäller det digitala i skolan?

  61. Hur ser det ut i Sverige här och nu -
    hösten 2013?

  62. Jag tror att många fortfarande
    funderar kring den nya läroplanen-

  63. -och implementerar
    och konkretiserar innehållet.

  64. Det står bland annat att...

  65. ...skolan ansvarar för att
    eleverna kan använda modern teknik-

  66. -för att söka kunskap,
    kommunicera, skapa och lära.

  67. Det är inget alternativ.

  68. Man kan inte bara göra det
    om man har lust-

  69. -och tycker att det är roligt
    att använda IT och IKT.

  70. Det är vårt ansvar i dag.

  71. Fler och fler börjar nog inse det-

  72. -och försöker tillämpa
    och konkretisera det.

  73. De flesta som jag möter
    när jag är ute och föreläser-

  74. -köper det här med
    varför vi ska göra det.

  75. Man frågar sig nog snarare
    hur vi ska göra det.

  76. Intressant. Nyligen var det tekniken
    i klassrummet en debattfråga:

  77. Skulle eleverna få
    moderna hjälpmedel?

  78. Menar du att den diskussionen
    är passerad?

  79. Det låter som en mognadsfas.

  80. Ja. Har vi inte passerat den, hoppas
    jag att vi snart har gjort det.

  81. Jag ser i alla fall att vi är på väg.

  82. Precis som Patricia är du aktiv
    i sociala medier-

  83. -och får också mycket feedback
    från elever, lärare och skolledare.

  84. Vad har du fått för bild
    av IKT i skolan?

  85. Det som du tar upp nu
    kom för 2-3 år sen.

  86. Plötsligt har lärare gett sig ut
    på den arenan.

  87. De har börjat dela med sig
    av det de gör.

  88. Det har accelererat utvecklingen-

  89. -med ett nätverk över Sverige
    - och i Norden-

  90. -där många lärare berättar om
    vad de gör och om effekterna.

  91. Vi har fått ett nytt
    och effektfullt nätverk.

  92. Samtidigt tror jag att vi där-

  93. -håller på att dra isär användandet
    av digitala verktyg.

  94. Det finns de som ligger långt fram-

  95. -men vi har ett spektrum ned till dem
    som jobbar traditionellt.

  96. De gör det bra,
    men det finns en isärdragning.

  97. Även om vi är mer intresserade av
    hur verktygen ska användas-

  98. -så tror jag att många fortfarande
    frågar sig vad vi ska göra.

  99. På dig låter det som om
    skolan är väldigt ojämlik.

  100. Jag tror att den är det -
    och den är det på många olika sätt.

  101. Jag har ett exempel
    på hur det ser ut i dag.

  102. När jag gick i skolan,
    såg jag mina lärare arbeta.

  103. I klassrummet fick jag ett paketerat
    innehåll presenterat för mig.

  104. Det kunde ta hela lektionen,
    så vi fick ofta jobba hemma-

  105. -för att vi inte hann färdigt.

  106. Om man i dag tänker sig att uppgiften
    är att presentera ett innehåll-

  107. -så utmanas man, eftersom andra har
    gjort samma presentation på nätet.

  108. Eleverna kan till och med ha sett den
    och kräver något nytt på lektionen.

  109. Medan läraren redogör, kan eleven
    titta på samma presentation-

  110. -framförd av en annan lärare.

  111. Då utmanas den del lärarrollen som
    handlar om att förmedla information.

  112. Men det är värre än så.
    Elever på min skola har gjort en app.

  113. När jag gick i skolan
    så gick läraren igenom teorin.

  114. Efter det fick vi jobba.
    Körde man fast, förklarade läraren.

  115. I dag skriver eleverna in uppgiftens
    nummer i en app och får lösningen.

  116. Då utmanas ytterligare en del
    av lärarens uppdrag.

  117. Då kommer vi till den här krocken.
    Det finns de som ligger långt fram-

  118. -samtidigt som en grupp lärare
    fortfarande ligger kvar-

  119. -och ser det som sin huvuduppgift
    att förmedla information-

  120. -och att hjälpa till när elever
    kör fast. Där krockar det.

  121. -Ja, det... - Förlåt.
    -Jag tänkte på eleverna med appen.

  122. Det finns många klassrum
    där lärarna säger åt eleverna-

  123. -att lägga undan telefoner
    och hjälpmedel-

  124. -i stället för att använda dem
    på alla de bra sätt som finns.

  125. Det går inte bara via appar.

  126. Det pratats ofta om en konflikt
    mellan teknikbejakande-

  127. -och pedagoger som inte är fientliga,
    men synnerligen misstänksamma-

  128. -och som vill avvakta.

  129. Diskuteras det internt på din skola?

  130. Blir det debatt i lärarrummet
    kring såna här saker?

  131. Jag kan ju gissa vart du står,
    men debatteras det?

  132. Jo, det diskuteras.
    Självklart funderar man på-

  133. -hur man bäst kan utnyttja
    de resurser som man har.

  134. En del lärare kanske känner att de
    inte har kompetens att göra det-

  135. -och hellre väljer att låta bli.

  136. -Det förekommer så klart.
    -Det är en sund debatt.

  137. Jag tycker att man ska ifrågasätta.
    Man måste ställa sig frågan-

  138. -om eleverna lär sig mer.

  139. Det finns pedagoger
    som inväntar resultat-

  140. -innan de kastar sig in,
    vilket nog kan vara sunt.

  141. Just nu är vi många som använder
    tekniken mycket i skolan-

  142. -men vi har fortfarande inte sett
    några resultat.

  143. Nu står vi där och väger. Snart kan
    vi nog se om eleverna lär sig mer.

  144. Jag brukar vända på det
    och säga att de "lär sig fler".

  145. De får fler sätt-

  146. -att tillgodogöra sig information på.

  147. En intressant fråga
    är också vad de ska lära sig.

  148. Vad är det vi ska mäta?

  149. Om 15-20 år mäter vi kanske inte
    på samma sätt som i dag.

  150. Det är en jättespännande fråga.

  151. Absolut. Det är korrekt att det inte
    finns många vetenskapliga studier-

  152. -som klart och tydligt säger-

  153. -att betygen höjs bara för att
    man jobbar mer på datorn.

  154. Det synsättet
    finns inte i svensk diskurs.

  155. Men det rör kunskapsresultaten.
    Det finns evidens rörande andra mål.

  156. Av skollagens 8-9 tydliga mål
    finns det en hel del-

  157. -där en ökad digital närvaro
    snabbt ger resultat.

  158. Menar ni...
    På er låter det som att-

  159. -det finns en osäkerhet kring nyttan?

  160. Man kan se att
    det blir mer lustfyllt för eleverna-

  161. -och mer demokratiskt
    och individualiserat, men frågan-

  162. -är väl om man lär sig mer.
    Går betygen upp?

  163. -Känner ni igen det?
    -Ja, det tydligaste tecknet på det...

  164. ...är att vi landar
    i en kunskapsdiskussion.

  165. Som du säger -
    vad är det vi vill mäta?

  166. Vi vill se om eleverna blir bättre
    innan vi börjar.

  167. Då kan man fråga sig
    vad det är som de ska lära sig.

  168. Det är också en relevant diskussion,
    fast samtidigt...

  169. I mina ämnen - matematik och fysik -
    är åtminstone jag traditionell.

  170. Det kommer vi in på sen.

  171. Man kan kanske säga att
    den ökade tekniska närvaron i skolan-

  172. -har synliggjort skolans uppdrag.

  173. Sett utifrån är det obegripligt
    att nån vill jobba i skolan-

  174. -utifrån ett målperspektiv.
    Skolan förväntas göra så mycket.

  175. En ökad teknisk närvaro
    sätter strålkastarljus-

  176. -på hur mycket vi ska hålla på med.

  177. Då kan man kanske säga
    att vi bör framhålla teknik-

  178. -och sociala medier som extra färger
    på en pedagogisk palett?

  179. Målen står fast,
    men man har fler resurser.

  180. Det blir fler vägar mot målen.

  181. Om vi tänker så här -
    ni är två duktiga pedagoger...

  182. Vi ska kanske kort nämna
    det här med "flipped classroom".

  183. Om vi hade varit "walk the talkiga"-

  184. -skulle vi förvänta oss att alla
    redan har kollat upp det-

  185. -men hjälp dem
    som inte är uppkopplade.

  186. -Vad är "flipped classroom"?
    -Det finns många definitioner.

  187. Alla som jobbar på det sättet
    har en egen definition.

  188. Som jag tänker mig
    "flipped classroom"-

  189. -får eleverna informationen
    före lektionen.

  190. I mitt fall tittar eleverna
    på mina inspelningar.

  191. Tanken är att vi i skolan
    sen bearbetar den informationen.

  192. Då finns jag tillhands,
    men även eleverna.

  193. Förut var det snarare så att-

  194. -jag gav dem information
    och så jobbade de hemma.

  195. Om vi ska gå in på läxdebatten,
    så reagerade jag på-

  196. -att många elever körde fast
    och att inte alla fick hjälp hemma.

  197. På det här sättet slipper jag det
    och kan finnas där när jag behövs-

  198. -det vill säga när eleverna
    ska bearbeta innehållet.

  199. Hur har det förändrat din lärarroll?

  200. Förut visade jag
    hur man cyklade i klassrummet-

  201. -och sen fick eleverna pröva hemma.
    Nu finns jag i klassrummet.

  202. Jag brukar tänka att jag håller i
    elevernas pakethållare.

  203. Min roll var att förmedla kunskap-

  204. -men nu är jag en handledare
    som styr ett samtal-

  205. -men som också
    hjälper elever som kör fast.

  206. Patricia. Ge exempel på vad du gör.

  207. Många är nog intresserade av
    hur du använder sociala medier.

  208. -I engelska, till exempel.
    -Vi jobbar också en del...

  209. ...med "flipped classroom",
    men också med webbpublicering.

  210. Eleverna får...
    Man sätter eleverna i skarpa lägen-

  211. -med fler mottagare. Uppgiften ska
    fylla en funktion för nån annan.

  212. I stället för att
    konsumera informationsflödet-

  213. -bidrar de med att lägga upp sin
    version av en film som de har sett-

  214. -eller ett videoklipp där de
    förklarar med sina egna ord.

  215. Den ekvationen med riktiga mottagare
    och skarpa lägen-

  216. -brukar ge ett synligt lärande.

  217. De ser vad de har lärt sig-

  218. -och vad kompisarna lär sig,
    vilket man sen diskuterar.

  219. Det kan kombineras med "flipped
    classroom", där de gör filmerna-

  220. -tittar på dem hemma och frågar
    varandra om dem i klassrummet.

  221. Det kan kombineras på många sätt.

  222. Så förut hade du och eleven
    en relation-

  223. -och nu har eleverna plötsligt
    många relationer?

  224. Dels när de hämtar fakta-

  225. -men också i presentationen,
    eftersom den inte lämnas in.

  226. -Det händer ju.
    -Men det är fler strängar på lyran.

  227. -Vad tycker eleverna?
    -Det funkar för de flesta.

  228. En del tycker att det är lite läskigt
    att inte kunna gardera sig.

  229. Ofta när vi tar upp det här med
    publicering, brukar eleverna säga...

  230. Den vanligaste kommentaren som vi får
    är: "Då måste jag ju skärpa mig."

  231. Då brukar jag le och säga: "Och vad
    händer då?"

  232. Då brukar de gå med på
    att man lär sig mer.

  233. Vilka är plustecknen
    för dig som pedagog-

  234. -med webben och sociala medier?

  235. Dels skapar det ett annat engagemang
    hos eleverna - och även hos mig.

  236. Som när vi jobbar med rörlig bild,
    då eleverna producerar filmer.

  237. Det är ett exempel.

  238. Det blir roligare
    att bedöma såna arbeten.

  239. Sen kan ju jag, precis som eleverna,
    när man använder "flipped classroom"-

  240. -pausa, gå tillbaka och fundera.
    Det kan även jag som lärare göra.

  241. -Har du slutat cykla på bakhjulet?
    -Ja.

  242. Om jag nu har gjort det.
    Jo, det kanske jag har.

  243. För det du säger är att rollen
    som pedagog förändras dramatiskt.

  244. Vi är kanske bara i början av en
    utveckling där lärarrollen utmanas-

  245. -och vrids 180 grader.

  246. Det är en vanlig reflektion
    från pedagoger-

  247. -och skolledare som jobbar digitalt.

  248. Om vi tittar lite framåt...
    Det har hänt mycket:

  249. Skolan står i strålkastarljuset
    på många plan.

  250. Den tekniska utvecklingen skenar.
    Varje månad dyker det upp nya saker.

  251. Nu diskuteras molnlagring och Icloud-

  252. -och Google står i centrum.

  253. Det kommer nya devices och internet-
    utbyggningar, så det står inte still.

  254. Hur tror ni
    att det kommer att ändra sig-

  255. -under de två, tre närmaste åren?

  256. Det låter som ingenting,
    men det kan hända en hel del.

  257. Vad får vi se den närmaste tiden?

  258. Vi kan börja med Patricia.
    - Har du nån gissning?

  259. Jag tror som Daniel att det kommer
    att ställas andra krav på läraren-

  260. -bara inom den närmaste framtiden,
    även om det mest blir på längre sikt.

  261. Men...

  262. Kommer kraven att komma
    från lärarna själva, eller utifrån?

  263. Jag hoppas att lärarna
    börjar inse att...

  264. Eller "krav"...
    Man kan se det som möjligheter:

  265. Att man får ha en annan roll
    i klassrummet.

  266. Att man inte är
    den som ska cykla på bakhjulet.

  267. Det är kanske viktigare
    att läraren är en bättre mötesledare-

  268. -eller är bättre på att få elever
    att samarbeta och diskutera.

  269. Sådana kvalitéer
    kan vara nog så värdefulla-

  270. -som att kunna de mest avancerade
    orden på engelska.

  271. -Det kan man googla till sig i dag.
    -Den undervisning som du beskriver...

  272. ...signalerar om en mångfacetterad
    vardag för eleverna-

  273. -med fler kommunikationsvägar.

  274. Det låter jättetrassligt
    att vara pedagog - svårare.

  275. Man måste hålla ordning och kunna
    följa processer. Är inte det svårt?

  276. Nja... Ja och nej.
    Det är väl tjusningen med jobbet.

  277. Det är inte helt enkelt -
    och det ska det inte vara.

  278. Du ler som en idrottsman
    som vill slå ett svårt rekord.

  279. Vi pratade om nåt för ett tag sen.

  280. Du var inne på ordet "googlingsbart".

  281. Det tror jag att eleverna
    kommer att komma med:

  282. "Varför ska jag lära mig det här
    när jag kan googla det?"

  283. I dag kan man inte bara googla fakta,
    utan få ett problem presenterat.

  284. Du skriver in en ekvation på din Ipad
    och får lösningen.

  285. Eleverna kommer att ifrågasätta
    varför de ska lära sig proceduren-

  286. -när de kan lösa problemet
    med sin Ipad.

  287. Jag tror att vi är på väg mot
    att eleverna ifrågasätter-

  288. -varför de ska kunna saker
    och varför de ska komma till skolan-

  289. -i och med att det som erbjuds där
    inte är exklusivt.

  290. Det finns andra vägar
    att ta del av saker.

  291. Fast pedagogen är ju exklusiv.
    Den finns inte hemma eller på bussen.

  292. Nej, jag finns ju...
    Jag finns ju på nätet, förresten.

  293. Man kan möta mig där.
    Du är inne på det personliga mötet.

  294. Om man ska titta på lärarrollen,
    så lyfts det ofta fram-

  295. -och läraren
    kan nog vara den viktigaste aspekten-

  296. -men det beror på vad läraren gör.

  297. Man kan ifrågasätta
    den aspekten också.

  298. När man säger
    att läraren är viktigast-

  299. -är det för att
    eleverna får möta mig i skolan.

  300. Jag är inte säker på att det
    blir det mest attraktiva i framtiden.

  301. Vi återkommer till det.
    Historiskt sett-

  302. -har många revolutioner
    mötts av en motrörelse.

  303. Om det nu sker en digital revolution-

  304. -ser ni då någon form av
    kontrarevolutionär verksamhet-

  305. -bland föräldrar, elever, medarbetare
    eller ledning? Finns de tendenserna?

  306. Nej. Jag tycker inte det.

  307. Jag har inte sett det. Det finns
    en tro på att det måste gå framåt-

  308. -nu när vi börjar se möjligheter.

  309. Jag kan däremot känna mig
    lite orolig för-

  310. -att vi inom de närmaste åren
    kommer att kunna se resultat.

  311. Jag är inte säker på
    att de blir helt igenom positiva.

  312. Jag är inte säker på
    att eleverna lär sig mer-

  313. -om vi tittar på kunskaperna.

  314. Jag är inte säker på att eleverna
    lär sig mer med digitala verktyg.

  315. Jag är orolig för ett bakslag.
    Det som kommer att krävas är tålamod.

  316. En annan sak
    som brukar framhållas-

  317. -är att om man nu står
    inför enorma förändringar...

  318. Daniel sa att det finns
    en spännvidd mellan olika skolor.

  319. På elevindividnivå i Sverige-

  320. -som ju ändå ligger långt fram-

  321. -så jobbar vissa elever
    oerhört digitalt och socialt-

  322. -medan andra inte ens har
    tillgång till internet och devices.

  323. Det signalerar
    att det är mycket jobb kvar-

  324. -ur ett jämlikhetsperspektiv. Hur ser
    ni på kompetensutvecklingsinsatser-

  325. -bland personalen?
    - Hur låter det på er skola?

  326. Det är viktigt
    att visa på goda exempel-

  327. -där det har gått bra,
    men jag tror också-

  328. -att det gäller
    sånt som inte funkade.

  329. Man måste lära sig
    utifrån vad som inte gick bra.

  330. Det är väl Dylan Wiliam som säger
    att en lärare måste göra fel ofta-

  331. -för att lära sig hur man gör rätt.

  332. Det behövs goda exempel
    på kollegialt lärande.

  333. Att man öppnar upp
    för en delarkultur i klassrummen-

  334. -via sociala medier är värdefullt.

  335. Som före detta rektor är min bild att
    lärare inte tycker att det känns bra-

  336. -att visa att man har misslyckats.
    Det ligger i yrket att vara duktig.

  337. Man ska göra rätt och kunna saker.

  338. Att misslyckas, och dessutom
    kommunicera det på internet...

  339. -...låter utopiskt.
    -Jag ser många exempel på det.

  340. Folk säger "det här funkade inte"-

  341. -och förklarar att man för
    en diskussion kring det.

  342. Det ju se annorlunda ut
    på olika arbetsplatser.

  343. Hur låter det på din arbetsplats?

  344. Den första frågan som ställs är:
    "När ska vi få utbildning?"

  345. Den är central, för det behövs-

  346. -men samtidigt tycker jag mig se
    att det som behövs-

  347. -är den här "delarkulturen"
    som finns på nätet.

  348. Den finns främst mellan kollegor på
    olika skolor. - Så träffades ju vi.

  349. Förhoppningsvis sipprar den ned
    så att man inte bara öppnar upp-

  350. -för andra utanför skolan,
    utan också gentemot kollegor.

  351. Mina kollegor kan ju se
    mina föreläsningar på nätet.

  352. Det är också nytt. De kommer till mig
    och vill använda dem-

  353. -men de kommer också
    för att visa hur de gör.

  354. Ska man sikta på något
    när det gäller utbildning-

  355. -är det nog att skapa en delarkultur
    på skolorna, men också på kommunnivå.

  356. I Sigtuna såg jag något fantastiskt.
    De hade en inspirationsdag-

  357. -där man centralt
    bad om två exempel från varje skola-

  358. -som man kunde dela med sig av.
    Det kan nog vara en klok nivå.

  359. Inom organisationsforskning
    pratar man om "klumparna i kakan".

  360. Ledningen ska kanske lyfta fram sånt
    som sticker ut - även misslyckanden.

  361. Det finns kanske ibland
    en sorts jämlikhetsfara.

  362. Många vill att kompetensutvecklingen
    ska vara kollektiv.

  363. Alla ska certifikat, och så vidare.

  364. Men pedagoger lär sig kanske inte så.

  365. Eleverna lär sig ju
    på olika sätt.

  366. Det bästa är kanske inte en kurs-

  367. -utan att vara aktiv i sociala medier
    eller gå på varandras lektioner.

  368. Vad tror ni om den gissningen?

  369. Att det blir vanligare
    att ta del av vad kollegorna gör?

  370. Det blir kanske en renässans
    för den typen av klassrumsbesök?

  371. -Regelrätta auskultationer.
    -Skolledarrollen, då?

  372. Nu pratar vi generellt,
    för att det ska bli bekvämare.

  373. Hur ska skolledare agera
    under de närmaste åren-

  374. -i ljuset av
    den digitala utvecklingen?

  375. Man måste ge läraren kreativ frihet.

  376. Man bör inte presentera
    en färdig form-

  377. -utan bejaka den kreativitet
    som lärare besitter.

  378. Det är därför vi blir lärare. Vi
    ville ju egentligen bli rockstjärnor-

  379. -åtminstone jag,
    men jag känner att...

  380. Det som är så bra med min rektor-

  381. -är att jag har fått friheten
    att våga pröva och misslyckas.

  382. Dessutom kan tusentals
    se mig misslyckas.

  383. "Vad håller ni på med?"

  384. Så nåt som jag önskar
    är kreativ frihet-

  385. -men även friheten att kunna
    testa sig fram i tekniska system.

  386. De system som byggs nu bygger ofta på
    att vi ska säkerställa...

  387. ...användarvänligheten.
    Vi ska skydda och bygga in.

  388. Men i ett sånt system blir jag
    kringskuren i min kreativitet.

  389. Att öppna upp systemen
    och våga låta lärare misslyckas...

  390. -...tror jag är absolut centralt.
    -Ja.

  391. -Har du nån reflektion?
    -Jag började tänka på misslyckanden.

  392. På ett seminarium pratade Tomas
    Kroksmark om datorspelens pedagogik-

  393. -och att det inom den är så centralt
    att man när man misslyckas-

  394. -fortsätter för att man vet
    att man kommer att lyckas.

  395. Att försöka skapa det på en skola-

  396. -skulle ju vara fantastiskt.
    Man har mycket att lära av det.

  397. Men jag håller med dig
    i det du säger om skolledarens roll-

  398. -i att låta lärarna få vara kreativa.

  399. Det är därför man har blivit lärare.

  400. Lärarna behöver utrymme-

  401. -och luft under vingarna
    för att våga testa saker.

  402. Det låter som om man skulle efterlysa
    fler skolledare-

  403. -som är duktiga på
    att leda organisationer i förändring-

  404. -frigöra kreativitet
    och följa upp misslyckanden?

  405. Det verkar vara mycket kompetens-
    utveckling i huvudet på folk.

  406. Apropå "framöver" - ska vi vrida upp
    perspektivet ännu mer?

  407. Om vi nu befinner oss
    i en revolution-

  408. -så hörs det ju på namnet
    att sådana revolutionerar saker.

  409. Hur kommer det att se ut om 15-20 år?
    Vad tror ni?

  410. Vi är ju... Betänk att det...

  411. Du får inte titta på facit.
    Vad tror ni?

  412. Det är omöjligt att svara på, men
    spekulera. Det är val nästa år.

  413. Vilka ska man rösta på? Vilka tankar
    om skolan är värda att lyssna på?

  414. Nu börjar vi skruva på oss.

  415. När jag tänker 15-20 år framåt-

  416. -så tror jag att man lätt tänker att
    datorn har en central roll i skolan.

  417. Skolan är nog en viktig
    samlingspunkt-

  418. -men de digitala verktygen är kanske
    inte närvarande hela tiden där.

  419. Jag tror snarare
    att vi är på väg mot-

  420. -att digitala verktyg
    förbereder eleverna-

  421. -för att mötas "analogt" i skolan.

  422. Så om man tänker på vad lärarnas roll
    skulle kunna vara-

  423. -så skulle de dels skapa en struktur
    som låter eleverna förbereda sig.

  424. Det finns ju till exempel
    öppna kurser.

  425. I skolan skapar man sen ett samtal
    där eleverna bearbetar informationen-

  426. -och gör informationen användbar
    i nya sammanhang.

  427. Jag tror att de digitala verktygen-

  428. -kommer att förbereda
    inför samtal i skolan.

  429. Det låter som
    en renässans för pedagogiken.

  430. Det låter progressivt, men det är
    vanlig seminarieundervisning.

  431. På ett sätt liknar det
    hur man jobbar inom humaniora.

  432. Vi läser Illiaden i förväg-

  433. -och pratar om skildringarna
    när vi träffas.

  434. Kanske gör de digitala verktygen det
    möjligt för mig att jobba likadant.

  435. Mina elever har inte kunnat läsa
    teorin själva hemma-

  436. -men nu kan de läsa och få min
    förklaring i förväg - sen jobbar vi.

  437. Det är en paradox -
    en ökad teknik- och webbanvändning-

  438. -gör att skolan blir mer analog.

  439. Det är kanske det som saknas i övrigt
    - och det kan man få i skolan.

  440. Det låter attraktivt.
    - Hur ser din bild ut?

  441. Jag tror också att det analoga mötet
    kommer att bli allt viktigare.

  442. Som lärare blir det viktigt
    att utnyttja det, så att eleverna-

  443. -om de nu kommer till ett klassrum...

  444. Frågan är om man kommer att behöva
    själva byggnaden i framtiden.

  445. När man samlas och träffas
    måste det vara värt-

  446. -att komma till mötet i fråga.
    Och vad ska man göra under mötet?

  447. Jag tror också
    att vi måste omvärdera och diskutera-

  448. -vad information och kunskap är.

  449. Vi lever i ett informationssamhälle-

  450. -där du har tillgång
    till all information i mobilen.

  451. Vad skiljer information från kunskap?

  452. Hur hjälper man eleverna att omvandla
    information till sin egen kunskap?

  453. -Det blir svårt och roligt.
    -Är det dags...

  454. ...att fundera på
    vilka ämnen man lär ut-

  455. -och att införa ett ämne
    i stil med "informationskompetens"?

  456. Fast jag tycker ändå
    att det går igen...

  457. Jag tycker att det här
    med att vara källkritisk-

  458. -går igen
    i alla ämnen i skolan just nu.

  459. Med den nya läroplanen
    ska man hela tiden förhålla sig till-

  460. -den information som man stöter på.

  461. Det hoppas jag att alla lärare
    har med i beräkningen redan nu.

  462. Skolan som byggnad, då?

  463. Varför ska man gå till skolan?
    I dag kan man på universitetsnivå-

  464. -fullfölja hela utbildningar
    utan att sätta sin fot på campus.

  465. Kommer skolan att behövas som
    det fysiska hus vi känner i dag?

  466. Jag har också funderat på om
    klassrummet har en roll i framtiden.

  467. Begreppet "klassrum"
    är ju ifrågasatt.

  468. Jag tror att om vi tänker oss
    en skola där vi ska samlas-

  469. -och "fösa in 32 elever i ett rum",
    och vi vill att de ska komma dit-

  470. -så måste vi erbjuda nåt exklusivt-

  471. -som de inte kan få någon annanstans.

  472. Då tänker jag att det
    som är exklusivt är att vi träffas.

  473. Vi träffas - 32 personer i ett rum.

  474. Då måste vi göra nåt exklusivt -
    och mötet blir just det.

  475. Styrkan i mötet-

  476. -är att vi får möjlighet
    att tillsammans gå vidare.

  477. Informationen blir inte bara kunskap
    som isoleras till rummet.

  478. Vi diskuterar och generaliserar-

  479. -och tar tillsammans steget
    till ett annat sammanhang.

  480. Jag tror att skolbyggnaden och
    klassrummet har en roll i framtiden-

  481. -men den kan lika gärna
    bygga på samtal.

  482. Men jag tror att skolans värde
    ligger i att vi samlas.

  483. Det låter som att skolor
    närmar sig en kontext-

  484. -som påminner om
    konferensanläggningar, mässor-

  485. -och hotellobby-miljöer,
    med rum där man kan stänga om sig.

  486. Du är ju författare, Patricia.
    Hur ser läromedlen ut om 15-20 år?

  487. Har du någon kvalificerad gissning?

  488. Du var själv
    inne på information kontra fakta.

  489. -Kommer vi att behöva läromedel?
    -Jag vill se mer interaktivitet...

  490. ...i de digitala läromedel
    som produceras i dag.

  491. Kanske i form av att
    på en grundläggande nivå-

  492. -kunna dela anteckningar
    eller läsa en bok tillsammans.

  493. Det tycker jag borde vara ganska
    enkelt, programmeringsmässigt-

  494. -eftersom det är viktigt
    för den här sociala biten-

  495. -att man kan få input från andra.

  496. Sen är det nog viktigt att det är
    visuellt gångbart hos användarna.

  497. Jag skriver en artikel om
    traditionell kontra digital läsning.

  498. Det är ett ämne att grotta ner sig i.

  499. Behöver man kunna läsa
    jättelånga texter på papper-

  500. -eller om det nu är
    på en skärm, eller inte?

  501. Det är verkligen spännande.

  502. Det låter som att grundläggande saker
    ställs på sin spets:

  503. Skolbyggnaden, lärarrollen, rektorns
    uppdrag, kunskapsbegreppet, o.s.v.

  504. Ska man toppa det med en sak till?
    Utifrån dagens informationsuniversum-

  505. -kommer det om 15-20 år ens att vara
    möjligt att tala om "ämnen"?

  506. -Jag hoppas inte det.
    -Du frågar två ämneslärare.

  507. Jag hoppas att vi går mot
    att eleverna ska...

  508. Vi jobbar jättemycket
    med att få dem att se helheten-

  509. -men det är inte alla lärare
    med på, utan de tänker:

  510. "Jag har mitt centrala innehåll
    att följa - så jag kör min väg."

  511. I stället borde man kanske inte prata
    om enskilda ämnen, utan...

  512. Att man jobbar ämnesövergripande
    är lätt att säga-

  513. -men att verkligen göra det,
    det tror jag mer på.

  514. Måste man kanske diskutera
    skolans syfte-

  515. -och inte ta den för given,
    som man länge har gjort?

  516. Syftet är uppenbart,
    men i denna brytningstid-

  517. -är det kanske en fråga
    som bubblar upp?

  518. Jag är mer traditionell av mig.

  519. Jag tror på ämnets
    och på skolans roll.

  520. Skolan kan kanske
    i högre grad ha syftet-

  521. -att undersöka
    vad man ska ha kunskapen till.

  522. Den behöver inte förmedla
    information, utan skapa strukturer-

  523. -där man undersöker
    vad vi ska göra med kunskaperna.

  524. Jag tror att skolans roll kommer att
    förskjutas men förbli central.

  525. Jag tror även att läromedlen
    har en viktig roll.

  526. Jag kan inte skapa ett innehåll
    som är bättre än dem-

  527. -men hur eleverna tar till sig dem
    kommer att förändras.

  528. När vi kan mäta
    vad de har förstått av dem-

  529. -får vi den informationen i förväg.

  530. Då har läraren koll på statusen
    när eleverna kommer in-

  531. -och kan anpassa skeendet
    i klassrummet utefter det.

  532. En avslutande fråga: Om du var
    utbildningsminister i åtta år-

  533. -vilken fråga skulle du då driva?

  534. Om du går till val
    på en långsiktig fråga-

  535. -vad är det då viktigt
    att vi börjar jobba med?

  536. Ska vi ha nationella prov
    ett år tidigare?

  537. -Är det där skon klämmer?
    -Nej.

  538. Det var en stor och bra fråga...

  539. -...när en minut återstår.
    -Vad blir viktigast framöver?

  540. Att eleverna ser ett syfte
    med att komma till skolan.

  541. Det är en grundläggande
    och jättestor fråga.

  542. Hur ska man "tratta ner" det
    i undervisningen?

  543. Men jag tror på att skapa engagemang
    och att inspirera till ökat lärande-

  544. -till exempel
    genom att jobba mer digitalt-

  545. -i kombination med de analoga mötena.

  546. -Där i ligger det.
    -Eller prata gott om skolan?

  547. -Då skulle du bli unik.
    -Så skulle jag ha svarat.

  548. -Daniel?
    -Jag tar det som du sa.

  549. Jag önskar att man från högsta ort sa
    att skolan är absolut central.

  550. Och rolig - och allt mer intressant.

  551. Sist av allt - vad tycker publiken?
    "Om 20 år..."

  552. Vad säger du?
    Du har konstruerat frågan.

  553. -Ni hade rätt.
    - "...har läraren en central roll."

  554. Så i den här publiken
    är man överens med er.

  555. Det var härligt att samtala en stund.
    Vi får skriva en bloggpost om det.

  556. Tack Daniel Barker och Patricia Diaz
    - och tack till publiken.

  557. Textning: David Lind
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Digital revolution i klassrummet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Skolundervisningen förändras. Fysikläraren Daniel Barker föredrar metoden flipped classroom, alltså filmade föreläsningar och mer tid för diskussioner i klassrummet. Språkläraren Patricia Diaz använder webben. Moderator: Hans Renman, vd för Tänk om. Inspelat på Bokmässan den 26 september 2013. Arrangörer: Natur & kultur och Studentlitteratur.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel, Video i undervisningen
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Fram med fiktionen

Måste allt idag baseras på en personlig berättelse för att väcka intresse? Anna Fredriksson, Jens Liljestrand, Philip Teir och Kjell Westö sjunger fiktionens lov och analyserar den dokumentära trenden. Moderator: Katarina Gäddnäs. Inspelat på Bok & bibliotek i september 2013. Arrangör: Schildts & Söderströms och Bokförlaget Forum.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Om godheten och girigheten

Klyftorna i vårt samhälle växer samtidigt som forskningen visar att ett samhälle med stora klasskillnader är dåligt för alla. Filmaren Stefan Jarl samtalar med Kajsa Ekis Ekman, Andreas Cervenka och Caroline Krook. Moderator: Marit Kapla. Inspelat på Bok & bibliotek i september 2013. Arrangör: Svenska kyrkan/Se människan, Göteborg International Film Festival och Leopard.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Sverige och rättsosäkerheten

Många ensamkommande flyktingbarn som kommit till Sverige har försvunnit. Katia Wagner och Jens Mikkelsen har träffat flera hundra av dem, och har skrivit boken De förlorade barnen. De samtalar med Lena Sundström, som skrivit Spår. Moderator: Björn Linnell. Inspelat 26 september 2013. Arrangör: Natur och kultur.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Lyssna på mig

Kan barn må bra under och efter en skilsmässa? Vad säger barnen? Hur kan litteraturen stödja barn i kris? Med Bris studie Lyssna på mig som utgångspunkt samtalar Bris' socionomer Sofia Grönkvist och Marie Angsell, författaren Mats Wänblad och illustratören Per Gustavsson. Moderator: Kattis Ahlström. Inspelat 26 september 2013. Arrangörer: Bris och Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Litteraturens status på folkbiblioteken

Skol- och folkbibliotekarier ska främja läsning och läslust i och utanför skolan. Har de tillräcklig tid och kunskap? Vem ansvarar för bibliotekariernas kompetensutveckling? Samtal med Jenny Lindh, Karin Linder, Magnus Persson och Margareta Rodin Lundberg. Moderator: Signe Westin. Inspelat på Bok & bibliotek i september 2013. Arrangör: Kulturrådet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Berättartraditionen lever vidare

Författarna Kerstin Ekman och Therése Söderlind möts i ett samtal om vad som utmärker en stark berättelse. Moderator: Åsa Beckman. Inspelat på Bok & bibliotek i september 2013. Arrangör: Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

438 dagar - Johan och Martin berättar

Journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye reste till Afrikas horn för att rapportera om hur jakten på olja drabbade befolkningen i Ogadenregionen. Istället blev de skjutna och fängslade. Här talar de om händelserna, om boken de skrivit och om litteraturen som hjälpte dem att uthärda livet i fängelset. Moderator: Mattias Göransson. Inspelat på Bok & bibliotek i september 2013. Arrangör: Offside press.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Men läs då unge!

Vad gör vi när ungas läsförmåga blir allt sämre? Hur påverkas samhället på sikt av det? Samtal med journalisten Johanna Koljonen, litteraturlektorn Ann Steiner och litteraturprofessorn Magnus Persson. Moderator: Daniel Sandström, kulturchef på Svenska Dagbladet. Inspelat 26 september 2013. Arrangörer: Kulturrådet, UR och Riksbankens Jubileumsfond.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Digital revolution i klassrummet

Skolundervisningen förändras. Fysikläraren Daniel Barker föredrar metoden flipped classroom, alltså filmade föreläsningar och mer tid för diskussioner i klassrummet. Språkläraren Patricia Diaz använder webben. Moderator: Hans Renman. Inspelat 26 september 2013. Arrangörer: Natur & kultur och Studentlitteratur.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Vad händer i oss när vi läser?

Vi lever i en digital tid där människor ständigt reflekterar över sig själva och gärna publicerar sig offentligt. Här följer ett samtal om läsning i vår tid. Medverkar gör författaren Kristoffer Leandoer, litteraturvetaren Yvonne Leffler och litteraturvetaren Cecilia Pettersson. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat 26 september 2013. Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Läsande och lärande rum

Går det att tala om inre och yttre rum i samband med lärande och läsande, och hur kan de befrukta varandra? Medverkar gör bl.a. Börje Ehrstrand, Pia Carlsson och Björn Ranelid. Moderator: John Chrispinsson. Inspelat 26 september 2013. Arrangörer: Läsrörelsen, Lärarförbundet, Svensk biblioteksförening, Kulturrådet, ABF Stockholm och Natur och Kultur.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Människans gåtfulla drivkrafter

Trots att han led av dyslexi bestämde sig den amerikanske författaren Richard Ford för att studera litteratur. Här talar han om sin senaste roman och om sitt författarskap med litteraturkritikern Ingrid Elam. Inspelat på Bok & bibliotek i september 2013. Arrangör: Brombergs förlag.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

På djupet med Leif GW Persson

Kriminologen Leif GW Persson är en bästsäljande författare och en känd samhällsdebattör. Vad är det som driver honom? Ett samtal om livssyn och personliga övertygelser med ärkebiskop Anders Wejryd. Inspelat på Bok & bibliotek i september 2013. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Dregen - ett rock 'n' roll-drama

Rockstjärnan Dregen, med bakgrund i bland annat Hellacopters och Backyard Babies, berättar om sitt rock´n’ roll-liv med droger och festande för medförfattaren Tore S. Börjesson, men också om att som 11-åring ha sett sin pappa ta livet av sig. Moderator: Kai Löwen-Åberg. Inspelat 28 september 2013. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Isol - om att berätta för barn

Bilderböcker skapade i barnets ögonhöjd. Ständigt nya bildlösningar som tänjer på invanda perspektiv och flyttar bilderboksmediets gränser. Så beskrivs 2013 års Almapristagare, Isol. Här samtalar den argentinska bilderbokskonstnären med juryledamoten Mats Kempe. Inspelat 26 september 2013. Arrangör: Kulturrådet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Reflektioner om morgondagens lärande

En panel ger sina kommentarer efter de tre bilderna av framtidens skolor och lärande. I panelen Elias Giertz, gymnasist, Bo Jansson ordf. i Lärarnas riksförbund, och Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion vid KTH. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss