Titta

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Om UR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Seminarier och föreläsningar från bokmässan i Göteborg, Bok och bibliotek 2013. Inspelat den 26-29 september 2013.

Till första programmet

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2013: Du är dina kläderDela
  1. Välkomna! Vad roligt
    att så många har hittat hit.

  2. Jag tycker
    att det här är fantastiskt kul-

  3. -för de två författare ni ska
    få träffa här är bara underbara.

  4. Då menar jag dem båda. Samtalet har
    rubriken "Du är dina kläder".

  5. Ni ska få träffa två personer-

  6. -som har varit med
    om att förbättra och förstärka-

  7. -och göra det Sverige
    som var lite för minimalistiskt-

  8. -möblerat av IKEA, klätt av H&M-

  9. -mycket mer kreativt och färggrant
    och kanske också klimatsmart.

  10. Böckerna
    är "Underbara Claras garderob"-

  11. -och Elsa Billgrens "Vintage", och
    här sitter ni. Hjärtligt välkomna.

  12. -Tack så mycket.
    -En applåd!

  13. Vi får väl börja
    med dagens outfit.

  14. Ska jag börja?
    Jag kan ju ställa mig upp.

  15. En avklippt 60-talsklänning.
    På 60-talet hade man såna här-

  16. -fast hellånga,
    så att det såg ut som en nattsärk.

  17. Jag har matchat
    med moderna halsband och skor.

  18. -Skorna ser gamla ut.
    -Det gör de ofta i dag.

  19. -Clara?
    -Ska jag också stå upp?

  20. Jag har en second hand-klänning som
    mamma köpte för tjugo spänn.

  21. Jag tycker om att berätta vad jag har
    betalat för loppiskläder.

  22. Och ett par skor som hade brun klack,
    som jag har sprejmålat.

  23. -Lyft upp foten mot kameran.
    -Klacken är lite avskavd nu.

  24. Är jag, som sitter här med en
    nytillverkad fabrikssydd klänning-

  25. -baserad på en gammal idé,
    trist och tråkig?

  26. -Nej, det är ett tecken i tiden.
    -Vad är det för tecken du ser?

  27. Att allt fler
    förstår det vi har förstått.

  28. Att det är kul med gamla kläder
    och den siluett som fanns då.

  29. Det var ofta smickrande
    för kroppen-

  30. -och tillåtande på ett sätt
    som nygjorda kläder inte är.

  31. Snitten passar inte på min kropp.

  32. De är ju producerade för att kunna
    göra många så snabbt som möjligt.

  33. Det fick jag erfara när jag hade en
    sidenklänning på Elle-galan-

  34. -och dansade så att alla sömmar
    sprack och den föll av min kropp.

  35. Då insåg jag vilken
    komplicerad konstruktion det var.

  36. Det blev som en labyrint av tyg.

  37. Den föll av din kropp
    på dansgolvet?

  38. Precis. Gamla sömmar är ofta torra
    efter att ha legat i nån låda.

  39. -Då kan man behöva gå in dem.
    -Hade du nån underklänning?

  40. Nej, men ungefär 40 säkerhetsnålar
    i väskan. Det brukar jag ha.

  41. Jag upplever böckerna
    som tvillingböcker.

  42. De står dels för en praktisk, rolig
    och inspirerande manual-

  43. -för hur man kan komma i gång
    med att samla och fixa.

  44. Men också för en filosofi-

  45. -för hur man ska förhålla sig till
    sig själv, till yta och det inre.

  46. Vad handlar din filosofi om?

  47. Min syster
    är medförfattare till boken.

  48. Det är lika mycket hennes bok.
    Hon har fotat nästan hela boken.

  49. Min filosofi...

  50. Jag tycker att vi är ganska fega när
    det gäller kläder.

  51. Vi har så mycket regler
    kring kläder.

  52. Är man tjock eller lång
    får man inte ha vissa plagg.

  53. Jag kan inte ha klack
    för jag är 1,78.

  54. Det är väldigt mycket regler
    som omger kläder-

  55. -men jag tycker ju att kläder
    och stil är så himla roligt.

  56. För mig är det avkoppling,
    det är inte nåt som är tråkigt.

  57. Men för många är det
    nåt tråkigt och ångestladdat.

  58. Det är mycket "vad ska folk tycka",
    "kan jag ha det här"...

  59. Många känner igen sig i det.
    För mig handlar boken om glädjen-

  60. -i att klä sig
    och hålla på med mode.

  61. Det är en chans
    att uttrycka vem man är.

  62. Ja, är det inte obegripligt
    att vi klär oss likadant allihop?

  63. Jo. Man får ju lära sig tidigt
    att kläder är nåt praktiskt.

  64. De ska skydda en från regn och rusk,
    det ska gå fort på och sånt.

  65. Jag upptäckte mode
    lite vid sidan av kläder-

  66. -med utklädningskläder och teater.

  67. Hur kul det var att ha farmors
    negligé och dansa till E-Type-

  68. -och vilket personligt uttryck
    det kan vara-

  69. -och vilka värdar man kan drömma sig
    bort i, leka med och utforska.

  70. Jag snodde en korsett
    från min teaterklass förråd-

  71. -och det var superspännande
    att ha den som linne.

  72. Då vågade jag byta ut jeansen
    mot klänning och testa nya saker.

  73. Det är roligt när kläder får
    vara nåt annat än bara värmeskydd.

  74. Nåt som berättar mer om vilka
    vi är eller vad vi jobbar med.

  75. Mer saker
    än bara hur mycket vi tjänar.

  76. I dag ska ni få ge era bästa tips -
    lite av det som står i boken.

  77. Det handlar ju
    om att man ska våga ta sig dit.

  78. Hur många har tänkt
    att det vore kul med korsett-

  79. -men sen tagit
    sin svarta t-shirt i stället?

  80. -Några stycken.
    -Man måste inte göra allt.

  81. -Man kan smyga fram lite.
    -Eller så kan man chocka.

  82. Man kan smyga in det
    eller bara bestämma sig.

  83. Det gjorde jag första dagen
    i sjuan: Nu kör jag allt.

  84. Du skriver jättefint om det i boken,
    som har personliga kapitel.

  85. Berätta - vem var du innan, och
    vad hände den där dagen i sjuan?

  86. Min syster fyllde år på sommaren
    innan jag började sjuan.

  87. Hon fick en bok
    som hette "Fittstim" i present.

  88. Den var lite obehaglig,
    med en trosa på omslaget-

  89. -med en tjej som hade rakat...
    Det var lite stubb och lite hår.

  90. Det är en feministisk klassiker
    med många bra feministiska texter.

  91. Jag läste den och bara, "åh!"

  92. "Vad är feminism?" Jag förstod
    en massa saker och kunde...

  93. Kunde du se din tillvaro
    på ett annat sätt?

  94. -Vad tänkte du då?
    -Det man gör när man är fjortis.

  95. Det kan vara jättesvårt. Hur
    ska man klä sig, vad är mode...

  96. Jag kände att jag
    måste vara den jag är i stället.

  97. På min skola hade alla
    Adidas-byxor och gympaskor.

  98. Det var likriktat -
    alla höll på med sport.

  99. Och så kom jag
    i världens mest pyntade outfit.

  100. -Minns du vad det var?
    -Inte riktigt.

  101. -Stövlar, va?
    -Det var knästrumpor...

  102. -"Horstövlar" skriver du om.
    -Ja, det är ett annat kapitel.

  103. Men det var så här:
    "Vad har människan på sig?"

  104. Det var den effekten jag ville få.
    Jag var modig en dag-

  105. -och då kunde jag vara
    lite lugnare de andra dagarna.

  106. Då hade jag visat
    hur konstig jag var.

  107. Blev du belönad eller straffad
    för att du tog steget?

  108. Jag blev väldigt utskrattad. "Hur ser
    du ut? Det är ju skitfult!"

  109. Men jag var ganska kaxig då.

  110. Jag förväntade mig reaktionen
    och körde på ändå.

  111. Och min syster hade alltid väldigt
    galen stil och var modig-

  112. -så jag tänkte att de inte fattade
    för att de var dumma.

  113. Jag hade den attityden tidigt.

  114. Man kan behöva nån i sin närhet som
    förstår och delar samma stil.

  115. Du kommer ju
    från en konstnärsfamilj.

  116. Jag föreställer mig
    att det här fanns med hemma.

  117. Absolut. Min mamma
    hade en Bamse-magtröja på sig-

  118. -på utvecklingssamtal. Hon
    var den enda mamman som hade det.

  119. Det var pinsamt. Under den perioden
    hade jag en beige klädstil.

  120. Jag kom från Göteborg, visste
    inte hur jag skulle uttrycka mig-

  121. -och körde bara beigt.
    Beige läppar, hår, foundation...

  122. -...tröja och jeans.
    -Det låter som ett statement.

  123. Jag misslyckades
    t.o.m. med att vara vanlig.

  124. Men sen
    kunde jag gå vidare från det-

  125. -och våga ha röda läppar
    eller färgstänk, kanske.

  126. Ju mer jag växte upp
    och lekte i kostymförrådet-

  127. -desto mer uppskattade jag
    att min mamma var modig-

  128. -och inte lyssnade på mig
    som sa att hon var fel.

  129. Hon var säker på sin sak och visade
    att man kan uttrycka sig-

  130. -med kläder, och att man har rätt
    att se ut precis som man vill.

  131. -Det beundrar folk en för.
    -Ja, vad vinner man på det här?

  132. Man lär känna sig själv.

  133. Alla sätt att rota lite
    i sig själv är fantastiska.

  134. Det är roligt att göra det
    med så härliga saker.

  135. Sen är jag ganska shoppinggalen-

  136. -och då är det roligt att kunna
    shoppa, men med gott samvete.

  137. Shopping
    är mitt jobb och min passion.

  138. Man kan fynda i sin egen eller mammas
    garderob, i containrar-

  139. -i second hand-affärer, i lyxiga
    boutiquer... Bara blanda upp det.

  140. Jag tycker också om
    att gå i affärer och rota och så-

  141. -men jag kan känna ibland att det är
    så bra att bara köpa begagnat-

  142. -men det är hyckleri. Jag kan köpa
    för att andra sliter och slänger.

  143. Alla andra konsumerar jättemycket så
    att jag kan gå och botanisera.

  144. Det är en dubbelhet i det där.
    Om alla började tänka som jag-

  145. -skulle det ju inte finnas nåt
    att rota runt i. Så gör inte det.

  146. Men en annan del handlar ju
    om att göra om och ta hand om.

  147. -Det skulle ju finnas kvar.
    -Ja.

  148. Den här boken är en fortsättning på
    min första bok.

  149. Den första handlar om hur man
    kan pyssla och göra om hemma.

  150. Det ska vara billigt, gärna med
    loppisfynd och sånt man redan har.

  151. Den här boken handlar om samma sak
    fast med garderoben.

  152. Ett stort problem
    med de kläder vi köper-

  153. -är inte bara
    den dåliga kvaliteten.

  154. Vi betalar så lite för dem
    att vi skiter i dem.

  155. Du berättade en historia
    om en kofta från H&M.

  156. Eller nån annan kedja...

  157. Den var från Gina Tricot. Det
    kanske jag inte skulle ha sagt.

  158. Jag köpte den och hade den,
    och så blev den noppig och ful.

  159. Vad dåligt, liksom. Usch.
    Jag gick tillbaka och klagade.

  160. När jag står där känner jag,
    vad hade jag väntat mig?

  161. -Säger inte hon det, till och med?
    -Jo.

  162. "Hur många gånger har du använt den?"
    "Ja, några gånger."

  163. "Det är vad du kan förvänta dig."

  164. Det är alltså engångsplagg,
    som pappmuggar eller plastbestick.

  165. En topp man har betalat 150 spänn
    för, den bryr man sig inte om.

  166. Den knölar man ihop i väskan eller
    tvättar för varmt eller för ofta.

  167. Det handlar mycket
    om att uppvärdera det man har.

  168. Det har jag fått öva på.

  169. Det jag och min syster gör i boken är
    att vi har upcyclat.

  170. Vi har gjort saker finare,
    och då vill man vårda.

  171. Har man stickat strumpor och de går
    sönder, slänger man dem inte.

  172. Det gör man om man har köpt dem - man
    förstår inte arbetet bakom.

  173. Ni har ju gjort era hobbies och
    intressen till affärsmodeller.

  174. Kan du beskriva din affärsmodell?

  175. Det är ju roligt att syssla
    med det man älskar om dagarna.

  176. Det är så roligt att se
    hur folk reagerar på gamla kläder.

  177. Vi kanske har tappat lite av
    det där med hur vi shoppar och så.

  178. Vi har helt andra förväntningar, och
    det ska gå fort.

  179. Man förväntar sig
    att plagget ska noppa.

  180. Att då få pröva nåt konstruerat, där
    inte allt står i nacken-

  181. -utan man får avgöra själv om
    det passar en över huvud taget...

  182. Butikerna har velat hjälpa oss, och
    det är ju på gott och ont.

  183. På gott eftersom vi kvinnor kanske
    har haft annat för oss.

  184. Om man hittar nåt som är snyggt
    fast det är fel varumärke-

  185. -så tänker man: "Nej, det
    var kanske inte så snyggt ändå".

  186. Det är roligt att visa människor-

  187. -vad som kan hända
    med kroppen och uttrycket-

  188. -om man tar nåt som
    är lite utanför ens comfort zone.

  189. -Som en vanlig måndagsklänning.
    -Plocka fram måndagsklänningen.

  190. Vi tar den med mest släp,
    tycker jag. Why not?

  191. Det här är det jag går i gång på.

  192. En terapeut kan ju förklara
    varför jag gillar det här.

  193. -Vad säger den terapeuten?
    -Jag vill inte gå in på det.

  194. Nej, jag vet inte.
    Jag är uppvuxen på 90-talet.

  195. Man skulle vara sportig. Jag var inte
    sportig, jag var det här.

  196. Jag passade inte i det.
    Jag var inte Sporty Spice.

  197. Det fanns ingen Bride Spice.
    Nu får jag bestämma själv-

  198. -och då samlar jag
    på brudklänningar.

  199. Det började med att jag själv gifte
    mig och hittade en klänning.

  200. Om man sysslar med nåt ämne
    så finns det liksom en topp.

  201. Det som är the cherry on the cake.

  202. Med vintage-kläder
    handlar det om vad de berättar-

  203. -och hur de är konstruerade.

  204. Den här bruden var inte gammal,
    om man tittar på midjemåttet.

  205. Amerikansk -
    det är släp, tyll och spets.

  206. Det har inte vi riktigt
    i vår tradition, kanske.

  207. Den här berättar nåt om historien,
    men kan också få en ny historia.

  208. I dag kanske vi har ett par
    Converse till när vi gifter oss-

  209. -för vi kanske både är sportiga och
    "fifties bride".

  210. -Har nån lyckats ta sig i den?
    -Jag har precis köpt den.

  211. Jag är väldigt nyförälskad
    i saker. Den här köpte jag i går.

  212. Den kommer direkt från second
    hand-affären och på kroppen.

  213. Några av de här har gift sig,
    för de får ju fler chanser.

  214. Berätta. Vad roligt
    för klänningarna, för övrigt.

  215. Mina brudklänningar
    hänger i en garderob.

  216. Många äldre damer skickar
    sina brudklänningar till mig.

  217. Jag kan få brev där det står:

  218. "Nu har jag vädrat den här
    en gång i veckan i fyrtio år."

  219. "Nu får du göra det."
    Så får jag ta hand om den.

  220. Det är fint
    att de får en ny chans.

  221. Det här är en 30-talsbrudklänning som
    kostade 150 kronor på Myrorna.

  222. Den här är ju svensk. Den har fått
    gifta sig tre gånger i sommar.

  223. Både gay och straight-

  224. -och vår och sensommar
    och lada och trädgård...

  225. Det är väldigt kul
    att samma klänning-

  226. -kan få göra många olika människor
    glada och fina.

  227. Tänker du också på historierna kring
    plaggen?

  228. Absolut är det så.
    Och jag tänker också...

  229. Vi hade inte pengar att köpa coola
    kläder när jag var liten.

  230. Det var kedjor eller loppis. Second
    hand har varit en chans-

  231. -att få prova
    riktigt välskräddade plagg.

  232. Plagg som verkligen är fint sydda.

  233. De gör ju nånting med en.
    Man sträcker på sig.

  234. Ni två har ju själva varit med och
    förstört marknaden för vintage.

  235. Ni ger ju tips, och så finns det inte
    lika mycket fynd längre.

  236. Och de här plaggen, som jag också
    köper, 50-talsklänningar...

  237. Nu använder jag ju upp dem.

  238. Det blir färre och färre
    riktigt fina fynd i butikerna-

  239. -för många tycker om sånt nu,
    och vi använder slut på dem.

  240. Vilka kläder från 2010
    kommer att hålla i femtio år?

  241. Man får vara glad
    om de håller i tre år.

  242. Om man ändå vill ut och fynda, Elsa?
    Bästa tipsen?

  243. Om man ska smyga sig på det, är
    accessoarer ett otroligt bra tips-

  244. -just för att man kan hotta upp vad
    som helst med nånting gammalt.

  245. Plus att vi är snåla. Vi lägger några
    kronor på en accessoar-

  246. -och unnar oss inte
    de större plaggen.

  247. Det finns mycket välgjorda
    accessoarer.

  248. -Som scarfar, väskor, skärp...
    -Det är inte samma efterfrågan.

  249. Det finns ganska mycket av det.

  250. Man börjar med ett skärp,
    och sen går det utför.

  251. Så sitter man i en 60-talsklänning
    och känner sig som sig själv.

  252. -Dina bästa tips?
    -Många har svårt att hitta nåt.

  253. I vanliga kedjor har man ju
    en visual merchandiser-

  254. -som gör allt för att vi ska köpa. På
    second hand är det tvärtom.

  255. Det finns en av varje,
    och det är ofta lortigt.

  256. Jag tycker
    man ska shoppa med hela kroppen.

  257. Man ska ha sköna kläder så man lätt
    kan byta om bakom nåt ställ-

  258. -och gå på de skabbigaste loppisarna,
    för de är billigast.

  259. Gärna utanför storstäder, för där är
    det mycket lägre modegrad.

  260. Arvidsjaur är bra, uppenbarligen.
    Arjeplog och Jokkmokk likaså.

  261. Och ner och rota i lådor.
    Ner, upp och stå...

  262. Och det finns ofta inte storlekar.

  263. De är ofta fel.
    Man får prova jättemycket.

  264. Är nåt fint i tyget ska man prova,
    även om modellen ser konstig ut.

  265. Snitten är annorlunda
    men blir fina på.

  266. -Vad ska man inte handla?
    -Jag tycker inte om pekpinnar.

  267. Men det du säger om att gå till
    riktigt skitiga affärer är bra.

  268. Ju mer polerat och tjusigt,
    desto mindre får man göra själv.

  269. Om man är nybörjare kan det vara
    härligt att gå till de tjusigare-

  270. -men gå ändå till affärerna där de
    har riktigt arga lappar överallt.

  271. Där personalen är riktigt sur.
    Där gör man fynd-

  272. -och där kan man lära sig nånting och
    både människor och kläder.

  273. Man får övertala personalen att
    sälja, och man får inte röra nåt.

  274. Man måste lämna väskan i disken för
    att inte sno nånting.

  275. -Såna ställen är väldigt bra.
    -Vad härligt.

  276. Du bloggar på Elle, och du har
    din egen "Underbara Clara"-sida.

  277. Väldigt många låter sig inspireras av
    er och läser det ni gör.

  278. Vad är det som... Det finns
    nåt slags befrielse hos er.

  279. Vad är det för brist
    som vi har gått och burit på?

  280. -Som gör att vi blir lästa?
    -Ja.

  281. Det är svårt att se sig själv så.
    Däremot kan jag säga...

  282. -Som Jesus?
    -Det var du som sa det!

  283. Jag är tacksam för mina knasbollar
    till föräldrar-

  284. -som har visat mig
    att man kan ha Bamse-T-shirt-

  285. -och att man får spela teater även om
    det inte är att bli advokat.

  286. Man får göra lite vad man vill. Alla
    kanske inte har det så.

  287. Har man nåt sånt inom sig är det
    viktigt att våga plocka fram det-

  288. -för då kan man inspirera andra att
    bli sig själva.

  289. I slutändan handlar kläder
    och mode om identitet-

  290. -och om att berätta
    nånting om sig själv.

  291. Om man kommer från en liten stad - nu
    bor jag ju ute i ingenstans-

  292. -men jag började ju blogga
    när jag gick ut skolan.

  293. Min arena att skapa och skriva
    och vara kreativ var borta.

  294. Det fanns inte så många
    som gillade det jag gillade.

  295. Det har varit ett sätt för många
    tjejer som bor runtom i världen-

  296. -som känner sig lite i marginalen för
    hur man är cool och rätt.

  297. Då är det skönt
    att hitta gemenskap hos varandra.

  298. Jag läser också jättemånga
    likasinnade bloggare.

  299. Man blir motiverad av det -
    man hittar ett hem.

  300. Jag tror att det
    kan gälla för alla subkulturer.

  301. På nätet kan man hitta människor som
    delar värderingar och så.

  302. Det finns forskning på hur
    många kvinnor som startar företag-

  303. -när de börjar blogga. Kanske förstår
    ingen ens intresse.

  304. Ingen ser att man
    är duktig på färg och form-

  305. -eller att det är nåt värt.
    Så börjar man blogga-

  306. -och andra kvinnor bekräftar en. Så
    kanske en tidning kontaktar en-

  307. -och plötsligt... En kompis
    jobbar som stylist och fotograf.

  308. Hon bor på landsbygden
    i Östergötland.

  309. Tack vare hennes blogg
    och läsarna som har peppat henne-

  310. -så har hon kommit vidare.

  311. Den funktionen
    tror jag många bloggar fyller.

  312. Det finns ett sånt självförtroende i
    det ni gör, som jag tycker om.

  313. Ni pratade om att kläderna i sig ger
    kroppen ett självförtroende.

  314. Jag vet inte hur många här som
    tittade på Caitlin Moran i går.

  315. Då fick vi alla ta del av nånting som
    heter "the feminist smile".

  316. Jag skulle göra det,
    men det blir som en blek kopia.

  317. Man tar tag i magfläsket
    och drar ut det till ett leende.

  318. Det förvånande med det sus
    som gick genom församlingen-

  319. -är att det här skulle vara
    nåt fantastiskt. Vi ser ju ut så.

  320. Men det finns nåt mellan kläderna och
    kroppen som inte fungerar.

  321. Jag tror att vi är lika där.
    Jag har känt att...

  322. Om man ska ha stuprörsjeans
    måste man se ut på ett visst sätt.

  323. Det är så oskönt och otillåtande
    jämfört med kjol-

  324. -då man kan pula ner allting
    under linningen.

  325. Mycket gammalt mode är också
    mer tillåtande i storlekar.

  326. Jag kollar på bilder av min far- mor.
    De flesta kvinnor var runda.

  327. De jobbade hårt, men hade
    ganska bred bak och rejäl byst.

  328. Men de hade ändå
    tajta dräktklänningar.

  329. Om du inte har rätt kropp kan du inte
    ha dräktklänning i dag.

  330. Det fanns faktiskt figurnära kläder
    för alla former.

  331. Det var mindre fascistiskt
    kring kropparna förr.

  332. Det är så onödigt
    med de nya idealen.

  333. Det beror på att det är billigare
    att ta två tygstycken och sy så-

  334. -än att göra en konstruktion som
    framhäver olika delar av kroppen.

  335. Då får vi som människor
    passa in i konsumtionssamhället-

  336. -i stället för att kläderna tjänar
    oss. Det är dags för revolution.

  337. Att vi säger nej
    till två tygbitar med en söm-

  338. -och ja till dubbla bystveck,
    matchande skärp-

  339. -och innerskärp. Det sitter
    på alla mina gamla klänningar.

  340. Ett skärp inuti klänningen,
    som man drar åt.

  341. Då skapar det en otrolig form-

  342. -och så kan man vara sig själv
    och allt sitter som det ska.

  343. -Hade den där toppen innerskärp?
    -Nej, den hade tyvärr inte det.

  344. Det var en riktig
    hundramiljonerdollarsfråga.

  345. "Har Gina Tricot-toppen
    ett innerskärp?"

  346. Det krävs ju ett enormt
    förändrat konsumtionsmönster.

  347. Då kan ju inte jag gå in på H&M
    när jag ska gå på fest i kväll-

  348. -och köpa den där klänningen.

  349. Då får det vara bra
    med en vår- och en höstklänning?

  350. Eller så får vi ge oss själva
    en dag då och då-

  351. -då vi går i olika affärer och skapar
    oss en egen uppfattning-

  352. -i stället för att låta
    Drottninggatan berätta för oss-

  353. -vad det är som är det vi ska bära
    just nu, utan att vi ifrågasätter.

  354. Vi shoppar ju så himla stressat.

  355. På en fredagskväll när man ska på
    fest. Man gör sällan bra val då.

  356. Det är som att bestämma i förväg att
    man ska hångla.

  357. Det blir aldrig bra. Låt mötet
    berätta om det är kärlek.

  358. Om vi planerar om vår shopping,
    så tror jag att det är lättare.

  359. Sen kan jag känna att det finns så
    himla mycket fördomar om kvinnor-

  360. -som klär sig i 50-talskläder.
    Det måste betyda att vi vill-

  361. -att vi ska gå tillbaka
    till de värderingarna.

  362. De tjejer som har bloggar
    som är vintage-inspirerade-

  363. -är ofta lite alternativa tjejer som
    ofta gör samhällsanalyser.

  364. Mina läsare är otroligt medvetna fast
    de ser ut som 50-talsbrudar.

  365. Många tror
    att man har 50-talsvärderingar-

  366. -och använder ord som "hujedamej"
    eller använder rasistiska...

  367. Sånt som vi inte tycker är okej
    i dag. Så är det inte.

  368. -Hujedamej. Vad spännande.
    -Det är inget fel på det.

  369. Alla som bor i 30-talshus
    har ju inte 30-talsvärderingar.

  370. Vi måste kunna njuta av sånt som är
    vackert utan att klä ut oss.

  371. Det ligger nånting i att det mest
    befriande modet är icke-modet.

  372. Ni står för en filosofi och
    att man klär in sig i en livsstil.

  373. -Där är vi ju inte heller.
    -Nej.

  374. Jag tycker om det här, men jag tycker
    ju om mycket olika.

  375. Det är kul när nån har lila överkast
    och schablontapeter-

  376. -och rökelse. Jag är inte
    stilfascistisk på nåt sätt.

  377. Jag blir glad när även andra tänker i
    färg och form-

  378. -oavsett om det är min smak.

  379. Min bok handlar inte om att man ska
    göra precis det jag visar-

  380. -utan om att få i gång ett tänk kring
    färg och form.

  381. Att man ska våga bli mer
    självständig, inte kopiera.

  382. Jag försöker bredda,
    och andra får gå åt sitt håll.

  383. Alla behöver ju
    inte bli klädproffs heller.

  384. Alla har kläder, men det behöver inte
    bli vårt specialintresse.

  385. Men ett val vi gör varje dag
    kan vi låta vara ett aktivt val.

  386. Och inte styras
    av konventioner och sjuka ideal-

  387. -om vilken kropp och ålder
    som får ha vad.

  388. Eller kön.

  389. Sant. Där har vi lite kvar,
    vet vi som har barn.

  390. -Får vi kolla på fler kläder?
    -Jag kan ta fram.

  391. Den här är en personlig favorit. Den
    här lilla prinsessan.

  392. Det är en "prom dress"
    från 50-talet.

  393. De är små, för man var fjorton,
    femton när man gick på bal.

  394. Det kan man trösta sig med
    när man provar klänningar-

  395. -och det aldrig funkar. Det
    var kanske barn som hade dem.

  396. I vår ålder hade man
    inte möjlighet att klä sig så.

  397. Det är så kul med vintagemode, att
    man får ha jättebarnsliga kläder.

  398. Man får gå på fest i en klänning som
    en fjortonåring har haft-

  399. -utan problem.
    Den här bloggade jag om-

  400. -och den blev upplockad. Nu
    har den spritt sig över världen-

  401. -och blivit en ikon för några
    amerikaner som vill köpa den.

  402. -Den är som ett Fabergé-ägg.
    -Vad har du fått för bud?

  403. -Den är uppe i 17 000.
    -Och du sitter med den här?

  404. Jag knögglar ner dem i resväskan och
    tar med dem.

  405. Den har gjort jättemycket nytta genom
    att följa med.

  406. Jag brukar alltid tänka
    när festklänningar är trasiga-

  407. -att de har
    varit med om nåt dramatiskt öde.

  408. Nånting går fel, och jag ser
    hur man springer ner för en äng-

  409. -hur kjolen rivs upp
    och det blir en fläck...

  410. Eller så är det kaffe
    från efterrätten.

  411. Man får leka lite med fantasin.

  412. Det finns bra tips i era böcker
    om hur man får bort fläckar.

  413. Man får många såna frågor
    när man jobbar med vintage.

  414. Många tycker att det luktar illa. Ett
    nytt plagg luktar ju fabrik.

  415. Det är ju inte heller så trevligt.

  416. Man vill inte ha gamla kläder, men
    mat som har gödslats med avföring.

  417. Jag tycker att det sätter saker
    i perspektiv. Alla äter grönsaker.

  418. Det har väl ändå
    skett en nerbrytning där.

  419. Men det äckligaste som finns
    är lukten av nån annan.

  420. När man jobbar i klädbutik
    vet man också hur saker kan lukta.

  421. Man får benchmarka mot medeltiden,
    helt enkelt.

  422. Nej, men nya kläder luktar
    av antimögelmedel och färgämnen.

  423. Det här är ju en politisk handling
    för dig också. Hur då?

  424. Ja, ur flera aspekter. Jag skriver
    ganska mycket om det i boken.

  425. Jag flyttade ut på landet
    och skulle ha ett trädgårdsland-

  426. -för att jag ville ha morötter. Det
    ska gödslas, sås och gallras.

  427. Jag lade många timmar
    på morötterna.

  428. Vissa var fula. Vissa smakade inte
    gott, andra smakade fantastiskt.

  429. Men jag slängde ingen, för jag hade
    lagt ner så mycket jobb.

  430. Men går jag till en affär
    och köper morötter-

  431. -och de blir tråkiga, så kan jag
    slänga dem. De är så billiga.

  432. Vi syr inte längre våra kläder
    som vi gjorde förut.

  433. Förut sydde man kläder, och då
    slänger man inte - då vårdar man.

  434. För mig handlar det
    om att uppvärdera kläder.

  435. Det har knappt ansetts vara konst.

  436. Det är kvinnligt och lågstatus. Det
    är lite ytligt och så.

  437. Men det är verkligen ett hantverk.

  438. Den tid man har lagt ner
    ska inte bara kasseras.

  439. Jag vet folk som tror
    att kläderna man köper-

  440. -har gjorts av en maskin-

  441. -men allt vi har på oss har nån sytt.
    Förmodligen nån underbetald-

  442. -med långa arbetsdagar och dåliga
    villkor. Man måste veta-

  443. -hela kedjan. Det
    kan man ställa mot second hand.

  444. Jag tycker att det är roligast
    att rota på billiga loppisar-

  445. -men tycker man inte om det, så gå på
    en vintage-butik och få hjälp.

  446. Jämför du med att köpa
    samma kvalitet i en butik-

  447. -skulle det inte gå alls
    eller vara alldeles för dyrt.

  448. Vi pratade om affärsmodeller
    ett kort tag.

  449. När jag tittar på er utifrån-

  450. -bygger ju en del av framgångarna på
    den fantastiska marängytan-

  451. -och friska norrländska vindar...

  452. Jag känner
    att jag vill kliva in i era liv-

  453. -och det verkar så problemfritt och
    härligt.

  454. Så jag tänker
    att ni kan bjuda på baksidan.

  455. Baksidan?
    Ja, den är ju helt trasig här.

  456. Den bara faller ner. Nej, men...

  457. Men har ni några betänkligheter
    kring det?

  458. Det är så det fungerar
    för att vi som läser vill ha det.

  459. Vi vill ha det här majsiga.

  460. Jag gillar att skriva och prata och
    visa sånt som inspirerar mig.

  461. Sånt som får mig att känna starkt,
    även sånt man blir förbannad på-

  462. -och där man känner,
    "varför är det så här?"

  463. Det är frustration, men också
    fascination och inspiration.

  464. Jag har själv ett sug
    av att fly i väg-

  465. -och få gotta mig i sånt
    som ger mig styrkan-

  466. -att producera nåt själv.
    Göra nåt med mina händer-

  467. -eller hitta på en idé som jag
    slutför. Sånt kan jag njuta av.

  468. Men alla yrkesliv och privatliv har
    så klart olika sidor.

  469. När man bloggar länge-

  470. -lär man sig vad som känns okej att
    dela med sig av-

  471. -och vad man tar
    med sina nära och kära.

  472. Jag förstår att den längtan finns. Om
    jag visar att jag har stökigt-

  473. -vill alla se mer av det,
    vilket jag tycker är roligt.

  474. Det är kul att visa upp det fina. Det
    är väl det alla tycker om.

  475. När man har städat hemmet och det
    luktar såpa. Det är roligt.

  476. Men man vill veta att även den
    snyggaste kan vara hård i magen.

  477. På en nivå är vi alla bara människor
    med mänskliga behov.

  478. Åtminstone på den nivån. Jag är
    tveksam i fråga om drottningen.

  479. Jag vet inte.

  480. Men det riktas mycket kritik
    mot bloggare.

  481. Man förskönar verkligheten och så,
    men jag tror-

  482. -att de flesta
    skulle göra samma sak.

  483. Jag kan gå hemma i långkalsonger och
    en stor T-shirt utan bh-

  484. -och det är knän på kalsongerna
    och snorfläckar från min son...

  485. Men vem är bekväm med att visa
    en sån bild för 200 000 personer?

  486. Det ligger i sakens natur-

  487. -att man vill visa sånt
    man känner sig trygg med.

  488. Mina läsare vet mycket om mig,
    men jag vet ingenting om dem.

  489. Då blir man lite försiktigare
    och skyddar sig själv lite mer.

  490. Jag önskar att man kunde vara mer
    öppen, men man måste skydda sig.

  491. Det är hård stämning på nätet.

  492. Men det fantastiska med bloggar
    är att det är kommunikation.

  493. Det är inte en enkelspårig väg. Man
    får så otroligt mycket frågor.

  494. Hur funkar det att starta eget? Har
    du inga tråkiga söndagar?

  495. Vi är verkliga människor
    som har en dialog med läsarna.

  496. Det gör att man känner att man
    kan lägga upp det sockersöta-

  497. -för man vet att man inte är falsk.
    Läsarna kan prata med mig.

  498. -Vi suktar efter det också.
    -Jag är bekväm med...

  499. ...att jag alltid har trasiga kläder.
    Jag är inte duktig.

  500. Jag har inte ordning och reda. Jag
    har samma kläder två dagar i rad.

  501. Jag luktar svett. Det är så, bara.
    Och det är lite charmigare.

  502. Då funkar tyllen -
    om det är en reva i den.

  503. Jag tycker att det är att underskatta
    kvinnors intelligens.

  504. Läsarna förstår
    att vi har flera dimensioner.

  505. De vet själva att man inte går
    på parmiddag i sina arbetskläder.

  506. Alla har sociala normer
    omkring sig-

  507. -men när man har en blogg kanske det
    ser ut på ett annat sätt.

  508. Som läsare kan man ibland fastna
    i nåt slags idé-

  509. -om att andra har det så härligt. Men
    det är fantastisk inspiration.

  510. Det är ju härligt att man ska väl- ja
    själv och skaffa sig kunskap.

  511. Men var börjar resan
    mot att frigöra sig-

  512. -från alla de här modenormerna? Hur
    ska det stärka oss-

  513. -att våga dra på den där kjolen?

  514. Jag har inte barn,
    men min mamma har ju lärt mig.

  515. Jag tycker att det är viktigt att
    man inkluderar andra människor-

  516. -och då framför allt barn,
    i att välja och titta.

  517. Det var kul när jag var liten att när
    vi var ute och loppisshoppade-

  518. -så kunde vi prata som jämlikar för
    att det handlade om smak.

  519. Det finns inget rätt eller fel
    om ett linne är fint eller inte.

  520. Man visar varandra
    och har en dialog-

  521. -oavsett om man är man, kvinna,
    gammal, ung...

  522. Man kan mötas i att få en känsla, och
    det kan man göra med barnen.

  523. Jag har en pojke och vill inte
    att han ska känna sig styrd-

  524. -utan få en flora av möjligheter.

  525. Det är roligt för honom med en mamma
    som har så mycket prylar-

  526. -och klänningar. Han kommer in i mitt
    rum, och så klär vi på honom.

  527. Det häftigaste
    är när min man kommer in-

  528. -och han säger
    att han också måste prova.

  529. Och så gör min man, som tillhör
    en annan generation...

  530. Han provar han med. och även om ingen
    av dem går i det där sen...

  531. Barn är ju som skator -
    allt som glittrar är kul.

  532. Att som vuxen ta det på allvar
    och lyssna och uppmuntra det.

  533. -I stället för att...
    -Tiden lider mot sitt slut.

  534. Vad händer framöver?
    Vad är på gång?

  535. Jag inreder på hemma.
    Jag har rivit en garderobsvägg-

  536. -och kommit in
    till den fina grunden.

  537. Jag tror Martin Timell gör en
    garderobsvägg. Circle of life.

  538. Det är kul. Sen bloggar jag på,
    på Elle.

  539. Jag skriver en massa
    och fyndar på.

  540. Hyr ut mina brudklänningar
    och köper fler saker, helt enkelt.

  541. Jag skriver på en ny bokserie
    som kommer till våren-

  542. -och gör mer radio och tv
    och är ute och föreläser mycket.

  543. Det är det roligaste,
    för jag bor ju i ingenstans-

  544. -så det är bara på såna här ställen
    som jag får träffa läsare.

  545. Det var så roligt att få prata
    med er. Vad ska ni fynda nu?

  546. Jag är så ledsen att det
    är söndag. Ingenting är öppet.

  547. Framför allt inte second hand-
    affärer. Det finns ju marknader...

  548. ...och det är ju tur.
    Det finns ju hopp.

  549. När jag klev av tåget åkte jag till
    en second hand-affär-

  550. -så jag har fyllt min dos,
    men jag tänkte krama på lite folk-

  551. -och fynda lite kärlek i stället.

  552. Vi ger Underbara Clara
    och Elsa Billgren en varm applåd.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Du är dina kläder

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elsa Billgren och Clara Lidström är två starka personligheter som på var sitt håll bidragit till att öka intresset för vintagekläder. De har inspirerat många till att våga skapa en egen stil bortom modenormen. Båda presenterar här sina nyutkomna böcker. Samtalsledare: Jenny Strömstedt. Inspelat på Bokmässan den 29 september 2013. Arrangör: Bonnier Fakta.

Ämnen:
Slöjd > Textil och mode
Ämnesord:
Accessoarer, Kläder, Mode
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Fram med fiktionen

Måste allt idag baseras på en personlig berättelse för att väcka intresse? Anna Fredriksson, Jens Liljestrand, Philip Teir och Kjell Westö sjunger fiktionens lov och analyserar den dokumentära trenden. Moderator: Katarina Gäddnäs. Inspelat på Bok & bibliotek i september 2013. Arrangör: Schildts & Söderströms och Bokförlaget Forum.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Om godheten och girigheten

Klyftorna i vårt samhälle växer samtidigt som forskningen visar att ett samhälle med stora klasskillnader är dåligt för alla. Filmaren Stefan Jarl samtalar med Kajsa Ekis Ekman, Andreas Cervenka och Caroline Krook. Moderator: Marit Kapla. Inspelat på Bok & bibliotek i september 2013. Arrangör: Svenska kyrkan/Se människan, Göteborg International Film Festival och Leopard.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Sverige och rättsosäkerheten

Många ensamkommande flyktingbarn som kommit till Sverige har försvunnit. Katia Wagner och Jens Mikkelsen har träffat flera hundra av dem, och har skrivit boken De förlorade barnen. De samtalar med Lena Sundström, som skrivit Spår. Moderator: Björn Linnell. Inspelat 26 september 2013. Arrangör: Natur och kultur.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Lyssna på mig

Kan barn må bra under och efter en skilsmässa? Vad säger barnen? Hur kan litteraturen stödja barn i kris? Med Bris studie Lyssna på mig som utgångspunkt samtalar Bris' socionomer Sofia Grönkvist och Marie Angsell, författaren Mats Wänblad och illustratören Per Gustavsson. Moderator: Kattis Ahlström. Inspelat 26 september 2013. Arrangörer: Bris och Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Litteraturens status på folkbiblioteken

Skol- och folkbibliotekarier ska främja läsning och läslust i och utanför skolan. Har de tillräcklig tid och kunskap? Vem ansvarar för bibliotekariernas kompetensutveckling? Samtal med Jenny Lindh, Karin Linder, Magnus Persson och Margareta Rodin Lundberg. Moderator: Signe Westin. Inspelat på Bok & bibliotek i september 2013. Arrangör: Kulturrådet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Berättartraditionen lever vidare

Författarna Kerstin Ekman och Therése Söderlind möts i ett samtal om vad som utmärker en stark berättelse. Moderator: Åsa Beckman. Inspelat på Bok & bibliotek i september 2013. Arrangör: Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

438 dagar - Johan och Martin berättar

Journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye reste till Afrikas horn för att rapportera om hur jakten på olja drabbade befolkningen i Ogadenregionen. Istället blev de skjutna och fängslade. Här talar de om händelserna, om boken de skrivit och om litteraturen som hjälpte dem att uthärda livet i fängelset. Moderator: Mattias Göransson. Inspelat på Bok & bibliotek i september 2013. Arrangör: Offside press.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Men läs då unge!

Vad gör vi när ungas läsförmåga blir allt sämre? Hur påverkas samhället på sikt av det? Samtal med journalisten Johanna Koljonen, litteraturlektorn Ann Steiner och litteraturprofessorn Magnus Persson. Moderator: Daniel Sandström, kulturchef på Svenska Dagbladet. Inspelat 26 september 2013. Arrangörer: Kulturrådet, UR och Riksbankens Jubileumsfond.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Digital revolution i klassrummet

Skolundervisningen förändras. Fysikläraren Daniel Barker föredrar metoden flipped classroom, alltså filmade föreläsningar och mer tid för diskussioner i klassrummet. Språkläraren Patricia Diaz använder webben. Moderator: Hans Renman. Inspelat 26 september 2013. Arrangörer: Natur & kultur och Studentlitteratur.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Vad händer i oss när vi läser?

Vi lever i en digital tid där människor ständigt reflekterar över sig själva och gärna publicerar sig offentligt. Här följer ett samtal om läsning i vår tid. Medverkar gör författaren Kristoffer Leandoer, litteraturvetaren Yvonne Leffler och litteraturvetaren Cecilia Pettersson. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat 26 september 2013. Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Läsande och lärande rum

Går det att tala om inre och yttre rum i samband med lärande och läsande, och hur kan de befrukta varandra? Medverkar gör bl.a. Börje Ehrstrand, Pia Carlsson och Björn Ranelid. Moderator: John Chrispinsson. Inspelat 26 september 2013. Arrangörer: Läsrörelsen, Lärarförbundet, Svensk biblioteksförening, Kulturrådet, ABF Stockholm och Natur och Kultur.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Människans gåtfulla drivkrafter

Trots att han led av dyslexi bestämde sig den amerikanske författaren Richard Ford för att studera litteratur. Här talar han om sin senaste roman och om sitt författarskap med litteraturkritikern Ingrid Elam. Inspelat på Bok & bibliotek i september 2013. Arrangör: Brombergs förlag.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

På djupet med Leif GW Persson

Kriminologen Leif GW Persson är en bästsäljande författare och en känd samhällsdebattör. Vad är det som driver honom? Ett samtal om livssyn och personliga övertygelser med ärkebiskop Anders Wejryd. Inspelat på Bok & bibliotek i september 2013. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Dregen - ett rock 'n' roll-drama

Rockstjärnan Dregen, med bakgrund i bland annat Hellacopters och Backyard Babies, berättar om sitt rock´n’ roll-liv med droger och festande för medförfattaren Tore S. Börjesson, men också om att som 11-åring ha sett sin pappa ta livet av sig. Moderator: Kai Löwen-Åberg. Inspelat 28 september 2013. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Isol - om att berätta för barn

Bilderböcker skapade i barnets ögonhöjd. Ständigt nya bildlösningar som tänjer på invanda perspektiv och flyttar bilderboksmediets gränser. Så beskrivs 2013 års Almapristagare, Isol. Här samtalar den argentinska bilderbokskonstnären med juryledamoten Mats Kempe. Inspelat 26 september 2013. Arrangör: Kulturrådet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & slöjd

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014

Duodji - mer än bara slöjd

Gunvor Guttorm är professor i duodji. Det är ett samiskt ord som kan ses som ett förhållningssätt inom slöjd och konsthantverk. Hon berättar här att det kan handla om mänskliga relationer och möten med material. Inspelat den 7 oktober 2014 på Konsert & Kongress i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tyg och otyg

Älskade fuljeans

Vi i Sverige älskar jeans och andra produkter av bomull, men vi måste kanske tänka om. Vår planet klarar inte mer bomull, säger Mats Westin som ingår i ett forskningsprogram där det undersöks hur konsumtionen av bomull ska kunna minska. Går det att ta fram nya textila material som kan ersätta bomull?

Fråga oss