Titta

UR Samtiden - Världsvattendagen 2013

UR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Om UR Samtiden - Världsvattendagen 2013

En rad korta föredrag med forskare på Stockholms universitet som alla cirkulerar kring ämnet vatten. Inspelat på Världsvattendagen den 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Världsvattendagen 2013: Artificiell fotosyntesDela
  1. Enorma utmaningar väntar oss,
    eller er, de närmaste 30 åren.

  2. Det kommer att framgå mer
    senare i dag.

  3. Den kanske största utmaningen
    är att ersätta fossil energi-

  4. -med energi som är förnybar.

  5. Vi har ungefär 30 år på oss
    att göra det.

  6. Det är svårt att förutse vad som sker
    om jorden får ont om energi.

  7. Vilka typer av krig kan utlösas?

  8. Det enda sättet att lösa energifrågan
    inom en rimlig tid-

  9. -är att utnyttja solenergi.

  10. Det sägs ofta
    att solenergin kommer utspridd.

  11. 10 000 gånger så mycket solenergi
    som den vi förbrukar strömmar in-

  12. -men den är utspridd.
    Fast inte oerhört utspridd.

  13. Ett tak på en villa på 100 kvm
    kan med måttligt effektiva solceller-

  14. -försörja villan med dess energi.

  15. En yta på 5x6 km, eller 30 kvkm
    motsvarar ett kärnkraftverk.

  16. Jag skulle hellre ta nytta av ytan
    än ha ett kärnkraftverk där.

  17. När man vill använda solenergi-

  18. -har vi nu effektiva fotoceller-

  19. -men man måste kunna lagra den.

  20. Solen lyser ju inte på natten,
    och här har vi ont om sol på vintern.

  21. Då är ett attraktivt sätt att försöka
    efterapa naturens fotosyntes.

  22. Det är en komplicerad anordning.

  23. Det är inbyggt i membran-

  24. -och det största enzymsystemet
    i världen.

  25. Klumparna består av äggviteämnen
    som håller allt på plats.

  26. Ljus faller in mot klorofyll här.

  27. Sen hoppar elektroner ut hit-

  28. -där biomassa
    genereras från koldioxid.

  29. Här borta är ett fantastiskt system
    som har uppfunnits en gång på jorden.

  30. Det uppfanns av bakterier
    för 2 miljarder år sen-

  31. -och förändrade jorden helt.

  32. Bakterierna kom på att man kunde
    ta elektroner från vatten-

  33. -så man hade
    en oändlig källa av elektroner.

  34. De lyckades ta det från vatten.

  35. Det innebar att det
    började bildas syre, ett hemskt gift-

  36. -som vi klarar genom att vi har
    avancerade mekanismer inom oss-

  37. -som hanterar syrgasatmosfären.
    Många tidiga organismer dog ut-

  38. -och det var en stor miljökatastrof.

  39. De syreproducerande organismerna
    producerade allt mer syre-

  40. -så det kom upp syre i atmosfären-

  41. -och högt upp i atmosfären kunde det
    bildas ozon, som skyddar jordytan-

  42. -så att det blev möjligt
    att fungera på jordytan.

  43. Det här systemet
    försöker vi efterapa.

  44. Det är nåt som med hjälp av ljus
    ska omvandla vatten-

  45. -till syrgas, protoner
    och elektroner.

  46. Elektronerna och protonerna kan man
    förena till vätgas, som kan lagras.

  47. Här har vi
    ett system som vi har byggt.

  48. Man kan göra komplicerade molekyler.

  49. Ni kan bara se det som ett konstverk
    om ni vill-

  50. -men här är
    motsvarigheten till klorofyll-

  51. -och på det hänger motsvarigheten
    till det system i enzymet-

  52. -som tar elektroner från vatten.

  53. Det systemet
    är väldigt komplicerat och känsligt.

  54. Varför ska vi göra ett artificiellt
    system när naturen gör biomassa?

  55. Jo, naturen gör inte biomassa åt oss,
    utan för att överleva-

  56. -så naturen gör biomassa
    av ungefär 1 % av solljuset.

  57. Biomassa, som föregående föredrag
    av Johan Rockström gjorde klart-

  58. -behöver vi som mat i framtiden.

  59. Med artificiella system kan man bygga
    apparater i öknar, till exempel.

  60. Just den här molekylen fungerar inte-

  61. -men för några år sen lyckades vi
    göra det första syntetiska system-

  62. -som gör vad naturen gör
    med hjälp av manganjoner.

  63. Det håller vi nu på
    att göra en fotocell med.

  64. Den där är det rutenium i,
    och den är det mangan i.

  65. Man lyser här, och elektroner
    hoppar dit genom ett membran-

  66. -hittar protoner på andra sidan-

  67. -och tack vare platinableck, förenas
    protoner och elektroner till vätgas.

  68. I andra änden kommer det ut syrgas.

  69. Den typen av cell
    hoppas vi ha klar om några år.

  70. Sen tar det 20 år innan man kan göra
    nåt kommersiellt, så det är bråttom.

  71. Min förhoppning är
    att det så småningom ser ut så här:

  72. I en öken bygger vi ett tak-

  73. -av delvis genomskinliga solceller
    som genererar vätgas.

  74. Man kan göra biomassa av vätgasen
    eller bränsle av koldioxid.

  75. Det är en stor yta-

  76. -och under taket genereras
    en egen atmosfär.

  77. -precis som redwood-träd
    gör i Kalifornien.

  78. Där kan vi odla med hjälp av
    den solenergi som strömmar genom.

  79. Det finns goda möjligheter
    att komma fram, så sätt i gång!

  80. Tack.

  81. Ja...

  82. Känn inte nån skuld
    om ni inte sätter i gång redan i dag-

  83. -för vi behöver lära oss lite av er.

  84. Jag började jobba med det här
    i den första energikrisen-

  85. -för 40 år sen, och utvecklingen
    har varit snabb de senaste åren-

  86. -vilket är fantastiskt trevligt.

  87. Om du har jobbat med det i 40 år
    är det väl lite roligt-

  88. -eller är det tråkigt och viktigt?

  89. Det är mycket roligt, givetvis.

  90. Vi har en stor uppgift framför oss-

  91. -så de som inte hann anteckna
    kanske kan prata med dig efteråt?

  92. Tusen tack.

  93. Textning: Sofie B. Grankvist
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Artificiell fotosyntes

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I dag har vi hyfsat effektiva solceller, men solenergin måste också lagras, från dag till natt eller från sommar till vinter. En lösning kan vara att härma naturens fotosyntes, menar kemisten Björn Åkermark. Här berättar han om försök att återskapa denna komplexa process. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Kemi > Kemiska processer i naturen > Fotosyntes och förbränning, Miljö > Energiförsörjning
Ämnesord:
Botanik, Energiförsörjning, Fotosyntesen, Naturvetenskap, Solenergi, Teknik, Växtfysiologi
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Alger, tång och konstgjord befruktning

Lena Kautsky, professor emerita i marin ekologisk botanik, berättar om konstgjord befruktning av tång. Tången är viktig för att bevara en bra havsmiljö i Östersjön, då den ger skydd och föda åt många arter. Hon berättar också om alger och dess viktiga roll som föda, inte minst för människor. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Smältande glaciärer

Per Holmlund, professor i glaciologi, berättar om glaciärer som möjligheter och hot. Glaciärer erbjuder goda möjligheter till klimatforskning men kan också utgöra ett hot om klimatförändringar leder till fortsatt nedsmältning. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Vatten: nyckeln till mänsklig välfärd

Vår planet utsätts i dag för tryck från flera håll som kommer förändra förutsättningarna för det vatten som är en grund för mänsklig välfärd. Det säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Vatten i rymden

I dag tror forskarna att vatten kom till jorden från kometer och asteroider som kolliderade med vår planet. Astronomen Aage Sandqvist berättar hur man med hjälp av satelliten Odin letar efter vatten i rymden. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Artificiell fotosyntes

I dag har vi hyfsat effektiva solceller, men solenergin måste också lagras. En lösning kan vara att härma naturens fotosyntes, menar kemisten Björn Åkermark. Här berättar han om försök att återskapa denna komplexa process. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Onödiga gifter i vår vardag

Kemisten Margaretha Adolfsson-Erici berättar om upptäckten av det hormonstörande ämnet triklosan i fisk, och om användandet av detta ämne i olika vardagsprodukter. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Vattnets roll i cellen

Kemisten Peter Brzezinski berättar om vattenkanaler i människokroppen - effektiva transportsystem som kan transportera stora mängder vatten snabbt. Som ett exempel på hur det fungerar talar han om vattenkanaler i njurarna. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Miljögifter i vatten

Miljöforskaren Marko Filipovic berättar om sina studier av perflourerade ämnen som används i många produkter. Men de läcker också ut i naturen, där de inte bryts ner. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Flygbränsle på glaciären

När ett militärplan kraschade på Kebnekaise år 2012 rann flygbränsle ut på berget och en av dess glaciärer. Glaciologen Gunhild Ninis Rosqvist berättar om arbetet med att utreda hur föroreningarna efter kraschen sprids i naturen. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Vatten och klimat

Hydrologen Gia Destouni berättar om sötvatten i relation till klimatförändringar och vattenanvändning i samband med jordbruk och vattenkraft. Klimatförändringar och intensifierat jordbruk har lett till att vattnet i Aralsjön minskat kraftigt genom avdunstning - en ekologisk katastrof. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Regn för mat

Hanna Sinare forskar om regn som ekosystemtjänst i Burkina Faso i Västafrika. Hon berättar hur olika regn- och vattenförhållanden, även lokala skillnader inom en by, påverkar odlingen. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Vattenmolekylernas dans

Fysikern Michael Odelius visar med datorsimuleringar hur vattenmolekyler rör sig i förhållande till varandra. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Gifter i Östersjön och Yangtze-flodens delta

Åke Bergman, professor i miljökemi, ger en översikt av miljösituationen i Östersjön och jämför med Yangtze-flodens deltaland. Han beskriver skillnaden mellan de miljögifter som för 40 år sedan rann ut i Östersjön och de mer komplexa blandningar av kemikalier man kan hitta där i dag. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Giftiga båtbottenfärger i våra hav

Biologen Maria Elfström berättar om båtbottenfärger och de gifter som genom dem har spritts i haven. Hon berättar också om alternativ till giftiga båtbottenfärger. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Korallrev och sex

Sex och rent vatten är viktigt för koraller, berättar biologen Micaela Hellström. Här ger hon en inblick i korallernas fascinerande sexualliv, men också hur föroreningar i vatten kan sätta stopp för det. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Hur får man ett Nobelpris i kemi?

Astrid Gräslund, sekreterare i Nobelkommittén, ger här flera konkreta tips att tänka på för den som siktar på ett Nobelpris i kemi. Gemensamt för alla pristagare, menar hon, är ett gott självförtroende, nyfikenhet, envishet och en förmåga att arbeta extremt hårt. Alfred Nobel som instiftade priset var själv kemist, berättar Astrid. Han älskade att laborera och var samtidigt en framgångsrik entreprenör, vilket så småningom lade grunden till den förmögenhet som än idag genererar den prissumma som delas ut till Nobelpristagarna. Inspelat den 9 december 2015 på Kungsholmens gymnasium, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Frågestund med Nobelpristagare

Eric Betzig, Stefan W Hell och William E Moerner är Nobelpristagare i kemi 2014. Här svarar de på frågor från gymnasieelever och berättar om hur det känns att få priset. Inspelat i december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Fråga oss