Titta

UR Samtiden - Världsvattendagen 2013

UR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Om UR Samtiden - Världsvattendagen 2013

En rad korta föredrag med forskare på Stockholms universitet som alla cirkulerar kring ämnet vatten. Inspelat på Världsvattendagen den 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Världsvattendagen 2013: Vattnets roll i cellenDela
  1. Som ni kanske vet består vi
    till ungefär 70 procent av vatten.

  2. Men det ser inte ut så där,
    vi skvalpar ju inte när vi går.

  3. Vattnet är ganska jämnt fördelat
    i våra celler, i hela kroppen.

  4. Här är en bild på en typisk cell.

  5. Där syns olika organeller, små
    bubblor som kan vara ansvariga för-

  6. -att förse oss med energi
    eller tillverka proteiner.

  7. Alla delarna i cellen omges
    av biologiska membraner.

  8. De omger de här och ser till
    att de ser ut som de gör.

  9. Överallt behöver vi transportera
    vatten mellan olika delar i celler.

  10. Mellan cellerna, ut från cellerna
    på olika ställen i kroppen.

  11. De här membranerna är inte
    igenomsläppliga för vatten.

  12. De är täta.

  13. Därför finns det speciella
    vattenkanaler i membranerna.

  14. Här ser vi ett membran. Det är mycket
    fett där inne. Vattnet är det röda.

  15. Och där membranerna
    behöver transportera vatten-

  16. -sitter det proteiner, de blåa,
    som just ska transportera vatten.

  17. Vattenmolekylerna finns inne
    i proteinerna-

  18. -inte i membranet utanför för det är
    så fett där.

  19. De är väldigt effektiva. Här är
    en datorsimulering av en vattenkanal.

  20. Här är membranet och proteinet
    och vi ser vattnet.

  21. En vattenmolekyl är gul
    för att vi ska se den.

  22. Dessa transporterar tusen miljoner
    vattenmolekyler varje sekund.

  23. Så det går oerhört fort att få
    igenom vatten genom sådana kanaler.

  24. Vi har sådana kanaler lite överallt
    i kroppen.

  25. Några exempel är tårar i ögonen
    för att få ut tårvätska.

  26. Salivkörtlar för att få ut saliven.

  27. I lungorna finns det vattenkanaler
    för att hålla lungorna fuktiga-

  28. -så att de inte kollapsar.

  29. Det finns vattenkanaler som finns
    precis när bebisar föds-

  30. -för att få bort vattnet ur lungorna-

  31. -så att bebisen kan börja andas
    efter födseln.

  32. Det är sådana vattenkanaler.

  33. I njurarna för att få ut urinen.

  34. I blodet för att hålla
    en jämn vattenmängd.

  35. I huden för att hålla huden lagom
    fuktig och för att kunna svettas.

  36. De finns även hos andra organismer,
    som hos växterna.

  37. Rötterna har vattenkanaler
    som tar upp vatten.

  38. Finns det vatten är de öppna,
    finns det lite vatten stängs de-

  39. -för att växten inte ska torka ut.

  40. Jag tänkte ge ett exempel på
    hur vattenkanaler funkar i njurarna.

  41. I njurarna filtreras blodet för att
    få bort ämnen vi vill bli av med.

  42. Här är en njure,
    med kanaler som omges av blodkärl.

  43. Här sker själva filtreringen.
    Vi filtrerar hela tiden.

  44. Vi producerar 180 liter urin per dag
    på det här sättet.

  45. Om vi hade kissat så mycket
    hade vi behövt dricka motsvarande.

  46. Därför finns det sådana här
    vattenkanaler i njurarna-

  47. -som återvinner vattnet in i kroppen.

  48. Det mesta av de 180 literna går
    tillbaka in i kroppen via kanalerna.

  49. Till slut blir det någon liter kvar.

  50. Sedan är det så fiffigt att
    återflödet är uppdelat i två delar.

  51. Den största delen går hela tiden.

  52. Det går tillbaka vatten hela tiden
    så att vi slipper kissa.

  53. Men en mindre del är reglerad
    så att vi kan påverka det här-

  54. -beroende på om det är varmt ute
    eller hur mycket vi dricker.

  55. Regleringen sker från hypofysen
    via hormonet vasopressin-

  56. -som reglerar hur mycket vi
    ska återvinna av vattnet.

  57. Det här hormonet störs om vi dricker
    alkohol, eller kaffe och te.

  58. Det är därför vi kissar mer
    när vi dricker dessa drycker.

  59. De stör regleringen så att vi inte
    kan återvinna allt vattnet-

  60. -utan det kommer ut
    och vi behöver dricka mer.

  61. Flödet påverkas även av sjukdomar,
    till exempel av en form av diabetes.

  62. Det fungerar även sämre när vi blir
    gamla, då vi måste dricka ordentligt.

  63. För några år sedan var det värmebölja
    i Europa.

  64. Många äldre dog av uttorkning för att
    regleringen blir svårare med åldern.

  65. Då det är viktigt att förstå
    hur det funkar.

  66. Slutligen kan vi jämföra
    med tidigare föredrag.

  67. Jag har pratat om vattenflöden
    i kroppen.

  68. Det flödar vatten genom kanaler
    överallt i kroppen.

  69. Det händer ju också på jorden.

  70. Där är det viktigt att vattnet är
    fritt från kemikalier av olika slag.

  71. Många av oss här har en bakgrund
    inom kemi.

  72. Jag är själv på
    en biokemiinstitution.

  73. När man tänker på kemi associerar man
    ofta till just sådana här ämnen.

  74. Men så är det inte.

  75. På biokemi, som är en av fakultetens
    största institutioner-

  76. -jobbar vi med kanaler i kroppen,
    membraner, hur ämnen transporteras.

  77. Hur proteinerna är uppbyggda. Är ni
    intresserade av det så läs kemi.

  78. Det är grundläggande för att förstå
    hur vi funkar.

  79. Det har också anknytning till medicin
    för det här är viktig kunskap-

  80. -om man vill försöka bota sjukdomar.
    Det var allt. Tack.

  81. Jag har jättemånga frågor.
    Är det någon mer som har det?

  82. Nej. Ni får spara frågorna.

  83. Det är otroligt mycket att tänka på.

  84. Varför säger vi "bara vatten"?

  85. -"Vad vill du dricka?"
    -"Bara vatten."

  86. Det är inte "bara vatten".

  87. Utan vattnet skulle våra celler
    inte fungera.

  88. Det gör att människan inte...

  89. Vad händer om vi får förorenat vatten
    in i cellen? Kan det påverka något?

  90. Det beror på vad det
    är förorenat med.

  91. Olika ämnen kan påverka
    andra funktioner i cellen.

  92. Men vattenkanalerna blockeras
    av kvicksilver.

  93. Det täpper till kanalerna, så det är
    ett ämne vi inte vill få i oss.

  94. Alla andra ämnen påverkar olika
    funktioner och proteiner i kroppen.

  95. Så klart. Tack för att du kom.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vattnets roll i cellen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kemisten Peter Brzezinski berättar om vattenkanaler i människokroppen - effektiva transportsystem som kan transportera stora mängder vatten snabbt. Som ett exempel på hur det fungerar talar han om vattenkanaler i njurarna. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Celler, Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen, Kemi > Kemiska processer i kroppen
Ämnesord:
Kemi, Medicin, Människokroppen, Vatten
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Alger, tång och konstgjord befruktning

Lena Kautsky, professor emerita i marin ekologisk botanik, berättar om konstgjord befruktning av tång. Tången är viktig för att bevara en bra havsmiljö i Östersjön, då den ger skydd och föda åt många arter. Hon berättar också om alger och dess viktiga roll som föda, inte minst för människor. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Smältande glaciärer

Per Holmlund, professor i glaciologi, berättar om glaciärer som möjligheter och hot. Glaciärer erbjuder goda möjligheter till klimatforskning men kan också utgöra ett hot om klimatförändringar leder till fortsatt nedsmältning. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Vatten: nyckeln till mänsklig välfärd

Vår planet utsätts i dag för tryck från flera håll som kommer förändra förutsättningarna för det vatten som är en grund för mänsklig välfärd. Det säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Vatten i rymden

I dag tror forskarna att vatten kom till jorden från kometer och asteroider som kolliderade med vår planet. Astronomen Aage Sandqvist berättar hur man med hjälp av satelliten Odin letar efter vatten i rymden. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Artificiell fotosyntes

I dag har vi hyfsat effektiva solceller, men solenergin måste också lagras. En lösning kan vara att härma naturens fotosyntes, menar kemisten Björn Åkermark. Här berättar han om försök att återskapa denna komplexa process. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Onödiga gifter i vår vardag

Kemisten Margaretha Adolfsson-Erici berättar om upptäckten av det hormonstörande ämnet triklosan i fisk, och om användandet av detta ämne i olika vardagsprodukter. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Vattnets roll i cellen

Kemisten Peter Brzezinski berättar om vattenkanaler i människokroppen - effektiva transportsystem som kan transportera stora mängder vatten snabbt. Som ett exempel på hur det fungerar talar han om vattenkanaler i njurarna. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Miljögifter i vatten

Miljöforskaren Marko Filipovic berättar om sina studier av perflourerade ämnen som används i många produkter. Men de läcker också ut i naturen, där de inte bryts ner. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Flygbränsle på glaciären

När ett militärplan kraschade på Kebnekaise år 2012 rann flygbränsle ut på berget och en av dess glaciärer. Glaciologen Gunhild Ninis Rosqvist berättar om arbetet med att utreda hur föroreningarna efter kraschen sprids i naturen. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Vatten och klimat

Hydrologen Gia Destouni berättar om sötvatten i relation till klimatförändringar och vattenanvändning i samband med jordbruk och vattenkraft. Klimatförändringar och intensifierat jordbruk har lett till att vattnet i Aralsjön minskat kraftigt genom avdunstning - en ekologisk katastrof. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Regn för mat

Hanna Sinare forskar om regn som ekosystemtjänst i Burkina Faso i Västafrika. Hon berättar hur olika regn- och vattenförhållanden, även lokala skillnader inom en by, påverkar odlingen. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Vattenmolekylernas dans

Fysikern Michael Odelius visar med datorsimuleringar hur vattenmolekyler rör sig i förhållande till varandra. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Gifter i Östersjön och Yangtze-flodens delta

Åke Bergman, professor i miljökemi, ger en översikt av miljösituationen i Östersjön och jämför med Yangtze-flodens deltaland. Han beskriver skillnaden mellan de miljögifter som för 40 år sedan rann ut i Östersjön och de mer komplexa blandningar av kemikalier man kan hitta där i dag. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Giftiga båtbottenfärger i våra hav

Biologen Maria Elfström berättar om båtbottenfärger och de gifter som genom dem har spritts i haven. Hon berättar också om alternativ till giftiga båtbottenfärger. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Korallrev och sex

Sex och rent vatten är viktigt för koraller, berättar biologen Micaela Hellström. Här ger hon en inblick i korallernas fascinerande sexualliv, men också hur föroreningar i vatten kan sätta stopp för det. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Världens största karta - av dig

Mattias Uhlén är professor i mikrobiologi vid KTH. Han driver Sveriges största vetenskapliga projekt någonsin för att kartlägga människans alla 20 000 proteiner. Med den kartan hoppas vi kunna skapa morgondagens läkemedel och morgondagens diagnostik, men vi vill också kunna hitta markörer som talar om att en patient kommer att få en sjukdom, säger han.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Spindeln i hjärtat

Spindeltråd är ett helt unikt material som är byggt av samma byggstenar som finns i oss människor. Nu vill docent My Hedhammar använda spindeltråd för att reparera saker i människokroppen, som trasiga ögon och brustna hjärtan.

Fråga oss