Titta

UR Samtiden - Det digitala samhället

UR Samtiden - Det digitala samhället

Om UR Samtiden - Det digitala samhället

Den digitala revolutionen påverkar samhället ur en mängd olika aspekter. I detta tvärvetenskapliga seminarium deltar forskare från flera olika discipliner för att genomlysa det digitala samhälle vi lever i idag och det vi möter i framtiden. Seminariet hölls av Pufendorfinstitutet, ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut. Inspelat 13 mars 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Det digitala samhället : Vår digitala samtid och framtidDela
  1. Sara Källberg, vem är du?

  2. Jag är forskare i biblioteks- och
    informationsvetenskap i Lund.

  3. Jag är också utvecklare
    av forskningsstöd på Malmö högskola.

  4. Jag har ett forskningsprojekt som
    är knutet till Lunds universitet-

  5. -och en forskargrupp som håller på
    med kunskap i den digitala världen-

  6. -och just hur trovärdighet
    fungerar i det sammanhanget.

  7. Sen har vi Björn Regnell. Vem är du?

  8. Jag är professor i programvarusystem
    på institutionen för datavetenskap.

  9. Jag har i min forskning
    intresserat mig mycket för-

  10. -hur programvaruutvecklingen
    kan bli bättre och snabbare-

  11. -så att utvecklarna kan välja mellan
    konkurrerande kvalitetsegenskaper.

  12. Hur man skriver bra
    kravspecifikationer för programvara.

  13. Det finns mycket kass programvara
    där ute, och det beror ofta på-

  14. -att man har fallerat i
    att ta reda på det man borde.

  15. Stefan Larsson, vem är du?

  16. Rättssociolog med stort intresse
    för nätet och det digitala-

  17. -och normer och reglering där.

  18. Jag är före detta jurist, om man får
    vara det. Jag har läst till jurist-

  19. -men jag har förstört mitt sätt
    att tänka rättsligt strikt-

  20. -så nu är jag rättssociolog och
    föreståndare för Internetinstitutet.

  21. Det är en ganska ny plattform-

  22. -för tvärvetenskapliga samarbeten
    kring digitalisering.

  23. Och så Per Runesson,
    professor i datavetenskap.

  24. Vid institutionen för datavetenskap,
    men ämnet är programvarusystem.

  25. Det jag mest intresserar mig för är-

  26. -hur mjukvaruutvecklingen
    går till i företag.

  27. Men jag är också intresserad
    av den samhälleliga aspekten.

  28. Vi har haft forskningsprogram
    där vi har tittat på-

  29. -samhällets sårbarhet med avseende
    på teknisk infrastruktur.

  30. Och så har vi juristen Ulf Maunsbach.
    Vem är du?

  31. Jag är på juridiska fakulteten,
    forskare och lärare.

  32. Jag sysslar mycket
    med immaterialrätt och IT-rätt-

  33. -vilket kan förklara mitt intresse
    för de frågor vi har pratat om här.

  34. Jag forskar om gränsöverskridande
    problematik, flera länder inblandade.

  35. Den problematiken aktualiseras
    i ett digitalt sammanhang-

  36. -där en transaktion, till skillnad
    från fysiska transporter-

  37. -inte känner samma gränser
    när det sker över nätet.

  38. Det är ofta flera länder inblandade
    och ofta lurigt att reda ut-

  39. -vilka länder som ska pröva tvister
    och vilka regler som ska tillämpas.

  40. Blir inte all juridik som inte är
    internationell snudd på meningslös?

  41. -Jag håller gärna med om det.
    -Det pratar inte våra politiker om.

  42. -De är för få jurister.
    -Det kanske kan vara så.

  43. Jag vill börja med en fråga
    till hela rummet:

  44. Hur många
    har googlat det senaste dygnet?

  45. Alla. Är det nån
    som har använt nån annan sökmotor?

  46. -Ja, Ulf. - Har du "bingat"?
    -Ja, ibland är den förvald.

  47. -Och då tar du den?
    -Ja, av misstag.

  48. Hur många här inne finns på Facebook?

  49. Klar majoritet. Ett par stycken
    finns inte på Facebook.

  50. I panelen
    var det många som håller sig undan.

  51. Hur många här använder Apple-datorer?
    Klar majoritet.

  52. De säger sig vara underdogs.
    Det kan man ifrågasätta.

  53. Handuppräckningen illustrerar
    hur otroligt överens vi är.

  54. Internet skulle ju vara en plats
    där tusen blommor skulle blomma-

  55. -och ändå är det till Google, Apple
    och Facebook vi går. Varför det?

  56. -Du ser ut att vilja säga nåt, Per.
    -Det är flockbeteendet.

  57. Det kostar på att sticka ut.
    Det är enklare att följa med flocken.

  58. -Men du har ändå avstått Facebook.
    -Ja, men det får man ibland försvara.

  59. Men får leta sin information
    på andra vägar.

  60. Men beteendefrågorna,
    jag kan inte släppa det.

  61. -Det är möjligen olika svar...
    -För hårdvara och mjukvara.

  62. Om vi börjar med Facebook tänker jag
    att en stor del av nätet är "nät".

  63. Den sociala samvaron får ju
    sin mening när många sitter ihop-

  64. -så man ansluter gärna
    till samma sak som andra.

  65. Det skulle inte vara så stor mening
    att använda ett medium där ingen är.

  66. Man kan ju använda Orkut,
    som är stort i Brasilien och Indien.

  67. -Jag känner inte så många indier.
    -Så det blir Facebook?

  68. Det styrs inte av individen.
    Det är mer ett strukturellt beteende.

  69. Däremot är inte det förklaringen
    till Apples övertagande.

  70. -Vilken är det, då?
    -Det är en svårare fråga.

  71. Björn, varför lyckas Apple odla
    bilden av sig själva som underdogs?

  72. Det är frågan
    om jag som tekniker ska svara på det.

  73. Jag tror att det har att göra med
    hur de har byggt sitt varumärke.

  74. Det handlar inte om tekniken?

  75. Det finns nog
    tekniska anledningar också.

  76. Inlåsningseffekter och att man
    levererar det värde användaren söker.

  77. Men om nån får ett övertag
    på en marknad inom mjukvaruvärlden-

  78. -finns det
    ett antal mekanismer med i spelet.

  79. Inte alla kan förklaras
    med att man har den bästa produkten-

  80. -utan det handlar om att vara
    först och störst på vissa områden.

  81. Då kan man få
    en oproportionerligt stor påverkan-

  82. -för att man
    sätter de facto-standarder.

  83. Man har den här snöbollseffekten
    av att ha många användare-

  84. -som gör att man kan ta allt mindre
    betalt men ändå tjäna mer pengar.

  85. Nu är det ju som sagt
    olika saker som du frågar om, delvis-

  86. -men ett enkelt svar på varför
    alla gör likadant är bekvämlighet.

  87. I en tid när man har ont om tid är
    det bra med fördefinierade lösningar-

  88. -och påskyndade processer, och det
    är nog en av Apples stora fördelar-

  89. -att allt är fördefinierat.
    Man slipper tänka.

  90. Vi är i de här avseendena
    oavancerade användare.

  91. Instrumenten använder man
    bara för att komma vidare.

  92. Det är lättare att säga ja
    än att säga nej. När vi får det här-

  93. -att man ska acceptera avtal...

  94. 46 sidor för att förnya
    iTunes-avtalet, hur många läste det?

  95. Det är så lätt att trycka "I accept".
    Eller t.ex. "social login"...

  96. -Att man har Facebook-inloggning...
    -Till Spotify.

  97. Det krävs mycket av mig då för att
    säga nej till den enkla lösningen.

  98. Men när uppfattar vi att vi har lagt
    en oproportionerlig makt i få händer?

  99. Vi är uppenbarligen inte där.

  100. Nej, och jag tänkte på att vi
    är väldigt komplexa som människor.

  101. När vi har pratat i dag-

  102. -har det väldigt mycket handlat om
    språk, att förstå kulturer-

  103. -att se det som att vi
    konstruerar nånting tillsammans.

  104. Det är de mänskliga aspekterna
    på allting-

  105. -och då kan man inte se
    en anledning till att nånting sker.

  106. Att bygga ett varumärke på coolhets-
    faktor är inte alltid uthålligt.

  107. Det finns en motrörelse som pekar på
    att informationen ska vara fri-

  108. -och då borde också koden vara fri,
    och de företag som stänger in koden-

  109. -i sina affärsmodeller, de kanske
    inte är lika hippa om ett tag.

  110. Det finns många som demonstrativt
    väljer öppna och fria alternativ-

  111. -och de blir fler och fler.

  112. Stefan och Per, vi har inte haft nån
    teolog inblandad i det här projektet.

  113. Det finns ett mått av blind tro här.
    Varför litar vi på de här företagen?

  114. Tro behöver ju inte vara blind.

  115. Det kan ju vara väldigt många saker
    man sätter skygglappar på.

  116. Den genomsnittliga användaren förstår
    väldigt lite om de tekniska saker...

  117. Det är helt rätt.
    Jag hade rätt många bilmetaforer.

  118. En annan är att om man för 100 år sen
    skulle köra mer än 5 km-

  119. -behövde man ha en mekaniker med sig
    som förstod mekaniken.

  120. I dag lämnar vi in bilen till proffs
    högst en gång om året.

  121. Öppnar vi luckan
    ser vi bara nya plastgrejer.

  122. Vi har fjärmat oss från
    koden i bilarna, eller mekaniken.

  123. Jag vacklar här,
    om man jämför med Tores bild.

  124. Ska vi kunna koden eller är vi på väg
    mot att paketera saker och ting?

  125. Och då har vi Apple-argumentet, att
    saker upplevs som bättre paketerade.

  126. -Vad säger Ulf om det?
    -Jag tänkte ansluta till det Tore sa.

  127. Vi kan ju inte förstå de här systemen
    eftersom vi inte kan språket-

  128. -och det är väl ytterligare ett skäl
    till att låta andra fatta besluten-

  129. -om hur man ska använda och vad.

  130. Men det är ju faktiskt dags
    att lära sig språket då.

  131. Det har hänt mycket den senaste tiden
    vad gäller hur system utvecklas-

  132. -och det är fullt möjligt att ta
    makten över maskinen för var och en.

  133. Att lära sig grundläggande principer
    för hur man utvecklar kod.

  134. Den här digitala analfabetismen
    kan vi enbart råda bot på-

  135. -genom att förstå mer om maskinen
    genom att förstå språket.

  136. Maktfrågan är ju en aspekt i detta.

  137. Samhället är teknokratiskt. Kan du
    skriva kod sätter du gränserna.

  138. Vi på LTH utbildar ju programmerare-

  139. -och alla behöver inte bli
    professionella programmerare, men...

  140. Jag har ett projekt som handlar om
    att lära barn att programmera-

  141. -i mellanstadiet eller högstadiet.

  142. Om ni googlar "Björn Regnell"
    och "lär dig programmera"-

  143. -kan ni ladda ner ett enkelt program
    som hjälper en att skriva kod.

  144. Jag fick ett mejl från en lärare som
    hade börjat med det i en fjärdeklass-

  145. -och de hade programmerat
    fantastiska grejer helt själva.

  146. Så man behöver inte vara...

  147. Det finns hjälpmedel i dag
    för att ta makten över maskinen-

  148. -och förstå hur maskinen funkar,
    vad som styr den.

  149. En liten kommentar. Det är ju svårt
    att förstå det här utan metaforer.

  150. Jag säger inte emot att man
    kan ha nytta av att kunna koden-

  151. -men makt kan ju uttryckas
    på andra sätt också.

  152. Nån kan ju styra dem som kan koden.
    Att man ser hur det kan byggas-

  153. -betyder inte att man inte är styrd.
    Bygger man bilar på ett löpande band-

  154. -är man ju inte mer fri för att man
    vet hur muttrarna ska dras.

  155. Måste man kunna koden för att förstå
    de där bakomliggande mekanismerna?

  156. Det kanske är andra saker vi
    måste få förståelse för för att...

  157. Exemplet med Google och filterbubblan
    är ju ganska talande.

  158. Om man inte alls har tänkt på-

  159. -att vi har personaliserade tjänster,
    när man söker och så-

  160. -så är det ju viktigt att lyfta fram
    det, så att man förstår mer.

  161. Men du behöver inte kunna koda
    för att förstå det.

  162. Ja, det är en massa annat vi måste
    förstå, med samhällsomvandlingen.

  163. Vårt mest potenta konstruktions-
    material nånsin är i rullning-

  164. -och då måste vi förstå
    många mekanismer.

  165. Men det
    är en väldig styrka att kunna förstå-

  166. -skillnaden mellan vad som är helt
    omöjligt och vad som är möjligt.

  167. För att ta den resan en bit är det
    nyttigt att försöka skriva lite kod.

  168. -Vad säger Per?
    -Jag jämför med juristerna här.

  169. Jag kan som lekman
    lite allmän affärsjuridik-

  170. -men om jag kommer i tvist med nån
    går jag inte själv till rättegången.

  171. Då tar jag en professionell jurist
    till hjälp.

  172. Jag tror på samma sätt
    att vi behöver-

  173. -en allmänbildning om programmering
    och den digitala tekniken överlag.

  174. Det är den allmänbildningsnivån vi
    behöver höja. Sen har vi proffsen-

  175. -som bygger systemen.

  176. Men vi behöver allmänbildningen
    för att kunna vara med i debatten.

  177. Jag ser en genusaspekt här också.

  178. Vi har haft åtta personer
    på scenen i dag. En var kvinna.

  179. Vi har bråkat om det...

  180. Varför är det så, då? Om vi struntar
    i strukturer och går på sakfrågan.

  181. Det är inte så att det saknas kvinnor
    i den här forskningsdelen.

  182. Att forska om digitala aspekter...
    Det är i varje fall inte den biten-

  183. -att det är digitalt och teknik som
    gör att det bara är en kvinna här.

  184. Men det har tyvärr varit
    en underrepresentation-

  185. -även under seminarierna.
    Man kan diskutera vad det beror på.

  186. Men det råder inte brist på kvinnor
    som intresserar sig för sakfrågan?

  187. Nej, jag har flera kolleger i min
    forskargrupp som är intresserade.

  188. Jag vill fråga er om nåt som måste
    ha varit en utmaning under projektet.

  189. Akademin
    är till sin natur hälsosamt långsam.

  190. Den digitala revolutionen är väl
    bland det snabbaste vi har studerat.

  191. Hur funkar det? Så fort ni har fattat
    nånting är det ju redan gammalt.

  192. I rättsvetenskap kan man konstatera-

  193. -att vi fortfarande är långsamma,
    och tillåter oss att vara det.

  194. En problematik som vi har återkommit
    till under våra seminarier-

  195. -är demokratiaspekten.

  196. Rättssamhället är i nån mening stöpt-

  197. -efter nån ursprunglig idé
    om en demokratisk process-

  198. -när man ska få fram ny lagstiftning
    t.ex., och det är en långsam process.

  199. Och som vi var inne på
    i samband med valsystem är det svårt-

  200. -att ersätta de demokratiska systemen
    med snabbare, digitala system.

  201. Konsekvensen är att juridiken
    i många avseenden är hjälplöst efter-

  202. -och att allt mer av beslutsfattandet
    lämnas över åt rättstillämpning-

  203. -utan konkret stöd av rättsregler.

  204. Det låter som
    en rättssäkerhetsmässig katastrof.

  205. Så kan man formulera det. Man kan
    kalla det "flexibel lösning" också.

  206. På det området vill vi väl inte ha
    flexibla lösningar, utan en lagbok?

  207. Jag vill inte ha nån lagbok.

  208. Jag vill ha lagtexterna
    tillgängliga elektroniskt.

  209. Andreas sa "hälsosamt långsamt".
    - Du gav långsamheten ett värde.

  210. Långsamt är inte alltid hälsosamt.
    Eftertänksamt är hälsosamt.

  211. När akademin säger nåt om världen har
    vi gjort studier på det, tänkt efter-

  212. -snarare än att i vindsnabba debatter
    uttrycka värderingar.

  213. Däremot kunde akademin vara snabbare
    på att strukturera sig-

  214. -för att klara av
    att studera de snabba förändringarna.

  215. Vi har en organisation
    som är indelad efter...

  216. Det är 400 år sen
    vi startade det här universitetet-

  217. -och fakulteterna
    är fortfarande likadant organiserade.

  218. Det är därför jag gillar
    det här tvärvetenskapliga forumet.

  219. Det är ju på sätt och vis nytt,
    de tvärvetenskapliga satsningarna.

  220. Det är ett uttryck för
    att vi försöker nånting.

  221. Men det är fortfarande bara
    en pytteliten del av universitetet.

  222. Det här är
    nåt av det roligaste jag har gjort.

  223. Att träffa kolleger över gränserna
    så här har varit oerhört lärorikt.

  224. -Vilken är den viktigaste insikten?
    -Att det finns många fasetter...

  225. ...i den här samhällsomvandlingen och
    att vi förmodligen bara är i början.

  226. Men akademin är inte långsam.
    När jag började som doktorand-

  227. -fick jag skicka efter långa listor
    med artikelreferensutdrag.

  228. Sen fick jag kryssa för nån och så
    fick jag tillbaka utskrivna artiklar.

  229. Sen dess har det hänt enormt mycket
    med forskarvärldens tidskonstanter.

  230. Jag får tillgång till mina kollegers
    resultat mycket snabbare nu-

  231. -och mängden resultat som kommer ut
    är enorm.

  232. Vi försöker också ha olika typer.

  233. Vi har våra gamla sätt att publicera,
    vad gäller tidskrifter-

  234. -och de här prominenta, välgranskade
    sakerna som har långsamma cykler.

  235. Men sen har vi en massa andra sätt
    att publicera oss, med öppen access.

  236. Den förvandlingen av akademin
    har vi också bara sett början av.

  237. Det är ju rätt fånigt
    att vi använder skattemedel...

  238. Vi använder inte skattemedel så smart
    i den här publiceringscirkusen.

  239. Det är nog ett annat seminarium.

  240. "Det digitala samhället - möjligheter
    och hot" heter ju det här projektet.

  241. Det finns ju ett begrepp som heter
    "FUD" - Fear, Uncertainty, Doubt.

  242. Det används av internetevangelister,
    som säger: "Du bara 'fuddar'."

  243. "Du bara skräms, du ser inte
    möjligheterna med detta."

  244. Hur har ni klarat balansen mellan att
    se möjligheter och problematisera?

  245. Under våra träffar
    har vi balanserat det väldigt väl-

  246. -men jag har haft svårt i mötet med
    pressen inför det här seminariet-

  247. -att få fram båda sidorna.

  248. -Vi är dåliga på det i den branschen.
    -Ja, ni har svårt att nyansera.

  249. Det är
    för att vi är ohälsosamt snabba.

  250. Ni har inte
    så mycket plats att breda ut er på.

  251. Men jag tror, även om vi
    inte alla är med i Facebook-

  252. -att här finns en grundläggande
    positiv inställning till skeendena.

  253. Som Björn sa, det har "speedat" upp
    processer och ökat tillgänglighet-

  254. -men det är den sunda skepsisen
    som vi vill komma med.

  255. Vart är vi på väg?
    Är det nånting vi ska korrigera-

  256. -för att utnyttja tekniken bättre
    och inte hamna i några stora diken?

  257. Vi har sett det som en möjlighet,
    men vi har velat problematisera det-

  258. -genom att använda
    våra olika perspektiv-

  259. -och se om vi kan använda
    den här möjligheten på ett nytt sätt.

  260. Jag läste på Twitter, ett snabbt
    medium som ibland är mitt i prick-

  261. -journalisten Fredrik Strömberg, som
    analyserar massmediernas förändring.

  262. Han har föreläst mycket
    och frustrerat ställt frågan-

  263. -"Hur får jag människor att reagera
    på mina data och inte på känslor?"

  264. Så fort man möter människor och talar
    om de här frågorna ser man detta:

  265. "Är det inte farligt att...?"
    "Är det inte svårt att...?"

  266. Det finns en ständig problematisering
    bland dem som ännu inte är frälsta.

  267. Vad tänker ni kring det?

  268. Vi har väl i nån mening
    alltid varit frälsta.

  269. Vi är intresserade av de här frågorna
    och positivt inställda.

  270. Vår seminarieserie har också varit
    nån sorts intern utbildning.

  271. Ett viktigt resultat är också
    att slå hål på föreställningar-

  272. -om att det finns faror.

  273. Även om det
    finns felaktiga föreställningar-

  274. -skadar det inte att konstatera att
    det inte finns anledning till rädsla.

  275. Det har vi väl nått fram till, lika
    mycket som vi har pekat ut risker.

  276. Jag vill bjuda in publiken
    att ställa frågor till panelen.

  277. Jag ber er att inte räcka upp handen
    så här, utan tydligt.

  278. Bara säg till
    så kommer jag med en mikrofon.

  279. Vi går på det konkreta igen. Ge mig
    varsitt kort svar på den här frågan:

  280. Vilka värden har gått förlorade
    hittills i den digitala revolutionen?

  281. Vad är du rädd för, vad känner du
    obehag inför, du som är på insidan?

  282. Värden...

  283. -Måste jag börja?
    -Vi kan ta Björn så länge.

  284. Det finns nog många. Jag skulle säga
    anonymiteten eller persistensen...

  285. -Det skulle jag ju säga.
    -Persistensen?

  286. Det finns kvar för evigt.

  287. Inte på Twitter.
    Deras sökfunktion är usel.

  288. Jag kan inte reglera hur information
    om mig kommer att användas-

  289. -och det har accentuerats
    i flera dimensioner-

  290. -jämfört med
    när det inte fanns robotar på nätet-

  291. -som hela tiden sparar allt utan
    att vi vet vad de tänker göra av det.

  292. -Och utan att de själva vet det.
    -Man kan sälja det sen kanske.

  293. Så privatlivsfrågan är din kärna här?

  294. Det har ju också att göra med-

  295. -att vi måste ställa krav på de
    företag som äger information om oss-

  296. -och då måste vi förstå
    vad de kan göra med informationen.

  297. Informationen är ju död utan koden-

  298. -så det är vad man gör av
    informationen med hjälp av koden.

  299. Vi kallar tjänsterna "gratistjänster"
    men vi betalar ju med vår data.

  300. Ja, och vi betalar med vårt arbete.
    Vi är ju deras gruvarbetare.

  301. Vi jobbar gratis
    och de dammsuger upp det.

  302. Det cirkulerar en skämtteckning nu.
    Två grisar står och pratar i en stia.

  303. Den ena säger: "Vi har det bra här.
    Vi betalar ingen hyra eller mat."

  304. Och så står det: "När du inte betalar
    är det ofta du som är produkten."

  305. Det stämmer kanske också
    för oss som använder det här.

  306. Man kunde ju byta begrepp lite.
    "Glömskans tid är förbi"...

  307. Det talar man ju om i Frankrike,
    att man ska ha rätt att bli glömd.

  308. Oavsett om man gör det till
    en rättighetsdiskussion eller inte...

  309. Vi lagrar så mycket att det
    inte kommer att försvinna ändå.

  310. Det här är nånting
    som jag grunnar lite på.

  311. Jag tänker också på att folk
    dör fysiskt, men lever kvar på nätet.

  312. Det har vi inte behövt hantera som
    samhällsfenomen, men om 20-30 år...

  313. Har du fixat med
    din digitala kvarlåtenskap?

  314. Nej, men det här är nånting
    som jag är lite oroad för.

  315. Det är nåt slags förlorad kontroll
    som skulle kunna vara...

  316. Och det ligger ju lite i linje
    med det här.

  317. Man tappar kontrollen
    över sin egen identitet-

  318. -för den lever vidare
    i nån form som inte är min längre.

  319. -Per?
    -Jag skulle säga...

  320. ...att vi har tappat bort kvaliteten
    till förmån för kvantitet.

  321. -Hur tar sig det uttryck?
    -Vi hittar inte pärlorna.

  322. När vi googlar, kan jag tala om-

  323. -nöjer vi oss i 95 % av fallen med
    ett av de tio första sökresultaten.

  324. Är det överbetyg till Google
    eller underbetyg till mänskligheten?

  325. Det är ett underbetyg till mänsklig-
    heten att vi inte är mer kritiska.

  326. Ulf?

  327. Anonymiteten
    är det jag vurmar mest för.

  328. Jag kan också känna oro inför att vi
    gör oss beroende av komplexa system.

  329. Det är en inbyggd sårbarhet i det.

  330. Det är många samhällsfunktioner som
    är uppbyggda på ett så komplext sätt-

  331. -att vi varken förstår dem
    eller kan hantera dem.

  332. Jag kan passa på
    att tipsa om en bok som kom ut 2011:

  333. "Framtiden"
    av Jonas Andersson och Eric Schüldt.

  334. De började skriva
    en politisk essä om internetfrågor-

  335. -men hamnade i ett teologiskt,
    skönlitterärt rus i stället.

  336. De diskuterar vad som
    plötsligt händer om det fallerar.

  337. Den vill jag tipsa om i sammanhanget.
    Boken heter "Framtiden"-

  338. -och författarna är Jonas Andersson
    och radiojournalisten Eric Schüldt.

  339. Fantastisk bok, nåt av det bästa
    jag har läst på många år.

  340. Liten,
    tunn och helt fritänkande text.

  341. Men frågan om vi har problematiserat
    eller sett möjligheter...

  342. Vi har det, det är.
    Frågan är vad vi gör av det.

  343. Och där har vi ett val, hela tiden.

  344. Och alla vi har ett val, alla vi
    konstruerar det digitala samhället-

  345. -och då behöver vi fundera på
    vårt digitala beteende.

  346. Det finns enorma möjligheter med
    att decentralisera makt, att inte...

  347. ...du ska bestämma vad som står
    i tidningen. Jag kan också vara med.

  348. Idén om de demokratiska värdena
    har en fantastisk chans-

  349. -men det finns också en massa hot-

  350. -och det här kommer säkert att bli på
    en massa olika sätt i olika länder.

  351. Men visst är det så att vi svenskar
    underskattar kulturkrockarna?

  352. Den enda gången
    som vi reagerar på en kulturell grej-

  353. -är om Facebook suddar ut
    en bild på en ammande mamma.

  354. De här striderna kommer ju att vara
    större på andra ställen.

  355. Det gäller
    att vi själva tar makten över det-

  356. -och inte tror att vi
    inte kan påverka Google eller Apple.

  357. Vi kan faktiskt påverka det. Vi kan
    lära oss mer, vi kan ta ställning-

  358. -och vi kan, genom att "rösta med
    fötterna", påverka mer än vi tror.

  359. Jag tänkte på det här med
    att vi förlorar i närvaro.

  360. När vi har tillgången... Du
    frågade vem som hade googlat i dag.

  361. Vi har hela tiden
    tillgången till nånting digitalt-

  362. -och till olika typer av tjänster.

  363. Vi har det på fickan,
    i vår telefon, dator.

  364. Det gör att vi inte alltid är
    närvarande i det vi har framför oss-

  365. -för man måste vara närvarande
    i nånting mycket större.

  366. David Axelrod döpte det att titta ner
    på sina händer mitt under ett möte-

  367. -till "the BlackBerry prayer". Det
    ser ut som att man sitter och ber.

  368. Här har vi en fråga från en herre
    i mitten. - Du ska få min mikrofon.

  369. Precis det du sa här om närvaro... Om
    man tänker på de här drönarpiloterna.

  370. De sitter där och går hem tidigt
    på morgonen eller på kvällen...

  371. ...och har haft ihjäl ett antal
    människor. De har ingen närvaro.

  372. Många konkreta grejer blir abstrakta
    genom datorernas inflytande.

  373. Så där finns ett reellt problem.

  374. Sen vill jag bara säga,
    i början målade ni upp en bild...

  375. Det finns
    en hel del att säga om Apple-

  376. -men det är ett litet företag. Det är
    ju Microsoft som dominerar marknaden.

  377. När då en liten universitetsgrupp
    av olika skäl väljer Apple-

  378. -är det ju inte av flockbeteende.

  379. Jag får korrigera dig. Apple har ett
    större börsvärde än Microsoft i dag.

  380. Det är på väg att bli
    en helt annan balans än tidigare.

  381. Björn sa att hans barnbarn ska kunna
    ta reda på vad han sa här i dag.

  382. Jag undrar om det är så.
    Informationsmängden växer ofantligt.

  383. Hur kommer vi att kunna sortera
    i all denna information?

  384. Och hur kommer det offentliga minnet
    se ut när vi byter teknik så ofta?

  385. Vi kan läsa
    hur det var på Hammurabis tid-

  386. -för det finns dokumenterat
    i kilskrifter i lertavlor.

  387. Men hur kommer vår teknik
    att kunna hanteras-

  388. -och hur kommer man att betrakta den
    om 20, 30, 50 år?

  389. -Spännande fråga. - Vad tror ni?
    -Man anställer bibliotekarier.

  390. Det är en jätteintressant fråga.

  391. Hade jag hetat Erik Eriksson hade jag
    haft ett annat läge i det här.

  392. Vilken information vi hittar beror på
    vad som finns i informationen-

  393. -och hur vi kopplar ihop information.

  394. Att jag kopplar ihop var jag har
    varit med vad jag har sagt o.s.v.

  395. Vad vi kan göra av information beror
    på informationen och våra algoritmer.

  396. Den andra grejen är om vi kommer att
    spara informationen eller inte.

  397. Jag jobbade ett tag deltid på
    en teknikavdelning på Sony Ericsson.

  398. Då räknade vi på vad det skulle kosta
    att spara allting under ett helt liv-

  399. -i termer av bytes.

  400. På några terabyte skulle man kunna
    spela in allt jag har sagt och sett-

  401. -och spara det till en i framtiden
    förmodligen rätt så ringa kostnad.

  402. Då är frågan hur vi markerar
    innehållet i den här informationen.

  403. Om vi kommer att hitta det beror på
    om vi kan markera vad det är för nåt.

  404. Det är det som kallas metadata,
    d.v.s. data om data.

  405. Där finns det en hel del forskning
    och det är stor drivkraft i det.

  406. Det vi hörde om
    att kunna göra affärer på data-

  407. -handlar om
    att det finns information om datan.

  408. Det är ett forskningsområde i sig
    att göra det bättre.

  409. Mycket kommer att gå förlorat också.

  410. Jag vet inte
    vilket som kommer att finnas kvar.

  411. Det händer ju nånting nu. Vi är med
    om nåt som förändrar hela vår värld.

  412. När jag föddes
    var världen helt annorlunda.

  413. Nu har du dragit ur oss
    vad våra rädslor är...

  414. Sista frågan
    handlar om era förhoppningar.

  415. Jag var rädd att du skulle
    lura oss dit och sen bara lämna oss.

  416. Jag tycker att det är fascinerande.
    Jag kan ju bara låta det ske.

  417. Är det inte rätt fräckt att vi
    kan hantera den här förändringen?

  418. Okej, man kan börja klaga.

  419. Vi behöver inte minnas lika mycket
    längre. Blir vi inte dummare då?

  420. Ja, det kanske vi blir, men vi
    kanske blir smartare som kollektiv.

  421. Jag är inte så jäkla viktig
    som individ.

  422. Jag är mer intressant
    som en del i ett nätverk.

  423. Nu lockade du fram värderingarna
    först, för det är så klart roligast.

  424. Så är det ofta i tidningar:
    "Vad är bra? Vad är dåligt?"

  425. Men ta det lugnt med värderingen.
    Notera, sen pekar vi ut problem:

  426. "Facebook styr regleringen här, inte
    svensk lag. Det är ett problem."

  427. Först ser vi det ske,
    sen värderar vi det.

  428. Ni andra, vad är det roligaste, mest
    spännande i det som vi lever med nu?

  429. Oj, det var en utmaning,
    så här fem i fyra.

  430. Det mest spännande måste ju vara
    det som sker i öppenhet-

  431. -att små minoriteter som annars
    inte har kunnat göra sig hörda-

  432. -faktiskt kan hitta en plattform.

  433. Vi ser det på marknaden,
    men också kulturellt, artister...

  434. Det vänder på
    vem som får lov att tala.

  435. En maktförskjutning. - Ulf?

  436. Eftersom mitt rättsområde sysslar med
    gränsöverskridande frågor-

  437. -och juridiken betraktas som ännu mer
    knuten till nationalstaten än språk-

  438. -så tycker jag att det mest spännande
    är gränslösheten.

  439. Jag har en känsla av
    att de digitala möjligheterna-

  440. -kommer att sudda ut gränser,
    mellan länder och mellan regioner-

  441. -och att det får människor
    att komma närmare varandra.

  442. Den typen av justeringar
    ser man redan i rättssystemet-

  443. -på ett sätt
    som aldrig har skett tidigare.

  444. Det är fantastiskt
    att se den unga generationen-

  445. -ta till sig
    de digitala möjligheterna.

  446. Det är roligt
    att se när barn lär sig koda-

  447. -eller skapar intellektuella
    konstruktioner i dataspelsvärldarna-

  448. -och hur deras kultur
    verkligen utvecklas.

  449. Deras förmåga och tankar utvecklas
    tack vare den här tekniken.

  450. Jag är inne på samma som Stefan,
    det kollaborativa-

  451. -att vi gemensamt gör nånting. Det
    går snabbt att skapa nåt tillsammans.

  452. Vi producerar nånting som vi inte
    hade kunnat göra var och en för sig.

  453. Bara 2,5 miljard människor
    har internetuppkoppling.

  454. Vi är 7 miljarder på planeten.
    Vad händer när alla är uppkopplade?

  455. Vi går i mål nu, mina damer
    och herrar. Klockan är fyra.

  456. Stort tack
    till er som har varit här i dag-

  457. -och framför allt
    stort tack till panelen.

  458. Ni såg inte det,
    men jag googlade här.

  459. Du har ju rätt. Microsofts börsvärde
    är i dag större än Apples.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Vår digitala samtid och framtid

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Forskare med olika specialiteter möts i ett samtal som cirkulerar kring frågorna: Vad behöver medborgarna veta i dag om den digitala tekniken? Vad betyder snabbheten i den digitala revolutionen? Vad betyder det att informationen inte försvinner utan är beständig? Med Stefan Larsson, rättssociolog; Per Runeson, professor i programvarusystem; Sara Källberg, forskare i biblioteks- och informationsvetenskap; Björn Regnell, professor i programvarusystem och Ulf Maunsbach, forskare i immaterialrätt och IT-rätt. Inspelat 13 mars 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier
Ämnesord:
IT, IT-samhället, Informationsteknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Det digitala samhället

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Det digitala samhället

Metaforer och teknologisk utveckling

Teknologisk utveckling kräver nya ord och nya begrepp för nya företeelser. Rättssociologen Stefan Larsson menar att det inte går att tänka på något abstrakt utan att använda metaforer. Valet av metafor är ett sätt att styra vår verklighetsbeskrivning. Inspelat 13 mars 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Det digitala samhället

Digital tillit

Hur kan vi vara säkra på att motparten är den som den säger sig vara när vi kommunicerar digitalt? Per Runeson, professor i programvarusystem, berättar om säkrare system och avvägningar som måste göras mellan informationssäkerhet, effektivitet och användbarhet. Inspelat 13 mars 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Det digitala samhället

Delaktighet i den digitala verkligheten

Informationsfriheten är grundläggande i vårt samhälle. Men mängden information kräver sortering. Vilka gränser och hinder bygger vi in i informationsteknologin och vem är det som utesluts? Inspelat 13 mars 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Det digitala samhället

Arbetsliv i förändring

Den digitala utvecklingen förändrar arbetslivet på många sätt. Tobias Olsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, diskuterar här bland annat hur tekniska innovationer leder till nya arbetsskador och det som kan beskrivas som arbetets ständiga närvaro. Inspelat 13 mars 2013. Arrangör: Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Det digitala samhället

Öppna data i det digitala samhället

Om de utmaningar som rätten och normerna möter i en stor teknikförändring. Jonas Ledendal, jurist vid Lunds universitet, talar om möjligheterna att få tillgång till öppna data från den offentliga förvaltningen, och om de juridiska hinder och den rättsosäkerhet som kan hindra detta. Inspelat 13 mars 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Det digitala samhället

Vår digitala samtid och framtid

Vad behöver medborgarna veta om den digitala tekniken? Vad betyder snabbheten i den digitala revolutionen? Vad betyder det att informationen inte försvinner utan är beständig? Samtal med bl.a. rättssociologen Stefan Larsson och Sara Källberg, forskare i biblioteks- och informationsvetenskap. Inspelat 13 mars 2013. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Information är till för alla

Tillgänglighetsexperten Stefan Johansson föreläser om vikten av information som är tillgänglig för alla. Han menar att fler än någonsin kan hämta och publicera information via internet, men att teknologin fortfarande utestänger personer med funktionsnedsättning. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Instagram-upploppet

Några dagar före jullovet hängdes Elin ut på ett anonymt Instagramkonto. Sidan byggde på att ungdomar spred sexskvaller om varandra och på kort tid hängdes hundratals personer ut med namn och bild. När över 500 ungdomar samlades utanför Plusgymnasiet i Göteborg för att sätta dit den man trodde stod bakom sidan blev det kaos.

Fråga oss