Titta

En bok, en författare (2013)

En bok, en författare (2013)

Om En bok, en författare (2013)

Den rika utgivningen av svensk och utländsk facklitteratur hamnar i fokus då vi i varje program möter en aktuell författare som intervjuas om sin bok och dess ämne. Böckerna handlar om vitt skilda ämnen som till exempel media, historia, politik, samhälle, naturvetenskap, konst och kultur. Sändningsår 2013.

Till första programmet

En bok, en författare: Klimatet och välfärdenDela
  1. Kolet har skapat
    rikedom och välstånd-

  2. -men nu måste användningen begränsas,
    anser professor Staffan Laestadius.

  3. I "Klimatet och välfärden" pekar han
    mot ett liv där alla måste ställa om.

  4. Men vilka medel anvisar han,
    och hur ska arbetsfördelningen vara?

  5. Hur ska du och jag göra i vardagen?

  6. Hur ska vi transportera oss
    och var ska vi bo?

  7. Intervjuar gör Mattias Österlund.

  8. Klimatproblemet är hett debatterat.

  9. Hur akut är klimatproblemet?

  10. Det är väldigt akut och mycket större
    än man normalt vill inse.

  11. Klimatförändringarna går snabbare-

  12. -och är mer omfattande
    än många hävdar.

  13. Koldioxidhalten ökar.

  14. Den nådde i maj
    400 ppm, alltså miljondelar-

  15. -och det är en vattendelare
    som man har oroat sig för.

  16. Koldioxidhalten ökar alltså snabbare.

  17. Temperaturökningarna
    har också varit snabbare än tidigare-

  18. -även om de just nu planar ut lite.

  19. Havsvattennivån stiger
    och glaciärisarna smälter-

  20. -så det är ett stort problem
    som man måste hantera akut.

  21. Gäller det både den politiska nivån
    och för mig som enskild medborgare?

  22. Ja, men som enskild individ
    kan man inte göra så mycket.

  23. Det är inte jag som rår för
    att glaciärisarna har smält-

  24. -eller att havstäcket
    över Arktis sjunker-

  25. -utan det är viktigt
    att politikerna anger riktlinjerna-

  26. -för hur jag som individ ska göra,
    men också företagen.

  27. Men vi är många som kör bil, båt-

  28. -och flyger
    till Thailand eller Kanarieöarna.

  29. Vilket ansvar har man som individ?

  30. Man har stort ansvar att tänka igenom
    om det man gör är klimatriktigt-

  31. -men det är svårt som individ-

  32. -att välja andra transportmedel.

  33. Man vill få barnen till skolan,
    och då måste man köra bil.

  34. Vi har byggt upp vår livsstil kring
    användandet av fossilbränslesystem.

  35. Vi behöver hjälp att ta oss ur det.

  36. Mina beslut att minska
    användningen av fossilbränslen-

  37. -måste stödjas av politiker som
    anslår riktningen på utvecklingen.

  38. Du är inte klimatforskare.
    Hur blev du intresserad av frågorna?

  39. Boken tar vid
    där klimatforskningen slutar.

  40. Tar man klimatfrågorna på allvar
    måste man göra nåt, och jag studerar-

  41. -villkoren för en strukturomvandling
    från ett fossilbränslebaserat system.

  42. Det är nödvändigheter,
    men också möjligheter.

  43. Mitt intresse började för länge sen.
    Jag läste, som många i min ålder-

  44. -Rolf Edbergs "Spillran av ett moln"
    redan på 60-talet.

  45. Jag blev mer intresserad på 80-talet
    när jag träffade Bert Bolin.

  46. En känd klimatforskare.

  47. Ja, den första ordföranden i IPCC-

  48. -det internationella
    klimatforskningsorganet.

  49. Men jag är inte klimatforskare,
    utan tittar på omvandlingsprocesser.

  50. Det handlar om Sverige
    och svenska förhållanden.

  51. Hur kolberoende är vi svenskar?

  52. Om vi jämför oss
    med världsgenomsnittet-

  53. -är svenskarna
    lite mer kolberoende än genomsnittet.

  54. Vi släpper ut
    5 ton koldioxid per capita.

  55. Om man jämför med industriländer
    är vi bäst i klassen.

  56. USA släpper ut 4-5 gånger så mycket
    koldioxid per capita som vi gör.

  57. Vi är jämförbara med Kina-

  58. -vad gäller koldioxidutsläpp
    per capita, men man kan räkna olika.

  59. Mycket av alla de prylar
    vi omger oss med-

  60. -är tillverkade i Kina, så kineserna
    bokför koldioxidutsläppen.

  61. Vi borde lägga till ungefär 10 %
    av våra koldioxidutsläpp-

  62. -för att kompensera för det kineserna
    har släppt ut åt oss.

  63. Men det vi själva släpper ut här
    är lite-

  64. -så vad spelar det roll vad vi gör?

  65. Sverige är promillen av världen-

  66. -när det gäller befolkning, BNP,
    koldioxidutsläpp, m.m.

  67. Det viktiga är att vi kan fungera
    som ett slags föregångsland-

  68. -och få en snöbollseffekt.

  69. Om vi drar i gång en process
    för att minska koldioxidutsläppen-

  70. -kan det stimulera andra länder
    att följa efter i Norden.

  71. Det är en sak - snöbollseffekten.

  72. En annan sak är att det faktum
    att vi släpper ut så lite-

  73. -visar att det är möjligt
    att ha hög välfärd-

  74. -med mycket lägre utsläpp
    än t.ex. USA och delar av Europa.

  75. Vi kan visa-

  76. -att välfärden inte måste hänga ihop
    med koldioxidutsläppen-

  77. -vad vi sett hittills. Det spännande
    är om utvecklingen kan fortsätta-

  78. -genom att halvera
    koldioxidutsläppen.

  79. Dessutom kommer huvuddelen av
    våra utsläpp från transportsektorn.

  80. Det är mer än i många andra länder.

  81. Mycket av våra omvandlingsproblem
    relaterar till transportsystemet.

  82. Vi utvecklar det snart, men om
    vi stannar i förändringsarbetet:

  83. Vad måste vi lära oss att vara utan?

  84. Vi kan titta på
    hur vi har byggt upp vår livsstil.

  85. Jag har ett avsnitt
    om moderniteten och kolberoendet.

  86. De hänger ihop historiskt sett.

  87. Ja, vi har byggt upp vår frihet
    och skapat vårt sätt att leva-

  88. -med ökad användning
    av fossila bränslen.

  89. Även vi som anser att vi är står över
    prylar och vardagsmaterialism-

  90. -utan ser oss mer som såna
    som ägnar sig åt kulturella värden-

  91. -konsumerar mycket fossila bränslen.

  92. Det gäller t.ex. alla morgonrockader
    när barn ska skjutsas till skolan.

  93. Det är ett enormt bilåkande då-

  94. -och på eftermiddagarna ska de
    till violinlektioner och golf.

  95. Det gäller vårt sätt att köpa bilar.
    Privatbilarnas vikt ökar ständigt.

  96. Svenskarna
    har ökat sitt klädberoende.

  97. Vi köper 50 % mer kläder än tidigare.

  98. Vi köper fyrhjulingar och leksaker
    i en otrolig utsträckning.

  99. Det har ökat mycket
    under pågående klimatdebatt.

  100. På område efter område ökar vi
    vårt fossilbränsleberoende.

  101. Vi reser bort också,
    för att titta på kultur eller bada.

  102. -Allt det är fossilbränsleslukande.
    -Ska vi tänka bort alla roliga saker?

  103. Allt kul måste inte tänkas bort.

  104. Väldigt mycket av bilåkandet
    är korta distanser-

  105. -som skulle gå att göra med elbilar.

  106. Många har stora bilar för att klara-

  107. -den enda gången om året när de åker
    till fjällen med stor packning.

  108. Då kan man kanske hyra en laddhybrid.

  109. De allra flesta bilresor
    skulle kunna skötas med elbilar-

  110. -som kan tillverkas i dag.

  111. En svensk bil går 4 mil om dagen, och
    en bilresa är i snitt under 1 mil.

  112. Det klarar dagens elbilar
    i stort sett.

  113. Innan vi kommer till vad politikerna
    bör göra och har möjlighet att göra-

  114. -vilka konkreta sätt finns det
    att minska utsläppen?

  115. -Vilka metoder?
    -Jag tror att...

  116. ...jag brukar tala om
    tre fundamentala metoder.

  117. Man måste minska systemanvändningen,
    alltså halvera bilåkandet-

  118. -eller de energislukande systemens
    användning.

  119. Man måste öka energieffektiviteten
    i de system vi använder.

  120. Bilar ska bli dubbelt så effektiva.

  121. Det tredje är
    att övergå till fossilfria bränslen-

  122. -typ elektricitet
    och biobränsle i nån mån.

  123. Man kan också begrava koldioxiden.

  124. Det finns avancerade planer på sånt.

  125. Det är kostsamma system, och det
    dröjer innan de är verklighet.

  126. Ska vi tänka bort de idéerna?

  127. Man kan fortsätta utveckla dem,
    men de kräver högre energipriser.

  128. Om man vill rädda fossilbränslet-

  129. -och använda kolbränslebegravning,
    "carbon capture and sequestration"-

  130. -måste man få upp
    alla fossilbränslepriser.

  131. En höjning av fossilbränslepriser
    står på dagordningen-

  132. -hur man än ser på framtiden.

  133. Hur skulle en sån prishöjning
    gå till?

  134. Det kan man göra i Sverige
    och internationellt.

  135. Internationellt har man försökt med
    handelssystem för utsläppsrätter-

  136. -som hittills har varit en katastrof.

  137. De har blivit legitimerande: Företag
    får släppa ut, för de har betalt.

  138. De är nere på
    3-5 euro per ton koldioxid-

  139. -men för att få effekt borde de kosta
    40-50 euro per ton koldioxid.

  140. Då skulle de driva upp
    de allmänna energipriserna-

  141. -och då skulle förnybara energiformer
    bli lönsamma.

  142. Vindkraft offshore och solceller
    skulle inte behöva subventioner-

  143. -så en höjning av energipriset-

  144. -t.ex. med hjälp av
    olika former av skatter-

  145. -skulle skapa incitament
    för nya energiformer.

  146. Sverige kan göra nåt annat, om
    internationella system inte fungerar.

  147. Konkret för en bilist...

  148. Jag tror att bensinpriserna i Sverige
    borde fördubblas.

  149. Kanske skulle bensinpriset
    vara 25 kronor-

  150. -men man måste inte höja det fort.
    Det skapar bara oro:

  151. "Hur ska jag ta ungarna till dagis
    och klara mina resor?"

  152. Men politikerna måste deklarera
    att de ska höja priserna-

  153. -med 1 krona per halvår
    eller nåt sånt.

  154. Då har man tid att fundera på
    hur man vill organisera ert resande.

  155. Det var transportsektorn:
    Kör mindre bil.

  156. Du nämnde energislagen, och vilka är
    de stora utmaningarna på energisidan?

  157. Sverige är ganska gynnat, och därför
    är Sverige bra att starta ifrån.

  158. -För att vi har vattenkraften?
    -Vi har vattenkraft som en tung bas.

  159. Vi har bioenergi.

  160. Man ska inte använda det,
    annat än rester från skogsindustrin-

  161. -eftersom man kan använda biomassa
    på andra bra sätt, som att bygga med.

  162. Men vi har vattenkraft och kärnkraft,
    och även om man inte älskar den-

  163. -ger den oss en startpunkt
    att börja från.

  164. Det är transportsektorn som har
    de stora fossilbränsleutsläppen.

  165. Sen har Sverige byggt ut vindkraften.

  166. Många andra länder har hunnit före,
    men det har ökat snabbt i Sverige.

  167. Jag har räknat lite på det-

  168. -och Sverige har en stor yta,
    liten befolkning och det blåser bra.

  169. Vi har mindre vindkraftverk
    än i Danmark och Tyskland-

  170. -fast att de har
    betydligt tätare befolkning.

  171. Det här är ett räkneexempel
    för att visa på möjligheterna.

  172. Sverige skulle kunna bygga
    12 000-25 000 vindkraftverk-

  173. -och bara ta i anspråk
    5 % av landets skogsareal.

  174. Skogsägarna skulle tjäna pengar,
    och den övriga arealen förstörs inte.

  175. Då skulle vi få 70-140 TWh-

  176. -och vi skulle nästan kunna fördubbla
    vår elproduktion jämfört med i dag.

  177. Elen kan användas till i stort sett
    hela det svenska elbilsbeståndet.

  178. Vi kan ersätta kärnkraften-

  179. -men också exportera elen
    till Europa.

  180. Det skulle bli
    en stor exportindustri-

  181. -och bidra till Europas omställning
    från fossilbränsle.

  182. Investeringsprogrammet
    skulle skapa jobb-

  183. -för man måste
    kraftigt bygga ut energinäten-

  184. -och bygga kablar till kontinenten.

  185. Det kan bli ett stort projekt-

  186. -som skapar sysselsättning
    och blir lönsamt-

  187. -givet att man har
    lite högre energipriser än i dag.

  188. Nåt annat som påverkas är flyget-

  189. -som ligger många nära.

  190. Hur viktigt är det
    att minska flygandet?

  191. Flygandet är en av de verksamheter-

  192. -som är svårast att bedriva
    på ett fossilbränslefritt sätt.

  193. Det är svårt att hitta bra alternativ
    till fossila bränslen för flyget-

  194. -men man måste
    kraftigt reducera flygandet.

  195. I stort sett allt svenskt inrikesflyg
    skulle kunna avvecklas.

  196. Vad skulle det ersättas av?

  197. Tåg och bussar.

  198. Det finns ställen där det blir svårt.

  199. Vissa kommunalråd i glesbygderna
    vill inte att deras flygplats stängs-

  200. -men man kan börja med att avveckla
    inrikesflyg på de stora flygfälten.

  201. Där kan flyg ersättas med tågtrafik-

  202. -och om flyget ska bort har man
    incitament att bygga ut tågtrafiken.

  203. Det förutsätter aktiv politik-

  204. -inte bara kommunalråd
    utan också på riksnivå.

  205. Vad är den viktigaste åtgärden
    som politikerna bör ta på kort sikt?

  206. Det allra viktigaste är
    att politikerna kommer ut på banan-

  207. -och deklarerar att klimatfrågan
    är stor och vi måste lösa den.

  208. -Har man inte gjort det?
    -Nej, det är lite gjort.

  209. Jag skriver i boken om
    ett klimatpolitiskt åtagande.

  210. Ett ramverk där alla partier enas om-

  211. -vilka ramar de ska bedriva politik
    inom. Vi har många såna ramverk.

  212. Våra grundlagar är det.
    Politiken ska ske inom den ramen.

  213. Riksbanken i många länder
    har ett slags fredad zon-

  214. -där man Riksbanken driver en politik
    som politikerna inte ingriper i.

  215. Vi har budgetlagar i flera länder,
    som i Sverige och USA.

  216. -och kommer man inte överens sker nåt
    som USA:s nedskärningar av utgifter.

  217. I Norge ska man inte tumma på
    mer än 4 % av oljeintäkterna.

  218. De bygger upp världens största fond.
    Fremskrittspartiet slirar lite-

  219. -men i huvudsak är man överens om
    att det ska gälla.

  220. Man kan också ha en klimatlag-

  221. -där varje förslag till riksdagen
    som sämst ska vara klimatneutralt-

  222. -men kan innebära
    förbättrad klimatpolitik.

  223. Kan det ge politisk legitimitet?
    För stora, kraftfulla ingripanden-

  224. -i den enskildes liv väcker protester
    och frågor om politikers legitimitet.

  225. Är ett ramverk lösningen på det?

  226. Det visar att politikerna inser nåt.

  227. "Vi bidrar till
    en strukturomvandling."

  228. "Den kommer att skapa möjligheter
    för en del företag och aktörer"-

  229. -"men omställningsproblem för andra."

  230. "Vi gör ett åtagande att se till
    att omställningen blir hanterbar"-

  231. -"och inte skapar
    några väsentliga förlorare."

  232. Går det? Skulle ingen förlora
    på det klimatneutrala samhället?

  233. Det beror på tidsperspektivet,
    men mitt huvudbudskap är-

  234. -att anknyta till den svenska modell
    vi hade på 60- och 70-talet.

  235. Då fanns det ett försök där politiken
    i Sverige under efterkrigstiden-

  236. -skulle ställa om näringslivet-

  237. -så att det blev konkurrenskraftigt,
    produktivt och välståndsskapande.

  238. Man visste att omställningen
    skulle bli smärtsam i vissa fall.

  239. Folk skulle tvingas att byta yrke,
    att byta arbetsgivare-

  240. -och att byta bostad.

  241. Man måste hjälpa dem som förlorar
    så att de inte förlorar för mycket-

  242. -och undvika att få stora vinnare,
    för det rubbar systemets legitimitet.

  243. Det var en delikat politik
    som utfördes under ett kvarts sekel-

  244. -och i stort sett fungerade. Sverige
    blev konkurrenskraftigt och modernt-

  245. -och man fick tillräckligt med pengar
    för att hantera dem som förlorade.

  246. Är det direkt överförbart?

  247. Kan man använda sig
    av de lärdomarna nu?

  248. Då ville man skapa ett högproduktivt
    och konkurrenskraftigt samhälle-

  249. -och nu vill vi ha
    ett klimatvänligt samhälle-

  250. -som också blir konkurrenskraftigt.

  251. Då gäller det
    att fånga upp nackdelarna-

  252. -och linjera upp politiken i god tid-

  253. -och säga ungefär
    vilken väg vi vandrar:

  254. "Energin kommer inte
    att bli billigare"-

  255. -"utan ni som har låst in er
    i ett boende"-

  256. -"eller har ett bilresande
    som ni bedömer som nödvändigt"-

  257. -"för er livsstil
    eller arbetsplatsbesök"-

  258. -"får fundera på att lägga om lite."

  259. Sen får man använda skattepolitiken
    som gör omläggningen möjlig.

  260. Det finns många skatter och avgifter
    med vilka man kan styra systemet.

  261. Har du fler exempel?

  262. Man kan t.ex. göra så
    att alla reseavdrag försvinner.

  263. Man får aldrig avdrag
    för att resa med fossilbränsle-

  264. -men nån reser mycket, och i vissa
    regioner kan man ha förvärvsavdrag.

  265. Det kan ge incitament att minska
    bilresandet utan att skapa förlorare.

  266. Det finns många kombinationer
    av skatteväxlingar-

  267. -som kan styra folk
    utan att skapa förlorare-

  268. -framförallt inte
    om folk rör sig i rätt riktning.

  269. Om man behåller en bensinslukande bil
    och åker 10 mil om dagen-

  270. -blir man en förlorare.

  271. Politiken är en sak, men näringslivet
    har de stora utsläppen.

  272. Hanterar näringslivet
    och politiken frågorna olika?

  273. Jag har hållit föreläsningar
    för företagsledare om det här-

  274. -och många företagsledare är
    medvetna om behovet av omställning.

  275. De nästan ropar efter
    att få klara och stabila regelsystem.

  276. Många företag i Sverige har kunskap-

  277. -att producera den här typen
    av omställningsprodukter.

  278. Jag pratar mycket om bilresandet-

  279. -för folk är engagerade i det-

  280. -och transporterna är en stor del
    i landets fossilbränsleanvändning.

  281. 80 % av våra persontransporter
    sker med bil i dag-

  282. -och 20 % med kollektiva transporter.

  283. I närtid borde man minska bilresandet
    med 20-25 %.

  284. Det innebär att kollektivtrafiken
    ska fördubblas inom några år.

  285. Hur fördubblar man
    ett kollektivtrafiksystem-

  286. -som redan är underinvesterat?

  287. Det finns en enorm potential
    för investeringsökningar-

  288. -men så snabbt får vi inte järnvägar.
    Botniabanan visar att det tar tid.

  289. Bussar skulle i närtid
    kunna bidra till att lösa systemet-

  290. -väl fungerande kollektiva bussystem.

  291. Då skulle bussförsäljningen
    kunna fördubblas.

  292. Vi har 14 000 bussar, men skulle
    behöva 40 000-50 000 bussar-

  293. -för att fördubbla...

  294. Vi behöver fördubbla bussbeståndet
    och ersätta gamla bussar.

  295. Nu levereras det 1 500-1 600 bussar
    i Sverige per år. Det kan fördubblas.

  296. Volvo och Scania borde jubla, men de
    har minskat produktionskapaciteten-

  297. -och bussåkandet har minskat, så
    utvecklingen går delvis åt fel håll.

  298. Vi har ju en ekonomisk kris i Europa.

  299. Vad gör den för klimatomställningen?

  300. Är den en möjlighet
    eller bromsar den?

  301. Det är en möjlighet
    och en nödvändighet.

  302. Man kan säga att det finns
    en möjlighet i Europa och Sverige.

  303. Sverige har också hög arbetslöshet,
    även om vi inte toppar i Europa.

  304. Det gör Sydeuropa.

  305. Jag pratar om investeringsprogram:

  306. Ökad bussproduktion, investeringar
    i annan transportinfrastruktur-

  307. -vindkraft, m.m.-

  308. -och det skapar jobb. I förlängningen
    skapar det ytterligare jobb-

  309. -genom en multiplikatoreffekt,
    så insatserna skapar sysselsättning.

  310. -Det är en av tankarna bakom.
    -Finns det inte en risk?

  311. Om vi går först finns det väl en risk
    att jobb och investeringar flyttar...

  312. -...och försvinner utomlands?
    -Det finns det alltid.

  313. Vissa saker flyttar inte.

  314. Gör vi klimatrelaterade investeringar
    i Sverige, så görs de ju här-

  315. -så såna verksamheter
    försvinner inte. Men har man regler-

  316. -som har mer stränga klimatkrav
    i Sverige än utomlands-

  317. -finns det en risk att verksamheten
    försvinner utomlands.

  318. Internationellt
    pratar man om "läckageeffekten".

  319. Den finns i vissa fall-

  320. -bland dem som tillverkar
    tusentals exemplar av kläder-

  321. -där det behövs lite kompetens
    och låga investeringar.

  322. När lönenivån blir för hög i Kina
    flyttar den till Bangladesh.

  323. Det finns balanserande mekanismer-

  324. -och tunga industrier
    rör sig inte så lätt.

  325. Svenska företag
    drar inte från Sverige-

  326. -om klimatskatterna höjs i Sverige,
    för det kan komma i andra länder-

  327. -och man kan kompensera
    med skatteväxling.

  328. Svenska företag betalar
    bara några procent av kostnadsmassan-

  329. -i klimatskatt-

  330. -men man kan höja energiskatter
    och sänka andra skatter.

  331. Då blir skattenivån densamma, så de
    som klimatanpassar kan bli vinnare.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Klimatet och välfärden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vår moderna livsstil bygger på ett beroende av kol som styr hur vi organiserar både arbete och produktion. Men den teknik som behövs för en omvandling till ett fossilfritt samhälle finns redan menar professor Staffan Laestadius. I "Klimatet och välfärden - mot en ny svensk modell" föreslår han en ny svensk modell för industriell omvandling. En förändring som kräver initiativ inom både politik och näringsliv. Staffan Laestadius intervjuas av Mattias Österlund.

Ämnen:
Miljö, Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Geofysik, Industriell organisation, Klimatförändringar, Klimatpolitik, Meteorologi, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2010
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sören Wibeck

I "Ett land, två folk" skildrar journalisten och författaren Sören Wibeck den sekellånga konflikten mellan israeler och palestinier som i grunden inte är religiös, utan har nationalistiska orsaker. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kurdo Baksi

I "Min vän Stieg Larsson" beskriver författaren samarbetet och de många diskussionerna med sin "storebror" Stieg. Hans arbetskapacitet, energi och idérikedom kom läsarna till del, men i många hänseenden var han också en gåtfull människa. Intervjuare: Marianne Rundström.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sanna Sjöswärd

I "Min mamma är en persisk prinsessa" skildrar Sanna Sjöswärd sin uppväxt som adoptivbarn i Sverige och mötet med sin biologiska familj i Iran många år senare. Intervjuare: Sharon Jåma.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Johan Hakelius

I "Döda vita män" porträtterar Johan Hakelius ett antal brittiska män. Intervjuare: Max Landergård.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Annika Borg

"Bibeln på mitt sätt" av teologen, prästen och författaren Annika Borg är en guide till Bibelns texter skriven på ett såväl kärleksfullt som respektlöst sätt. Intervjuare: Mats Svegfors.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Wanja Lundby-Wedin

I "På väg mot jämlikhet" skriver LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin Att jämlikhet är hennes måttstock när det gäller politiskt och fackligt arbete. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lars Gunnar Erlandson

I "Lunch med Victor Borge" berättar Lars Gunnar Erlandson, mångårig utrikeskorrespondent för Sveriges Radio, om den danske pianisten och underhållaren Victor Borge. Intervjuare: Kristina Bennet Westre.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Stig Hansén

I "Wallraff" frågar journalisten Stig Hansén ut den tyske författaren Günter Wallraff om moral och etik, och denne berättar öppet om sina bevekelsegrunder, valet av roller och om sina drömmar. Intervjuare: Anna Maria Höglund.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Pia Gadd

I "Frillor, fruar och herrar" tittar journalisten Pia Gadd närmare på frilloväsendet som under flera hundra år var en helt öppen företeelse och som också kunde ha maktpolitisk påverkan. Vem var frillan och vad betydde hon för sin samtid? Intervjuare: Antonio de la Cruz.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

David Eberhard

I "Ingen tar skit i de lättkränktas land" reder psykiatern David Eberhard ut varför vi, trots att vi lever i världens mest rättvisa land, allt oftare känner oss kränkta. Intervjuare: Erik Gandini.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Tilde Björfors

I "Inuti ett cirkushjärta" av Cirkus Cirkörs grundare Tilde Björfors följer vi Cirkus Cirkör som 1995 formulerade visionen om att förändra världen genom nycirkus. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Joel Dahlberg

Intervju med ekonomijournalisten Joel Dahlberg om hans bok "Bankbluffen", i vilken han granskar storbankernas tjänster som ofta innebär att kunderna betalar mer än de egentligen behöver.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sverker Sörlin om Den blinde skaparen

"Den blinde skaparen" av idéhistorikern Sverker Sörlin handlar om vetenskapsmannen Charles Darwin, urtypen för det ensamma geniet. Intervjuare: Eva Hamilton.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Björn Höglund

I "Alla spelar spel" skildrar kulturjournalisten Björn Höglund sällskapsspelens historia. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Klas Hallberg

I "YCDBRALAI", som ska utläsas som You Can't Do Business Running Around Like An Idiot, berättar författaren och föreläsaren Klas Hallberg om att få saker och ting gjorda. Intervjuare: Lena Scherman.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2011
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hooman Majd

I "Irans dubbla ansikte" av Hooman Majd möter vi den sekulära storstadseliten och den fattiga jordbrukarmajoriteten. Deras land är storslaget, komplext och motsägelsefullt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kristoffer Ahlström

Med "Magkänslans anatomi" vill journalisten Kristoffer Ahlström kartlägga de psykologiska mekanismer som ligger bakom hur vi fattar våra beslut. Vad krävs för att de beslut vi slutligen tar skulle kunna bli mycket bättre? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lotta Schüllerqvist

"Marnas hemlighet" av journalisten Lotta Schüllerqvist vill visa det Gaza som finns bortom dramatiska bilder och rapporter om våld. Här möter vi människor i deras vardag med sina drömmar och okuvliga hopp. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sören Sommelius

"Från King till Obama" av kulturjournalisten Sören Sommelius tar upp de svartas kamp för sina medborgerliga rättigheter i det "civiliserade" USA. Rasåtskillnader är inte så långt bort som många tror. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ernst Brunner

I "Anckarström och kungamordet" tecknar författaren Ernst Brunner ett porträtt av Gustav III:s mördare. Jacob Johan Anckarström var ansedd som en brutal person i Sverige, men som ett moraliskt föredöme ute i Europa. Vilken är den sanna bilden? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Dilek Baladiz

"I hederns skugga" av socionomen Dilek Baladiz kommer unga män som är uppvuxna med hedersnormer till tals. Vilka krav och förväntningar har deras familjer på dem som bröder och som blivande äkta män och pappor? Intervjuare: Thord Eriksson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Thomas Anderberg

"Den stora konstsvindeln" av kritikern och filosofidocenten Thomas Anderberg handlar om Andy Warhols Brillolåda som skulle säljas på Stockholms Auktionsverk. Försäljningen stoppades sedan märkliga omständigheter framkommit. Intervjuare: Ulrik Petersson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Kimber

"Att stå ut med busungar" av specialläraren och psykoterapeuten Birgitta Kimber handlar om att bemöta barn som skolkar, bråkar, stör eller på annat sätt visar att de inte mår bra. Här bygger metoden på att det skapas en allians mellan föräldrar och skola. Intervjuare: Thord Eriksson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Görrel Espelund

"8 kvinnor som skapat världsrubriker" av journalisten Görrel Espelund handlar om det manliga maktmonopol som håller på att brytas. Men vilken skillnad gör egentligen kvinnliga ledare? Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kjell Albin Abrahamson

"Så länge du lever" av radiojournalisten Kjell Albin Abrahamson handlar om samtal mellan honom själv och kollegan Kerstin Bodell - två människor som vill prata om något annat än sina sjukdomar. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jonas Söderström

"Jävla skitsystem!" av informationsarkitekten Jonas Söderström tar upp undermåliga datasystem ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vad är det som stressar dig på jobbet? Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Steve Sjöquist

"Fotspår" av författaren och föreläsaren Steve Sjöquist handlar om livet som hiv-positiv i dagens Sverige. Vad händer när vi vågar möta medmänniskor utanför de konventionella ramarna? Steve Sjöquist intervjuas av Gabriella Ahlström.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Disa Håstad

"Frihetens frestelser" av den före detta utrikeskorrespondenten Disa Håstad handlar om huruvida de nya stater som bildats i Centralasien efter murens fall och kommunismens sammanbrott kommer att formas till fredliga och demokratiska stater. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bengt Göransson

I "Tankar om politik" vill den före detta skol- och kulturministern Bengt Göransson uppmana till eftertanke och nyansering i ett medialt klimat som ställer allt högre krav på politikern och medborgaren. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kristina Engwall

"Frivillig barnlöshet" handlar om den fråga som de flesta någon gång i livet behöver ta ställning till. Situationerna när det passar, eller inte passar, att skaffa barn omges av starka normer och föreställningar. En av bokens två redaktörer, historikern Kristina Engwall, intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2012
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Nisse Simonson

I "Glöm inte minnet" berättar läkaren Nisse Simonson om vår snillrika hjärna utifrån nyckelorden minnet och glömskan. Han bjuder också på olika fallbeskrivningar och berättar om det senaste inom minnesforskningen. Intervjuare: Aina Bergvall.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Dan Josefsson

"Den mörka hemligheten" av journalisten Dan Josefsson och psykologen Egil Linge vänder sig till alla som märker att det är något som inte stämmer när de försöker skapa, eller leva i, nära relationer, och till dem vars förflutna hindrar dem från att leva det liv de vill leva. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jan Jörnmark

"Avgrunden" av ekonomhistorikern Jan Jörnmark och bildkonstnären Annika von Hausswolff är en undersökning i efterdyningarna av kollaps, skenande statsskulder och ödeplatser. Hur sätter kapitalismen spår i geografin? Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Åsa Moberg

Vad är väninneskap - ett ord som inte ens finns? I "Väninnorna och jag" har författaren Åsa Moberg samlat exempel ur sitt eget och åtta nära väninnors liv. I fritt flödande och mycket spontana intervjuer diskuterar de väninneskapets natur. Intervjuare: Ann Lagerström.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bo Bergström

Vi upplever just nu en gigantisk fotoboom och det är många som är nyfikna på den kommunikativa sidan av fotograferandet. I "Bild & budskap" skriver Bo Bergström om triangeldramat mellan beställaren, fotografen och betraktaren. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Fatima Bremmer

I "De sista tanterna" har Fatima Bremmer och fotograf Magnus Wennman klivit in i tanternas värld. De har följt med Ebba, 85, på syjunta och Maj-Britt, 82, till Salong Fleur. Boken tar upp ämnen som husmorsideal och familjepolitik, ger bakgrund till tanternas karakteristiska inredning, frisyr, klädstil och fritidsintressen.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Åke Holmquist

I "Beethoven" av Åke Holmquist möter vi Ludwig van Beethovens (1770-1827) unika konstnärskap och tragiska liv som personifierade romantikens begrepp om ett geni. Han blev en legend redan under sin livstid, beundrad och ifrågasatt, utmanande och oroande. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Leif GW Persson

I "Gustavs grabb" berättar Leif GW Persson i romanform om sitt eget liv, om hela klassresan från uppväxten i arbetarkvarteren på Gärdet i Stockholm till livet idag. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kenneth Kauppi

Ett fritidshus kan ligga nästan varsomhelst. Och se ut hur som helst. Det som gör fritidshusen i "Arkitektens fritidshus" av Kenneth Kauppi så speciella är att de bebos av personer som i sitt dagliga värv bland annat skapar vackra, trivsamma miljöer åt andra. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Forsman

I " Gudlös etik" argumenterar Birgitta Forsman för att etiken måste befrias ur religionens tvångströja. De religiösa moralreglerna är inte så bra som många vill tro, och sökandet efter svar på dagens moralfrågor i uråldriga skrifter är en usel metod att bedriva etik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Anders Andrén

"Det medeltida Gotland" av arkeologiprofessorn Anders Andrén tar upp öns dramatiska historia och dess spår av en svunnen storhetstid. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lena Granqvist

Under ett helt liv står en akademiker inför många val som får betydelse för livets sammanlagda inkomst. "Livslön", av bland andra Lena Granqvist, är tänkt som en vägledare för alla som vill veta mer om detta begrepp. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Tommy Deogan

"Män av våld" av Tommy Deogan tar upp dagens huligankultur i Sverige. Hur ska denna ständigt växande rörelse bemötas? Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Patricia Lorenzoni

I "Mama Dolly" av idéhistorikern Patricia Lorenzoni möter vi lyckliga, tragiska och parodiska modersgestalter. Vi har alla en relation till mödrar, om inte annat så till vår egen. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Göran Bexell

"Akademiska värden visar vägen" av Göran Bexell tar upp universitetens roll som en av samhällets främsta drivkrafter för utveckling och förnyelse. Författaren är professor i etik och före detta rektor för Lunds universitet. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2013
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jäkla människa

Hur hanterar man jobbiga människor i vardagen och på jobbet? Psykologerna Mattias Lundberg och Anders Wahlberg vill med ”Jäkla människa! - en handbok i hur du hanterar jobbiga människor på arbetet” ge oss verktygen. Mattias Lundberg intervjuas av Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Främling, vad döljer du för mig?

Rasism utförs oftast inte av monster. Den utförs av sådana som du och jag, välintegrerad och så kamouflerad att vi ofta inte ser den. Marcus Priftis, författare och spoken word-artist, hävdar att vi alla, mer eller mindre, gör oss skyldiga till sådan här vardagsrasism. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sveriges historia 1830-1920

I ”Sveriges historia: 1830-1920” beskriver Bo Stråth, professor i historia vid Helsingfors universitet, en period präglad av framtidstro och industrialism, men också av konflikter mellan kungamakt och folkstyre, mellan arbetare och arbetsgivare. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En dos stryknin

Snövit, Madame Bovary och pastor Gregorius är bara några exempel på personer i litteraturen som har förgiftats. I ”En dos stryknin” ger Olle Matsson, professor i kemi vid Uppsala universitet, en bred kulturhistorisk och naturvetenskaplig skildring av gifter och giftmord i litteraturen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den siste resenären

Tomas Löfström skriver i "Den siste resenären” om den bortglömde Torgny Sommelius som utvecklade reseskildringen under 50-talet. Journalisten och författaren Torgny Sommelius följde ett eget spår. Han skrev om resenärens ensamhet och blandade dokumentära reportage med fiktion. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Alltings mått

Vad är värdet av humaniora? Inom universiteten och forskningspolitiken har debatten om humaniora länge varit låst i två positioner. I ”Alltings mått” hävdar idéhistorikerna Anders Ekström och Sverker Sörlin att humanistisk kunskap redan idag spelar en betydligt större roll än vad som erkänns. Anders Ekström intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sveriges historia 1920-1965

Det Sverige som beskrivs i ”Sveriges historia: 1920-1965” är ett land som av sin samtid betraktades med såväl avund som misstro. Medan fattigdomen och arbetslösheten minskar ökar siffrorna för valdeltagande, löneökningar, semesterveckor och pensioner. Yvonne Hirdman intervjuas av Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Route 66

”Route 66 och den amerikanska drömmen” av Peter Kadhammar beskriver ett Amerika långt från den amerikanska drömmen. Kadhammar reser från Oklahoma till Kalifornien. Han stannar till i småstäder och pratar med folk på bensinmackar, härbärgen och i soppköer. Han ser ett land i förfall. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Maten och makten

Samtidigt som efterfrågan på mat i världen ökar blir de svenska bönderna allt färre. Vilka blir följderna av att Sverige ställer sig utanför den globala matproduktionen? Christer Isaksson intervjuas av Susanna Baltscheffsky.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mitt grymma öde

"Mitt grymma öde - roman" av Carl-Michael Edenborg är en ocensurerad berättelse. Det är kompositören Händel som själv får föra ordet. Han ansågs vara tidens största kompositör, men uppfattades också som fet, ful, snål och lynnig. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kongo - en historia

David van Reybrouck skildrar Demokratiska republiken Kongos utveckling från och med 1850. Det är en historia om exploatering, kolonisering och folkmord. Men också om människors förmåga att se framåt under de mest exceptionella omständigheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kryp

I John Hallméns närgångna fotografier får vi uppleva krypens värld i makroperspektiv - håriga flugor, slitna skalbaggar och färgstarka flicksländor täckta av daggens droppar. Det blir som en upptäcktsfärd till en främmande civilisation. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Godkänt?

Svenska elevers resultat i internationella mätningar blir allt sämre. I ”Godkänt? – en reportagebok om den svenska skolan” försöker reportern Emma Leijnse ta reda på varför. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Limbo

Vad gör en förälder med en 20-åring som tillbringar nätterna framför datorn och sover halva dagarna? Helene Lumholdt och Karin Enqvist har skrivit ”Limbo : en bok om dem som fastnat i entrén till vuxenvärlden till deras oroliga, arga och vilsna föräldrar”. Författarna vill visa på en väg framåt. Helene Lumholdt intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordiskt forum 2014

Jämlikhet på en hållbar planet

Föreläsningar och diskussion om feministiska strategier för att möta klimatutmaningen. Medverkande: Carolyn Hannan, Gunhild Stordalen, Josefina Skerk, Annika Carlsson-Kanyama. Moderator: Þóra Arnórsdóttir. Inspelat vid Nordiskt forum som hölls i Malmö 12-15 juni 2014. Arrangör: Sveriges kvinnolobby.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Mat som en rättvisemarkör

Jordens människor står vid ett vägskäl där svält och näring står i centrum. Det säger professor Johan Rockström, som i denna föreläsning talar om rättvisefrågor, svält och klimat. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Fråga oss