TV

UR Samtiden - Att bedöma lärande

UR Samtiden - Att bedöma lärande

Om UR Samtiden - Att bedöma lärande

Föreläsningar från arrangemanget Bedömning av och för lärande. Lärare från hela Sverige samtalar om formativ bedömning, lärande och läroplaner. Moderator: Petra Svensson. Inspelat 11 september 2013. Arrangör: Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Att bedöma lärande: Digitala verktyg för att se elevens lärande
  1. Välkomna tillbaka.

  2. Jag tror att vi pratade lite
    om teknik.

  3. Oavsett om det är tekniker som vi
    lärare använder för att bedöma-

  4. -eller om det handlar om digital
    teknik, så tenderar det att ta plats-

  5. -oavsett vad man tycker om det.

  6. Vi hade lite strul, men nu är vi
    igång. Jag hoppas att alla hör mig.

  7. Ni där bak, kan ni...?
    Härligt! Tack.

  8. Jag står här, lite långt ifrån,
    men ändå, med Patricia Diaz.

  9. Hon ska visa olika exempel på
    hur man kan använda sociala medier-

  10. -och digitala verktyg
    i bedömningsprocessen.

  11. Patricia är engelsk-
    och spansklärare-

  12. -på Mikael Elias gymnasium
    här i Stockholm.

  13. Hon har även
    en utvecklingsledarroll där-

  14. -och tar ut erfarenheter
    av sin egen praktik den vägen.

  15. -Välkommen.
    -Tack, Petra.

  16. Hör ni mig där bak också? Bra.
    Jag gillar när folk gör så där.

  17. Jag ska prata i 70 minuter
    om hur jag och mina elever-

  18. -har jobbat med bedömning för lärande
    eller formativ bedömning-

  19. -med hjälp av digitala verktyg.

  20. Innan jag berättar vem jag är
    och varför jag står här i dag-

  21. -så ska berätta om en fråga
    som jag brukar få när jag föreläser.

  22. Den frågan är
    om eleverna lär sig mer.

  23. Då brukar jag svara så här:
    De lär sig fler.

  24. Då kan man fundera på grammatik
    och semantik i det svaret.

  25. Jag är ju språklärare, så jag vet
    att man egentligen inte säger så.

  26. Jag engelsk- och spansklärare

  27. Jag jobbar på Mikael Elias gymnasium
    här i Stockholm.

  28. Det är en en-till-en-skola.
    Jag jobbar mitt fjärde år där.

  29. Jag är relativt nyutexaminerad.
    Jag blev färdig lärare 2009.

  30. Då hamnade jag i ett klassrum med
    30 elever där alla hade varsin dator.

  31. Det pratade inte
    många om på lärarhögskolan-

  32. -att den situationen kunde dyka upp.

  33. Som tur var är jag intresserad av
    digitala verktyg och sociala medier-

  34. -så jag slängde mig in i det-

  35. -med lust, kan man säga.

  36. Jag tog mycket hjälp av eleverna
    och testa många olika saker.

  37. Fungerar det här? Nja...
    Fungerar det här? Ja, jättebra!

  38. När jag hade jobbat i två år,
    så ville jag läsa mer-

  39. -om hur man kan använda sig
    av webben i undervisningen.

  40. Jag letade litteratur
    och hittade mycket på engelska-

  41. -men lite på svenska.

  42. När jag läste tänkte jag
    att jag kan en hel del om det här-

  43. -genom att jobba med eleverna och
    vågat testa, och kraschlandat ibland.

  44. Jag vet ganska väl vad som funkar och
    inte, baserat på min egen erfarenhet.

  45. Det kom ett sommarlov, och då är man
    ju rastlös och vill göra saker.

  46. Då tänkte jag: "Jag skriver den där
    boken själv." Och det gjorde jag.

  47. Jag skickade en synopsis
    till Studentlitteratur.

  48. De svarade: "Bra idé. Skriv boken."

  49. Sen ägnade jag alla min vakna tid
    kommande år åt att skriva boken-

  50. -som jag själv hade velat läsa
    när jag stod framför de 30 eleverna-

  51. -och tänkte "Vad ska jag göra nu"?
    Så jag skrev den boken.

  52. Den heter "Webben i undervisningen".

  53. Jag baserar mycket av det
    som jag pratar om i dag på den boken.

  54. Om man vill läsa mer så finns den.

  55. Jag har sett att flera twittrar,
    för jag har följt twitterflödet.

  56. Om det är nån som har missat det så
    är dagens hashtag "bedömningskonf".

  57. Jag finns också på Twitter,
    på mitt namn Patricia Diaz.

  58. Det är därför jag står här i dag,
    för jag ska berätta-

  59. -hur jag har jobbat med mina elever
    kring bedömning för lärande.

  60. Jag kommer att förklara
    hur vi tänkte innan-

  61. -hur vi tänkte under tiden
    och efteråt.

  62. Både vad jag och mina elever tyckte
    och tänkte om de olika metoderna-

  63. -och arbetssätten
    som vi har ägnat oss åt.

  64. Tillbaka till frågan om de lär sig
    mer. Jag säger att de lär sig fler.

  65. "Fler vadå?", undrar folk. Jag brukar
    svara att de lär sig fler sätt-

  66. -att söka kunskap,
    kommunicera, skapa och lära.

  67. Det är ju bra. Det är ju precis
    det Skolverket säger-

  68. -är vårt ansvar. Vi som jobbar
    i skolan ska se till att eleverna...

  69. När de har gått hela grundskolan och
    fullföljt utbildningen och gymnasiet-

  70. -ska de kunna använda
    modern teknik som verktyg-

  71. -för kunskapssökande,
    kommunikation, skapande och lärande.

  72. Det står i Gy 2011 att de ska kunna
    använda datorer och IT-

  73. -på ett sätt som stärker förståelse,
    begreppsutveckling och kommunikation.

  74. Jag tycker att det är bra med de nya
    formuleringarna i läroplanen.

  75. Det är lätt att vila mot det
    om man funderar på-

  76. -varför man ens ska använda
    datorerna i klassrummet-

  77. -eller ens besvära oss
    att lägga ner tid på det.

  78. Jo, för att det ligger
    i vårt uppdrag att göra det.

  79. Så enkelt har det varit
    för mig att tänka kring det.

  80. Jag hoppas att det är det
    för er också.

  81. Förutom de fyra grundpelarna
    att det finns fler sätt-

  82. -så finns det också fler sätt
    att jobba formativt-

  83. -med hjälp av webben
    och digitala verktyg.

  84. Om man jobbar formativt så är det
    främst de här tre sakerna-

  85. -som blir enklare att jobba mot.

  86. Tydligare och mer visuella lärande-
    mål, för att tydliggöra för eleverna-

  87. -vad de ska lära sig, och synligt
    lärande, att de faktiskt ser-

  88. -vad de har lärt sig och vad de
    håller på att lära sig.

  89. Och för oss har det fungerat bra
    med återkopplingen.

  90. Det finns fler sätt att ge
    återkoppling med digitala verktyg.

  91. Jag ska visa några i dag.

  92. Hur ska man tänka, då?

  93. Pernilla Lundgren förklarade det
    så bra för mig en gång.

  94. Hon sa så här: Om man tänker sig
    att det formativa arbetssättet-

  95. -är som att ge nån en vägbeskrivning.

  96. Det har säkert många redan tänkt på,
    men det är en påminnelse.

  97. Om en kompis ringer till er
    och säger:

  98. "Hej! Jag hittar inte hem till dig.
    Kan du hjälpa mig att hitta?"

  99. Då säger man inte bara "Adressen är
    Bergtallsvägen 11.", och lägger på.

  100. Det hoppas jag att man inte gör.
    Man måste ju fråga "Var är du nu?"

  101. "Jaha, där.
    Då ska du ta de här vägarna."

  102. Det är det som är grundstommen
    i den formativa bedömningen.

  103. Man ska ta reda på
    var eleven befinner sig nu-

  104. -och hur jag ska hjälpa dem
    att komma vidare. Man kan inte säga:

  105. "Du ska lära dig det här, för det
    står i ämnesplanen."

  106. Man måste förklara hur.
    Vägbeskrivningen är väldigt bra-

  107. -när man ska förklara för elever
    vad man gör i klassrummet.

  108. Då brukar eleverna säga:
    "Jaha, är det så ni jobbar."

  109. Man pratar om fem olika strategier-

  110. -kopplat till
    ett formativt arbetssätt.

  111. Den första är
    att ha tydliga lärandemål.

  112. Den andra är att synliggöra lärandet.

  113. Den tredje är
    att man ger effektiv återkoppling.

  114. Den fjärde är att aktivera eleverna
    som resurser för varandra-

  115. -och den femte är att få eleverna
    att ta ansvar för sitt eget lärande.

  116. Vi kommer att fokusera på
    de tre översta.

  117. Tydliga lärandemål, synligt lärande
    och effektiv återkoppling.

  118. Ni kommer också att se
    att de går i varandra.

  119. Det är inte så enkelt att bara
    stapla upp det i fem punkter.

  120. En sak kan användas till
    att förstärka den första strategin-

  121. -och en annan kanske kan användas
    till den första och den tredje, etc.

  122. Vi ska fokusera på de tre översta
    den närmsta timmen.

  123. Vi börjar med tydliga lärandemål.
    Det är för att eleverna ska förstå-

  124. -när, hur, varför
    och vad som de ska lära sig.

  125. Då kan man jobba
    på olika sätt, så klart.

  126. Matriser är en ganska populär metod
    att använda sig av-

  127. -för att visualisera just lärandemål
    och kunskapskrav.

  128. De är lite fyrkantiga,
    bokstavligt talat.

  129. Jag har använt det sen jag började
    jobba, för på vår skola-

  130. -så har vi jobbat mycket
    med just matriser.

  131. Nästan så att det känns
    som väldigt många matriser.

  132. Men förra året så bestämde jag-

  133. -att testa att lägga
    alla matriser i ett dokument.

  134. Sen delar jag ett dokument med varje
    elev, där de under kursens gång-

  135. -får kontinuerlig återkoppling-

  136. -på hur det går för dem, så att de
    kan se progressionen hela tiden.

  137. Vi funderade på om vi skulle använda
    skolans egen plattform.

  138. Vilket verktyg skulle vi använda?
    Det slutade med att jag-

  139. -och mina engelskkollegor bestämde
    oss för att använda Google Drive.

  140. Så gjorde vi.

  141. I ett sånt dokument kan man ge både
    skriftlig och muntlig återkoppling.

  142. Det finns fiffiga appar som man kan
    lägga till i Google Drive-dokument-

  143. -varav en heter Voice comments,
    där man kan kommentera muntligt-

  144. -på det man skriver.
    Det tyckte vi var väldigt bra.

  145. Den stora fördelen var
    att allt var samlat på en plats-

  146. -eftersom eleverna jobbar dels med
    att skriva texter-

  147. -och de gör filmer och chattdokument.

  148. Det är många olika länkar
    till olika saker i omlopp.

  149. Det här dokumentet fick bli en plats
    där vi samlade allting.

  150. En sak som vi gjorde
    förra året var att...

  151. Jag kan visa.

  152. Förra året delade jag
    ett dokument med dem-

  153. -som ser ut så här.
    Det ser inte mycket ut för världen.

  154. Sista gången som man ser de gamla
    betygskriterierna från förra året.

  155. Jag satte upp ett sånt här dokument
    för varje elev.

  156. Via dela-knappen så delade jag.
    Just nu är det privat, bara för mig-

  157. -men jag bjöd in dem,
    så att de fick visa dokumentet.

  158. Jag redigerade och de fick visa.

  159. Det funkade bra. Men i år tänkte jag
    "Varför ska de bara visa?".

  160. De ska inte redigera för då blir
    hela matrisen grön på en gång.

  161. Då behöver man inte ha nån kurs.
    Då är vi redan klara.

  162. Men man kan välja att de ska få
    kommentera dokumentet.

  163. En av styrkorna med Google Drive är
    att folk kan vara med och kommentera.

  164. I år kommer vi att använda det så
    att jag redigerar och de kommenterar.

  165. På så vis använder vi oss av
    det viktiga självvärderingsmomentet-

  166. -i ett formativt arbetssätt.

  167. Det gjorde vi inte förra året,
    men man lär sig så länge man lever.

  168. Så här såg varje elevs dokument ut.

  169. Först hade vi hela kursmatrisen-

  170. -med vilka examinationer
    som de hade gjort-

  171. -och hur det hade gått på dem.
    Det här är en exempelmatris.

  172. Vi jobbade med Cambridgeengelska,
    så de fick reda på de resultaten-

  173. -som de hade fått på de proven.

  174. Sen lade vi in matriser
    till varje enskild uppgift-

  175. -och kommenterade dem
    så att eleverna kunde se-

  176. -att "på skriftligt har jag gjort
    det här", med kommentarer kring det.

  177. Sen var det fler matriser.
    Det här var en presentationsuppgift.

  178. Då länkade vi till videoklippet,
    för vi filmade dem-

  179. -och lade in kommentarer i filmen.
    Jag ska visa hur det såg ut.

  180. Där fanns också allting samlat
    på ett ställe.

  181. Sen gjorde de en annan skrivuppgift,
    och då fick de kommentarer via Jing-

  182. -som är ett skärminspelningsverktyg.

  183. Det här kommer jag absolut
    att fortsätta med i år.

  184. Om man bara tar brottstycken
    ur utvärderingarna-

  185. -som de gjorde när de utvärderade
    hela kursen, så kan man se...

  186. De kanske inte riktigt förstod
    den kontinuerliga återkopplingen.

  187. Att de hela tiden kunde titta
    hur de låg till.

  188. "Det här är jag bra på.
    Det här bör jag öva mer på."

  189. När jag tittade på utvärderingarna
    sa en övervägande del av dem:

  190. "Snabb återkoppling. Man har hela
    tiden koll på hur man ligger till."

  191. "Bästa sortens återkoppling
    om hur jag lägger till."

  192. "En av de starkaste sidorna."

  193. "Återkopplingen med Google docs
    och YouTube är exemplarisk."

  194. Det var så många bra kommentarer.
    De förstod faktiskt det här.

  195. Så all den tid...
    Ja, det tar tid.

  196. All den tid
    som jag lade på bedömningen-

  197. -hade i slutänden lett till
    dels högre måluppfyllelse-

  198. -för det rådde aldrig nåt tvivel om
    vad de behövde förbättra.

  199. När vi hade mittkurssamtalen så kom
    de till mig och vi hade ett samtal-

  200. -där de förklarade sin matris så att
    jag kunde stämma av att de hade koll.

  201. Det var en sån övervägande del
    som var helt på det klara med-

  202. -att "Ja, så här är det.
    Jag har förstått."

  203. Det tar tid.
    Jag tycker att det får ta tid-

  204. -för jag tycker att bedömning är
    en så viktig del av undervisningen.

  205. Det är ingenting som man lägger
    vid sidan om. Det är en enhet.

  206. Jag måste ta in det i undervisningen
    för att kunna anpassa undervisningen.

  207. Jag måste ta in bedömningen
    och låta det få ta utrymme-

  208. -eftersom de är så starkt förknippade
    och hör ihop.

  209. Det var tydligt när jag tittade
    på utvärderingarna-

  210. -så jag kommer att fortsätta.
    Jag har funderat kring matriser.

  211. Är det inte lite väl fyrkantigt?
    Förstår de verkligen progressionen?

  212. Men efter förra årets utvärderingar
    så tänkte jag: "De förstår nog det."

  213. Det syntes i deras lärande också.

  214. Det är ett sätt
    att visualisera lärandemål på.

  215. Det finns fler sätt att göra det.
    Vi kommer in på det.

  216. Det är i punktform, så nu kommer
    en tvåa med synligt lärande-

  217. -men ni kommer att se att de tydliga
    lärandemålen går in i varandra.

  218. Att synliggöra lärande
    gör man för att eleverna ska förstå-

  219. -när, hur, varför och vad
    som de har lärt sig-

  220. -och vad de håller på att lära sig.
    Att de kan se det.

  221. Dels vad de själva lär sig,
    men också vad kompisen lär sig-

  222. -eller vad de har lärt sig
    under lång eller kort tid.

  223. Då kan man till exempel
    använda sig av olika metoder-

  224. -för att synliggöra lärande.

  225. Man kan jobba med webbpublicering
    som ligger mig varmt om hjärtat-

  226. -av flera anledningar.

  227. Jobbar man med webbpublicering
    får man också tydliga elevexempel-

  228. -så det ska vi fokusera på först.
    Sen kommer vi in på exit tickets.

  229. Webbpublicering. När jag skulle
    förklara det för min mamma sa jag:

  230. "Man publicerar på webben."
    Hon tittade på mig och sa.

  231. "Ja, det förstår jag med, men kan du
    förklara hur, vad och varför."

  232. Ja, det kan jag ju.

  233. Man publicerar på webben med hjälp av
    nåt verktyg eller nån plattform.

  234. Man publicerar antingen text, bild,
    film, ljud eller vad det kan vara.

  235. Nånting som man lägger upp på nätet-

  236. -så att andra kan se det,
    eller så kan man ha det privat.

  237. Jag har märkt
    att om man publicerar nåt på nätet-

  238. -och försätter sig själv
    i skarpt läge-

  239. -så skärper man sig lite mer.

  240. Har eleven en mottagare i form av mig
    som lärare, så är eleven trygg i det.

  241. De tänker att det bara är Patricia
    som ska titta på texten.

  242. Hon vet ungefär vad jag kan, så jag
    behöver inte skärpa mig så mycket.

  243. Om man däremot lägger ut det
    och har en riktig mottagare-

  244. Det är klart att jag
    är på riktigt, också-

  245. -men om man får en mottagare
    som man kan göra skillnad för-

  246. -som faktiskt fyller en funktion-

  247. -då skärper man sig lite mer.
    Det har jag märkt, dels på mig själv-

  248. -för det var så det här började,
    men verkligen på eleverna.

  249. Jag kan berätta hur jag själv
    upptäckte att publicera nåt-

  250. -på nätet var annorlunda.

  251. Det var när jag gjorde
    min första flippfilm.

  252. Den gjorde jag...
    Är det nån som är spansklärare här?

  253. Ja, några.

  254. Det finns ett moment i spanskan,
    ett grammatiskt moment-

  255. -som handlar om skillnaden mellan
    preteritum och imperfekt. Spännande.

  256. Den genomgången hade jag hållit
    ganska många gånger för eleverna.

  257. Jag tänkte "Ska jag spela in den?",
    för jag hade blivit inspirerad-

  258. -av t.ex. Khan Academy,
    TED, TED-Ed och TareasPlus-

  259. -och allt som finns, där lärare
    lägger upp små videogenomgångar.

  260. Jag tänkte "Det kanske jag kan göra".
    Vi höll även på med ett projekt-

  261. -med eleverna där de skulle göra
    egna instruktionsfilmer.

  262. Jag ville göra en skärminspelning
    för att visa hur "enkelt" det är.

  263. Då gjorde jag det. Jag tog
    min gamla dammiga Powerpoint-

  264. -och gjorde en skärminspelning
    där jag förklarade det här momentet.

  265. Det är ju ett ganska smalt ämne.
    Det är preteritum...

  266. Det är spansk grammatik, bara
    ett litet moment i spansk grammatik.

  267. Jag lade det på YouTube och sa
    till mina elever att gå in på länken-

  268. -och titta på den här genomgången,
    så pratar vi om det-

  269. -och ser vad ni har för frågor
    när ni kommer nästa gång.

  270. Så då gjorde de det. De kom till
    klassrummet och verkade-

  271. -ha fått
    lite bättre grepp om det här.

  272. Jag sa: "Det verkar som om ni
    har förstått de här ändelserna."

  273. "Hur kommer det sig?
    Vi tittade på filmen."

  274. "Vi har ju gått igenom det
    i klassrummet. Vad är skillnaden?"

  275. Då sa de: "Vi har ju spanska
    kl. 11.00 på tisdagar"-

  276. -"precis innan lunch. Det är ingen
    bra tid. Man är inte fokuserad då.

  277. Nu slog det mig att klockan är elva.

  278. Jag hoppas att ni inte
    är som mina elever.

  279. Då sa de att de tittade på filmen.
    "Jag tittade på tunnelbanan."

  280. "Jag tittade på bussen. Jag tittade
    innan jag gick och lade mig."

  281. Två sa: "Jag tittade med mina
    föräldrar." Oj, det var lite jobbigt.

  282. De hade tittat på den,
    så det fyllde ju en funktion.

  283. Om jag tittar på klippet som har
    legat ute i 1,5 år nu-

  284. -så har det i dag 9 300 visningar.

  285. Det är ganska mycket i sammanhanget,
    så det fyller nån slags funktion.

  286. Då känns det mer värt
    att lägga ner jobb på det.

  287. Mina elever säger:
    "Det är vi som har tittat på det."

  288. Då säger jag: "Då borde ni
    ha kunnat det lite bättre."

  289. Mina insikter från att jag själv-

  290. -gjorde det här lilla experimentet
    med webbpublicering-

  291. -var dels att visa eleverna
    ett exempel på hur det såg ut-

  292. -men att det fyllde en funktion
    och det kändes meningsfullt.

  293. Den punkten försöker jag tänka på
    när jag jobbar med eleverna-

  294. -med webbpublicering. Att de ska
    publicera nåt på nätet-

  295. -inte bara för sakens skull.
    Det ska fylla en funktion-

  296. -och kännas meningsfullt,
    för jag märkte själv-

  297. -hur betydelsefullt det var för mig.

  298. Den sista punkten: "Jag skulle ha
    gjorde det lite bättre."

  299. "Jag skulle ha skärpt till mig,
    gjort en snyggare Powerpoint"-

  300. -"eller förklarat lite annorlunda."

  301. Jag tänker "Jag gör det nästa gång".
    Ofta tänker eleverna också det.

  302. "Nästa gång
    ska jag verkligen spika det här."

  303. När vi jobbar med webbpublicering
    får vi tydliga elevexempel-

  304. -som jag kan visa. De äldre eleverna
    har målgruppen de yngre eleverna-

  305. -så att de yngre eleverna kan se
    vad de ska lära sig sen.

  306. Då finns det nåt att sträva efter.

  307. Men också som i år
    när jag kunde visa-

  308. -engelska fem-eleverna vad engelska
    fem-eleverna gjorde förra året.

  309. Då blir det tydligt.
    "Jaha, så där kan man göra."

  310. Man har många exempel att visa.
    Det här bedömdes så här-

  311. -och det här bedömdes så,
    och förklara det.

  312. Vi brukar så långt det går
    försöka publicera uppgifter-

  313. -istället för att lämna in, eftersom
    vi har tillgång till tekniken.

  314. Vill man börja med webbpublicering
    är det bra att välja en plattform.

  315. Välj en plattform som passar er.

  316. Då frågar folk
    "Hur ska man veta det?"

  317. Det får man bestämma själv över.

  318. Jag har testat alla sex-

  319. -och kommit fram till
    att de har olika användningsområden.

  320. Det som jag har fastnat mest för
    är Google Sites-

  321. -som vi använder som en plattform
    där vi lägger upp filmer och texter-

  322. -som eleverna jobbar med.

  323. Om man inte gillar Googles affärsidé,
    så finns det alternativ.

  324. Då kan man använda Wikispaces
    eller Weebly.

  325. Vill man hellre använda ett standard-
    bloggverktyg kan man använda Blogger.

  326. Den ägs av Google, så gillar man inte
    Google kan man använda Wordpress-

  327. -eller Skolbloggen.se. Det finns
    många olika verktyg att använda.

  328. Jag ska visa hur det kan se ut
    om man använder Google Sites.

  329. Det här projektet gjorde jag
    med en tekniketta.

  330. Det här var det första
    bloggprojektet som vi gjorde.

  331. Jag tog med mig väldigt mycket
    från det här projektet.

  332. De skulle blogga
    om en roadtrip genom USA.

  333. De skulle göra det i grupper. När jag
    presenterade uppgiften för klassen-

  334. -som bestod av 25 killar
    och fem tjejer-

  335. -så tittade killarna på mig och sa:
    "Vadå blogga? Är du galen?"

  336. "Vi är inga modebloggerskor."
    De var ju teknikkillar.

  337. Fast nu ska vi blogga
    för att vi vill ha fler mottagare-

  338. -för att försöka steppa upp lite.

  339. Jag förklarade uppgiften
    som gick ut på-

  340. -att de skulle föreställa sig
    att de...

  341. Att de precis hade tagit studenten-

  342. -och ska åka på en roadtrip i USA.

  343. De får göra det på ett villkor.

  344. De har kommit överens med sina
    föräldrar att de får åka-

  345. -om de uppdaterar
    och bloggar under tiden.

  346. De sa: "Då kommer inte våra föräldrar
    att ha nåt att säga till om.

  347. Då sa jag: "Fast vänta ni, bara.
    Det kommer de."

  348. Så de köpte upplägget

  349. Men det fanns en liten twist.
    Jag tänkte på riktiga mottagare.

  350. Så jag sa: "Twisten är att era
    föräldrar kommer att läsa bloggarna"-

  351. -"för vi kommer att dela länkarna
    till era bloggar med föräldrarna."

  352. Då var det många som skruvade lite
    på sig. "Ska mamma och pappa se"-

  353. -"hur jag skriver
    på engelska? Okej."

  354. De köpte det här och startade upp
    sina egna bloggar-

  355. -och började blogga
    om den påhittade roadtrippen.

  356. Jag delade länken till den här sidan
    med föräldrarna-

  357. -där också länkarna
    till deras bloggar fanns-

  358. -så att de kunde följa dem.

  359. Det som jag minns starkast
    från det här-

  360. -var att det dels var
    en spännande samarbetsuppgift-

  361. -med vem som skulle skriva vad,
    och hur skulle det synas.

  362. Går det att skriva en text
    kollaborativt? Ja, det går.

  363. Men det som jag tar med mig var
    riktiga mottagare, för två veckor in-

  364. -så kom det in två killar
    som hade varit superanti från början.

  365. Jag kommer ihåg det mycket väl,
    för de kommer in-

  366. -nästan inspringandes.
    "Patricia, vet du vad som har hänt?"

  367. "Nej. Å, nej! Nu är det nåt
    tekniskt strul som jag inte kan."

  368. "Nej, vad har hänt?", sa jag.
    "Vi har fått en följare."

  369. Vilken katastrof.

  370. "Kul! Hur vet ni det?"
    "Det ser man i statistiken."

  371. Då är den intressant. "Hur vet ni
    att det inte är mamma eller pappa?"

  372. "Nej, personen befinner sig i USA."
    "Ja, det kan man se på kartan."

  373. "Det är väl kul, eller?
    Vad är problemet?"

  374. "Han tror att det är på riktigt."

  375. Ja. Okej.

  376. Jag tänkte för mig själv:
    "Gud, vad kul! Så roligt för dem."

  377. De var lite skärrade över det
    och sa: "Vad ska vi göra?"

  378. "Jag vet inte. Vad vill ni göra?"

  379. De funderade om det var etiskt
    korrekt att "lura" honom.

  380. Men de fortsatte att lura
    den här killen-

  381. -och bloggade med liv och lust
    i de tre veckorna som återstod.

  382. I slutändan så förklarade de
    i det sista inlägget för killen.

  383. De skrev nåt i stil med: "Vi ber
    om ursäkt, det är ett skolprojekt."

  384. Han skrev tillbaka: "Vilken suverän
    skola." Så det var en bra uppgift.

  385. Men det som jag tar med mig
    från den där uppgiften-

  386. -är två saker. När man pratar
    om riktiga mottagare-

  387. -och betydelsen av att man inte
    bara har en mottagare-

  388. -det gör att man gör arbetet
    på ett annat sätt.

  389. Men det behöver inte vara så
    att man har hundratals mottagare-

  390. -för det kan vara svårt att nå ut
    till så många med skolarbete.

  391. Det kan räcka med att det är rätt
    person som följer-

  392. -som inte är läraren. För de här
    killarna var det killen i USA.

  393. Jag har sett elever där det har
    betydelse att flickvännen läser-

  394. -eller föräldrar,
    brorsan eller syrran.

  395. Just att nå ut... Det är ju häftigt
    att få hundratals mottagare-

  396. -men det kan räcka med en.
    Det är en sak som jag tar med mig.

  397. Sen hade jag förmånen
    att ha de här eleverna-

  398. -både i ettan, tvåan och trean.
    När jag hade dem i trean-

  399. -förra året i engelska-

  400. -och kom in i klassrummet en dag, då
    satt de och fnissade vid datorerna.

  401. "Vad skrattar ni åt?" De sa:
    "Bloggarna som vi gjorde i ettan."

  402. "Har du sett hur vi skrev?"

  403. "Ja, ni gick i ettan,
    ni skrev så då."

  404. Då sa flera: "Vi skriver
    mycket bättre idag, eller hur?"

  405. "Ja, det gör ni." När jag gick ut
    ur klassrummet tänkte jag:

  406. "Så häftigt att de har fått syn
    på dem." Nu har det gått ett tag-

  407. -men de har kunnat följa och jämföra.
    Så där skrev vi då.

  408. I dag skriver jag mycket bättre.
    Det har hänt nåt sen dess.

  409. Det tar jag också med mig.
    Självklart hade de kunnat spara-

  410. -ett dokument på datorn
    och tittat på-

  411. -men det var lite annorlunda
    när det låg så öppen.

  412. De flesta av bloggarna ligger kvar
    än i dag, som de tittar lite på.

  413. Vi använder dem som elevexempel
    till andra elever.

  414. Ett annat av de första projekten
    som vi gjorde-

  415. -som jag också tar med mig
    många tankar ifrån...

  416. Vi tänkte innan att de skulle
    få göra nyhetssändningar.

  417. Det var ramen som jag gav dem.
    "Gör nyhetssändningar-

  418. -och prata X antal minuter var."

  419. Här hade man kunnat styra och ställa
    och säga att de måste synas i bild-

  420. -men jag gav dem inte så tajta ramar
    i den här uppgiften.

  421. Jag sa: "Jag vill att ni ska visa
    er nivå på engelskan."

  422. "Och jag vill att ni ska spela in er
    själva för att höra hur ni låter."

  423. "För att ni ska få se det."

  424. I det första projektet som vi gjorde-

  425. -fick jag in hur många olika
    nyhetssändningar som helst.

  426. Den som är mest minnesvärd
    är de här killarna-

  427. -som gjorde
    en rätt avancerad historia.

  428. Jag har klippt ihop hop den,
    för den är 15 minuter lång.

  429. Det såg ut så här.

  430. Dagens nyheter är: Kidnappningar
    ökar drastiskt i Sverige.

  431. Vi ska ge er nyheter om VM i schack,
    och det blir väder...

  432. Här har vi väderpresentationen.

  433. Den här nya rapporten visar
    att det för första gången i januari-

  434. -blir bra väder för att sola.

  435. Mitt råd till er är att gå utomhus
    med släkt och vänner, och...

  436. Det här är en avancerad intrig
    i just det här klippet-

  437. -för Johan spelar journalisten
    och Johan spelar polisen.

  438. -Hur känns det att rädda liv?
    -Jag har sett mycket.

  439. Ja, det kan jag tänka mig.

  440. Du har en snygg kropp.
    Tränar du mycket?

  441. Tack.
    Det är en del av jobbet, raring.

  442. Okej. Hur som helst...

  443. Ursäkta.

  444. Vi får rapporter om att nån har Dick.
    Vi lämnar över till Carl.

  445. Tack. Vi har fått information om
    att Dick har hittats.

  446. Vi ska prata med Curt.
    Vi vet inte om han lever...

  447. Jag hoppas att han är oskadd.
    - Carl, är du där?

  448. Tack. Vi är tillbaka igen.

  449. Jag hittade honom i morse.
    Han låg under sängen hela tiden.

  450. -Det är en teddybjörn.
    -Ja.

  451. Tillbaka till studion.

  452. Okej. Tack, Carl. Jag är glad
    att det slutade lyckligt.

  453. Det var allt om dagens nyheter
    med WTF. Tack så mycket.

  454. -Vi är ur sändning.
    -Är vi klara? Bra.

  455. I slutet, när de skickar in såna här
    filmer tar de med "bloopers"-

  456. -när saker går fel.

  457. Jag fastnade för de här omtagningarna
    som Johan hade lite strul med.

  458. En morgon när Curt vaknade, insåg
    han snabbt att nåt inte stod rätt till.

  459. Hans närmaste vän...

  460. Han rapporterade...

  461. När jag frågade Johan
    vad de skrattade åt, så sa han:

  462. "Vi tog om den där meningen
    säkert 20 gånger."

  463. "Har du försökt säga":
    'One morning when Curt woke up'-

  464. -'he quickly realised
    that something was wrong.'"

  465. Jag kan knappt säga det själv.
    Det är en riktig tungvrickare.

  466. Då tänkte jag "Så bra att han,
    som är ganska duktig på engelska"-

  467. -"fick en utmaning i det här
    och fick se hur han uttalade saker."

  468. Han blev eld och lågor när han hörde
    att vi skulle göra film-

  469. -medan andra elever kände...
    Men det var bra för honom också.

  470. De eleverna som sa: "Jag behöver
    verkligen träna på mitt uttal."

  471. De lärde sig kanske lite mer,
    men han fick också jobba lite.

  472. Det tyckte jag var väldigt värdefullt
    i det här projektet.

  473. Det var det som vi
    tog med oss därifrån.

  474. När man tittade på utvärderingarna
    så sa de att det var häftigt att se-

  475. -hur kompisarna hade löst uppgiften
    och att det gav utrymme-

  476. -för att få använda kreativiteten.

  477. Några andra som också var
    väldigt kreativa...

  478. Det här var ett av de senare
    projekten, förra året.

  479. ...var på spanskan,
    där de skulle förklara-

  480. -ett svenskt kulturellt fenomen.

  481. Då valde de här killarna, såklart...

  482. Nu ska vi se om vi får ordning på...

  483. Avsluta där...

  484. De här killarna berättade om det
    som de tyckte var det mest svenska-

  485. -nämligen fika.

  486. Jesper jobbar på kontoret,
    men han är mycket trött.

  487. Han sms:ar sin vän Axel
    och frågar om han vill ta en fika.

  488. Jesper väntar vid fiket.

  489. För svenskar är det mycket viktigt
    att komma i tid till en fika-

  490. -eftersom de är stressade
    och tycker inte om att vänta.

  491. Det är därför Axel
    springer för livet.

  492. De här killarna fångade
    det här rätt bra.

  493. Jag ska även tillägga att de här
    killarna var kanske inte...

  494. Det var på spanska steg fyra.

  495. De läste den kursen för att det
    ingick i deras program-

  496. -så de hade inte så stort val.

  497. De tyckte väl inte att spanska
    var det roligaste ämnet.

  498. Att de fick göra nånting
    där de fick utlopp-

  499. -för kreativiteten,
    tyckte de var roligare.

  500. När klasskompisarna
    hade tittat på det här-

  501. -så sa de att det var
    ett sånt tidsdokument.

  502. Det syntes verkligen
    att filmen gjordes 2013.

  503. Det är på grund av det här.

  504. En vanlig sak när man fikar
    är att ta kort på det man äter-

  505. -för sina vänner på Instagram.

  506. Man tar en bild på det man äter
    och lägger ut på Instagram.

  507. Det var väldigt 2013, tyckte de.

  508. De här killarna sa:
    "Spanskan är ganska rolig ändå."

  509. Då tänkte jag: "Vad roligt det är
    att vara lärare, ofta."

  510. Särskilt när man får in
    såna här videoklipp.

  511. Det här var två andra killar-

  512. -som också hade
    ungefär samma situation.

  513. De tyckte inte att spanska var kul,
    men de tyckte att fotboll var kul.

  514. De hade aldrig gjort en film,
    så de tyckte att det var läskigt.

  515. Jag tipsade dem om att använda
    YouTubes videoredigerare.

  516. Det gick alldeles utmärkt. De filmade
    småklipp med sina mobiler-

  517. -och sen använde de YouTubes
    videoredigerare för att klippa ihop.

  518. Man kan använda Moviemaker också,
    som också är gratis.

  519. Det är inte så svårt
    att förstå sig på.

  520. Jag tror att det tog dem tio minuter
    att förstå hur man gör.

  521. Det behöver inte alltid vara
    så avancerat.

  522. Jag tänker på filmen som ni såg-

  523. -där de hade greenscreen och
    bakgrunder. Den var ganska avancerad.

  524. Det behöver inte vara avancerat.
    Det visar de här killarna.

  525. Sverige har det perfekta...

  526. Här ser ni Jesper som var skådis
    förut. Nu är det hans egen uppgift.

  527. Han ska förklara
    den svenska fotbollstaktiken.

  528. Zlatan är svensk forward.

  529. Zlatan.

  530. Zlatan.

  531. -Zlatan?
    -Zlatan.

  532. Zlatan.

  533. Sen kommer Shawn som ska förklara
    den spanska taktiken.

  534. Casillas har bollen. Han passar.

  535. Han passar vidare. Han passar
    till Xavi, och han skjuter inte.

  536. Han skjuter inte,
    han bara passar hela tiden.

  537. Det behöver inte vara avancerat.
    Det är ett bra exempel att visa-

  538. -för de elever som ska göra det här
    i år. De får se olika exempel.

  539. Det behöver inte vara avancerat-

  540. -men det har synliggjort
    vad vi har lärt oss.

  541. De här killarna lärde sig extremt
    mycket fotbollsord i den här filmen.

  542. Det var minnesvärt. Men om vi
    pratar vidare om synligt lärande-

  543. -så kan man också använda sig
    av exit tickets.

  544. Ni kanske har haft ett liknande
    scenario i klassrummet-

  545. -eller haft nåt möte
    när ni har satt upp post-it-lappar.

  546. Det är en metod som man kan använda
    när man jobbar med exit tickets.

  547. Exit ticket är att skriva ner nåt
    innan man går, och lämnar ifrån sig.

  548. "I dag har jag lärt mig det här",
    eller "Det här var knepigt".

  549. Så att man som lärare kan fånga upp
    och ta in vad det är som...

  550. Ofta kan man ha en bild av
    vad en lektion har handlat om.

  551. Samlar man in exit tickets
    från eleverna med olika verktyg-

  552. -så kan man få en annan bild av
    vad lektionen faktiskt handlade om.

  553. Har man 30 elever, så kan det finnas
    30 uppfattningar om-

  554. -vad lektionen handlade om.

  555. Då kan man använda sig
    av ett verktyg som heter Padlet-

  556. -som fungerar
    som en digital anslagstavla-

  557. -som man delar en länk till.
    Man går in på Padlet.com-

  558. -och skapar en ny vägg, eller
    "create a new wall", som det står.

  559. Där kan man dela länken
    med dem som ska få länken.

  560. Till exempel elever.

  561. Antingen kan man välja om man vill ha
    det i ett flöde, så här.

  562. Eleverna kan välja om de vill
    skriva namn eller inte.

  563. Det som är bra
    med en sån här Padlet är-

  564. -att det är väldigt smidigt,
    Det finns olika varianter av verktyg.

  565. Det finns ett annat som heter
    TodaysMeet som ni kanske har använt.

  566. I det kan man inte redigera bort-

  567. -om det skulle dyka upp nåt
    som inte hör hemma här.

  568. Men jag som har skapat
    den här väggen-

  569. -kan ta bort
    om det dyker upp en exit ticket-

  570. -där det kanske står nåt dumt,
    om det skulle hända.

  571. Det har än så länge inte hänt
    att nån har dummat sig.

  572. Det beror på lite på vad man har
    att göra med för grupp.

  573. Det tycker jag är den stora fördelen
    med det här-

  574. -och att det är så smidigt.
    Man delar en länk till eleverna.

  575. De går in och dubbelklickar nånstans.
    De väljer om de vill skriva namn.

  576. Det kan man säga i instruktionerna.
    Sen kan jag som lärare ta med mig-

  577. -alla deras tankar. Det är snabbt och
    effektivt, så jag kan ta med mig det-

  578. -till nästa lektion. Jag trodde
    att lektionen bara handlade om-

  579. -en genomgång av en grammatisk sak
    och Martin Luther King-

  580. -men den handlade om mycket mer.
    För en elev handlade den om-

  581. -vikten att äta frukost,
    för hon var ofokuserad.

  582. Det skrev hon i sin exit ticket.

  583. Det finns mycket som man kan ta in
    från en lektion.

  584. Det är ett sätt att få den digitala
    återkopplingen från dem till mig-

  585. -så att jag sen
    kan anpassa nästa lektion.

  586. Et annat sätt som vi brukar
    använda för exit tickets-

  587. -är att vi
    använder oss av Google formulär.

  588. För att komma åt Google formulär
    och Google Sites-

  589. -så behöver man ett Google-konto.
    Man får läsa deras användarvillkor-

  590. -och bestämma sig för
    om man tycker att det är okej.

  591. Har man Google apps på skolan kanske
    man inte behöver läsa så noga.

  592. Google formulär är ett snabbt
    och smidigt sätt att göra enkäter-

  593. -och utvärderingar. Det är väldigt
    enkelt att förstå hur man gör.

  594. Första gången kanske det tar
    tio minuter, en kvart.

  595. Har man gjort det en gång
    kanske det tar fem minuter.

  596. Man kan till och med göra en medan
    eleverna sitter och jobbar.

  597. Sen säger man åt eleverna:
    "Här har ni exit tickets för i dag."

  598. "In och fyll i."

  599. Det som är så bra är att jag inte
    behöver samla ihop olika papper-

  600. -att läsa igenom, utan allting
    blir väldigt smidigt.

  601. Så här kan det se ut på... Nehej.

  602. Så kunde det inte se ut.

  603. Då gör vi så här.
    Nu ska jag visa hur det kan se ut.

  604. Det är bra att ha fungerande länkar.

  605. Lite pausmusik.
    Här, till exempel.

  606. Så här får jag upp
    elevernas kommentarer, till exempel.

  607. Det här är från en utvärdering
    i spanska steg fem.

  608. Allt som eleven skriver
    dyker då upp-

  609. -så fort de klickar på " skicka in",
    så får jag in informationen.

  610. Jag kan säga åt eleverna att de har
    tio minuter på sig att fylla i-

  611. -och sen kan jag titta igenom den
    under tiden som de fyller i.

  612. Har man fem minuter över, eller
    kanske ägnar en hel lektion åt det-

  613. -så kan man ge direkt återkoppling
    och visa det på storbild.

  614. Man kan kolla igenom den först
    så att det inte står nåt olämpligt.

  615. Då kan man faktiskt ge direkt
    återkoppling. "Så här tyckte ni."

  616. "Det här vill ni jobba vidare med.
    Det här var knepigt. Det här kan ni."

  617. Från och med nu så kommer jag
    att anpassa undervisningen-

  618. -utefter vad ni tyckte.

  619. Det är ju ett sätt att medvetandegöra
    dem på hur man jobbar.

  620. De får vara med och bestämma.

  621. De kanske inte alltid tycker det.
    Det här är ett bra sätt att visa det.

  622. De får vara med och bestämma.
    De har stort inflytande-

  623. -på undervisningen
    fast de kanske inte tror det.

  624. För att skapa ett nytt formulär
    går man in på "skapa" och "formulär".

  625. Ett annat sätt att göra avstämningar
    och utvärderingar är Mentimeter.

  626. Den når man på mentimeter.com.

  627. Då kan man använda antingen datorn,
    surfplattan eller mobilen-

  628. -som en mentometerknapp. Såna där
    som de har på Postkodsmiljonären.

  629. Mentometerknappar är rätt dyra,
    men det finns alternativ som tur är.

  630. Mentimeter är ett sätt
    som man kan använda.

  631. Den här frågan ställde jag
    till min klass-

  632. -efter att vi hade haft
    ett knepigt moment-

  633. -om "compound subjects" på engelskan.
    Vilka undantag som gällde.

  634. De hade fått titta på en film om det.
    Sen fick de den här frågan.

  635. De fick svara på den med hjälp av
    mobilerna eller datorerna.

  636. Som ni ser så behövde vi prata
    om det, eftersom det rådde-

  637. -delade meningar kring om det skulle
    vara "know" eller "knows".

  638. Det här var den första omröstningen
    som de gjorde.

  639. Jag tyckte att det var glasklart
    i filmen, men det var det ju inte.

  640. De pratade med en kompis och i sina
    studiegrupper.

  641. Sen gjorde vi en till omröstning,
    och i den andra omröstningen-

  642. -så svarade fler "knows"-

  643. -som är det rätta svaret, eftersom
    "neither", "nor" är undantaget.

  644. Ni fick ni en engelsk
    grammatiklektion också.

  645. Just Mentimeter är...
    Min förra mentorsklass...

  646. Det är mycket "ment" nu.
    Min förra mentorsklass ville...

  647. När jag kom in i klassrummet sa de:
    "Kan vi inte rösta?"

  648. "Vad ska vi rösta om, då? Kan vi inte
    rösta om huruvida vi ska rösta?"

  649. Det blev många metaomröstningar
    i det klassrummet.

  650. Fast de kände sig
    verkligen delaktiga.

  651. Det här är också bra
    för att stämma av.

  652. Man kanske tror att det är glasklart.
    Man frågar klassen:

  653. "Hänger ni med?" "Ja", säger alla.
    "Hänger ni verkligen med?"

  654. Om man verkligen vill stämma av,
    så kan man göra en sån här.

  655. Jag har testat att fråga
    om de hänger med.

  656. Blyga små ettor säger:
    "Ja, vi hänger med."

  657. Ingen vill säga "Jag hänger
    faktiskt inte med. Kan du om det?"

  658. När man har gjort en sån här...
    Inte just den frågan, utan en annan:

  659. "Känner du att du hänger med?"
    Då får man väldigt olika svar-

  660. -än bara några som säger:
    "Ja, gå vidare nu."

  661. Det är ofta de som hänger med
    som säger så, medan resten tänker:

  662. "Jag hängde inte med."

  663. Svaren som man får via Mentimeter
    är ju anonyma.

  664. Om man vill ha mer specifika svar
    så kan man använda Socrative.

  665. Det är ett digitalt responssystem
    som funkar på alla enheter-

  666. -d.v.s. på dator,
    surfplatta och mobil.

  667. Här har man fler alternativ.
    Här kan eleverna fylla i sitt namn-

  668. -om det är intressant för frågan.
    Jag som lärare-

  669. -ställer en fråga muntligt.

  670. Sen svarar eleverna.

  671. Man kan välja flervalsfrågor,
    om det är sant eller falskt-

  672. -ge ett kort svar
    eller använda det som exit tickets.

  673. Då kan man också få elevernas namn,
    om det är intressant.

  674. Sen får man en sammanställning
    som skickas via mejl.

  675. Det är väldigt smidigt och enkelt
    att använda, och gratis.

  676. Sånt tycker jag är bra.

  677. Vi går vidare till den tredje
    punkten, som vi hinner med.

  678. Det är det här
    med effektiv återkoppling.

  679. Man kan kanske undra om det
    har med digitala verktyg att göra.

  680. Det handlar mycket om vad man säger
    och hur man säger det-

  681. -men vi har märkt
    att det spelar lite roll-

  682. -hur eleverna får det presenterat.
    Det kanske inte passar alla elever-

  683. -att få en skriftlig kommentar.
    Faktiskt.

  684. En del som jag gjorde förra året
    var att jag gav muntlig feedback-

  685. -via skärminspelningsverktyget Jing.

  686. Om man söker på Jing på Google,
    så hittar man det.

  687. Eleverna hade skrivit
    helt vanliga litterära analyser-

  688. -om "Räddaren i nöden"
    som de hade läst.

  689. 60 elever hade läst samma bok och
    skrivit litterära analyser om den.

  690. Jag kommer aldrig
    att göra om den uppgiften.

  691. Det är en bra bok,
    men det blev lite tjatigt-

  692. -när jag skulle sitta
    med den 40:e skärminspelningen.

  693. Men det såg ut så här.

  694. Eleven får den här länken
    delad med sig-

  695. -i sitt Google-dokument som jag
    visade i början, i den matrisen.

  696. När de klickar på länken,
    så dyker det här upp.

  697. Då kan de klicka igång det.
    Det låter så här.

  698. Istället för "happenings"
    skulle jag använda "events".

  699. Här har du ett semikolon
    istället för ett komma.

  700. Ordet "really" är lite för informellt-

  701. -så jag skulle ersätta det
    med "truly", kanske.

  702. Petig engelsklärare.

  703. När jag gjorde de första
    så tänkte jag:

  704. "Nu ska jag prata perfekt engelska.
    Jag får inte säga nåt fel."

  705. "Jag ska inte säga det jag
    brukar säga när jag pratar engelska"-

  706. -d.v.s. 'Umm'.
    Det får jag absolut inte säga."

  707. När jag hade gjort ca tio stycken
    märkte jag "Vilken lång tid det tar".

  708. "Jag får sänka ambitionsnivån lite."

  709. När jag gjorde den här till June,
    hade jag sänkt ambitionsnivån lite.

  710. Jag tänkte mig att jag sitter bredvid
    henne och förklarar hennes text.

  711. Det kändes som rätt nivå.

  712. När jag frågade eleverna vad de
    tyckte om det sättet att få feedback-

  713. -om det var bättre eller sämre
    än skriftliga kommentarer-

  714. -var det många som sa:
    "Det kändes så personligt"-

  715. -"som att du satt bredvid och pratade
    med mig. Du lät så snäll."

  716. Då tänkte jag: "Gör jag inte det
    annars?" Så det var ju bra.

  717. Det fungerade väldigt bra.
    Särskilt för de elever-

  718. -som hade lite svårt att ta till sig
    de skriftliga kommentarerna.

  719. Ni vet, de som brukar vara i kanten
    på ett worddokument.

  720. De kanske inte alltid är
    så roliga att ta till sig.

  721. Eller i ett Google-dokument,
    eller hur man väljer att göra.

  722. Det här var en sån sak där jag
    tänkte: "Det här tar lite tid."

  723. När jag hade 60 elever som hade läst

  724. -samma bok
    och skrivit liknande analyser-

  725. -så var det inte heller den roligaste
    bedömningen som jag har gjort.

  726. Men jag tycker att det fungerade.

  727. Men i år tänker jag ändra
    lite på det här-

  728. -till en kamratresponsuppgift,
    där eleverna ger varann feedback-

  729. -och dela det med mig och personen
    som ska få feedbacken.

  730. Eller att jag gör det i början,
    som ett första utkast.

  731. Eller som en av mina kollegor gjorde
    på engelskan.

  732. Han sa åt eleverna:
    "Välj ut en paragraf"-

  733. -"som ni vill att jag ska
    kommentera." En enda paragraf.

  734. Tänk så spännande!
    Det kanske är superbra att göra så.

  735. Det finns många olika sätt, såklart,
    att göra det här på.

  736. Det här var förra årets
    mest uppskattade inslag-

  737. -i fråga om feedback och bedömning.
    Det här tipset fick jag-

  738. -via Pedagog Stockholm-

  739. -som hade pratat
    med Katarina Lycken på Östra Real.

  740. Hon hade filmat sina elever
    med hjälp av iPad-

  741. -när de gav sina presentationer.

  742. Då tänkte jag: "Det måste jag testa."

  743. Vi gjorde som så att eleverna...

  744. Den här får jag visa för Isabelle
    har hon sagt.

  745. Eleverna gav sina presentationer
    i klassrummet. Vi hade en iPad.

  746. Man kan filma med datorn
    eller mobilen också.

  747. Vi ställde upp iPaden och filmade.
    Jag skickade presentationen-

  748. -till mitt eget YouTube-konto. Jag
    gick in där och lade in kommentarer-

  749. -i klippet via annoteringsverktyget.

  750. Jag var noga med
    att det inte skulle ligga publikt.

  751. Om ni söker på det här, så hittar ni
    det inte, för det ligger privat.

  752. När jag delade det med Isabelle
    kunde hon och jag se det-

  753. -för det vara bara vi
    som hade länken till det.

  754. Ingen elev ville att det skulle ligga
    publikt, men det kanske kommer.

  755. När man ger feedback direkt efteråt
    och säger: "Kommer du ihåg det där?"

  756. "Nej, jag kommer inte ihåg nånting,
    det är helt blankt."

  757. Då är det svårt att ge återkoppling.

  758. På det här viset så fick de
    kommentaren när det hände-

  759. -och kunde titta på det igen,
    vilket var nyttigt för dem, sa de.

  760. Men också att blackoutkänslan-

  761. -inte fanns där, utan de fick
    kommentaren när det hände.

  762. Då sa de: "Jaha, menade du det."
    Eller "Vad menar du"-

  763. -"med att jag säger 'shoes'
    istället för 'choose'".

  764. "Jag har inte hört det.
    När gör jag det?"

  765. Då kunde man precisera saker
    i presentationen-

  766. "Det här var jättebra", eller
    "det här kunde du ha utvecklat".

  767. Det var mycket uppskattat
    i utvärderingarna.

  768. Nu börjar det bli dags för lunch,
    så jag tänkte avsluta-

  769. -men några ord på vägen
    om man vill börja-

  770. -jobba lite mer med digitala verktyg.

  771. Det första, som jag själv gjorde,
    är att man ska börja i liten skala-

  772. -och våga prova. Det värsta
    som kan hända är att det blir fel.

  773. Det brukar mina elever säga till mig.

  774. Förklara ekvationen i början,
    det med synligt lärande.

  775. Ofta när man har riktiga mottagare,
    så skärper man sig och lär sig mer.

  776. Hänvisa till styrdokumenten, för det
    kan man verkligen falla tillbaka på.

  777. Att skapa meningsfulla uppgifter
    försöker man alltid göra-

  778. -men det är kanske främst viktigt
    om man ska använda sig av nåt nytt.

  779. Kom ihåg vägbeskrivningen
    och hur viktig den är.

  780. Den sista punkten
    är att det ska vara roligt-

  781. -men inte bara att det ska vara
    roligt, för det är också viktigt-

  782. -att eleverna kan jobba digitalt.

  783. Det få av våra elever i dag
    som inte kommer att jobba-

  784. -med nåt digitalt
    när de kommer ut i arbetslivet.

  785. Jag tänkte att vi skulle ta några
    frågor. Vi har ju tre minuter på oss.

  786. Men om man vill gå och äta lunch nu-

  787. -så kan man nå mig. Man kan mejla mig
    eller twittra med mig.

  788. Men vi kör lite frågor,
    om det finns några.

  789. Vi ger Patricia en applåd först.

  790. Textning: Linda Ahnmark
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Digitala verktyg för att se elevens lärande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sociala medier och andra digitala verktyg ger oss lärare nya möjligheter att bedöma våra elever. Det säger Patricia Díaz, lärare i engelska och spanska på Mikael Elias gymnasium i Stockholm. Hon ger en rad mycket konkreta exempel och förslag på hur lärare kan arbeta med återkoppling för att göra både bedömningen och eleverna mer synliga. Moderator: Petra Svensson. Från arrangemanget Bedömning av och för lärande. Inspelat 11 september 2013. Arrangör: Skolporten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Betyg och bedömning
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Kunskapsprov, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Utvärdering, Utvärderingsmetodik, Återkoppling (psykologi)
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Att bedöma lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Att bedöma lärande

Bedömning av kunskap

Astrid Pettersson, professor i pedagogik, talar om hur pedagogiken utvecklats från 1500-talets förhör via 1700-talets husförhör till 1960-talets feedback. Viktigast idag är: Vad ska bedömas? Och varför? Från arrangemanget Bedömning av och för lärande. Inspelat 11 september 2013. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Att bedöma lärande

Digitala verktyg för att se elevens lärande

Patricia Díaz, lärare i engelska och spanska, säger att sociala medier och andra digitala verktyg ger lärare nya möjligheter att bedöma eleverna och ger förslag på hur lärare kan arbeta med återkoppling för att göra både bedömningen och eleverna mer synliga. Från arrangemanget Bedömning av och för lärande. Inspelat 11 september 2013. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Att bedöma lärande

Feedback, feedup, feedforward

Olle Carlgren, högstadielärare i svenska, utgår från läroplanen Lgr 11 och ger en rad olika exempel från klassrummet för framgångsrik återkoppling till eleverna. Eleverna måste förstå vad de kan och vad som krävs av dem för att inse hur de ska kunna utvecklas. Från arrangemanget Bedömning av och för lärande. Inspelat 11 september 2013. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Att bedöma lärande

The Big Five - de fem förmågorna, del 1

Del 1 av 2. Göran Svanelid är bl.a. skolforskare och expert på kursplaner. Han menar att läroplan Lgr 11 också handlar om fem generella förmågor. Hur kan man som lärare arbeta för att få in dessa i undervisningen och skapa bra, lärande lektioner tillsammans med eleverna? Från arrangemanget Bedömning av och för lärande. Inspelat 11 september 2013. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Att bedöma lärande

The Big Five - de fem förmågorna, del 2

Del 2 av 2. Göran Svanelid är bl.a. skolforskare och expert på kursplaner. Han menar att läroplan Lgr 11 också handlar om fem generella förmågor. Hur kan man som lärare arbeta för att få in dessa i undervisningen och skapa bra, lärande lektioner tillsammans med eleverna? Från arrangemanget Bedömning av och för lärande. Inspelat 11 september 2013. Arrangör: Skolporten.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottslärarens drömmar och dilemman

Lika villkor

Inkluderas alla elever i undervisningen i idrott och hälsa och deltar alla på lika villkor? Lärare berättar om olika sätt att utmana gamla föreställningar om hur undervisningen i idrott och hälsa ska se ut och hur de arbetar för att alla elever ska ha samma möjligheter att delta.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
RadioSkolministeriet

Skolkjägaren

Svenska skolelever skolkar från fler lektioner än genomsnittet i OECD. Hur kan man jobba för att vända skolktrenden och vad ligger bakom skolk? På Bredängsskolan i Stockholm jobbar Claude Brochard från socialtjänsten heltid med att hålla koll på elever som inte går på lektionerna.