Titta

UR Samtiden - Fattig och ställd utanför

UR Samtiden - Fattig och ställd utanför

Om UR Samtiden - Fattig och ställd utanför

I skuggan av utförsäkring finns personliga tragedier. Fattiga barn som ställts utanför när föräldrarna hamnat utanför välfärdssystemets skyddsnät. Om fattigdomens konsekvenser, med fokus på barns perspektiv. Inspelat 13 september 2013. Originaltitel: Fattigdomskonferens, ur barnens perspektiv. Arrangör: Föreningen socialpolitisk debatt och Socialaktion.

Till första programmet

UR Samtiden - Fattig och ställd utanför : Arbetslös i välfärdenDela
  1. Jag heter Katarina Thorén
    och är lektor på Socialhögskolan.

  2. I föreläsningen
    vill jag lyfta blicken lite.

  3. Vi hade spännande studier på
    förmiddagen som har gått på djupet-

  4. -och verkligen
    från barnets perspektiv.

  5. Jag ska prata om förändringar
    i välfärdsstaten på policy-nivå.

  6. Men jag tror att ni ser kopplingarna-

  7. -även om det är förändringar
    som sker lite högre upp.

  8. Hur påverkas barnen på olika sätt?

  9. Jag är inte barndomsforskare,
    utan forskar om-

  10. -arbetslöshet och socialtjänstens
    arbete med försörjningsstödstagare.

  11. Jag ska titta på det-

  12. -och förändringar i välfärdsstaten
    som har skett de senaste decennierna.

  13. Jag inleder med lite siffror-

  14. -på inkomster, arbetslöshet,
    försörjningsstöd-

  15. -för att förstå vad vi pratar om
    när vi diskuterar begreppen.

  16. Välfärdsstatens förändringar.
    Och det jag håller på med specifikt:

  17. Kommunal arbetsmarknads-
    eller aktiveringspolitik.

  18. Jag tar exempel från forskningen
    om vad utvecklingen innebär.

  19. Jag kopplar det lite
    till barnperspektivet också.

  20. Vad har vi sett när det gäller
    utvecklingen i Sverige?

  21. Det kommer ofta larmrapporter-

  22. -men de är korta, ett pressmeddelande
    eller intervju på Ekot.

  23. Sen händer inget. Vare sig
    i media eller någon annanstans.

  24. Men Sverige
    har en ökad spridning av inkomster.

  25. Det ser vi ganska klart
    när vi tittar på-

  26. -hur den har ökat i Sverige.
    Den ökar väldigt snabbt.

  27. OECD släppte
    en rapport som visade att Sverige-

  28. -som alla internationellt
    tror är så jämlikt-

  29. -har en snabb ökning.

  30. 1981 var vi som jämlikast i Sverige.

  31. Det är ganska många år sen.

  32. Inkomstspridningen
    blir större och större i Sverige.

  33. På grafen ser man-

  34. -att vi är över 0,3, som man säger,
    i inkomstspridning.

  35. Noll innebär att vi är helt jämlika-

  36. -och ett, att vi är totalt ojämlika.

  37. Länderna som vi förfasar oss över-

  38. -t.ex. Brasilien och Sydafrika,
    ligger på 0,6.

  39. Men vi klättrar uppåt
    i skalan på inkomst-ojämlikhet.

  40. Vi måste tänka på det
    när vi funderar på frågorna-

  41. -och vad som händer i samhället.

  42. Lite om fattigdomsdefinitionerna
    som Stina pratade om det.

  43. Inkomstspridningen
    är kopplad till fattigdomsmönster.

  44. Stina berättade om fattigdom och
    vilka olika begrepp vi ska använda.

  45. Det är
    kontroversiellt i vissa sammanhang.

  46. Det finns
    fyra vanliga sätt att se det på:

  47. Inkomstfattiga - hushåll
    med 50-60 % av landets medianinkomst.

  48. Det är kopplat till EU:s definition
    och är ett relativt begrepp.

  49. Det bygger på
    vad den övriga befolkningen har-

  50. -och används
    av flera västerländska länder.

  51. Vi måste
    se fattigdom som något relativt.

  52. Ekonomiskt fattiga - hushåll
    med inkomster under miniminivån-

  53. -för nödvändiga utgifter.
    De har en låg inkomststandard.

  54. Materiellt fattiga - fattiga
    enligt ett moraliskt synsätt-

  55. -som många vill återgå till,
    vilket vi hörde i Stinas föreläsning.

  56. Har man råd att köpa vissa saker?

  57. Man tittar på om personer har vissa
    tillgångar för att konsumera.

  58. I Sverige har man vanligen tittat på-

  59. -eftersom
    ett officiellt fattigdomsmått saknas-

  60. -försörjningsstödet, som har fungerat
    som ett sätt att mäta fattigdom.

  61. Vi vet att det inte ger en korrekt
    bild av vilka som är fattiga.

  62. Många söker inte,
    eller har inte tillgång till det.

  63. Man försöker undvika det, för att det
    är skamfyllt att gå till Socialen.

  64. Och det beräknas per hushåll,
    inte per individ.

  65. Det här är de olika begrepp som
    florerar när man pratar om fattigdom.

  66. Vi ska titta
    på andelen inkomstfattiga-

  67. -och hur utvecklingen har skett
    bland olika samhällsgrupper.

  68. Här ser vi mellan 1991 och 2011.

  69. Det är en period på 20 år. Vi ser
    en markant ökning under 2000-talet.

  70. Vi hade en "peak" bland arbetslösa,
    sjuka och pensionärer-

  71. -under 90-talskrisen.

  72. Men sen ökar
    inkomstfattigdomen ganska radikalt.

  73. Den har ökat kraftigt de sista åren.

  74. Det ska man tänka på
    när vi pratar om siffrorna.

  75. Det sker en förändring
    i välfärdsstaten Sverige.

  76. Vi tittar på arbetslösheten,
    som är kopplad till detta.

  77. "Insiders" och "outsiders" på arbets-
    marknaden är en viktig faktor.

  78. Maria beskrev så väl de tio procenten
    och hur välfärdsstaten ser ut i dag.

  79. Många är innanför dörrarna.

  80. Men mer och mer handlar
    om gruppen som ställs utanför.

  81. Här är färska siffror
    på arbetslöshet för att se-

  82. -vilka grupper vi pratar om
    och hur stora de är.

  83. Under augusti var drygt 402 000
    personer registrerade som arbetslösa.

  84. Det är 13 000 fler
    än samma månad förra året.

  85. Det motsvarar 8,5 % av arbetskraften.

  86. 173 000 deltar i program
    via Arbetsförmedlingen.

  87. Sen har vi gruppen som jag pratar om,
    som tar del av åtgärder via kommunen.

  88. Den stora förändringen i gruppen-

  89. -är de arbetslösa som inte
    får ersättning från a-kassan.

  90. Det är början till viktiga
    förändringar i välfärdsstaten.

  91. Välfärdsstaten
    är som ett avancerat rörsystem.

  92. Vrids en kran här, kommer det ut
    någon annanstans. Det hänger ihop.

  93. Vi måste fundera
    på välfärdsstatens organisation.

  94. Hur den ska fungera för att inkludera
    alla och inte stänga ute en del.

  95. Vi tittar på försörjningsstödet.
    Det berör ännu mer gruppen-

  96. -på tio procent som Maria pratade om
    och som är bland de utestängda.

  97. De får försörjningsstöd.

  98. Jag nämner siffrorna
    för att allt hänger ihop.

  99. 2012 fick nästan 400 000 personer
    försörjningsstöd.

  100. Drygt 260 000 av dem var vuxna.

  101. Drygt 131 000 var barn.

  102. Det motsvarar 4,2 % av befolkningen.
    Siffran verkar låg-

  103. -och var
    betydligt högre under 90-talskrisen.

  104. Men den går inte ner
    utan ligger där.

  105. Det har en stor påverkan på personer
    som lever under knappa förhållanden.

  106. Bland dessa hushåll
    är män utan barn den största gruppen.

  107. Så har det varit under lång tid.

  108. Men den grupp
    som är störst i gruppen så att säga-

  109. -är ensamstående mammor med barn.

  110. 23 % av ensamma mammor
    behöver försörjningsstöd.

  111. Det är en stor del av den gruppen.

  112. Biståndsmottagarna blir yngre.
    29 % är mellan 18 och 29 år.

  113. Det är också kopplat till a-kassan.

  114. Kraven för att gå med har skärpts.

  115. Studenter
    har inte längre möjligheten-

  116. -att
    bli inskrivna eller få ersättning.

  117. Studerande och unga
    som inte uppfyller arbetskraven-

  118. -är hänvisade till försörjnings-
    stödet som är ett annorlunda stöd-

  119. -i jämförelse med mer
    generella socialförsäkringssystem.

  120. Vad som
    är viktigt från barnperspektivet-

  121. -är gruppen
    som får långvarigt försörjningsstöd.

  122. Den gruppen växer, sakta men säkert.

  123. 40 % under 2012-

  124. -hade det i 10 månader eller längre.

  125. I många av familjerna
    finns det barn som i långa perioder-

  126. -lever
    under väldigt knappa förhållanden.

  127. Om man tittar på försörjningshinder
    så ser man den stora förändringen.

  128. Socialtjänstlagen
    och försörjningsstödet skapades 1982.

  129. När välfärdsstaten och socialtjänsten
    byggdes ut var socialbidraget-

  130. -som det kallades då,
    tänkt för korta perioder.

  131. Det var tänkt
    för en marginalgrupp i samhället-

  132. -inte för stora populationer
    som blev arbetslösa.

  133. De skulle täckas in av arbetslöshets-
    försäkring och andra samhällssystem.

  134. Men arbetslöshet är det primära
    försörjningshindret för 46 %-

  135. -av de som uppbär försörjningsstöd.

  136. Det är det största
    försörjningshindret man har.

  137. Sjukskriven. Sjukersättning.

  138. Även om man får ersättning från andra
    system, man kanske har flera barn-

  139. -så kan man vara
    så lågt ersatt p.g.a. sin SGI-

  140. -att man
    måste ta försörjningsstödet också.

  141. Eller arbetshinder av sociala skäl,
    föräldraledighet, språkhinder...

  142. ...och andra orsaker
    till att man inte kan försörja sig.

  143. Jag ska uppehålla mig
    kring att arbetslöshet har blivit-

  144. -ett allt vanligare
    försörjningshinder-

  145. -för att få försörjningsstöd.

  146. Den stora förändringen
    är att färre har tillgång-

  147. -till a-kassa och sjukförsäkring.

  148. Det blev övervältringar redan på 90-
    talet till den kommunala budgeten.

  149. Man söker försörjningsstöd när man
    inte kan försörja sig på annat sätt.

  150. Det är även
    ökade krav på motprestationer-

  151. -och ökade individuella skyldigheter
    i samhället.

  152. Vi pratar om "den aktiva medborgaren"
    och "active citizenship".

  153. Å ena sidan ska alla medborgare
    kunna ta del av samhället.

  154. Men
    en stark tyngdpunkt under lång tid-

  155. -inte bara de senaste 10 åren,
    utan sen 15-20 år tillbaka-

  156. -har legat på förändringarna
    som sker i hela samhället-

  157. -och inte bara välfärdsstaten.

  158. Vi har gått över
    till en skyldighetslinje.

  159. När välfärdsstaten byggdes upp
    skulle alla inkluderas.

  160. Man pratade om rättigheter.

  161. Stina pratade om arbetslinjen,
    ett begrepp som har funnits-

  162. -i den svenska
    socialpolitiska diskursen sen länge.

  163. I början
    sågs arbete som en rättighet.

  164. I dag pratar man
    snarare om en skyldighetslinje-

  165. -än rätten till ett arbete.

  166. Där ser vi den samhällsförändringen.

  167. Vi har en stor
    individualisering av samhällsproblem.

  168. När det gäller arbetslöshet
    ligger fokus på arbetskrafts-utbudet.

  169. Arbetstagarna
    ska anpassa sig till arbetslivet.

  170. Man pratar inte
    om efterfrågan och jobbskapande.

  171. Under 90-talet
    försvann 500 000 jobb i Sverige-

  172. -p.g.a. globalisering,
    teknisk utveckling, osv.

  173. Många jobb försvann.

  174. Vi frågar inte vad vi ska göra
    för de som förlorade jobben.

  175. Utan individen ska vara
    socialt kompetent, skriva bra CV-

  176. -söka x antal jobb
    och göra sig anställningsbar.

  177. Marknadsanpassningar
    har blivit vanliga i samhället.

  178. Vi reagerar inte så mycket på dem.

  179. Visst är det en del protester
    när riskkapital tar över-

  180. -vård, skola, sjukvård och äldrevård.

  181. Men vi står inte
    på barrikaderna och protesterar.

  182. Förändringarna sker sakta men säkert
    och blir alltmer vanliga.

  183. Vi accepterar dem.
    De är legitima i samhället.

  184. Vi måste också komplettera.

  185. När offentliga försäkringssystem
    har minskat sin täckningsgrad-

  186. -så blir vi erbjudna privata
    försäkringar av fackförbunden.

  187. Men det kan utarma solidariteten-

  188. -för att finansiera
    de övriga socialförsäkringssystemen.

  189. Vi måste komplettera
    med egna försäkringar.

  190. Tanken är att marknaden
    ska lösa sociala problem.

  191. En annan förändring
    är hur välfärden finansieras.

  192. Om man tittar på hur stor del av BNP
    som går till sociala utgifter-

  193. -så var den som högst
    i början på 90-talet.

  194. 36 % av vårt samlade BNP
    gick till sociala utgifter.

  195. Den hade stigit sen välfärdsstaten
    byggdes upp. Då var behoven stora.

  196. Utgifterna var höga på 90-talet
    p.g.a. den ekonomiska krisen.

  197. Men sen har de sjunkit.

  198. 2011 spenderades 29 %
    på våra gemensamma sociala utgifter.

  199. Man kan fundera vad de spenderas på.

  200. Ganska stor del
    går till privata företag.

  201. Vi betalar inte ur egen ficka
    för att bekosta vår egen sjukvård-

  202. -men en del
    av de gemensamma pengarna-

  203. -går till privata utförare
    och riskkapitalbolag.

  204. Vi ser
    hur förändringarna sakta men säkert-

  205. -gör saker med välfärdsstaten.

  206. Jag hade privilegiet att få vara
    i Australien förra hösten.

  207. Vi hade utbytesstudenter där.
    Jag lärde mig ett bra uttryck:

  208. "You can't unscramble an egg."

  209. Det var just en välfärdsforskare
    som lärde mig begreppet.

  210. Har vi väl börjat förändra
    så är det svårt att ändra tillbaka.

  211. Å andra sidan tror jag
    att vi i Sverige har trott-

  212. -att välfärdsstaten är oföränderlig.
    Den står starkt och stadigt.

  213. Många välfärdsforskare
    har byggt teorier på att-

  214. -när en viss nivå har uppnåtts
    så vill vi inte förändra systemet.

  215. Den kommer oss så mycket tillgodo att
    vi inte skulle vilja nedmontera den.

  216. Men vi står kanske inför det.
    Det händer saker i rätt snabb takt.

  217. Bland de samhällsproblem
    som biter sig fast eller ökar-

  218. -finns ökade ekonomiska klyftor.
    Försäkringslös-heten breder ut sig.

  219. Allt färre får tillgång till a-kassa
    och socialförsäkringssystemen.

  220. Invandrare kommer inte in i a-kassan-

  221. -eftersom de inte
    har arbetat tillräckligt länge.

  222. Det ställer helt andra krav
    på välfärdsinrättningar.

  223. Arbetslösheten biter sig kvar.

  224. Särskilt i vissa grupper.
    Även när ekonomin går bra.

  225. Vi hade en liten uppgång under 2000-
    talet när ekonomin gick som tåget.

  226. Men arbetslösheten
    bestod den i gruppen.

  227. Vi pratar mycket om "insiders"
    och "outsiders" på arbetsmarknaden.

  228. De tio procenten
    står väldigt utanför.

  229. Medan många hankar sig fram.

  230. Vi oroas
    över ungas etableringsmönster.

  231. De drabbas av arbetslöshet, stress
    och utestängning. De kommer inte in.

  232. Tanken behöver modifieras.
    Ibland ser man väldiga-

  233. -artiklar och mediaskriverier
    om den höga ungdomsarbetslösheten.

  234. Det är den enda gruppen där jag
    tycker att man kan ta det lite lugnt.

  235. Ekonomer
    som tittar på arbetslöshetstatistik-

  236. -menar att man inte behöver oroa sig
    för alla de 20-25 procenten.

  237. Att gå från studier till arbete
    innebär att man är arbetslös-

  238. -vid något tillfälle.
    Man kanske reser bort.

  239. Men de som saknar fullständiga betyg
    från gymnasiet eller grundskolan-

  240. -som är en del
    av de 20-25 procenten man pratar om-

  241. -behöver man kanske oroa sig för.
    Inte hela gruppen.

  242. Sätt in
    förebyggande och tidiga insatser.

  243. Men då är det utbildningsinsatser
    snarare än arbetsmarknadsåtgärder.

  244. Integration av immigranter.

  245. Långa och osäkra processer för att
    få stanna är något som påverkar.

  246. De har låg förvärvsgrad och svårare
    att komma ut på arbetsmarknaden.

  247. Det är något som består. Vi har
    ingen bra lösning på problemen.

  248. Den tilltagande
    segregationen i samhället...

  249. ...har många orsaker.

  250. En är hur bostadspolitiken
    har förts under många decennier.

  251. Vi bor nära dem
    som är lika oss själva i högre grad.

  252. Det är mindre
    blandade upplåtelseformer-

  253. -och mindre och mindre blandade
    geografiska bostadsområden.

  254. Det påverkar
    sammanhållningen i samhället.

  255. Det är de stora dragen
    i vad som händer i vår välfärdsstat.

  256. Det ligger som ett raster-

  257. -när man tittar
    på kommunala arbetsmarknadsprogram.

  258. De är absolut kopplade
    till förändringen i stort.

  259. Programmen
    kom mer och mer på 90-talet.

  260. Det var
    ett tydligt svar på 90-talskrisen.

  261. Allt färre hade rätt till a-kassa-

  262. -och hamnade
    på det kommunala försörjningsstödet.

  263. Kommunerna kände sig tvungna att på
    olika sätt och av olika anledningar-

  264. -skapa egna arbetsmarknadsåtgärder.
    Orsakerna är många och komplexa.

  265. Dels hade man ökade kostnader som man
    var tvungna att minska på något sätt.

  266. Dels skedde samhällsförändringen
    i attityd och normer.

  267. Det ligger på individen att snabbt
    hitta jobb och försörja sig själv.

  268. Det har en "gatekeeping"-funktion
    att ställa högre krav.

  269. Samtidigt har både forskningen
    och kommunerna själva visat-

  270. -att Arbetsförmedlingen
    gjorde allt mindre.

  271. Försörjningsstödstagare får ta del
    av Arbetsförmedlingens program-

  272. -i mindre grad än andra arbetslösa.
    Det var en befogad oro-

  273. -att våra deltagare
    inte får ta del av de åtgärder-

  274. -som finns
    genom arbetsförmedlingens försorg.

  275. I dag har de flesta kommunerna
    arbetsmarknadsåtgärder.

  276. När det gäller
    kommunal arbetsmarknadspolitik-

  277. -finns det ingen definition
    för vad begreppet innebär.

  278. Det kan vara allt ifrån vad kommunen
    gör med det lokala näringslivet-

  279. -till ungdomsprojekt finansierade
    av Europeiska socialfonden.

  280. Eller åtgärder för funktionshindrade.
    Det är ett jättebrett område.

  281. Kommunerna har stöd i kommunalagen
    att bedriva arbetsmarknadspolitik.

  282. Arbetsförmedlingens resurser däremot
    är en statlig angelägenhet.

  283. Det har varit decentraliserat eller
    centraliserat beroende på tidsepok.

  284. Men vi forskare som tittar specifikt
    på aktivering och motprestationer-

  285. -tittar framför allt
    på försörjningsstödstagare.

  286. Det har
    varit fokus för min egen forskning.

  287. Det är stor variation i förekomst,
    innehåll och organisation-

  288. -samt vilka krav man ställer
    och hur man gör det.

  289. Som Stina var inne på, så är det
    så Socialtjänstlagen är konstruerad.

  290. Man ska vara öppna
    för lokala förändringar-

  291. -men det blir en rättsosäkerhet
    och ett geografiskt lotteri-

  292. -beroende på
    vilken kommun man är arbetslös i.

  293. Det gäller även
    vilken socialsekreterare man får.

  294. Många här jobbar nog med eller
    har en koppling till socialt arbete.

  295. Inom socialt arbete är man alltmer
    involverad i arbetsmarknadsåtgärder-

  296. -och det vi kallar aktivering.

  297. Många har en god tanke med det hela.

  298. Det finns många bra åtgärder.

  299. Men man ska tänka på
    de principiella skillnaderna-

  300. -mellan socialförsäkringen
    och den typen av system-

  301. -och
    försörjningsstödets konstruktion.

  302. Det senare bygger på en helt annan
    idé och är ett fattigdomsbistånd-

  303. -snarare än en socialförsäkring.

  304. Enligt Socialtjänstlagen måste man
    delta i en arbetssökarverksamhet.

  305. Fram till 1 juli i år riktades den
    till ungdomar i första hand.

  306. Men kommunerna
    har applicerat den på alla åldrar.

  307. Man har inte åldersindelat sina
    arbetslösa försörjningsstödstagare.

  308. Från 1 juli ändrades lagen
    och åldersreferensen togs bort.

  309. Nu gäller den alla åldersgrupper.
    Men lagstiftaren har betonat-

  310. -individanpassning, kompetenshöjning
    och samråd med Arbetsförmedlingen.

  311. De tre sista punkterna
    är enligt min forskning-

  312. -rätt tveksamt om de följs.

  313. I många kommuner skickas folk
    på arbetssökarverksamhet-

  314. -redan
    vid ansökan om försörjningsstöd.

  315. Man kan få avslag
    eller kanske inte ens får ansöka-

  316. -om man inte går på verksamheten.

  317. Det är ganska tveksamt
    rent handläggningsmässigt.

  318. Man bör utredas först och sen
    remitteras till en verksamhet-

  319. -när man har bedömt personens behov.

  320. Socialstyrelsen hade ett tillsyns-
    ärende i Landskrona för flera år sen-

  321. -när detta påpekades. Då sa man att-

  322. -alla arbetslösa försörjningsstöds-
    tagare verkade ha samma behov.

  323. För alla fick gå på samma sak.

  324. Den individuella behovsanpassningen
    var inte ordentligt utformad.

  325. Vi forskare på området
    har sett det i stor utsträckning.

  326. Vi kallar det för "one size fits
    all". Samma verksamhet för alla-

  327. -oavsett om man har utbildning,
    pratar bra svenska eller inte-

  328. -eller saknar gymnasieutbildning.
    Det är samma typ av jobb-coachning.

  329. En arbetsökarverksamhet med själv-
    ständigt jobbsökande. Man skriver CV.

  330. När jag gjorde en studie
    för 10 år sen-

  331. -innebar
    samrådet med Arbetsförmedlingen-

  332. -att man stoppade in en kopia
    av AF:s handlingsplan i akten.

  333. Man ringde inte upp enskilda ärenden-

  334. -eller höll trepartssamtal för att
    diskutera vilka åtgärder som fanns.

  335. Ursäkta.

  336. Det finns
    två huvudtyper av aktivering.

  337. Den ena är jobb-aktivering.

  338. Fokus ligger
    på att så snabbt som möjligt få jobb.

  339. Man skriver CV, söker jobb och ska
    registrera x antal jobb per dag-

  340. -för att kunna få försörjningsstöd.

  341. Om man inte uppfyller det
    kan man drabbas av sanktioner.

  342. Det andra är resurs-aktivering.
    Man jobbar lite mer med kompetensen-

  343. -fokuserar på utbildning
    och andra mål än jobb-

  344. -för att öka individens resurser
    att så småningom kunna få jobb.

  345. Det är skillnaderna mellan de två.

  346. Aktivering har en symbolisk roll och
    både direkta och indirekta effekter.

  347. Den ska vara avskräckande.

  348. Hårda krav gör att det blir
    ett mindre inflöde av sökande.

  349. Det är viktigt för Socialtjänsten
    att hålla budgeten.

  350. Det är en funktion i sig, snarare än
    att åtgärden ska leda till något.

  351. Det är legitimerande för personalen
    som känner att de gör något.

  352. Det kan vara politiskt legitimt
    när man har lagt pengar på att skapa-

  353. -en verksamhet för dessa grupper.

  354. Min kollega Tapio Salonen som också
    forskar om aktivering menar att-

  355. -aktiveringens symboliska funktion
    är avskräckande gentemot arbetslösa-

  356. -med ett arbetstest
    där man kollar arbetsmotivation.

  357. Den är legitimerande för aktörer inom
    politik och gentemot allmänheten.

  358. Det har att göra med samhälls-
    förändringen med ökade skyldigheter.

  359. Vi måste kräva något i gengäld.

  360. Vi andra som jobbar ska känna
    att vi gör något. Vi ställer krav.

  361. Men fungerar detta?
    Vad vet forskningen? Ger de resultat?

  362. Det stora problemet är att kommunerna
    har väldigt lite dokumenterad data.

  363. Det är svårt att beforska fältet.
    Det är en symbolisk funktion i sig.

  364. Kommuner har egentligen
    ingen skyldighet att visa-

  365. -om det fungerar eller inte.
    Det säger något om prioriteringen.

  366. Vill de visa
    om det fungerar eller inte?

  367. Det finns inga likvärdiga register-

  368. -och ingen systematik i vad man gör-

  369. -och vilken målsättning man har för
    grupperna som deltar i programmen.

  370. Det har Socialstyrelsen påpekat-

  371. -och sagt att vi måste
    styra upp det växande fältet.

  372. Det berör många individer.
    Både deltagare och personal.

  373. Även skattemedel
    används för att bekosta programmen.

  374. Så vad funkar och inte? Jag brukar
    fråga kommunerna när jag träffar dem:

  375. När ni får miljoner från ESF-fonden-

  376. -för ett program
    för arbetslösa ungdomar-

  377. -tittar ni ens
    på forskningen som finns?

  378. Det saknas kunskap,
    men om man fördjupar sig i området-

  379. -så vet man en del om vilka åtgärder
    som fungerar för olika grupper.

  380. Det finns ingen
    "one size fits all"-lösning.

  381. Att skriva CV i tre timmar, ibland på
    förmiddagen, ibland på eftermiddagen-

  382. -för att minska svartjobbande,
    leder inte till jobb.

  383. En som står långt från arbets-
    marknaden måste ha andra insatser-

  384. -än någon med en utbildning,
    som har jobbat tidigare.

  385. Där måste man särskilja grupperna,
    ha olika mål och anpassa åtgärderna.

  386. Men oftast buntas de ihop. Många
    kommuner låter alla göra samma sak.

  387. Vi ska titta på
    huvuddragen i forskningsstudierna.

  388. Vi hinner inte med enskilda studier.

  389. Det är stor variation bland kommuner-

  390. -även om alla har verksamheter
    och gör liknande saker.

  391. Men om man tittar mer systematiskt
    så är det stora skillnader.

  392. Dessa beror på kommunens
    storlek, konjunktur och resurser.

  393. Det är stor variation på innehåll,
    omfattning och kostnad per deltagare.

  394. Den används för att kontrollera
    rätten till försörjningsstöd-

  395. -snarare än att man fokuserar på
    att hitta rätt insats för individen.

  396. När jag gjorde min avhandlingsstudie
    för mer än 10 år sen-

  397. -var kontrollen
    ständigt återkommande-

  398. -i alla samtal med personalen-

  399. -som ett sätt
    att kolla om någon var berättigad.

  400. Det pratades väldigt lite om att
    hitta en bra insats för individen.

  401. Man hade dessutom bara
    en handfull insatser att erbjuda.

  402. Man kunde inte skräddarsy så mycket.

  403. Den internationella forskningen
    har pekat på detta.

  404. Kommuner, särskilt mindre kommuner-

  405. -är för små
    för att ha åtgärder som passar alla.

  406. De arbetslösa är en heterogen grupp.

  407. Man förespråkar mer generella
    systemen, ex. Arbetsförmedlingen.

  408. De större myndigheterna har
    mer resurser för olika insatser.

  409. Det är få individuella bedömningar.

  410. Alla deltagare får göra
    samma saker trots olika behov.

  411. Viss forskning har visat att man
    gör könsstereotypa bedömningar.

  412. Kvinnor har mindre krav på sig
    att delta i programmen.

  413. Invandrarkvinnor ses sällan
    som potentiell arbetskraft.

  414. De får gå till olika systugor
    och har andra krav på sig.

  415. De får t.ex.
    sortera och sälja second hand-kläder.

  416. Män har mer krav på sig i form av-

  417. -att strikt delta
    i arbetssökar-verksamheterna.

  418. Tittar man på de få
    effektstudier som försöker mäta-

  419. -om åtgärder har lett till ökad
    inkomst och minskat försörjningsstöd-

  420. -så är resultaten motsägelsefulla.
    Ofta finns många metodproblem.

  421. Resultatet är ungefär "fifty-fifty".

  422. En del studier visar negativ effekt.

  423. Att det inte alls leder
    till arbete eller ökad inkomst.

  424. Några visar
    på lite positiva resultat.

  425. Men förändringarna är marginella-

  426. -och kan bero på inflödet. När färre
    söker så går försörjningsstödet ner.

  427. Det är inte
    effekten av åtgärden som mäts.

  428. Tiden börjar rinna ut.

  429. Som ni märkte
    fick jag komma lite senare.

  430. Lite sammanfattning: Välfärdsystemet
    är förändringsbart och reversibelt.

  431. Det måste vi ha i åtanke
    för framtiden. Det är inte nattsvart.

  432. Vi kan förändra det
    till det bättre också.

  433. Men vi bör tänka på polariseringen
    av de inkluderande och exkluderande-

  434. -fattiggörande förändringarna
    som sker i samhället.

  435. De förstärker
    en del duala välfärdslösningar.

  436. Vi pratade om att vi som kan teckna
    privata försäkringar gör det-

  437. -medan de som inte kan det
    faller mer och mer utanför.

  438. Det innebär stora utmaningar
    för sammanhållningen i samhället.

  439. För solidariteten
    att vara med i systemen-

  440. -och att vara med
    att finansiera och bidra till dem.

  441. Det är de stora utmaningarna
    som vi står inför.

  442. Media, Social aktion,
    socialarbetare och vi forskare-

  443. -måste visa på och tydliggöra det.

  444. Jag tackar för mig
    och avslutar med dessa ord.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Arbetslös i välfärden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Inkomstspridningen har ökat i Sverige de senaste åren. Allt färre har rätt till arbetslöshetskassa och sjukförsäkring, fler söker försörjningsstöd. Det finns en trend att marknaden ska lösa alla problem, säger forskaren Katarina Thorén vid Socialhögskolan. Socialtjänstlagen säger att åtgärder för arbetslösa ska vara individuellt anpassade och kompetenshöjande. De som forskat ser att den individuella anpassningen ofta uteblir, det är samma form av jobbcoaching som erbjuds alla. Arrangör: Föreningen socialpolitisk debatt och Socialaktion.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv, Samhällskunskap > Ekonomi > Välstånd och fattigdom, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor
Ämnesord:
Arbete, Arbetslöshet, Arbetsmarknad, Inkomstfördelning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Fattig och ställd utanför

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fattig och ställd utanför

Inledning fattigdomsseminarium

Tio procent av svenskarna har fått det väsentligt bättre de senaste åren. Samtidigt finns också tio procent som ställts utanför, som blivit riktigt fattiga. Maria Wallin, redaktör för tidningen Socialpolitik, inleder fattigdomsseminariet. Inspelat 13 september 2013. Arrangör: Föreningen socialpolitisk debatt och Socialaktion.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fattig och ställd utanför

Barns strategier i fattiga familjer

Flera faktorer kan medverka till att barnfattigdomen döljs i Sverige. Forskningens bild är inte komplett, menar Stina Fernqvist, forskare i sociologi. Inspelat 13 september 2013. Arrangör: Föreningen socialpolitisk debatt och Socialaktion.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fattig och ställd utanför

Barn till ensamma mammor

Det är en skam att vara fattig och barn vet precis hur de ska dölja det. I Sverige lever hundratals mammor under knappa förhållanden. Sara Azzazi från Fryshuset Göteborg berättar om projektet Barn till ensamma mammor. Inspelat 13 september 2013. Arrangör: Föreningen socialpolitisk debatt och Socialaktion.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fattig och ställd utanför

Bortom alla skyddsnät

På socialaktion.nu startades uppropet "Berätta hur du har det" som riktade sig till utförsäkrade, arbetslösa, sjukskrivna och utanförställda. Berättelserna överlämnades till Socialförsäkringsutredningen. Projektledaren Maria Wallin berättar. Inspelat 13 september 2013. Arrangör: Föreningen socialpolitisk debatt och Socialaktion.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fattig och ställd utanför

Arbetslös i välfärden

Inkomstspridningen har ökat i Sverige. Allt färre har rätt till arbetslöshetskassa och sjukförsäkring, fler söker försörjningsstöd. Det finns en trend att marknaden ska lösa alla problem, säger forskaren Katarina Thorén vid Socialhögskolan. Inspelat 13 september 2013. Arrangör: Föreningen socialpolitisk debatt och Socialaktion.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fattig och ställd utanför

Socialarbetarens vånda

Socialarbetare ställs inför etiska dilemman där lagar och budget inte riktigt passar in. Socialarbetaren Gabriella Mattson berättar om nätverket Nu bryter vi tystnaden. Inspelat 13 september 2013. Arrangör: Föreningen socialpolitisk debatt och Socialaktion.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fattig och ställd utanför

Medias fattiga bevakning

Samtal om medias bevakning av sociala frågor. Medverkande: Susanna Alakoski, författare, Ami Lönnroth, journalist. Samtalsledare Mattias Hagberg. Inspelat 13 september 2013. Arrangör: Föreningen socialpolitisk debatt och Socialaktion.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Barn som brottsoffer

Barns upplevelser av våld i hemmet

Åsa Källström Cater, socionom och forskare vid Örebro universitet, redogör bland annat för skälen till att barn inte vågar berätta om de lider av våld i familjen. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Överraskning

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss