Titta

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Om UR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Seminarier och föreläsningar från bokmässan i Göteborg, Bok och bibliotek 2013. Inspelat den 26-29 september 2013.

Till första programmet

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2013: Alla lärare är språklärareDela
  1. Välkomna!

  2. Jag ska argumentera för varför
    alla lärare är språklärare.

  3. Ni kanske blev provocerade
    av min rubrik på föredraget?

  4. Nej...
    Vi får se vad ni säger om 20 minuter.

  5. Jag kommer från Nationellt centrum
    för svenska som andraspråk.

  6. Vi är ett nationellt centrum,
    ett resurscentrum-

  7. -och ska vara en länk
    mellan forskning, skola och samhälle-

  8. -i frågor om flerspråkiga elever
    från förskola till vuxenutbildning-

  9. -och i frågor kring språkutveckling
    och lärande i alla skolformer.

  10. Vi anordnar kurser. Just nu är vi
    samordnare för flera lärosäten-

  11. -som ska skapa kompetensutveckling
    åt lärare som undervisar nyanlända.

  12. Det är ett uppdrag från Skolverket,
    inom projektet "Nyanländas lärande".

  13. Vi anordnar seminarier,
    bl.a. inom SFI-undervisningen.

  14. Vi har också symposier
    vart tredje år-

  15. -och efter dem
    samlar vi deltagarnas artiklar-

  16. -i skrifter. 2012 handlade det om
    lärarrollen i svenska som andraspråk-

  17. -och 2009 handlade det
    om genrepedagogik.

  18. Jag rekommenderar dem, och de finns
    på vår hemsida att ladda ner.

  19. Vi får uppdrag från kommuner
    och skolor. Vi har många kurser-

  20. -i språk- och kunskapsutvecklande
    arbetssätt för hela skolor.

  21. Vi jobbade med svenska som andraspråk
    men har i dag vidgat perspektivet.

  22. Vi samverkar med många lärosäten
    som har nationella prov-

  23. -där vi ser över dem med språkfokus.

  24. Vi har nätverk och ska ha en träff
    för bibliotekarier och lärare-

  25. -där vi ska diskutera läsförståelse.

  26. Kolla in vår hemsida
    om ni vill veta mer.

  27. Där finns också litteraturtips-

  28. -och svar på vanliga frågor
    om flerspråkiga elevers lärande.

  29. Nu ska jag börja med
    min argumentation.

  30. Jag tar oss tillbaka
    till skolstarten.

  31. När vi börjar skolan
    börjar vi lära oss på ett nytt sätt.

  32. Tidigare har vi lärt oss
    av våra egna erfarenheter i vardagen-

  33. -och ofta i dialog med andra-

  34. -men när vi börjar skolan
    lär vi oss mycket via text-

  35. -och vi lär oss av andras kunskaper,
    som ligger utanför våra egna.

  36. När vi börjar skolan
    stöter vi på nya ämnen-

  37. -och ju högre upp vi kommer
    desto mer lär vi oss i de ämnena.

  38. Den utvecklingen kräver
    ett ämnesspecifikt ordförråd-

  39. -för en fyrkant
    är nåt annat än en kvadrat.

  40. Vi måste lära oss att generalisera.

  41. Först lär vi oss om en bonde,
    sen lär vi oss om bönders villkor-

  42. -och sen ska vi kunna abstrahera
    och prata om jordbruket.

  43. Det sättet att utveckla kunskap-

  44. -kräver ett annat språk
    än det vi använder till vardags.

  45. Jag kallar det för "skolspråk", och
    man kan kalla det "akademiskt språk".

  46. Man använder det
    inte enbart i skolan-

  47. -men det formas där.
    Det är där vi lär oss det språket.

  48. Det språket skiljer sig
    från vardagsspråket-

  49. -för det är mer skriftligt
    än muntligt. Det är skriftbaserat.

  50. Ordförrådet blir mer ämnesspecifikt.

  51. Man pratar om "jord" till vardags
    men om "morän" på geografin.

  52. Vardagsspråket är mer informellt.

  53. Man pratar med personer som man är
    jämställd med på ett personligt sätt.

  54. I skolan håller du redovisningar
    och distanserar dig från dig själv.

  55. Du tar också ämnesexpertroller-

  56. -och det kräver
    ett mer formellt språk.

  57. Vardagsspråket är mer subjektivt,
    för man talar om egna erfarenheter-

  58. -men skolspråket är mer objektivt
    och opersonligt.

  59. Framförallt kommer jag lyfta upp-

  60. -att vardagsspråket är konkret,
    och vi har stöd i vår kontext-

  61. -men när vi pratar om kunskaper
    som ligger utanför oss själva-

  62. -måste vi ha ett abstrakt språk
    med abstrakta begrepp.

  63. Vi behöver skolspråket för tänkandet.

  64. Skolspråket ska kunna fungera
    som ett avancerat tankeredskap-

  65. -för att kunskaper ska kunna
    utvecklas fördjupas och redovisas.

  66. Eleverna ska förstå och verbalisera-

  67. -abstrakta begrepp
    och komplexa samband.

  68. Sen ska de kunna granska kritiskt,
    och då räcker inte vårt vardagsspråk.

  69. Vi måste med skolspråket bygga broar
    till det tänkandet.

  70. Som Vygotskij säger,
    "Språk och tanke går ihop".

  71. Om man har det konkreta tänkandet
    och sättet att uttrycka sig-

  72. -pratar man om folk som hugger skog.

  73. Då fokuserar man på människorna, och
    deras processer när de hugger skog.

  74. För att kunna abstrahera behöver man
    begrepp som "skogsavverkning"

  75. Det är ett annat tänkande,
    som sätter företeelsen i centrum.

  76. Det är nåt som alla lärare
    måste fundera på, säger jag.

  77. Då säger ni kanske:
    "Det gör vi redan."

  78. "Vi jobbar mycket med begrepp"-

  79. -"för eleven har inte
    det ämnesspecifika ordförrådet."

  80. Då svarar jag
    med att ställa en fråga:

  81. Hur uttrycker sig en historiker-

  82. -en naturvetare och en poet?

  83. Fundera på det.

  84. Är det bara orden
    som skiljer deras språkbruk åt-

  85. -eller är det också nåt annat?

  86. Man har sett att olika syften-

  87. -och olika vetenskapliga discipliner,
    formar olika språkbruk.

  88. Naturvetenskapernas funktion är
    att beskriva och förklara människan.

  89. Ett annat syfte är
    att teoretisera erfarenheter.

  90. Men en historiker ska tolka texter
    och föremål från olika tider.

  91. Man ska jämföra och värdera,
    för syftet är att förstå människor-

  92. -varför de handlar på ett visst sätt-

  93. -och varför samhällen
    ser ut som de gör.

  94. Poesi, då?

  95. Där vill man använd språket
    för att skapa ett estetiskt värde.

  96. Man kanske vill förmedla ett budskap
    och väcka känslor, drömmar och idéer.

  97. De olika syftena
    kräver sina olika språk.

  98. Vi kan titta på skolans värld och se
    att i de naturvetenskapliga ämnena-

  99. -är språket
    objektivt, tekniskt och abstrakt.

  100. Modeller och teorier betonas, liksom
    begrepp som kräver förtrogenhet.

  101. Inom naturvetenskapen definierar man,
    klassificerar, skapar taxonomier-

  102. -skriver rapporter
    och förklarar saker.

  103. I historian redogör man, och man
    förväntas tolka och värdera saker.

  104. Om du kastar in värderingar
    i naturvetenskapliga texter-

  105. -krockar det. Det gäller än mer
    det poetiska språket, som är målande-

  106. -med bildspråk, symbolspråk,
    metaforer och liknelser.

  107. Det är ett personligt, känsloladdat
    språk med poetiska stilgrepp.

  108. Om elever lär sig skriva på svenskan
    med ett målande språk-

  109. -och tar det till naturvetenskapen
    så krockar det.

  110. Argumenterar man då likadant inom
    historia eller samhällsvetenskap-

  111. -som inom naturvetenskap?
    Är ett naturvetenskapligt argument-

  112. -hållbart på samma sätt som
    ett argument inom samhällsvetenskap?

  113. Hur är det då med läsning?

  114. Läser man på samma sätt i alla ämnen?

  115. Här är ett exempel från Eva Norén.

  116. Det är ett lästal i matematik.

  117. "Johan och Eva sprang 100 meter.
    Eva sprang i mål"-

  118. -"när Johan
    passerade märket för 95 meter."

  119. "I nästa lopp startade Eva
    5 meter längre bak"-

  120. -"så Johan fick
    ett försprång på 5 meter."

  121. "Om de springer lika snabbt och med
    samma hastighet som i förra loppet"-

  122. -"vem vinner då det andra loppet?"

  123. Här svarade en del elever
    inte riktigt som läraren hade tänkt.

  124. Kan ni tänka er vad de svarade?

  125. "Det beror på
    vad som händer under loppet."

  126. "Eva är trött,
    för hon har vunnit ett lopp."

  127. "Mycket kan hända under ett lopp."
    och "Båda är trötta nu."

  128. Här har elever läst med de strategier
    de har tränat på sina svensktimmar.

  129. De har utgått från sina erfarenheter,
    tolkat det som är rimligt-

  130. -och föreställt sig bilder.

  131. De har missat den sista frasen-

  132. -"Om båda springer lika fort",
    för det är väl inte troligt?

  133. Det ifrågasätter de, för de har
    lärt sig att läsa kritiskt.

  134. I matte ska man inte läsa
    så detaljerat.

  135. Kontexten är inte viktig,
    så man måste ha andra lässtrategier.

  136. Skriver man på samma sätt, då?
    Vi har snuddat vid det.

  137. Skriver man likadant i alla ämnen?

  138. Det var ett projekt i Stockholm
    som jobbade med genrepedagogik-

  139. -och tittade på språket i ämnet.

  140. De frågade elever som hade svårt
    att skriva labbrapporter-

  141. -vad man kunde göra
    för att underlätta skrivandet.

  142. Då hade eleverna kloka förslag:

  143. Det vore att prata om det
    tillsammans på lektionerna-

  144. -och det vore bra om läraren visade
    hur man skriver en bra labbrapport-

  145. -och förklarade detaljerat
    vad som krävs för att få den bra.

  146. De ville också se fler elevexempel
    och tydliga betygskriterier.

  147. Sen ville de skriva en labb
    på lektionen för att träna.

  148. Det var fantastiska råd från elever-

  149. -men det är kanske inte alltid
    så lätt som NO-lärare-

  150. -att svara på vad det är
    i den naturvetenskapliga rapporten...

  151. Då kan man
    samarbeta med svenskläraren-

  152. -och få verktyg
    för att se på språket-

  153. -men NO-läraren är expert
    på sitt ämnes språk.

  154. Många ämneslärare har sagt till mig:
    "Den eleven har svårt i fysik."

  155. "Kan du inte hjälpa till?" Då ser jag
    på fysiktexterna och säger:

  156. "Nej, jag kan inte det här."

  157. "Om vi jobbar tillsammans
    kan vi göra nåt"-

  158. -"men inte jag själv,
    som språklärare."

  159. Det här är ett exempel
    från Hässelbygårdsskolan-

  160. -där en lärare
    har fört diskussionen med eleverna-

  161. -och jämfört labbrapporten
    med dikten-

  162. -och pratat om textens syfte.

  163. Det här är elevernas förslag-

  164. -och de fick hjälpas åt att sätta ord
    på det, för det var inte självklart.

  165. Syftet är att känna känslor
    och visa kärlek i dikter-

  166. -men i en labbrapport ska man
    undersöka om det är som man tror-

  167. -visa andra hur man har tänkt
    och det ska ge mer NO-kunskap.

  168. Sen tittade de på
    hur den är uppbyggd-

  169. -och såg att en labbrapport
    har rubrik och frågeställning-

  170. -och man berättar om material och
    genomförande på ett opersonligt vis.

  171. Man skriver inte "Jag hällde vatten"
    utan "Vattnet hälldes"-

  172. -så här fick man träna passiv form
    som ett redskap.

  173. Man har resultat och slutsatser.

  174. Det är inte som när man berättar om
    studiebesöket man gjorde-

  175. -där man ska ha en reflektion
    om vad man tyckte, tänkte och kände.

  176. Man måste hela tiden jämföra.

  177. En del elever har det automatiskt,
    men inte alla elever-

  178. -och för flerspråkiga elever
    kan det vara en svår kod.

  179. Därför finns det i våra styrdokument.
    Det är ingen slump att det i Lgr 11-

  180. -är ett övergripande ansvar.

  181. Skolan som helhet, alla lärare,
    ansvarar för att varje elev-

  182. -efter genomgången grundskola,
    kan använda språket-

  183. -på ett rikt och nyanserat sätt.
    Även i kursplanerna finns språket...

  184. ...tydligt.

  185. Det är begrepp, men också att kunna
    läsa recept och följa instruktioner.

  186. Man ska kunna göra en historisk
    analys, argumentera och samtala.

  187. I alla ämnen finns språket uttryckt.

  188. Om man inte fokuserar på språket-

  189. -och inte ser det som det hinder
    det kan vara för en del-

  190. -är det lätt
    att hamna i en nedåtgående spiral.

  191. När man möter elever
    som inte har skolspråket-

  192. -blir det lätt att man som lärare
    minskar på antalet svåra ord-

  193. -och förkortar och förenklar texter-

  194. -men det leder till
    mer lösryckta fakta-

  195. -och eleverna får reproducera texter
    mer än producera texter.

  196. Om det är svårt för eleverna
    hamnar reproduktionen i fokus.

  197. Det kan också bli
    en minskad interaktion.

  198. Man samtalar mindre i klassrummet.

  199. Läraren försöker förgäves förklara
    det som är svårt-

  200. -för man har inte redskap
    att stötta både språk och kunskap.

  201. Det leder till minskat lärande,
    men det finns redskap.

  202. Det finns metoder.

  203. Kom gärna till vår monter
    eller kolla in vår hemsida.

  204. Nu hoppas jag att vi är överens-

  205. -om att alla lärare är språklärare-

  206. -eftersom språk, kunskap och tänkande
    är sammanflätat i alla ämnen.

  207. Ska eleverna lära sig ämnesinnehåll
    måste de behärska ämnesspråket.

  208. Textning: Sofie B. Grankvist
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Alla lärare är språklärare

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Undervisning där man fokuserar på språkets roll i alla ämnen är gynnsam för alla elever och högst nödvändig för flerspråkiga elever. Alla lärare behöver ha grundläggande kunskaper om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i ämnesundervisningen. Med Maria Bjerregaard, som forskar i svenska som andraspråk. Inspelat på Bokmässan den 27 september 2013. Arrangör Nationellt centrum för svenska som andra språk.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning, Svenska
Ämnesord:
Elever, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Språkförståelse, Språkpsykologi, Språkundervisning, Språkutveckling, Språkvetenskap, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Fram med fiktionen

Måste allt idag baseras på en personlig berättelse för att väcka intresse? Anna Fredriksson, Jens Liljestrand, Philip Teir och Kjell Westö sjunger fiktionens lov och analyserar den dokumentära trenden. Moderator: Katarina Gäddnäs. Inspelat på Bok & bibliotek i september 2013. Arrangör: Schildts & Söderströms och Bokförlaget Forum.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Om godheten och girigheten

Klyftorna i vårt samhälle växer samtidigt som forskningen visar att ett samhälle med stora klasskillnader är dåligt för alla. Filmaren Stefan Jarl samtalar med Kajsa Ekis Ekman, Andreas Cervenka och Caroline Krook. Moderator: Marit Kapla. Inspelat på Bok & bibliotek i september 2013. Arrangör: Svenska kyrkan/Se människan, Göteborg International Film Festival och Leopard.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Sverige och rättsosäkerheten

Många ensamkommande flyktingbarn som kommit till Sverige har försvunnit. Katia Wagner och Jens Mikkelsen har träffat flera hundra av dem, och har skrivit boken De förlorade barnen. De samtalar med Lena Sundström, som skrivit Spår. Moderator: Björn Linnell. Inspelat 26 september 2013. Arrangör: Natur och kultur.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Lyssna på mig

Kan barn må bra under och efter en skilsmässa? Vad säger barnen? Hur kan litteraturen stödja barn i kris? Med Bris studie Lyssna på mig som utgångspunkt samtalar Bris' socionomer Sofia Grönkvist och Marie Angsell, författaren Mats Wänblad och illustratören Per Gustavsson. Moderator: Kattis Ahlström. Inspelat 26 september 2013. Arrangörer: Bris och Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Litteraturens status på folkbiblioteken

Skol- och folkbibliotekarier ska främja läsning och läslust i och utanför skolan. Har de tillräcklig tid och kunskap? Vem ansvarar för bibliotekariernas kompetensutveckling? Samtal med Jenny Lindh, Karin Linder, Magnus Persson och Margareta Rodin Lundberg. Moderator: Signe Westin. Inspelat på Bok & bibliotek i september 2013. Arrangör: Kulturrådet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Berättartraditionen lever vidare

Författarna Kerstin Ekman och Therése Söderlind möts i ett samtal om vad som utmärker en stark berättelse. Moderator: Åsa Beckman. Inspelat på Bok & bibliotek i september 2013. Arrangör: Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

438 dagar - Johan och Martin berättar

Journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye reste till Afrikas horn för att rapportera om hur jakten på olja drabbade befolkningen i Ogadenregionen. Istället blev de skjutna och fängslade. Här talar de om händelserna, om boken de skrivit och om litteraturen som hjälpte dem att uthärda livet i fängelset. Moderator: Mattias Göransson. Inspelat på Bok & bibliotek i september 2013. Arrangör: Offside press.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Men läs då unge!

Vad gör vi när ungas läsförmåga blir allt sämre? Hur påverkas samhället på sikt av det? Samtal med journalisten Johanna Koljonen, litteraturlektorn Ann Steiner och litteraturprofessorn Magnus Persson. Moderator: Daniel Sandström, kulturchef på Svenska Dagbladet. Inspelat 26 september 2013. Arrangörer: Kulturrådet, UR och Riksbankens Jubileumsfond.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Digital revolution i klassrummet

Skolundervisningen förändras. Fysikläraren Daniel Barker föredrar metoden flipped classroom, alltså filmade föreläsningar och mer tid för diskussioner i klassrummet. Språkläraren Patricia Diaz använder webben. Moderator: Hans Renman. Inspelat 26 september 2013. Arrangörer: Natur & kultur och Studentlitteratur.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Vad händer i oss när vi läser?

Vi lever i en digital tid där människor ständigt reflekterar över sig själva och gärna publicerar sig offentligt. Här följer ett samtal om läsning i vår tid. Medverkar gör författaren Kristoffer Leandoer, litteraturvetaren Yvonne Leffler och litteraturvetaren Cecilia Pettersson. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat 26 september 2013. Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Läsande och lärande rum

Går det att tala om inre och yttre rum i samband med lärande och läsande, och hur kan de befrukta varandra? Medverkar gör bl.a. Börje Ehrstrand, Pia Carlsson och Björn Ranelid. Moderator: John Chrispinsson. Inspelat 26 september 2013. Arrangörer: Läsrörelsen, Lärarförbundet, Svensk biblioteksförening, Kulturrådet, ABF Stockholm och Natur och Kultur.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Människans gåtfulla drivkrafter

Trots att han led av dyslexi bestämde sig den amerikanske författaren Richard Ford för att studera litteratur. Här talar han om sin senaste roman och om sitt författarskap med litteraturkritikern Ingrid Elam. Inspelat på Bok & bibliotek i september 2013. Arrangör: Brombergs förlag.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

På djupet med Leif GW Persson

Kriminologen Leif GW Persson är en bästsäljande författare och en känd samhällsdebattör. Vad är det som driver honom? Ett samtal om livssyn och personliga övertygelser med ärkebiskop Anders Wejryd. Inspelat på Bok & bibliotek i september 2013. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Dregen - ett rock 'n' roll-drama

Rockstjärnan Dregen, med bakgrund i bland annat Hellacopters och Backyard Babies, berättar om sitt rock´n’ roll-liv med droger och festande för medförfattaren Tore S. Börjesson, men också om att som 11-åring ha sett sin pappa ta livet av sig. Moderator: Kai Löwen-Åberg. Inspelat 28 september 2013. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2013

Isol - om att berätta för barn

Bilderböcker skapade i barnets ögonhöjd. Ständigt nya bildlösningar som tänjer på invanda perspektiv och flyttar bilderboksmediets gränser. Så beskrivs 2013 års Almapristagare, Isol. Här samtalar den argentinska bilderbokskonstnären med juryledamoten Mats Kempe. Inspelat 26 september 2013. Arrangör: Kulturrådet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Digitaliseringen av den svenska skolan

Den svenska skolan har en hög grad av digitalisering om man jämför med övriga Europa. Det säger Jan Hylén, expert i Digitaliseringskommissionen. Men det finns brister i den svenska skolan, bland annat olika förutsättningar i olika skolor, och många lärare saknar kunskap om de digitala verktygen. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Tvillingarna som slutade gå i skolan

Nannie och Natalie får specialanpassad undervisning eftersom de knappt varit i skolan på två år. Vi följer dem under deras tid på Almaröds skolveckohem, där tanken är att de ska läsa in allt de missat och på nytt lära sig att ta ansvar. Drömmen är att bo hos mamma igen och gå i en vanlig skola.

Fråga oss