Titta

UR Samtiden - Skeptikerkongressen 2013

UR Samtiden - Skeptikerkongressen 2013

Om UR Samtiden - Skeptikerkongressen 2013

Det är farligt att leva i en värld utan att veta hur den är förskaffad säger Martin Rundqvist, ordförande i föreningen Vetenskap och folkbildning. De flesta besökare på skeptikerkongressen tycker att man ska tänka kritiskt och vara öppen för att saker och ting kanske inte alltid är som de verkar eller någon påstår. Under två dagar samlas skeptiker från hela världen för att visa upp exempel på bland annat tvivelaktiga skolmaterial, avslöjande av kvacksalvare och media. Inspelat 23-24 augusti 2013. Arrangör: Vetenskap och folkbildning.

Till första programmet

UR Samtiden - Skeptikerkongressen 2013 : Hur magiker lurar våra hjärnorDela
  1. Tack, och god morgon.

  2. "Hur funkar den mänskliga hjärnan,
    och hur blir den lurad?"

  3. Så heter en föreställning
    där trolleri används didaktiskt.

  4. Syftet är
    att lära elever i åldrarna 8-12-

  5. -vad vi kan och inte kan veta
    om den mänskliga hjärnan.

  6. Jag ombads skapa föreställningen
    för tre år sen.

  7. Det var den norska regeringens
    utbildningsprogram-

  8. -som hette "Den kulturella skolväskan".

  9. Programmet går ut på
    att visa konst för eleverna-

  10. -från att de går i förskolan
    tills de tar studenten.

  11. Jag skapade föreställningen
    genom att kombinera två världar:

  12. Mitt intresse för magi. Jag framför
    magisk teater med klassisk musik.

  13. Men jag läser även medicin.

  14. Det har jag gjort i tre år,
    och jag har fyra år kvar att läsa.

  15. Det utgör föreställningen,
    och innan jag berättar hur det går till-

  16. -vill jag visa er en sak med tre rep.

  17. Fråga er själva om jag framför
    en synvilla eller magi-

  18. -eller om det ena medför det andra?

  19. Här har jag tre gula rep
    som alla är lika långa.

  20. Här har vi ett, två och tre stycken.
    Jag lägger det här över axeln...

  21. Ett ögonblick. De här två...

  22. Kära nån. Skulle de inte
    vara lika långa?

  23. Det kvittar egentligen, så länge det här
    repet är lika långt som det här...

  24. Nu har nåt gått snett.

  25. Jag får samla ändarna
    för att se hur många jag har.

  26. Med tre rep borde jag ha
    sex stycken ändar. Där har vi fyra...

  27. Med den blir det fem, och
    med den sista har jag sex stycken.

  28. Mycket bättre. Tack ska ni ha.

  29. Då har jag alltså tre rep
    som är exakt lika långa.

  30. Jag knyter ihop de här två
    med en knut här-

  31. -och de andra två
    med en knut här borta.

  32. Då har jag ett enda rep.

  33. Men det ser ju knasigt ut
    med knutarna, så...

  34. Jag knyter nog upp knutarna.
    Ett ögonblick.

  35. Det blev fint.

  36. Den här kan vara lite svårare-

  37. -men om jag bara är försiktig
    och tar tag i den...

  38. Då kan jag dra av knuten-

  39. -försiktigt av repet...

  40. Då har jag ett enda stycke igen. Tack.

  41. Jag återkommer till hur man gör.

  42. Jag ska inte avslöja hela hemligheten,
    men jag ska dela med mig lite.

  43. Varför gjorde jag
    en föreställning om hjärnan?

  44. När Oslos universitet firade 200 år-

  45. -upprättades
    utställningen "Mind gap" i Oslo.

  46. Skaparen var den berömda regissören och
    konstnären Robert Wilson.

  47. Jag skapade min föreställning
    med inspiration från den utställningen.

  48. De bad mig att göra nåt om hjärnan
    eftersom den är det mest använda-

  49. -men minst förstådda
    naturliga fenomenet.

  50. I min föreställning
    samspelar vetenskap och konst.

  51. Det är en interaktiv föreställning,
    och det är mycket viktigt.

  52. Jag låter eleverna delta.

  53. Jag låter dem utforska
    vår uppfattningsförmåga-

  54. -och utveckla ett kritiskt tänkande
    angående vad vi kan veta.

  55. Neurovetenskap
    är ett område på frammarsch-

  56. -och man ser mer och mer positivt
    på vad vi kan lära oss om hjärnan-

  57. -och hur vi kan använda kunskapen.

  58. Men skepsisen ökar bland forskare-

  59. -vårdanställda, psykologer
    och journalister.

  60. Kunskapen och optimismen missbrukas
    nämligen ofta-

  61. -särskilt i media och populärkultur.

  62. Vi erbjuds förenklade sanningar.

  63. En forskare i Norge har sagt
    att det gula pappret här-

  64. -representerar det
    som vi skulle kunna veta om hjärnan.

  65. Den röda pricken,
    som lustigt nog är hjärtformad-

  66. -representerar
    det som vi faktiskt vet om hjärnan.

  67. Därför måste vi akta oss
    för att dra förhastade slutsatser.

  68. Nåt som jag brukar göra
    när jag träffar eleverna-

  69. -är att presentera dem för ord som
    uppfattning, inlärning och kreativitet.

  70. Vi försöker
    att arbeta på de tre sakerna-

  71. -genom att illustrera dem med trolleri.
    Jag vill att de ska uppleva det själva-

  72. -och känna hur de luras,
    men även varför det funkar.

  73. Vi kan börja med uppfattning.

  74. När man är åtta eller tolv år
    vet man inte nödvändigtvis-

  75. -att våra sinnen fungerar som portaler
    till vår förståelse för omvärlden.

  76. Vi behöver sinnen för att kunna förstå
    den värld som vi befinner oss i-

  77. -och även världen som finns inuti
    våra kroppar. Men det räcker inte.

  78. Det handlar om att kunna tolka
    flera stimuli från våra sinnen.

  79. I vår tolkning försöker vi skänka mening
    åt det som vi har upplevt.

  80. Vi försöker förenkla
    dessa många stimuli till objekt.

  81. När vi gör det och skapar mening
    försöker jag att testa deras sinnen.

  82. Inte enbart
    med hjälp av välkända tester-

  83. -av smaker och sinnen och känslighet.

  84. Jag använder mig även av magi.

  85. Varför just magi? Tja...

  86. Jag anser personligen-

  87. -att magiker förstår nåt grundläggande
    om styrkorna och svagheterna-

  88. -om vår uppfattning.

  89. Vi magiker utnyttjar det
    när vi skapar magi.

  90. När vi avleder er uppmärksamhet,
    manipulerar och vilseleder er.

  91. När vi upplever nånting-

  92. -tar vi in många, många stimuli,
    kanske från alla sinnen samtidigt.

  93. Det kan göra det svårt för oss
    att känna igen och skilja på-

  94. -originalstimulin och
    den återskapade bilden i våra huvuden.

  95. Och det här problemet med att skilja på
    stimulin och den återskapade bilden-

  96. -kan utnyttjas av en magiker.

  97. En magiker kan nämligen
    skapa en illusion av att ta ett mynt-

  98. -och lägga den i sin andra hand
    och få den att försvinna i tomma intet.

  99. Allt utan att nån hinner märka att
    myntet faktiskt ligger i fickan igen.

  100. Det är själva essensen
    av vad en magiker kan åstadkomma.

  101. Ta en titt på knutarna. Jag tänker inte
    avslöja vad jag precis gjorde-

  102. -men jag knöt några knutar
    som jag sen knöt upp.

  103. Och information som redan är bekant för
    oss, som vi redan känner till väl-

  104. -har vi vant oss vid.
    I princip betyder det-

  105. -att saker som vi känner till väl
    blir mindre viktiga för oss.

  106. Vi knyter våra skor, vi knyter ihop
    sopsäcken, vi knyter skolväskan...

  107. Vi knyter hemskt många knutar.

  108. Då blir de oviktiga.

  109. Det måste vara därför
    som jag kan knyta knutar-

  110. -rakt under näsan
    på en grupp skeptiker-

  111. -utan att nån påpekar
    att det inte var riktiga knutar.

  112. Eller var de det? Knöt jag dem?
    Knöt jag upp dem?

  113. Var det riktiga knutar?

  114. Jag tänker inte svara på de frågorna,
    men en sak är uppenbar:

  115. Jag utnyttjar knutarna
    som ni redan undermedvetet-

  116. -tycker är oviktiga.

  117. Vi kan titta på ett annat exempel
    på hur hjärnan kan fungera.

  118. Jag avskyr verkligen
    att jämföra hjärnan med en maskin.

  119. Än så länge har vi nämligen inte lyckats
    skapa maskiner-

  120. -som är lika komplexa och geniala
    som den mänskliga hjärnan.

  121. Till exempel: tack vare min hjärna-

  122. -kan jag fyllas av julkänslor
    i november när jag skalar en apelsin.

  123. Det är en makalös och komplex process
    som inte kan förklaras helt.

  124. Men våra hjärnor
    är mycket självständiga.

  125. Ibland tar vi emot information
    om vår värld som känns felaktig.

  126. Fel svar kan ges ibland.

  127. Titta på de här,
    som ni säkert har sett förut.

  128. Det är en gul träbit-

  129. -och den gula råkar vara
    en aning större än den röda.

  130. Men genom att dra i den röda biten
    lite grann-

  131. -kan jag få den röda
    att se större ut än den gula.

  132. Men var det inte tvärtom?

  133. Jo, det är tvärtom. Eller kanske inte.

  134. Ni skeptiker har väl säkert
    redan förstått hur det funkar.

  135. Det är bara en synvilla.
    Den gula är förstås-

  136. -exakt likadan i storlek och form
    som den röda biten.

  137. Det kan vi vara överens om.

  138. Men nu när vi vet att det är en synvilla
    och att bitarna är lika stora...

  139. ...ser vi dem ändå som olika.

  140. Det är ett väldigt bra exempel-

  141. -på hur det ibland inte räcker att veta.

  142. Att veta räcker inte för att vi
    ska korrigera vår uppfattning-

  143. -och visa oss sanningen om världen,
    som i det här fallet.

  144. Det bevisar en sak
    som jag försöker få eleverna att förstå.

  145. Hjärnan fungerar på ett komplicerat och
    till viss del självständigt sätt.

  146. Vi kan inte styra hjärnan.
    Den är våra kroppars högkvarter.

  147. Det är den som bestämmer
    vad vi ska veta om världen.

  148. Och inlärningen? Mellan åtta och tolv år
    är eleverna mitt uppe i inlärningen.

  149. Vissa av dem tycker att det är svårt
    att lära sig saker.

  150. Det tycker jag också ibland-

  151. -särskilt om jag måste minnas molekyler
    som faktiskt kvittar för mig.

  152. Med min föreställning
    erbjuder jag ingen-

  153. -några svar eller lösningar
    på det problemet.

  154. Men jag försöker dela med mig
    av det hopp som jag känner.

  155. En idé som jag brukar ta upp
    är att det finns skäl att tro-

  156. -att hjärnan visar viss plasticitet. Det
    finns nåt som heter neuroplasticitet.

  157. Och allt som vi har upplevt och lärt oss
    lämnar spår i våra sinnen.

  158. Det innebär att vi har ett arkiv
    med erfarenheter och lärdomar.

  159. Och vi glömmer inte,
    det blir bara svårt att hitta dit.

  160. Det är ändå svårt
    att komma ihåg saker utantill.

  161. Jag försöker ge en förklaring
    till varför det kan vara så svårt.

  162. Sen pratar jag om hur svårt det är-

  163. -att minnas saker som liknar varandra.

  164. Om man ska lära sig A och B kan man
    ibland glömma A när man har lärt sig B.

  165. Och ibland när två enheter är för lika
    och påminner om varandra för mycket-

  166. -kan de blandas ihop med varandra.

  167. Då skapas
    nåt som vi kallar för interferens.

  168. Jag brukar ge dem ett exempel
    genom att säga att vi ska till affären.

  169. Om jag säger att vi ska handla bröd,
    mjölk och smör kommer de ihåg det.

  170. Det är inte svårt för dem att handla.

  171. Men om jag lägger till broccoli,
    köttfärslimpa, tidning, bakpulver, mjöl-

  172. -karamellfärg, gurka, Nutella...

  173. Då börjar det bli mycket svårare.

  174. Forskare menar
    att det finns vissa begränsningar-

  175. -för vad vi kan komma ihåg-

  176. -när det gäller enheter
    som liknar varandra.

  177. Gränsen mellan uppfattning
    och rena gissningar-

  178. -dras vid sju enheter.
    Vi kan komma ihåg sju enheter.

  179. Men resten får vi gissa oss till.

  180. Den här glömskheten,
    om vi får använda det ordet-

  181. -och interferensen
    som uppstår av likheten-

  182. -kan också utnyttjas inom magin.

  183. Jag ska visa.
    Jag ska inte göra korttrick-

  184. -men jag ska visa er en sak
    med korten.

  185. Så...

  186. Jag har tagit ut de klädda korten.

  187. Kungarna, drottningarna
    och knektarna.

  188. Jag har ordnat dem så att färgerna
    och valörerna är blandade.

  189. Jag ska visa dem för er.

  190. Där har vi en knekt och en kung
    av olika färger.

  191. Olika färger, olika valörer.

  192. Olika färger, olika valörer.

  193. Så är hela högen uppdelad,
    och det finns ett antal olika par.

  194. Jag vet inte hur många par
    som jag har visat...

  195. Så där.

  196. Det intressanta med den här illusionen
    som skapades av Nick Trost-

  197. -är sättet som man visar upp korten.

  198. Man visar upp dem relativt snabbt
    så att ingen hinner märka-

  199. -att korten nu har samlats i par.

  200. Kungarna, drottningarna...

  201. Knektarna.

  202. Kungarna.

  203. De röda drottningarna.

  204. Och de svarta knektarna.

  205. Det här beror delvis,
    men inte helt och hållet-

  206. -på det faktum att de liknar varandra
    och orsakar interferens.

  207. Man kan inte märka det
    när jag gör så här...

  208. Jag visar er drottningen och knekten.

  209. Nästa gång
    visar jag upp knekten och kungen.

  210. Det för samman de röda knektarna.

  211. Korten har alltså legat i par
    utefter färg och valör hela tiden.

  212. Det var bara ett exempel på
    hur magin kan utnyttja ett fenomen-

  213. -som kallas för interferens.

  214. Kreativitet är nåt
    som eleverna brukar fråga om.

  215. Vad är kreativitet?
    Det är för svårt att svara på.

  216. Men vissa tror att kreativitet
    bara är kopplat till en del av hjärnan.

  217. Även om en del egenskaper bara
    är kopplade till en av hjärnhalvorna-

  218. -så finns det skäl att tro att vi alltid
    använder oss av hela hjärnan.

  219. Men ibland fungerar vi annorlunda.

  220. När vi pratar om kreativitet
    försöker jag utmana eleverna.

  221. Jag vill att de löser tankenötter
    och problem.

  222. Just den här tankenöten
    känner ni säkert igen.

  223. Men jag ska berätta för er
    vad det hela går ut på.

  224. Ni kanske kan nå en lösning.

  225. Här ser vi en fyrkantig träbit
    och en rund träbit.

  226. Den runda passar i den fyrkantiga.

  227. Utmaningen är att låta den fyrkantiga
    biten stå på en plan yta-

  228. -och helt utan redskap
    kunna få ut den runda biten.

  229. När jag visar det här för eleverna-

  230. -och nån av dem börjar peta på den
    för att få ut den-

  231. -gör alla andra likadant.

  232. Om jag säger åt dem att prova
    att använda handflatan gör de det.

  233. Det är väldigt svårt att få dem
    att tänka helt självständigt.

  234. Jag ska inte visa hur man gör än,
    för jag ska prata mer-

  235. -om vad jag kallar divergens
    och konvergens.

  236. Ibland när vi räknar matte
    eller pluggar medicin-

  237. -har vi lärt oss att tänka utefter
    och följa vissa mönster.

  238. Vi lär oss
    att gräva djupare i samma hål.

  239. Och så måste vi göra
    inom vetenskapen.

  240. Men inom kultur och historia måste vi
    kanske arbeta på ett annat sätt.

  241. Då är vi kreativa i den mening-

  242. -att vi inte gräver i samma hål,
    utan vi gräver flera olika hål.

  243. Och alla är lika rätta tills vi
    bestämmer oss för ett av dem.

  244. Att få dem att komma på galna idéer
    är huvudsyftet.

  245. Att få dem att komma på många idéer-

  246. -och att låta dem
    komma fram till konstiga lösningar.

  247. Nån föreslog att man skulle sätta sig på
    den och sen resa sig.

  248. Ingen har provat det.

  249. Men åttaåringar provar många saker-

  250. -allt från att peta till att använda
    kinden och kanske foten...

  251. Men ju äldre de blir,
    desto svårare blir det att vara kreativ.

  252. Jag ber dem använda hela hjärnan, men
    när de är tonåringar-

  253. -och har en massa hormoner
    säger de bara "jag vet inte..."

  254. Och vuxna! Vuxna säger "omöjligt".

  255. Jag visade det här för tyska elever.

  256. De tittade på den
    och undersökte den noga.

  257. Sen skrev de algoritmer
    och diskuterade jämvikten.

  258. Men en dag kom en fyraåring,
    satte den i munnen och sög upp den.

  259. Det är väldigt nära lösningen,
    men det är inte riktigt rätt.

  260. Några förslag?

  261. Blåsa. Visste du det sen tidigare?
    - Det är rätt.

  262. Det tar tid för folk
    att komma fram till det.

  263. Ursäkta mig.

  264. Så där.

  265. Det som jag hoppas
    att eleverna lär sig-

  266. -är att de inte borde sluta fundera.

  267. Visst, vi har sinnen och nåt
    som kallas uppfattningsförmåga-

  268. -och det är svårt med inlärning.

  269. Men de borde komma ihåg att förhålla sig
    kritiska till det som de lär sig.

  270. De har precis börjat skolan
    och får redan lära sig många myter.

  271. Förhoppningsvis gör det dem sugna på
    både humaniora och naturvetenskap.

  272. Det är syftet med min föreställning
    och det jag har gjort de senaste åren.

  273. Just nu turnerar jag i Norge,
    samtidigt som jag läser medicin.

  274. Tack så mycket, och ställ gärna frågor.

  275. Översättning: Sofia Sundqvist
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Hur magiker lurar våra hjärnor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur gör trollkonstnärer egentligen? Vi ser ju att det inte är möjligt med vissa trollerikonster. Den norska trollkonstnären Kristine Hjulstad visar hur magiker lurar våra hjärnor. Inspelat i augusti 2013. Arrangör: Vetenskap och folkbildning.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Illusioner, Illusionister, Teater
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Skeptikerkongressen 2013

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skeptikerkongressen 2013

Hur reklam styr dagens media

När nyhetsredaktioner drar ner på personal och andra resurser gynnar det PR-byråerna. De får möjlighet att skicka in sina klara artiklar som ser ut som en nyhetsartikel men i själva verket är det reklam för en produkt. Inspelat i augusti 2013. Arrangör: Vetenskap och folkbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skeptikerkongressen 2013

Att lösa mysterier

För att motbevisa vissa påståenden använder sig en grupp italienska forskare av metoden att låta studenter själva göra experiment för att ta reda på sanningen. Vetenskapsjournalisten Beatrice Mauini berättar hur de jobbar. Inspelat i augusti 2013. Arrangör: Vetenskap och folkbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skeptikerkongressen 2013

Är cargokult vetenskap?

Hur fungerar psykologi på oss människor och vad lär vi oss av psykologi? Den polska psykologen Tomasz Witkowzki berättar om hur de religiösa rörelserna cargokult smugit sin in i samhällsvetenskapliga studier. Inspelat i augusti 2013. Arrangör: Vetenskap och folkbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skeptikerkongressen 2013

En faktabaserad världsbild

Ofta får vi höra hur fattigt det är i Afrika och att jorden snart kommer att vara överbefolkad. Men vilka siffror går man efter? Professor Hans Rosling presenterar här sina bevis för hur världen ser ut. Inspelat i augusti 2013. Arrangör: Vetenskap och folkbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skeptikerkongressen 2013

Hur magiker lurar våra hjärnor

Hur gör trollkonstnärer egentligen? Vi ser ju att det inte är möjligt med vissa trollerikonster. Den norska trollkonstnären Kristine Hjulstad visar hur magiker lurar våra hjärnor. Inspelat i augusti 2013. Arrangör: Vetenskap och folkbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skeptikerkongressen 2013

Du är delägare i en rymdorganisation

Visste du att du är delägare av den europeiska rymdstationen ESA? Det berättar den svenska astronauten Christer Fuglesang. Inspelat i augusti 2013. Arrangör: Vetenskap och folkbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skeptikerkongressen 2013

En närmare titt på hjärnans aktivitet

Den tyska forskaren Barbara Walker granskar studiematerial som används i undervisningen i tyska skolor. Här tittar hon närmare på ett material som heter ”Brain gym” och sägs utveckla barns inlärningsförmåga. Inspelat i augusti 2013. Arrangör: Vetenskap och folkbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skeptikerkongressen 2013

Att avslöja kvacksalvare

Det finns många olika metoder för att hjälpa personer som har ett beroende. Narkosläkaren Catherine de Jong upptäckte att det samtidigt finns falska metoder som används där människor blir lurade. Inspelat i augusti 2013. Arrangör: Vetenskap och folkbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Skapande och kommunikation

Johanna Olsson är utvecklare och researchansvarig på Hyper Island, en skola utan lärare och läxor. Hon pratar om schabloner kring kreativitet: varför har vi dem? Hur går vi förbi dem? Från Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Odödlighet

En mysig morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton. Frukost, livsfilosofi, musik och vår egen psykolog Karna.

Fråga oss