Titta

En bok, en författare (2013)

En bok, en författare (2013)

Om En bok, en författare (2013)

Den rika utgivningen av svensk och utländsk facklitteratur hamnar i fokus då vi i varje program möter en aktuell författare som intervjuas om sin bok och dess ämne. Böckerna handlar om vitt skilda ämnen som till exempel media, historia, politik, samhälle, naturvetenskap, konst och kultur. Sändningsår 2013.

Till första programmet

En bok, en författare: Värdet av konstDela
  1. Kan konsten få oss att må bättre?
    Måste den alltid göra nytta?

  2. Karolina Modig är journalist och
    författare inom kultur och konst.

  3. Med Erik Modig
    har hon skrivit "Värdet av konst".

  4. De tar reda på vad konsten har för
    värde i samhället och hos företag.

  5. Intervjuare är
    journalisten Ulrika Kärnborg.

  6. Varför behövs det
    en bok om konstens värde just nu?

  7. Dels så pågår det faktiskt just nu
    en del brinnande debatter-

  8. -kring det här ämnet.

  9. Delvis kring skolan, hur man ska
    göra med de estetiska ämnena där-

  10. -både på lägsta nivån
    men även universitetsnivå.

  11. Det pågår också en diskussion om hur
    viktigt kreativitet och humaniora är-

  12. -inom företag, där Sverige
    har en tradition av att...

  13. ...inte så många chefer
    är utbildade humanistiskt-

  14. -men där det utomlands
    är väldigt vanligt.

  15. Vi hade ju en debatt i somras,
    Jan Gradvall skrev en artikel-

  16. -om att svenska chefer i näringslivet
    är så dåliga på humaniora och konst-

  17. -att de inte kan konversera med sina
    utländska kollegor i Paris, London...

  18. Tror du att det stämmer? Vet du det?

  19. Jag är ganska övertygad om det. De
    vi har intervjuat bekräftar det här-

  20. -och många artiklar man läser
    säger samma sak.

  21. Jag tror att det är väldigt sant.

  22. Det gör att Sverige kan halka efter,
    både i konversationer utomlands-

  23. -men även i framtida utveckling
    av företag. Men... Ja?

  24. Men är det det du menar med att
    frågan har kommit upp på bordet?

  25. Ja, just att det har
    kommit upp på den nivån.

  26. Det diskuteras inom näringslivet.
    De sätter ändå ganska mycket agendan.

  27. Skolan är alltid aktuell.

  28. Men i övrigt så är det ju också
    en fråga som är ständigt aktuell-

  29. -i dag likväl
    som för egentligen 100 år sedan.

  30. Det är faktiskt så
    att konstnärernas villkor...

  31. Det har gjorts en del kulturpolitiska
    satsningar under 75-100 år-

  32. -som gör nytta, men konstnärernas
    levnadsvillkor är inte bättre.

  33. Nej, jag tänkte
    att vi skulle komma till det snart.

  34. Men först skulle jag vilja fråga dig
    vad ni menar med konst.

  35. Det här är ju inte en bok
    om kultur i allmänhet, eller hur?

  36. Vi har...
    skurit av definitionen av konst-

  37. -så det vi pratar om som "konst"
    är just bild- och form-konst.

  38. Visuell konst, kan man kalla det. Vi
    har tagit bort musik, film, teater.

  39. Inte för att vi inte
    kallar det konst, men för att...

  40. Det är den typen av konst som både
    jag och Erik, min medförfattare-

  41. -har sysslat med själva,
    och som står närmast oss.

  42. Vi kände att nånstans får vi börja.
    Det blev den här typen av konst.

  43. Det finns en bok av konstnären
    Ernst Billgren, "Vad är konst?".

  44. Det är en jättebra fråga, för även
    om man avgränsar det till bildkonst-

  45. -så undrar många: "Ja, men vad är det
    av alla bilder vi ser som är konst?"

  46. I boken säger ju
    konstnären Marianne Lindberg De Geer-

  47. -att konsten blir till
    i betraktarens öga.

  48. En konstkritiker som ni intervjuar,
    Bo Madestrand, säger:

  49. "Konst är det som produceras och
    visas med ambitionen att vara konst."

  50. Vad tycker du? Vad är konst?

  51. Ja, det är ju
    väldigt svårdefinierat.

  52. Så som vi beskriver det...

  53. När vi gör definitionen av konst,
    i vårt fördjupningsmaterial-

  54. -har vi tre definitioner.

  55. Det första är konstnärens definition,
    det som Madestrand är inne på-

  56. -att konst är det som görs
    med intentionen att vara konst.

  57. Men den räcker inte riktigt till,
    för...

  58. Den som tittar på konsten måste på
    nåt sätt ha en bestämmanderätt också.

  59. Så det är mer, enligt mig,
    det betraktaren anser vara konst.

  60. Det kan ju vara väldigt olika.

  61. Så det räcker inte om jag tar mina
    tofflor och sätter upp på väggen?

  62. Att jag tycker att det är konst
    räcker inte? Nån annan ska också det?

  63. Ja, och där kommer vi in i
    den vetenskapliga definitionen.

  64. Den beskriver då varför vi
    uppfattar vissa saker som konst-

  65. -och varför vissa saker inte är
    konst, som kanske nån säger är det.

  66. Det beror på att vi behandlar,
    när vi ser ett konstverk eller...

  67. ...ja, det som vi då anser vara
    konst, så väcker det dels känslor.

  68. Det är en...

  69. Det måste väcka känslor för att
    det ska kunna vara ett konstverk.

  70. Det är den ena delen då.
    Den andra delen är tankemässig.

  71. Man väcker rationella tankar.

  72. De är indelade i, ja, estetik:

  73. Att man hittar nån estetik, att
    man tycker att det är tilltalande.

  74. Den ska vara kreativ och innovativ.
    Man hittar nåt nytt.

  75. Det ska väcka
    intellektuell stimulans-

  76. -att man ska hitta nån typ av
    skicklighet i utövarens arbete.

  77. Det behöver inte vara allihop,
    men nåt av det ska det väcka.

  78. Det kan ju vara individuellt-

  79. -men det är ändå betraktaren som får
    de här tankarna och känslorna.

  80. Har du själv haft
    väldigt starka upplevelser av konst?

  81. Absolut.

  82. Ändå från när jag var liten målade
    jag och var jätteintresserad av det.

  83. Och jag har en väldigt stark bild
    när jag var kanske fyra-fem år-

  84. -och var med mina föräldrar
    på Skagenmuséet i Skagen-

  85. -och såg en stor tavla
    på ett avhugget lammhuvud.

  86. Jag blev så till mig
    att jag bara gick mot tavlan-

  87. -och gick förbi larmgränser och allt,
    så det började tjuta.

  88. Men det var en väldigt stark bild.

  89. Även nu - viss konst kan vara
    som en käftsmäll. Det är fantastiskt.

  90. -Så det gick långt tillbaka?
    -Ja, absolut.

  91. Men trots... Det är ju inte bara du
    som har starka upplevelser av konst-

  92. -utan det är väl många, men...

  93. Enligt er bok så är inte det samma
    sak som att värdera konstnärerna-

  94. -som gör de här verken.

  95. Många konstnärer har ju väldigt svårt
    ekonomiskt att leva på sin konst.

  96. I samhället finns åsikten att
    skattemedlen inte ska gå till konst.

  97. Konstnärerna ska klara sig
    på egen hand eller jobba ideellt.

  98. Vad tycker ni om det,
    ni som har skrivit boken?

  99. Dels är det ju, kan man tycka,
    ett förvånande resultat-

  100. -som man kan se i den studien
    som visar det tydligt-

  101. -att folk överlag tycker om konst,
    tycker att konst ska finnas.

  102. Men man värdesätter inte konstnärerna
    i lika hög utsträckning.

  103. Det beror nog på att det värde som
    hittills har kommunicerats för konst-

  104. -har väldigt stort fokus på
    det finansiella värdet.

  105. Det är ganska få konstnärer
    som hamnar på auktionsverk-

  106. -eller på gallerier och får sälja
    för många tusen eller miljoner.

  107. De konstnärerna har nog
    väldigt högt anseende.

  108. Det är som
    Marianne Lindberg De Geer säger:

  109. Vissa tycker vi är fantastiska,
    vissa är drönare som lever på staten.

  110. Man har inte lyckats kommunicera de
    andra värden som konst för med sig.

  111. Hur påverkar konst vår hjärna?
    Hur påverkar konst företag?

  112. Vad har konst för roll
    i vårt samhälle över huvud taget?

  113. Det har tidigare varit väldigt...

  114. När vi berättade att vi skulle
    göra boken fick vi ofta reaktionen:

  115. "Ja, fast det är ganska flummigt.
    Det finns inga konkreta värden."

  116. De har varit väldigt utspridda,
    i forskarmagasin som ingen läser-

  117. -eller i nån sammanställning
    på 1 000 sidor som ingen orkar läsa.

  118. Kanske även att konstnärerna själva
    inte kan föra fram sitt eget värde.

  119. Det finns ju också...

  120. Att nämna ordet "värde"
    i samband med konst...

  121. Man måste se
    att det finns två debatter.

  122. Det ena... Där har vi också fått lite
    hårda ord eller vad man ska säga.

  123. När folk, eller konstnärer,
    har trott-

  124. -att vi pratar om
    att konst måste ha ett värde.

  125. -Ekonomiskt värde?
    -Nej.

  126. Nej, att konst ska ha i syfte att
    påverka oss positivt hälsomässigt-

  127. -eller att få företag
    att öka sin omsättning.

  128. -Nyttoaspekten.
    -Exakt.

  129. Men där är vi verkligen ambassadörer
    för den konstnärliga friheten.

  130. Det ser man i vissa resultat om till
    exempel hur konst påverkar hjärnan.

  131. Det är framför allt nyskapande konst-

  132. -och konst som är lite provokativ,
    som får oss att tänka i nya banor-

  133. -som just öppnar upp
    de här tankemönstren.

  134. Därför är det ju superviktigt
    att ingen ska lägga sig i.

  135. Det går inte heller att säga: "Nu ska
    du göra konst som främjar hälsan."

  136. Jag tror inte att man kan göra så.
    Det är två helt skilda saker.

  137. Lars Strannegård heter en professor
    i ekonomi på Handels i Stockholm-

  138. -som ni har intervjuat.

  139. Han brukar, när han är ute
    och föreläser om konst, prata om-

  140. -att det finns en slags mätsjuka i
    vårt samhälle i dag. Allt ska mätas.

  141. Nån slags byråkratisering har
    spridit sig över hela västvärlden.

  142. Och då ska man mäta, menar han-

  143. -värdet av saker som inte går att
    mäta med siffror, utan bara med ord.

  144. Som exempel tog han vinspalter-

  145. -när man ska sätta betyg på viner.
    Då är ju det nån slags kvantifiering.

  146. Man sätter betyg, siffror, på nåt
    som egentligen inte går att mäta-

  147. -för det är ju en subjektiv
    upplevelse hur gott ett vin är.

  148. Man kanske kan säga nåt om
    ett vins kvalitet som är objektivt-

  149. -men det är bara till en viss gräns,
    därutöver blir det subjektivt.

  150. Lite samma sak, menar han,
    är det när konstnärer till exempel-

  151. -eller humanister eller författare
    ska försvara sitt arbete med siffror.

  152. Med ord är ju humanister vana
    att försvara sig.

  153. Där har vi ju flera tusen års
    tradition att försvara oss med ord.

  154. Men just det här med siffrorna...

  155. Ändå så försöker ju ni göra det,
    fast ändå inte, kan man säga.

  156. Ja. Vi har ju vissa studier
    som är väldigt konkreta med siffror.

  157. Till exempel de som Erik
    har varit inblandad i själv-

  158. -där det handlar om
    när man sätter konst på produkter.

  159. Hur det påverkar. Om man har
    en produkt med konst på och en utan-

  160. -uppfattas produkten med konsten på
    väldigt mycket annorlunda.

  161. Där har han ju fått fram
    konkreta siffror på att-

  162. -den uppfattas si och så många
    procent mer kreativ, till exempel.

  163. Kan du nämna nån sån där produkt
    eller ett företag som använder konst?

  164. Den mest uppenbara är ju "caset"
    som vi drar i början av kapitlet.

  165. Det är Absolut Vodka, som har jobbat
    under väldigt, väldigt lång tid-

  166. -med konstnärer som har
    illustrerat deras produkter.

  167. Som sagt, det är ju ett otroligt
    långsiktigt arbete för dem-

  168. -där de har hittat en balans.

  169. Det är viktigt om man ska
    jobba med företag som konstnär-

  170. -eller om företag ska dra in konst i
    sin verksamhet, i företagsprocesser-

  171. -att det blir på lika villkor, så att
    det inte bara handlar om företaget.

  172. Det är lika mycket
    att konstnären ska hitta sin vinning.

  173. Och Absolut Vodka har hittat
    den balansen väldigt tydligt.

  174. I början var det konstnärerna,
    Warhol, Haring, Bourgeois och fler-

  175. -som faktiskt lyfte varumärket.

  176. Men på de senaste åren, när
    Absolut Vodka har blivit så stort-

  177. -har de använt sina muskler-

  178. -för att föra fram nya, unga
    konstnärer, oetablerade konstnärer.

  179. Så där har man verkligen hittat
    den här jätteviktiga balansen.

  180. Tillbaka till din fråga: Där kan
    man ju se konkreta sifferresultat.

  181. Men när det handlar om till exempel-

  182. -hur konst påverkar våra samhällen
    eller oss som individer-

  183. -där kan vi inte få fram
    några konkreta siffror.

  184. Vi kan inte heller säga att-

  185. -"det här konstverket är si och så
    mycket bättre än det här andra."

  186. Där är ju en annan typ av studie,
    till exempel...

  187. Om man ser till
    hur konst kan påverka vår hjärna-

  188. -är det egentligen på två olika sätt.

  189. Dels kan det tvinga vår hjärna
    att tänka i nya banor.

  190. Att vi öppnar upp, som jag har varit
    inne på, för nya tankar, nya idéer-

  191. -för att vi inte riktigt förstår
    den bild som konsten visar oss-

  192. -det visuella uttrycket
    eller sammansättningen-

  193. -vilket kan leda till kreativitet.

  194. Den andra delen
    handlar mer om abstrakt konst.

  195. Konst är ett av få forum
    där vi faktiskt blir utsatta för-

  196. -abstrakta föremål
    eller abstrakta sammanhang.

  197. Våra tankebanor i normala fall-

  198. -går mycket kring "här och nu"
    och är ganska "jag"-fokuserade.

  199. Där har man kunnat se att personer
    i till exempel sorg och ångest...

  200. Om de har utsatt sig för, "utsatt"
    låter så hårt, men man säger så.

  201. ...omgett sig av abstrakt konst,
    så har det...

  202. ...flyttat det här "jag"-fokuset i
    hjärnan till en psykologisk distans-

  203. -där man distanserar sig
    från sina "jag"-fokuserade...

  204. -Och det är bra, då?
    -Man distanserar sig från sorgen.

  205. Så där kan ju faktiskt konsten
    bidra till att man mår bättre.

  206. Du har ju pratat en hel del
    om konst och kreativitet.

  207. Kan vi utveckla det? Hur kan konsten
    hjälpa oss att bli mer kreativa?

  208. Det handlar just om att man
    omger sig av nyskapande konst-

  209. -eller ny typ av konst,
    eller mycket konst.

  210. Att titta på samma tavla under 20 år
    ger oss inte så jättemycket.

  211. Det kanske ger oss nåt första gången-

  212. -men i långa loppet bidrar det inte
    till att vi blir superkreativa.

  213. Det handlar om
    att utmana sina tankar lite.

  214. Och gärna gå på utställningar-

  215. -köp in konst till hemmet
    som får dig att tänka till.

  216. Fundera över den konst
    som du blir upprörd över-

  217. -eller som får nåt
    att klicka till i hjärnan.

  218. Hur kan det offentliga använda sig av
    det här med hur konsten påverkar oss?

  219. Konst är ju... Om man ser till
    samhället i stort så finns det...

  220. Vi tar till exempel upp i avsnittet
    som handlar om samhället just-

  221. -hur Young British Artists var
    en stor del i Londons förvandling-

  222. -från i slutet av 80-talet, det var
    depressivt, bankerna kraschade...

  223. ...så var det en konstnärsgrupp,
    med Damien Hirst i spetsen-

  224. -som gjorde väldigt provokativ
    och nyskapande konst-

  225. -som fick bland annat Saatchi
    att satsa stort på det här.

  226. Det skapades nya gallerier,
    det poppade upp utställningar.

  227. Det byggde nån slags...
    trendmedvetenhet.

  228. Det var inte uttalat från början,
    men under 90-talet-

  229. -i och med korsverkan mellan
    konstnärligheten som växte fram-

  230. -och det politiska programmet
    som Tony Blair jobbade fram...

  231. Det bidrog till Londons förvandling
    från en depressiv ångesthärd till...

  232. -Cool Britannia.
    -Exakt. Det blev ju rubriker om det.

  233. Så där blir ju konsten med och
    skapar nån slags identitet i staden.

  234. Men finns det inte nån övertro
    ibland, i alla fall i Sverige-

  235. -på att offentlig konst
    och utsmyckningar-

  236. -ska kunna vända ett bostadsområde
    med jättefula hus och arkitektur?

  237. Bara för att man har utsmyckningar
    ska det bli attraktivt.

  238. Det skulle kunna vara en övertro.
    Samtidigt så tror jag...

  239. I såna områden... I områden
    som upplevs vackra och intressanta-

  240. -som har spännande konstföremål-

  241. -som har
    utsmyckningar av olika slag...

  242. Allt från tunnelbanor
    till torg och offentliga platser.

  243. Det blir inte...

  244. Några i boken hävdar att det
    leder till minskad brottslighet.

  245. Jag tror att det blir en del i det,
    när folk omges av konsten...

  246. Återigen hur det påverkar våra
    hjärnor. Vi mår bättre av den miljön-

  247. -vilket gör att vi inte blir lika
    benägna att till exempel begå brott-

  248. -eller komma in i ångesttankar
    eller vad det nu kan vara.

  249. Det är klart
    att det kan finnas en övertro-

  250. -men jag tror också att ju mer
    utsmyckningar, ju mer konst vi har-

  251. -desto bättre är det.

  252. Vad är alternativet?
    Kala betongväggar?

  253. Det är som... Se på lekplatser!
    Man vill ha färg och annorlunda.

  254. Var går gränsen för konst?
    Arkitektur är en typ av konst också.

  255. Offentligt finansierad konst
    är ju rätt stort i kulturpolitiken.

  256. Men vi diskuterar ju trots allt
    mer och mer-

  257. -hur en del av det här ansvaret
    för konsten i samhället-

  258. -ska kunna övertas
    på nåt sätt av företagen.

  259. Kanske inte övertas, men hur
    de ska kunna bidra på olika sätt.

  260. Det har ni ju
    jobbat rätt mycket med i boken.

  261. Hur ser du på det?
    Finns det en reell möjlighet här?

  262. Det tror jag absolut. Sverige ligger
    långt efter med privatfinansiering.

  263. Jag hör inte till dem som tycker
    att vi ska skita i alla statliga...

  264. ...statliga medel för konst.
    Det ska vara en växelverkan.

  265. Men det finns ett jättestort utrymme
    för företag att ge sig in i konsten-

  266. -och satsa mer på konst.

  267. Det kan ju vara allt från interna
    företagsprocesser till sponsring.

  268. Hur är det med ren sponsring?
    Finns det nån villighet att sponsra?

  269. Ja, absolut.

  270. Idrott har varit, och är fortfarande,
    störst på företagssponsring-

  271. -men de senaste åren har
    den kulturella sponsringen vuxit.

  272. Är den konjunkturberoende?

  273. Ja, det skulle jag väl tro, men...

  274. Jag hoppas att den inte
    kommer att vara det.

  275. Jag tror att det kan vara
    ännu viktigare för...

  276. I och med att man har visat att...

  277. ...konsumenters uppfattning
    av företag som sponsrar konst-

  278. -blir att man tycker mer om
    företaget, just för konstens värden-

  279. -som historiskt har förknippats
    med kvalitet och sofistikation-

  280. -kreativitet och så.

  281. I en lågkonjunktur är det viktigare
    än nånsin för företag att satsa-

  282. -och kommunicera att man gör det.

  283. Då handlar det ju både om
    att sponsra konst och projekt-

  284. -men även
    att ta in konst på sina kontor.

  285. Där har man sett att...

  286. ...det påverkar dels
    vad medarbetarna tycker om företaget.

  287. För folk, som potentiella rekryter-

  288. -eller folk
    som eventuellt ska anställas-

  289. -så får man också de här
    kvalitetsaspekterna väldigt tydligt.

  290. Man kan till och med tro
    att de anställda får mer i lön.

  291. Så det är väldigt mycket positiva
    värden som följer med konsten-

  292. -både då konkret att hänga konst
    på väggarna och sponsring.

  293. Där måste man lite vara medveten om
    vad man vill förmedla med konsten.

  294. Till exempel en anrik advokatbyrå-

  295. -som vill visa på
    en ordentlig historia och så där-

  296. -ska kanske satsa på klassisk konst-

  297. -medan nån byrå som vill visa att man
    är med i samtiden och väldigt framåt-

  298. -kanske snarare
    ska satsa på modern konst.

  299. Vilken åtgärd, tror du, skulle vara
    det snabbaste och bästa sättet-

  300. -att öka intresset för konst
    i dagens svenska samhälle?

  301. Jag tror att man kan göra det på
    flera plan, det har vi varit inne på.

  302. Den viktigaste åtgärden
    som jag tycker att man ska ta tag i-

  303. -är en, som jag nämnde i början,
    en aktuell fråga-

  304. -kring de estetiska ämnena i skolan.

  305. Om vi då tänker på
    hur hjärnan påverkas av konst-

  306. -att vi kan bli mer kreativa-

  307. -att konst är ett av få forum där vi
    utsätts för abstrakta sammanhang-

  308. -som öppnar upp och får oss
    att tänka i andra tankemönster...

  309. Det frammanar kreativitet.

  310. Det fick mig att tänka i ett annat
    journalistiskt uppdrag jag hade-

  311. -där jag intervjuade
    höga chefer inom offentlig sektor-

  312. -med frågeställningen: "Vad ska vi
    göra för att höja effektiviteten?"

  313. Alla var ganska rörande överens om-

  314. -att innovation var
    en otroligt viktig sak framöver.

  315. Innovation handlar ju
    just om att tänka i nya banor-

  316. -hitta nya lösningar, nya idéer.

  317. Det är ju
    själva definitionen av kreativitet.

  318. Om man då marginaliserar estetiska
    ämnen redan när barnen är små-

  319. -får de inte träningen. De får inte
    omge sig av konst eller lära sig-

  320. -så deras hjärnor tränas inte i
    kreativitet och Sverige hamnar efter.

  321. -Så det är det viktiga?
    -Ja, jag tror det.

  322. -Tack så mycket! Kul att ha dig här.
    -Tack.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Värdet av konst

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kan konst få oss att må bättre? Och måste den alltid göra nytta? I "Värdet av konst" skriver Karolina Modig och Erik Modig om konstens värde för såväl individer som för företag och samhället. De visar hur konst kan få oss att tänka annorlunda och hur samhälle och företag kan använda sig av konst för att utvecklas. Journalisten Karolina Modig intervjuas av Ulrika Kärnborg.

Ämnen:
Bild, Samhällskunskap
Ämnesord:
Konst
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2011
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hooman Majd

I "Irans dubbla ansikte" av Hooman Majd möter vi den sekulära storstadseliten och den fattiga jordbrukarmajoriteten. Deras land är storslaget, komplext och motsägelsefullt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kristoffer Ahlström

Med "Magkänslans anatomi" vill journalisten Kristoffer Ahlström kartlägga de psykologiska mekanismer som ligger bakom hur vi fattar våra beslut. Vad krävs för att de beslut vi slutligen tar skulle kunna bli mycket bättre? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lotta Schüllerqvist

"Marnas hemlighet" av journalisten Lotta Schüllerqvist vill visa det Gaza som finns bortom dramatiska bilder och rapporter om våld. Här möter vi människor i deras vardag med sina drömmar och okuvliga hopp. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sören Sommelius

"Från King till Obama" av kulturjournalisten Sören Sommelius tar upp de svartas kamp för sina medborgerliga rättigheter i det "civiliserade" USA. Rasåtskillnader är inte så långt bort som många tror. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ernst Brunner

I "Anckarström och kungamordet" tecknar författaren Ernst Brunner ett porträtt av Gustav III:s mördare. Jacob Johan Anckarström var ansedd som en brutal person i Sverige, men som ett moraliskt föredöme ute i Europa. Vilken är den sanna bilden? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Dilek Baladiz

"I hederns skugga" av socionomen Dilek Baladiz kommer unga män som är uppvuxna med hedersnormer till tals. Vilka krav och förväntningar har deras familjer på dem som bröder och som blivande äkta män och pappor? Intervjuare: Thord Eriksson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Thomas Anderberg

"Den stora konstsvindeln" av kritikern och filosofidocenten Thomas Anderberg handlar om Andy Warhols Brillolåda som skulle säljas på Stockholms Auktionsverk. Försäljningen stoppades sedan märkliga omständigheter framkommit. Intervjuare: Ulrik Petersson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Kimber

"Att stå ut med busungar" av specialläraren och psykoterapeuten Birgitta Kimber handlar om att bemöta barn som skolkar, bråkar, stör eller på annat sätt visar att de inte mår bra. Här bygger metoden på att det skapas en allians mellan föräldrar och skola. Intervjuare: Thord Eriksson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Görrel Espelund

"8 kvinnor som skapat världsrubriker" av journalisten Görrel Espelund handlar om det manliga maktmonopol som håller på att brytas. Men vilken skillnad gör egentligen kvinnliga ledare? Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kjell Albin Abrahamson

"Så länge du lever" av radiojournalisten Kjell Albin Abrahamson handlar om samtal mellan honom själv och kollegan Kerstin Bodell - två människor som vill prata om något annat än sina sjukdomar. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jonas Söderström

"Jävla skitsystem!" av informationsarkitekten Jonas Söderström tar upp undermåliga datasystem ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vad är det som stressar dig på jobbet? Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Steve Sjöquist

"Fotspår" av författaren och föreläsaren Steve Sjöquist handlar om livet som hiv-positiv i dagens Sverige. Vad händer när vi vågar möta medmänniskor utanför de konventionella ramarna? Steve Sjöquist intervjuas av Gabriella Ahlström.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Disa Håstad

"Frihetens frestelser" av den före detta utrikeskorrespondenten Disa Håstad handlar om huruvida de nya stater som bildats i Centralasien efter murens fall och kommunismens sammanbrott kommer att formas till fredliga och demokratiska stater. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bengt Göransson

I "Tankar om politik" vill den före detta skol- och kulturministern Bengt Göransson uppmana till eftertanke och nyansering i ett medialt klimat som ställer allt högre krav på politikern och medborgaren. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kristina Engwall

"Frivillig barnlöshet" handlar om den fråga som de flesta någon gång i livet behöver ta ställning till. Situationerna när det passar, eller inte passar, att skaffa barn omges av starka normer och föreställningar. En av bokens två redaktörer, historikern Kristina Engwall, intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2012
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Nisse Simonson

I "Glöm inte minnet" berättar läkaren Nisse Simonson om vår snillrika hjärna utifrån nyckelorden minnet och glömskan. Han bjuder också på olika fallbeskrivningar och berättar om det senaste inom minnesforskningen. Intervjuare: Aina Bergvall.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Dan Josefsson

"Den mörka hemligheten" av journalisten Dan Josefsson och psykologen Egil Linge vänder sig till alla som märker att det är något som inte stämmer när de försöker skapa, eller leva i, nära relationer, och till dem vars förflutna hindrar dem från att leva det liv de vill leva. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jan Jörnmark

"Avgrunden" av ekonomhistorikern Jan Jörnmark och bildkonstnären Annika von Hausswolff är en undersökning i efterdyningarna av kollaps, skenande statsskulder och ödeplatser. Hur sätter kapitalismen spår i geografin? Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Åsa Moberg

Vad är väninneskap - ett ord som inte ens finns? I "Väninnorna och jag" har författaren Åsa Moberg samlat exempel ur sitt eget och åtta nära väninnors liv. I fritt flödande och mycket spontana intervjuer diskuterar de väninneskapets natur. Intervjuare: Ann Lagerström.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bo Bergström

Vi upplever just nu en gigantisk fotoboom och det är många som är nyfikna på den kommunikativa sidan av fotograferandet. I "Bild & budskap" skriver Bo Bergström om triangeldramat mellan beställaren, fotografen och betraktaren. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Fatima Bremmer

I "De sista tanterna" har Fatima Bremmer och fotograf Magnus Wennman klivit in i tanternas värld. De har följt med Ebba, 85, på syjunta och Maj-Britt, 82, till Salong Fleur. Boken tar upp ämnen som husmorsideal och familjepolitik, ger bakgrund till tanternas karakteristiska inredning, frisyr, klädstil och fritidsintressen.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Åke Holmquist

I "Beethoven" av Åke Holmquist möter vi Ludwig van Beethovens (1770-1827) unika konstnärskap och tragiska liv som personifierade romantikens begrepp om ett geni. Han blev en legend redan under sin livstid, beundrad och ifrågasatt, utmanande och oroande. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Leif GW Persson

I "Gustavs grabb" berättar Leif GW Persson i romanform om sitt eget liv, om hela klassresan från uppväxten i arbetarkvarteren på Gärdet i Stockholm till livet idag. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kenneth Kauppi

Ett fritidshus kan ligga nästan varsomhelst. Och se ut hur som helst. Det som gör fritidshusen i "Arkitektens fritidshus" av Kenneth Kauppi så speciella är att de bebos av personer som i sitt dagliga värv bland annat skapar vackra, trivsamma miljöer åt andra. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Forsman

I " Gudlös etik" argumenterar Birgitta Forsman för att etiken måste befrias ur religionens tvångströja. De religiösa moralreglerna är inte så bra som många vill tro, och sökandet efter svar på dagens moralfrågor i uråldriga skrifter är en usel metod att bedriva etik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Anders Andrén

"Det medeltida Gotland" av arkeologiprofessorn Anders Andrén tar upp öns dramatiska historia och dess spår av en svunnen storhetstid. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lena Granqvist

Under ett helt liv står en akademiker inför många val som får betydelse för livets sammanlagda inkomst. "Livslön", av bland andra Lena Granqvist, är tänkt som en vägledare för alla som vill veta mer om detta begrepp. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Tommy Deogan

"Män av våld" av Tommy Deogan tar upp dagens huligankultur i Sverige. Hur ska denna ständigt växande rörelse bemötas? Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Patricia Lorenzoni

I "Mama Dolly" av idéhistorikern Patricia Lorenzoni möter vi lyckliga, tragiska och parodiska modersgestalter. Vi har alla en relation till mödrar, om inte annat så till vår egen. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Göran Bexell

"Akademiska värden visar vägen" av Göran Bexell tar upp universitetens roll som en av samhällets främsta drivkrafter för utveckling och förnyelse. Författaren är professor i etik och före detta rektor för Lunds universitet. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2013
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jäkla människa

Hur hanterar man jobbiga människor i vardagen och på jobbet? Psykologerna Mattias Lundberg och Anders Wahlberg vill med ”Jäkla människa! - en handbok i hur du hanterar jobbiga människor på arbetet” ge oss verktygen. Mattias Lundberg intervjuas av Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Främling, vad döljer du för mig?

Rasism utförs oftast inte av monster. Den utförs av sådana som du och jag, välintegrerad och så kamouflerad att vi ofta inte ser den. Marcus Priftis, författare och spoken word-artist, hävdar att vi alla, mer eller mindre, gör oss skyldiga till sådan här vardagsrasism. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sveriges historia 1830-1920

I ”Sveriges historia: 1830-1920” beskriver Bo Stråth, professor i historia vid Helsingfors universitet, en period präglad av framtidstro och industrialism, men också av konflikter mellan kungamakt och folkstyre, mellan arbetare och arbetsgivare. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En dos stryknin

Snövit, Madame Bovary och pastor Gregorius är bara några exempel på personer i litteraturen som har förgiftats. I ”En dos stryknin” ger Olle Matsson, professor i kemi vid Uppsala universitet, en bred kulturhistorisk och naturvetenskaplig skildring av gifter och giftmord i litteraturen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den siste resenären

Tomas Löfström skriver i "Den siste resenären” om den bortglömde Torgny Sommelius som utvecklade reseskildringen under 50-talet. Journalisten och författaren Torgny Sommelius följde ett eget spår. Han skrev om resenärens ensamhet och blandade dokumentära reportage med fiktion. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Alltings mått

Vad är värdet av humaniora? Inom universiteten och forskningspolitiken har debatten om humaniora länge varit låst i två positioner. I ”Alltings mått” hävdar idéhistorikerna Anders Ekström och Sverker Sörlin att humanistisk kunskap redan idag spelar en betydligt större roll än vad som erkänns. Anders Ekström intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sveriges historia 1920-1965

Det Sverige som beskrivs i ”Sveriges historia: 1920-1965” är ett land som av sin samtid betraktades med såväl avund som misstro. Medan fattigdomen och arbetslösheten minskar ökar siffrorna för valdeltagande, löneökningar, semesterveckor och pensioner. Yvonne Hirdman intervjuas av Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Route 66

”Route 66 och den amerikanska drömmen” av Peter Kadhammar beskriver ett Amerika långt från den amerikanska drömmen. Kadhammar reser från Oklahoma till Kalifornien. Han stannar till i småstäder och pratar med folk på bensinmackar, härbärgen och i soppköer. Han ser ett land i förfall. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Maten och makten

Samtidigt som efterfrågan på mat i världen ökar blir de svenska bönderna allt färre. Vilka blir följderna av att Sverige ställer sig utanför den globala matproduktionen? Christer Isaksson intervjuas av Susanna Baltscheffsky.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mitt grymma öde

"Mitt grymma öde - roman" av Carl-Michael Edenborg är en ocensurerad berättelse. Det är kompositören Händel som själv får föra ordet. Han ansågs vara tidens största kompositör, men uppfattades också som fet, ful, snål och lynnig. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kongo - en historia

David van Reybrouck skildrar Demokratiska republiken Kongos utveckling från och med 1850. Det är en historia om exploatering, kolonisering och folkmord. Men också om människors förmåga att se framåt under de mest exceptionella omständigheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kryp

I John Hallméns närgångna fotografier får vi uppleva krypens värld i makroperspektiv - håriga flugor, slitna skalbaggar och färgstarka flicksländor täckta av daggens droppar. Det blir som en upptäcktsfärd till en främmande civilisation. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Godkänt?

Svenska elevers resultat i internationella mätningar blir allt sämre. I ”Godkänt? – en reportagebok om den svenska skolan” försöker reportern Emma Leijnse ta reda på varför. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Limbo

Vad gör en förälder med en 20-åring som tillbringar nätterna framför datorn och sover halva dagarna? Helene Lumholdt och Karin Enqvist har skrivit ”Limbo : en bok om dem som fastnat i entrén till vuxenvärlden till deras oroliga, arga och vilsna föräldrar”. Författarna vill visa på en väg framåt. Helene Lumholdt intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2010
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sören Wibeck

I "Ett land, två folk" skildrar journalisten och författaren Sören Wibeck den sekellånga konflikten mellan israeler och palestinier som i grunden inte är religiös, utan har nationalistiska orsaker. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kurdo Baksi

I "Min vän Stieg Larsson" beskriver författaren samarbetet och de många diskussionerna med sin "storebror" Stieg. Hans arbetskapacitet, energi och idérikedom kom läsarna till del, men i många hänseenden var han också en gåtfull människa. Intervjuare: Marianne Rundström.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sanna Sjöswärd

I "Min mamma är en persisk prinsessa" skildrar Sanna Sjöswärd sin uppväxt som adoptivbarn i Sverige och mötet med sin biologiska familj i Iran många år senare. Intervjuare: Sharon Jåma.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Johan Hakelius

I "Döda vita män" porträtterar Johan Hakelius ett antal brittiska män. Intervjuare: Max Landergård.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Annika Borg

"Bibeln på mitt sätt" av teologen, prästen och författaren Annika Borg är en guide till Bibelns texter skriven på ett såväl kärleksfullt som respektlöst sätt. Intervjuare: Mats Svegfors.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Wanja Lundby-Wedin

I "På väg mot jämlikhet" skriver LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin Att jämlikhet är hennes måttstock när det gäller politiskt och fackligt arbete. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lars Gunnar Erlandson

I "Lunch med Victor Borge" berättar Lars Gunnar Erlandson, mångårig utrikeskorrespondent för Sveriges Radio, om den danske pianisten och underhållaren Victor Borge. Intervjuare: Kristina Bennet Westre.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Stig Hansén

I "Wallraff" frågar journalisten Stig Hansén ut den tyske författaren Günter Wallraff om moral och etik, och denne berättar öppet om sina bevekelsegrunder, valet av roller och om sina drömmar. Intervjuare: Anna Maria Höglund.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Pia Gadd

I "Frillor, fruar och herrar" tittar journalisten Pia Gadd närmare på frilloväsendet som under flera hundra år var en helt öppen företeelse och som också kunde ha maktpolitisk påverkan. Vem var frillan och vad betydde hon för sin samtid? Intervjuare: Antonio de la Cruz.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

David Eberhard

I "Ingen tar skit i de lättkränktas land" reder psykiatern David Eberhard ut varför vi, trots att vi lever i världens mest rättvisa land, allt oftare känner oss kränkta. Intervjuare: Erik Gandini.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Tilde Björfors

I "Inuti ett cirkushjärta" av Cirkus Cirkörs grundare Tilde Björfors följer vi Cirkus Cirkör som 1995 formulerade visionen om att förändra världen genom nycirkus. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Joel Dahlberg

Intervju med ekonomijournalisten Joel Dahlberg om hans bok "Bankbluffen", i vilken han granskar storbankernas tjänster som ofta innebär att kunderna betalar mer än de egentligen behöver.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sverker Sörlin om Den blinde skaparen

"Den blinde skaparen" av idéhistorikern Sverker Sörlin handlar om vetenskapsmannen Charles Darwin, urtypen för det ensamma geniet. Intervjuare: Eva Hamilton.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Björn Höglund

I "Alla spelar spel" skildrar kulturjournalisten Björn Höglund sällskapsspelens historia. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Klas Hallberg

I "YCDBRALAI", som ska utläsas som You Can't Do Business Running Around Like An Idiot, berättar författaren och föreläsaren Klas Hallberg om att få saker och ting gjorda. Intervjuare: Lena Scherman.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordisk design för barn

Barnets århundrade

Elna Svenle, chef och curator på museum Vandalorum, inleder seminariet med att referera till Ellen Keys ”Barnets århundrade”. Idén till seminariet och utställningen kommer ursprungligen från en utställning på Museum of Modern Art i New York. Inspelat den 9 maj 2014. Arrangör: Museum Vandalorum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Graffitimålaren

Graffitimålaren Apher har börjat göra sig ett namn inom graffitivärlden. Han är 15 år och brinner för sin konstart. Trots att samhället har bekämpat graffitin, kallat den för klotter och skadegörelse och utövarna har straffats, dör graffitin inte ut. Tvärtom, nya generationer av graffitiutövare tillkommer hela tiden. Vad är det som driver Apher att trotsa lagen? Här berättar han om hur det är att vara graffitikonstnär, om när han blev tagen av polisen, och vi får följa med från skiss till färdig graffitimålning.

Fråga oss