Titta

UR Samtiden - En vetenskapskväll

UR Samtiden - En vetenskapskväll

Om UR Samtiden - En vetenskapskväll

PI-symposium 2013. En vetenskapskväll arrangerad av Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien. Inspelat den 14 oktober 2013 på Hotell Rival i Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - En vetenskapskväll : Njutning - kemins ljusa sidaDela
  1. Jag ska presentera nästa talare,
    som ni har sett i "Skavlan".

  2. Ni har hört honom sommarprata.
    Alltid om den förunderliga kemin.

  3. Både den onda, mörka kemin i form
    av explosioner, gifter och droger-

  4. -men också
    det godas, njutningens kemi.

  5. Om kemin bakom allt det goda i livet.

  6. Sveriges svar på professor Balthazar.
    - Välkommen upp, Ulf Ellervik.

  7. Tack, Christer.

  8. Tack för den presentationen,
    Christer.

  9. Jag är
    en betydligt enklare person än Lone.

  10. Jag letar inte alls efter lycka.
    Jag nöjer mig utmärkt med njutning.

  11. Jag tänkte mig att vi börjar här.
    En rejäl hög med vit choklad.

  12. Stjärnkocken Heston Blumenthal
    hade ett problem.

  13. Han ville göra
    en dessert av vit choklad.

  14. Hur skulle han piffa till den lite?
    Lite salt är gott ihop med choklad.

  15. Men han skulle aldrig lägga salt
    på choklad - det är för enkelt.

  16. Han provade lite gott och blandat.
    Ankfett gick så där...

  17. Sen hittade han den ultimata sältan
    till sin choklad: rysk kaviar.

  18. Tydligen är den desserten,
    små tunna flarn av vit choklad-

  19. -med lite rysk kaviar på,
    den ultimata njutningen.

  20. Heston Blumenthal
    är ju nyfiken på varför.

  21. Svaret ligger här. Trietylamin.
    Trimetylamin, till och med.

  22. Den här lilla molekylen.
    I stora mängder luktar den fisk.

  23. Men den finns i små mängder i
    vit choklad och i den här kaviaren.

  24. Det är det som gör att de gifter sig
    med varandra. Kemi, helt enkelt.

  25. Vad är då njutning?
    Själv älskar jag mat och dryck.

  26. Kärlek. Kan tänka mig att se en
    skräckfilm vid nåt enstaka tillfälle.

  27. Kan tänka mig att ligga i solen
    och titta på den blå himlen.

  28. Kan tänka mig vällukt och
    till och med att vinna på lotto.

  29. Den här listan på vad njutning är
    - den har ju funnits i tusentals år.

  30. Den finns mycket väl sammanfattad
    här, i form av de sju dödssynderna.

  31. Allt som är härligt har nån gång
    varit förbjudet. Vi tittar närmare.

  32. Här är de. Frosseri, vällust, lättja,
    högmod, avund, vrede och girighet.

  33. Underbart.
    Här har vi en perfekt lista.

  34. Jag är kemist, så vad har det
    med det här att göra? Jo, allt.

  35. Titta här.

  36. Det är molekyler som gör alla de här.

  37. Här har vi glukos som smakar sött.
    Det gillar vi, godis.

  38. Testosteron
    gör att vi kan känna lust.

  39. Den här molekylen, kväve,
    gör att himlen är vackert blå.

  40. Här har vi en massa molekyler
    som faktiskt ger oss njutning.

  41. Nu har jag lite dåliga nyheter:
    Vi måste ha lite kemi. En kortkurs.

  42. Det här är en väldigt kort kurs.
    Vi behöver en handfull grundämnen.

  43. Kol, väte, syre, kväve. Det kan
    dyka upp svavel också. Den är gul.

  44. Med dem kan vi svara på frågan
    "Vad är njutning?"

  45. Här är svaret. Dopamin.

  46. Titta, vilken vacker molekyl.

  47. När vi njuter,
    när kroppen belönar oss-

  48. -så får vi en dos av den. Det händer
    när vi överlever och fortplantar oss.

  49. Hjärnan har lyckats koppla ihop det
    här med en massa saker, som pengar.

  50. Det är lite absurt,
    men det funkar också.

  51. Det handlar lite om kemi,
    så vi behöver veta en sak till.

  52. Den här kan översättas så här också.

  53. Nu gick det ett sus. Det blev
    lite läskigt, men titta här.

  54. Vätarna kan vi räkna ut
    hur många de är. Bort med dem.

  55. Vi tar bort kolen också. Nu har ni
    mitt arbetsredskap: en skelettformel.

  56. Hur mycket kemi behöver ni kunna?
    Ingenting.

  57. Men ni kan jämföra med varandra-

  58. -och se om vi kan dra
    några spännande kemiska slutsatser.

  59. Är ni beredda?
    Vi ska välja en liten bit här.

  60. Nånstans vid frosseri och högmod. Vi
    ska nämligen prata om vårt luktsinne-

  61. -för det tycker jag är spännande.
    Här borta, uppe i näsan...

  62. Där har vi ett luktepitel. Ett litet
    område, stort som ett frimärke.

  63. Hundens är stort som en handduk,
    så vi uppfattar världen olika.

  64. I luktepitelet
    hittar vi spännande saker.

  65. De här bläckfiskarna som
    kommer ut här är nerver. Luktceller.

  66. Detta är unikt.
    Det är det enda stället i er kropp-

  67. -där hjärnan
    kommunicerar direkt med omgivningen.

  68. Alla andra sinnen reläas flera
    gånger, inklusive synen.

  69. Men luktsinnet gör inte det,
    och det är unikt.

  70. Det är därför ni kan få så mycket
    känslor som kopplas till lukter.

  71. Om vi tittar på en luktcell...
    Vi förstorar upp ett område.

  72. Då ser det ut så här.
    I de här armarna-

  73. -sitter de dynamitstavsliknande
    tingestarna. De är luktreceptorer.

  74. Vi har ungefär 350 olika såna.

  75. Så hur många lukter kan vi känna?
    Mer än 350, lovar jag.

  76. Är ni inte vinkännare känner ni runt
    10 000. Vinkännare är lite bättre.

  77. Det här var en av de stora gåtorna.
    Hur funkar egentligen vårt luktsinne?

  78. Vi måste ha klart för oss
    att de här binder molekyler.

  79. Okej? De binder molekyler.

  80. Så för att nåt ska kunna lukta
    måste det släppa ifrån sig molekyler.

  81. Till exempel damascenon från rosorna,
    som är en bidragande anledning-

  82. -till att en ros luktar gott.
    Det är en molekyl som ångar iväg.

  83. Alltså stämmer den gamla sanningen
    här. Pengar luktar inte.

  84. Det är omöjligt. Det är en metall
    och kokar vid 1 500 grader.

  85. Ingen metall ångar upp här.

  86. Nu tänker ni:
    "Men pengar luktar ju. Eller hur?"

  87. Om man gnuggar ett mynt luktar det.

  88. Men det är inte pengen, faktiskt.
    Istället i er hud...

  89. Det är massor med fett på den. Fettet
    oxideras av luften runt omkring oss.

  90. När ni gnuggar en peng mot det här-

  91. -katalyseras en reaktion som bryter
    ner fettet till den här molekylen-

  92. -som luktar metall, tror vi. Det är
    ingen metall, men ger den känslan.

  93. Det ni känner är härsket fett
    från er och alla som har haft pengen.

  94. Ska vi ta ett exempel till?
    Här är trimetylaminen igen.

  95. Fisk börjar lukta illa ganska snabbt.

  96. Det är massor av den molekylen.
    Vad gör vi då?

  97. Jo, vi tar trimetylaminen
    och slänger på lite ättika.

  98. Istället för molekylen får vi ett
    salt som inte ångar iväg lika lätt.

  99. Vi lägger in sill till jul för att
    vi ville maskera den äckliga lukten-

  100. -av rutten fisk en gång i tiden.
    Vi lärde oss att det är gott.

  101. Vi har en molekyl som har ångat iväg.

  102. Vad händer då inne i er näsa?
    Vi tar ett exempel. Vi tar den här.

  103. Den här molekylen
    känns igen av luktreceptorer.

  104. En luktreceptor är som en pusselbit
    och klädd med kemisk reaktivitet.

  105. Som av en slump råkar nog den här
    molekylen passa väldigt bra här.

  106. Den där molekylen heter hyacintin
    och luktar inte helt oväntat hyacint.

  107. Okej? Vi tar en till.

  108. Här har vi en till.
    Vi provar den också.

  109. Den gick också bra in.
    Den heter bensylacetat-

  110. -och den luktar jasmin.
    Nu kommer den svåra frågan.

  111. Den där receptorn berättar för oss
    att det här luktar blomma.

  112. Men var och en av oss
    kan skilja på hyacint och jasmin.

  113. Hur gör vi det?
    Det var en Nobelprisfråga.

  114. Varje molekyl kan nämligen kännas
    igen av flera olika receptorer.

  115. Här har vi en annan receptor.
    Vi tar hyacintinen.

  116. Vad fint den passade.

  117. Så tar vi en till.
    Nej, det gick inte så bra.

  118. Den receptorn
    berättar att det är blomma.

  119. Den här berättar
    att det är hyacint, inte jasmin.

  120. På det sättet fortsätter det.
    Bilderna är väldigt förenklade.

  121. I verkligheten
    ser den snarare ut så här.

  122. Det är fortfarande en enkel modell,
    en tredimensionell ficka-

  123. -där nån molekyl
    har bundit in och skickar en signal.

  124. 2004 fick Richard Axel och Linda Buck
    Nobelpris i fysiologi-

  125. -för just det här.
    De förstod hur det här gick till.

  126. Ett exempel till. De här molekylerna-

  127. -kan binda in i mängder av olika
    receptorer. Tänk er 25 receptorer.

  128. Om de här fem har bundit in
    kanske det luktar ros.

  129. Om vi behåller några i mitten
    och flyttar den där-

  130. -så kanske det blir en tulpan. Med
    fem andra kanske det luktar tomat.

  131. Nu är världen givetvis
    mycket mer komplicerad än så här.

  132. För att de olika ämnena
    kan binda in olika hårt.

  133. Inte nog med det - det finns många
    fler än 25. Hur många som helst.

  134. När receptorerna triggas
    skickar de signaler till hjärnan.

  135. I hjärnan skapas
    en bild av den här lukten.

  136. Lukten översätts till en bild,
    som kan vara lite suddig.

  137. Ni vet själva att man kan känna igen
    en lukt. "Vad är det för lukt?"

  138. Efter ett tag börjar bilden klarna.
    Det tar ett tag.

  139. Sen kommer man ihåg. "Just det, så
    luktade det den kvällen i Provence."

  140. Så går luktsinnet till.
    Vi översätter det till bilder.

  141. Men nu kan vi som kemister
    gå in och börja förstå saker.

  142. Det där kallas bensenring. Den och
    en syre. Titta, det är blomma.

  143. Sen är det en massa lullull som
    berättar vilken sorts blomma det är.

  144. Om vi byter ut det här grundskelettet
    mot nånting helt annat-

  145. -så blir det helt andra lukter också.
    Här har vi brända lukter.

  146. Där har vi popcorn och jordnötter,
    och den molekylen luktar nybakt bröd.

  147. Är det läskigt att den råkar lukta
    så? Men nej, det där är nybakt bröd.

  148. När ni slänger in degen i ugnen-

  149. -då kommer den här
    att bildas inne i ugnen-

  150. -och bidra
    till att det luktar ljuvligt.

  151. Det finns egenheter i de här sinnena.
    Här är en som jag tycker är rolig.

  152. Beroende på
    koncentrationen av ett ämne-

  153. -hur mycket man har av det,
    så får vi olika lukter.

  154. Den här molekylen,
    furfurylmerkaptan... Där är svavel.

  155. Den har i låg koncentration
    en underbar lukt-

  156. -av nyrostat kaffe. Härligt.

  157. Höjer vi koncentrationen
    så blir det brända bildäck.

  158. Där finns den också.
    Jag har en flaska med den på labbet.

  159. Den luktar fruktansvärt illa
    om man sticker ner näsan i den.

  160. Stänger man den
    och går tillbaka om en halvtimme...

  161. Oj, vad jag blir sugen på kaffe.

  162. Ni ska få
    ett experiment att ta med er.

  163. Köp hem lite okokt sparris
    och lukta på den.

  164. Den luktar bara lite grönt.
    Ingen distinkt sparrislukt.

  165. I den finns ämnet sparrissyra,
    som inte har nån speciell lukt.

  166. Koka sparrisen. Då händer det här.

  167. Vi bildar de här ämnena, som ger
    den här underbara sparrislukten.

  168. Sen äter ni ett par stycken.
    Så många ni vill, men minst två.

  169. Vänta två-tre timmar och gå på toa.

  170. Då har nämligen de här ämnena
    omvandlats i er kropp-

  171. -till de här båda.
    Nu händer en av två saker.

  172. 75 % av er känner en mycket
    underlig lukt. Sparrisurin.

  173. Det liknar inget annat. En fjärdedel
    av er kommer inte att känna nånting.

  174. Ni är luktblinda mot de ämnena.

  175. Vet ni vad? Ni är luktblinda allihop.

  176. Alla här är luktblinda...mot nånting.
    Ni vet inte vad-

  177. -för ni har aldrig känt den lukten.
    Därför uppfattar vi mat så olika.

  178. Ingen av er uppfattar maten
    på exakt samma sätt.

  179. Här är en annan, isovaleriansyra.
    10 % av er kan inte känna den.

  180. Det betyder
    att ni slipper känna fotsvett.

  181. Låter ju trevligt,
    men allt har en baksida.

  182. Då tycker ni inte att emmentalerost
    smakar nåt, för det är samma ämne.

  183. Sen är hjärnan så fantastisk att
    gymnastikskor - äckligt, ost - gott.

  184. Fantastiskt. Nåväl, i naturen är
    det här givetvis mer komplicerat.

  185. Det är sällan bara ett ämne
    som ger den här effekten.

  186. Ta choklad, till exempel.
    Här är bara ett fåtal av de ämnen-

  187. -som gör att den luktar som den ska.
    Sinnen kopplas även ihop.

  188. Den ska vara brun och ha rätt sötma-

  189. -för att chokladen
    ska vara riktigt god.

  190. Den här bilden
    är det inte meningen att ni ska se.

  191. Ni ska bara se hur komplext det är.
    Det är en fantastisk undersökning.

  192. Här har man undersökt vilka ämnen
    som finns i vanliga matingredienser.

  193. Lök, ägg... Här har vi
    bär, viner, ostar, fisk, svamp.

  194. Sen har man undersökt
    hur många ämnen som ingår i båda.

  195. Man gör motorvägar mellan ämnena och
    kan se vilka råvaror som hör ihop.

  196. I västerländsk matlagning-

  197. -vill vi att ingredienserna
    gifter sig med varandra.

  198. I asiatiskt kök gör man tvärtom.
    Det ska vara så disparat som möjligt.

  199. Det här är den framtida kartan
    över nya, spännande kombinationer.

  200. Vad ska vi ha? Jamaicansk rom
    och blåmögelost. Hem och testa!

  201. Här hittar ni
    en uppsjö av intressanta rätter-

  202. -som kommer att dyka upp
    på krogarna framöver.

  203. Nu ska vi göra ett experiment till.

  204. Otroligt små skillnader
    kan nämligen ge rätt olika lukt.

  205. Det här ämnet, androstenol-

  206. -den har en ljuvlig lukt
    av sandelträ. Varm träton.

  207. Vi ska ta hydroxylgruppen där
    och oxidera den till en keton.

  208. Det gör vi. Där kom det.
    Nu luktar den där sur urin.

  209. Det händer i urin. Den finns i urin-

  210. -och när den oxiderar blir det
    den här och så luktar det äckligt.

  211. Varför tar jag upp dem
    och skriver "Lukter och känslor"?

  212. Jo, de här är
    väldigt, väldigt viktiga för grisar.

  213. De är nämligen
    könsferomoner för grisar.

  214. Vad betyder det? Jo, de bildas
    i saliven hos en upphetsad galt...

  215. ...och den gör
    att suggan förstår det här.

  216. Ett feromon bildas av en individ
    och påverkar en annan fysiologiskt.

  217. Det är inte bevisat att det finns hos
    oss, men det finns en del indicier.

  218. Nåt som i sig är intressant är att
    de här ämnena finns i tryffelsvamp.

  219. Därför har man en gris
    för att hitta dem. En sugga.

  220. Med galten är det meningslöst,
    men suggan kan hitta dem.

  221. Varför tycker vi att tryffel är gott?

  222. Det är en lite lurig fråga
    som blir ännu mer komplicerad-

  223. -när man inser att de här har
    isolerats från armhålesvett från män.

  224. Nu ska vi ta oss tillbaka till 1980.
    Michael Kirk-Smith.

  225. Här är ett spännande experiment som
    har upprepats med liknande resultat.

  226. En tandläkarmottagning i Birmingham.

  227. Där sitter receptionisten
    och här står tolv stolar.

  228. Kirk-Smith betraktar stolarna
    under en veckas tid.

  229. Vem satte sig var? Den där stolen
    satte sig inte en enda kvinna på.

  230. Ganska få där också,
    medan männen satte sig slumpvis.

  231. Han penslade androstenol under den.

  232. Jättelite, precis så att det märktes.

  233. Då satte sig plötsligt kvinnorna här
    i högre utsträckning.

  234. Och männen i lite lägre utsträckning.
    Så säga vad vi vill...

  235. Vi är fortfarande rätt påverkbara-

  236. -till och med
    av lukter i vår omgivning.

  237. Nu har vi rasat över på det
    komplicerade som kallas för kärlek.

  238. Vad är det för nåt? Det är tre
    helt olika begrepp i vår hjärna.

  239. Lust är sexuell attraktion. Vem, när
    och hur som helst utan begränsningar.

  240. Förälskelse däremot,
    det är nåt helt annat.

  241. Mycket säger att man bara kan vara
    förälskad i en person åt gången.

  242. Sen finns kärlek, det långsiktiga,
    men det är ett tredje system.

  243. Men alla tre beror på kemi.
    Testosteron, dopamin, oxytocin.

  244. Vi ska utforska förälskelse en smula.
    Då behöver vi titta på den här.

  245. En funktionell magnetkamera. Där
    kan man mäta blodflöden i hjärnan.

  246. Ett ökat blodflöde brukar betyda att
    den delen av hjärnan är mer aktiv.

  247. I experimentet var 17 personer med.
    Alla fick lova att de var förälskade.

  248. De kördes in i maskinen
    och så gjorde man den här övningen.

  249. Tänk på ett fyrsiffrigt,
    slumpmässigt valt tal. 5 637.

  250. Nu vill jag att ni tyst
    räknar baklänges i steg om sju.

  251. 5 637, 5 630...

  252. Nu ser er hjärna ut så här.
    Den är tom.

  253. Fantastisk metod om ni vill tömma
    hjärnan. Funkar även när man är arg.

  254. Nu skickar man in en bild på den
    de älskar - och där är kärleken.

  255. Samma område lyser upp om man får
    pengar. Det är vårt belöningssystem.

  256. Om vi tittar in i hjärnan
    ser det ut ungefär så här.

  257. Här är en nervcell. Vi tittar närmare
    på den och förstorar upp lite grann.

  258. Det jag är intresserad av
    händer här nere-

  259. -där en nervcell
    binder till en annan nervcell.

  260. Och där! Det gröna
    är signalsubstansen dopamin.

  261. Det finns lite joner också.
    Sen kommer en signal. Där kom den.

  262. Då flyttas en liten påse med
    signalsubstans ner och den sprids ut.

  263. Den binder till
    en mottagare av kemisk information.

  264. Den skickar en second messenger
    och öppnar en jonkanal.

  265. Där strömmar jonerna in. Signalen
    överförd. Var det komplicerat? Ja...

  266. Händer varje gång ni tänker en tanke
    eller gör nåt alls.

  267. Blir ni förälskade spelar dopamin,
    noradrenalin och serotonin roll.

  268. De är en volymkontroll för känslor.

  269. De styr humör och njutning-

  270. -men även vakenhet, puls, aptit.
    Så länge de är i balans mår ni bra.

  271. Sen blir ni förälskade. Titta!

  272. Dopaminet och noradrenalinet går upp.
    Serotoninet tvärsjunker.

  273. Då blir ni lyckliga. Härligt.

  274. Ni kan vara vakna hela natten.

  275. Hjärtat bankar. Ni behöver inte äta.

  276. Så hettar det till lite... Och så
    min favorit: Omdömet stängs av.

  277. Det finns inga fel hos den ni älskar!
    Underbart.

  278. Problemet är att man kan styra ut
    dem. Titta vad den molekylen passade.

  279. Det är drogen amfetamin.
    Den liknar de här mycket.

  280. Det var ett bantningsmedel först.
    Man behöver inte äta.

  281. Vi tar en till: ecstasy,
    krammolelylen. Låter jättemysigt.

  282. Den höjer kroppstemperaturen
    med fyra grader också. Lite farligt.

  283. Som vilken drog som helst
    är förälskelse en drog-

  284. -och som vid andra droger vänjer
    vid oss, så jag har dåliga nyheter.

  285. En förälskelse
    kan inte vara för evigt.

  286. Den varar kanske bara 1,5 år,
    sen är allt tillbaka på det normala.

  287. Men vi ska vara lyckliga,
    för fåglar har bara tre minuter.

  288. Och vi har ett trumfkort till.
    Vi och tre procent av andra däggdjur-

  289. -vi kan bli kära och känna
    den här känslan resten av livet.

  290. Molekylen oxytocin känner vi mest
    till från värkarbete och förlossning.

  291. Men naturen
    älskar att återanvända system.

  292. Den här molekylen bildas när vi
    har sex och ger en närmare relation.

  293. Det räcker med att krama nån man
    tycker om så går oxytocin-nivån upp.

  294. Det här kallar jag konsten
    att njuta av kemi. Tack så mycket.

  295. Ulf Ellervik.

  296. Textning: Charlotta Jonasson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Njutning - kemins ljusa sida

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ulf Ellervik, professor i organisk kemi, berättar om kemi och njutning med exempel ur vardagen. Hur påverkar kemin våra känslor? Varför njuter vi av god mat? Hur länge vara en förälskelse? Genom berättande bilder förklarar han hur vårt luktsinne fungerar, samt vad fotsvett och emmentalerost har gemensamt. En komplex vetenskap förklaras med humor och vardagsassociation. Från PI-symposium 2013. Inspelat den 14 oktober på Hotell Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Kemi > Kemiska processer i kroppen, Kemi > Maten och hälsan, Kemi > Materiens uppbyggnad och kretslopp
Ämnesord:
Biokemi, Kemi, Medicin, Naturvetenskap, Njutning, Organisk kemi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - En vetenskapskväll

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En vetenskapskväll

Inledning

Christer Sturmark välkomnar och berättar om kvällens program. Därefter berättar astronauten Christer Fuglesang om sitt intresse för sökandet efter kunskap och om vad han arbetar med i dagsläget. Inspelat den 14 oktober 2013. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En vetenskapskväll

Neurorevolutionen

Vetenskapsjournalisten Lone Frank förklarar hur hjärnforskningen tvingar oss att tänka i nya banor. Hon talar även om lyckoforskningen och hur vår syn på denna har ändrats. Inspelat den 14 oktober 2013. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En vetenskapskväll

Jakten på Higgspartikeln

Vetenskapsförfattaren Jim Baggott förklarar bakgrunden till upptäckten av Higgspartikeln, hur teorin om ett Higgsfält först konstruerades och hur Higgspartikeln passar in vår grundläggande modell för universums beståndsdelar. Inspelat den 14 oktober 2013. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En vetenskapskväll

Förvirring och tvärsäkerhet

En ståuppföreställning på värmländska! Klas Hallberg berättar om sin bok ”Hedra mysteriet” och om varför han skrev den. Varför måste man veta allt? Varför tar man inte bara ett steg tillbaka istället för att försöka kontrollera allt i sin tillvaro? Inspelat den 14 oktober 2013. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En vetenskapskväll

Njutning - kemins ljusa sida

Ulf Ellervik, professor i organisk kemi, berättar om kemi och njutning med exempel ur vardagen. Hur påverkar kemin våra känslor? Varför njuter vi av god mat? Hur länge vara en förälskelse? Från PI-symposium 2013. Inspelat den 14 oktober. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En vetenskapskväll

Känslor och medkänslor

Mats Lekander, professor i hälsopsykologi, talar om känslor och medkänslor. Utifrån samtal med filmskaparen Ruben Östlund och scener från dennes filmer De ofrivilliga och Play berättar han om medkänslor, konformitet och gruppbeteenden. Inspelat den 14 oktober. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kombinera ledarskap med familjeliv

Margaret Buckingham, forskningsledare på Pasteurinstitutet i Paris, berättar här om sin forskning och om att förena en framgångsrik karriär med familjeliv. För henne blev föräldrarna goda förebilder då de hade egna akademiska karriärer. Även lärarna under hennes skolgång blev viktiga, speciellt en kvinnlig lärare som inspirerade henne till att studera biologi. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Nobelprissamtal i kemi 2013

Nobelprissamtal i kemi 2013

Öppet seminarium med 2013 års Nobelpristagare i kemi. Martin Karplus, Michael Levitt och Arieh Warshel samtalar om vetenskapens framtid och vad de skulle göra om de började som unga doktorander i dag. Moderator: Maria Lindskog, forskare i neurovetenskap vid Karolinska institutet. Inspelat 14 december 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Fråga oss