Titta

UR Samtiden - Adhd - epidemi eller modefluga?

UR Samtiden - Adhd - epidemi eller modefluga?

Om UR Samtiden - Adhd - epidemi eller modefluga?

Föreläsningar från Adhd-dagen 2013. Minst ett barn i varje klass har i dag diagnosen adhd. Även antalet vuxna med adhd har ökat lavinartat de senaste åren. Men trots att detta nu är en av våra vanligaste folksjukdomar är kunskapen om behandling fortfarande låg, såväl i sjukvården som i samhället i övrigt. Inspelat den 24 september 2013. Arrangör: Dagens medicin.

Till första programmet

UR Samtiden - Adhd - epidemi eller modefluga? : Hjälp vid flera diagnoserDela
  1. Jag ska prata
    om ADHD och samsjuklighet-

  2. -och varför det är viktigt att
    inte missa. Jag heter Eleonore Rydén-

  3. -och är läkare på ADHD-mottagningen
    på Norra Stockholms psykiatri.

  4. Vi är en mottagning med 1 300-1 400
    patienter med ADHD i behandling.

  5. Jag tänker mig att jag är här-

  6. -för att jag skrev en avhandling
    om ADHD vid bipolärt syndrom.

  7. Men jag kommer att göra en exposé
    över samsjuklighet här i början.

  8. Det är personer som sitter här inne
    som har ofantligt olika kunskapsnivå.

  9. Många har väldigt god kunskapsnivå,
    men jag börjar från början.

  10. Vad beskriver ADHD? ADHD-kriterierna
    beskriver ju att det är svårt-

  11. -med reglering av uppmärksamhet,
    aktivitetsnivå och impulsivitet.

  12. Det är en funktionsnedsättning av
    det här. Men vad är det att ha ADHD?

  13. Den här bilden kommer jag att visa
    under föreläsningen och följa.

  14. Så här beskriver många att det är
    att ha ADHD. Det går upp och ner.

  15. Det kan skilja mycket
    från en dag till en annan-

  16. -eller till och med från en förmiddag
    till en eftermiddag.

  17. Då ska vi se här.

  18. Det följer också med väldigt många
    olika saker när man har ADHD.

  19. Det är inte bara det
    som räknas upp i kriterierna.

  20. Det är svårt att reglera känslorna.
    Det är vanligare att ha annat också-

  21. -som sociala interaktionssvårigheter,
    mer autistisk problematik.

  22. Det är vanligare
    med uppförandestörning-

  23. -som i vuxen ålder kan bli
    antisocialt beteende.

  24. Det är vanligare
    med missbruk och beroende.

  25. Vi testar personer med ADHD för att
    se att det inte finns sidomissbruk.

  26. Det är vanligare med sömnrubbningar.

  27. Det är ett oregelbundet
    sömn-vakenhetsmönster-

  28. -och många beskriver
    en senare sömncykel.

  29. Man har svårare
    att lägga sig vid vanlig tid.

  30. Man skulle gärna vara uppe
    till tre, fyra på morgonen.

  31. Och det är vanligare med dyslexi.

  32. Men varför finns ADHD i psykiatrin?
    Nånting nämndes här alldeles precis.

  33. Vad skulle hända
    om alla med ADHD kom till psykiatrin?

  34. Väldigt många är redan i psykiatrin.
    Ungefär 50 % har ett ångesttillstånd.

  35. Det här är baserat
    på en stor populationsstudie.

  36. Ungefär 40 % utvecklar depressioner-

  37. -och 20 % utvecklar bipolärt syndrom.

  38. Det här är en studie från 2009.

  39. Ungefär 50 % uppfyller kriterierna
    för personlighetsstörning.

  40. När man gjort uppföljningsstudier
    av barn med ADHD-

  41. -som har kvarstående ADHD
    i vuxen ålder-

  42. -så har de en ökad risk
    för att utveckla-

  43. -borderline-, antisocial, fobisk och
    narcissistisk personlighetsstörning.

  44. Det sista är ingen stor vara, men det
    här kan ställa till det rätt mycket.

  45. Det här är mer tjejer, och det är mer
    killar som får de här diagnoserna.

  46. ADHD förvärrar också andra tillstånd.
    Titta här, till exempel.

  47. Den här kurvan visar hur folk
    med ADHD beskriver att de har det.

  48. Det här är mer
    om man har en depression-

  49. -alltså att man ligger under den här
    normalnivån i sitt stämningsläge.

  50. Så en person som har en vanlig
    depression ligger under det normala-

  51. -fast den som har ADHD växlar mycket.
    Hos doktorn är det inte så dåligt.

  52. Men sen kan det växla till nästa dag
    och verkligen vara avgrundsdjupt.

  53. Personer med ADHD har, som vi ser...

  54. Många personer beskriver att de har
    gjort impulsiva suicidförsök också.

  55. Det är ju inte konstigt när man ser
    bilden. Man hamnar lågt ner ibland.

  56. Det är farligt att vara deprimerad
    när man har ADHD.

  57. Jag skrev ju en avhandling
    om ADHD vid bipolärt syndrom.

  58. Studien heter S:t Görans bipolär-
    projekt. Mikael Landén är professor.

  59. Han startade projektet. Jag studerade
    159 patienter med bipolärt syndrom-

  60. -och utredde alla dem
    neuropsykiatriskt.

  61. Det var 28,4 % av dem som uppfyllde
    kriterierna för en barndoms-ADHD.

  62. När man tittade på dem som
    uppfyllde kriterierna i vuxen ålder-

  63. -så var det 16,4 % av dem.
    Det som jag gjorde då...

  64. Många av oss som jobbar med ADHD vet
    att kriterierna inte har varit bra-

  65. -för det är lite svårt att
    uppfylla kriterierna i vuxen ålder.

  66. Jag delade in
    de med bipolärt syndrom-

  67. -och uppfyllda kriterier
    för barndoms-ADHD-

  68. -och jämförde dem med dem
    som bara hade bipolärt syndrom.

  69. Då kunde man se-

  70. -att om man har ADHD samtidigt
    som man har bipolärt syndrom-

  71. -så hade de inte fler manier,
    det var ingen skillnad egentligen-

  72. -men de hade mycket fler blandade
    episoder som är rätt svåra episoder.

  73. De är ganska farliga också.

  74. De var fyra gånger mer våldsamma.

  75. När vi tittade på
    hur ofta man får episoder-

  76. -så kunde vi se att de hade åtta
    gånger fler episoder av hypomani-

  77. -alltså uppvarvningstillstånd,
    de som hade samtidig ADHD.

  78. Och de hade sex gånger fler
    depressionstillstånd.

  79. Totala antalet episoder
    var femton gånger fler-

  80. -om man hade samtidig ADHD,
    så visst spelar det roll.

  81. Vi tittade på personlighetsparametrar
    hos dem med samtidig ADHD.

  82. De som hade samtidig ADHD
    vid bipolärt syndrom-

  83. -hade mer ångestbenägenhet,
    stresskänslighet-

  84. -impulsivitet ingår ju i kriterierna,
    mer irritabilitet-

  85. -de var mer aggressiva och de hade
    fler personlighetsstörningsdrag.

  86. Framför allt emotionell instabilitet,
    svårt med känslomässig reglering.

  87. Det var när vi tittade i skalor
    som mäter personlighetsvariabler.

  88. Det här är en lite lustig bild, men
    det är två delskalor i Brownskalan-

  89. -som vi använde i projektet.
    Där kunde man se väldigt tydligt...

  90. Det mäter den affektiva regleringen,
    hur bra man kan reglera sig.

  91. Ju högre poäng man har, desto svårare
    har man att reglera sina känslor.

  92. Det korrelerar utmärkt med hur svårt
    man har att reglera uppmärksamheten.

  93. Ju svårare att reglera uppmärksamhet,
    desto svårare att reglera känslor.

  94. Det tror jag att vi kan känna igen
    som kliniker.

  95. Var ska man börja med att förstå de
    saker som en person med ADHD kan ha?

  96. Det är lite viktigt att prata
    om sånt här till att börja med också.

  97. Det är viktigt att förstå skillnaden-

  98. -mellan differentialdiagnostik
    och samsjuklighet.

  99. Differentialdiagnostik innebär att
    symtom kan finnas vid fler tillstånd-

  100. -men det kan förklaras bättre
    av den ena diagnosen än av den andra.

  101. Jag ska prata lite om det. Ett
    exempel är stora känslosvängningar-

  102. -som kan vara ADHD eller
    borderline-personlighetsstörning.

  103. En hyperaktivitet kan ju vara ADHD-

  104. -men det kan också vara hypomani
    vid ett bipolärt syndrom.

  105. Men samsjuklighet är att det
    förekommer flera diagnoser samtidigt.

  106. Man kan ha ADHD och bipolärt syndrom-

  107. -eller ADHD och
    en borderline-personlighetsstörning.

  108. Tittar man på diagnostik på tvären så
    finns det stora likheter mellan ADHD-

  109. -och borderline-personlighetsstörning
    eller emotionell instabilitet.

  110. Man har svårt med reglerings-
    funktioner, man är impulsiv.

  111. Man har en emotionell instabilitet-

  112. -och svårigheter
    med exekutiv dysfunktion.

  113. Men tittar man på kriterierna
    så är det här typiskt för ADHD:

  114. Uppmärksamhet, aktivitetsnivå,
    impulsivitet och svårt att planera.

  115. Vid borderline-personlighetsstörning-

  116. -lyfter man fram
    emotionell dysreglering.

  117. Man har svårt i interpersonella
    relationer, man kan självskada sig.

  118. Men det är flera saker
    som överlappar.

  119. Vad är då vad
    och hur särskiljer man tillstånden?

  120. Kan det finnas saker samtidigt?

  121. För att kunna förstå
    det ena eller det andra-

  122. -då ögonblicksbilden inte alltid
    ger så mycket information-

  123. -så måste man förstå förloppen.

  124. Här är bilden av ADHD igen.

  125. De som har ADHD får ofta
    stora svängningar så småningom.

  126. Nedstämdheten är ofta en följd av att
    man har haft för hög aktivitetsnivå.

  127. Många med ADHD fastnar i aktiviteter.
    De målar ett rum 24 timmar i sträck-

  128. -och sen ligger de pladask i en vecka
    efteråt och kan inte komma upp.

  129. Det här är relativt korta förlopp-

  130. -så det är inte så långa perioder
    där man sen inte funkar så bra.

  131. Men vissa har
    de här stora svängningarna ändå.

  132. Man har sin ADHD, men man får stora
    och långa mer uppvarvade perioder-

  133. -som följs
    av längre nedstämdhetsperioder.

  134. Det som gör att man kallar det
    för bipolärt syndrom, bland annat...

  135. Det är förenklat, men det är
    ett påtagligt minskat sömnbehov-

  136. -under de här perioderna
    när man är uppvarvad.

  137. De ska vara mer än fyra dagar
    för att uppfylla kriterierna.

  138. Det brukar vara vanligt
    att ha eufori.

  139. Men framför allt har man
    ett påtagligt minskat sömnbehov.

  140. Man kanske bara behöver sova
    några timmar om dagen.

  141. Så här ser det mer ut
    om man har en ren bipolär sjukdom.

  142. Det är tydliga uppvarvade perioder
    och tydliga nedstämdhetsperioder.

  143. Det här var ADHD igen.
    Nu kommer bipolär och ADHD.

  144. Jag säger återigen att det är svårt
    när man träffar en person med ADHD-

  145. -att bara utgå
    från en ögonblicksbild.

  146. När du frågar personen
    på mottagningen hur de mår just nu-

  147. -så är det kanske inte jättedåligt.

  148. Men de har haft en längre period
    där de har varit nedstämda-

  149. -och före dess var de mer uppvarvade,
    så det är viktigt att se på förlopp.

  150. Framför allt för dem med ADHD.

  151. Personer med ADHD har lite svårt att
    själva... De är lite mer i stunden-

  152. -så man måste fråga om det här
    och gå tillbaka ordentligt.

  153. Här har vi borderline,
    som är mer emotionell instabilitet.

  154. Har man bara borderline
    kan man reglera sig bra emellan-

  155. -men sen händer nåt
    och då svänger det.

  156. Pojkvännen skulle kanske i väg ut
    och kommer inte hem på natten.

  157. Då blir det ofta en extrem
    känslostorm på det här sättet.

  158. Sen kan man komplicera allting. Man
    kan ha en bipolär sjukdom och ADHD-

  159. -och man kan ha alltihop samtidigt
    så här.

  160. Det blir komplicerat. Det är viktigt
    att inte bara se på ögonblicksbilden.

  161. Man måste gå tillbaka
    och titta på förloppet.

  162. Vad har triggat i gång episoderna?
    Hur länge har de varat?

  163. Titta på tvären för att särskilja de
    här eller se om de finns samtidigt.

  164. Vad händer om man inte tar hänsyn
    till samsjuklighet?

  165. Jag ska berätta om Anna som är 28 år.

  166. Anna har en ny pojkvän. Hon är
    sjukskriven sen två år tillbaka.

  167. Hennes mamma har depressioner.
    Pappan försvann tidigt.

  168. Vid sexton blev hon utsatt
    för en gruppvåldtäkt.

  169. I skolan skolkade hon mycket, men hon
    gick ändå ut med godkända betyg.

  170. Hon hade problem med svängningar
    i stämningsläget mest i tonåren.

  171. Det fanns ett antytt barndomstrauma,
    men man fick inte veta så mycket.

  172. När hon är deprimerad blir hon
    initiativlös och sover dåligt-

  173. -får svårt att koncentrera sig
    och drar sig undan. Hon äter dåligt.

  174. Hon får overklighetskänslor
    och har skurit sig.

  175. Självmordstankar
    och några självmordsförsök.

  176. Hon har haft perioder med hög
    alkoholkonsumtion. Hon är impulsiv.

  177. Hon har viss ätstörningsproblematik,
    framför allt i perioder.

  178. Hon hade en BUP-kontakt tidigt. Hon
    har fått antidepressiv medicinering-

  179. -men det har aldrig hjälpt fullt ut.
    Hon fick en vuxenpsykiatrisk kontakt.

  180. Hon har haft flera akuttillfällen
    på grund av tabletter och alkohol.

  181. Hon har intoxikerat sig. Hon hade
    samtalskontakt en gång i veckan.

  182. Hon har fått KBT för panikångest och
    tyckte att paniken minskade nånting.

  183. Sen fick hon psykoterapi individuellt
    i 25-27-årsåldern.

  184. Det hjälpte inte,
    men det var skönt att prata.

  185. Hon blev misshandlad av en äldre man
    som hon hade en längre relation med.

  186. Hon har haft flera korta relationer.

  187. Hon har haft ströjobb men är inte
    etablerad på arbetsmarknaden.

  188. Hon har haft mycket utlandsresor
    där hon har jobbat sig fram.

  189. Vi gör basutredningar.
    Vi ska göra det.

  190. Basutredningen som man gör när man
    träffar en sån här patient är-

  191. -att man ser om det finns nån...
    Hur det ser ut.

  192. Hur ser det ut?
    Finns det nån psykiatrisk sjuklighet?

  193. Man ser att hon sannolikt hade debut
    vid tretton års ålder med depression.

  194. Hon hade nedsatt aptit just då,
    vilket man tolkade som anorexi.

  195. Hon hade sömnsvårigheter. Vid sexton
    fanns det en trolig hypoman episod.

  196. Hon var uppvarvad
    under tre veckors tid-

  197. -med mycket sexuella kontakter
    och hög alkoholkonsumtion.

  198. Hon var utåtriktad
    och utsatte sig för fara.

  199. Det åtföljdes av en depression, och
    då identifierade man den episoden-

  200. -men man hade inte frågat
    om den uppvarvade episoden först.

  201. Därefter har det funnits perioder
    med misstänkta uppvarvade episoder-

  202. -följda av depressioner som försvårat
    skolgång, arbete och relationer.

  203. Antidepressiv medicinering
    har snarare ökat instabiliteten-

  204. -och kanske också bidragit
    till ökat självskadande, faktiskt.

  205. Om man nu bara behandlar det här
    som ett bipolärt syndrom-

  206. -vad vinner man av
    att titta på det ur det perspektivet?

  207. Hon måste få stämningsstabilisering
    så att hon inte svänger så mycket.

  208. Man fokuserar på tidiga symtom. Man
    lär sig det av att jobba med det här.

  209. Patienten får lära sig mer
    och anhöriga får förstå-

  210. -hur viktigt det är
    att känna igen tidiga tecken.

  211. Men om man bara ser bipolariteten
    och inte ser nåt annat-

  212. -så förstår man inte hennes svårig-
    heter när hon inte har en episod.

  213. Man förstår inte
    vad som drar i gång en försämring.

  214. Hon riskerar bara att bli
    en svårbehandlad bipolär patient.

  215. Men man gjorde en vidare utredning,
    och då såg man att det var en ADHD.

  216. Vi har hört om det här i dag.

  217. Det fanns regleringssvårigheter
    till och med före skolåldern.

  218. Hon har svårt att sätta i gång
    med saker och kan fastna i saker.

  219. Hon varvar upp sig för att komma
    i gång och kan vara väldigt i gång.

  220. Det är lätt när det är roligt men
    mycket svårare när det är tråkigt.

  221. Hon dagdrömde mycket. Hon är impulsiv
    på olika sätt och söker kickar.

  222. Hon har lättväckt aggressivitet,
    mycket svängande stämningsläge.

  223. Även samma dag växlar hon,
    som på bilden.

  224. Hon har alltid haft svårt att planera
    och är mycket stresskänslig.

  225. Hon har svårt för vardagliga göromål
    och ekonomi men är normalbegåvad.

  226. Hon klarade skolan
    trots att det var svårt.

  227. Hon har haft växlande självförtroende
    i och med att hon inte klarat allt-

  228. -som hon borde kunna göra med tanke
    på sin potential, som ni pratade om.

  229. Hon har regleringssvårigheter
    som sätter ner funktionen.

  230. Vad vinner man på
    att identifiera en ADHD?

  231. Det blir en mer samlad självbild.

  232. Man förstår att vissa saker
    fungerar bra men inte andra saker.

  233. Det som inte fungerar så bra
    får man försöka hjälpa till med.

  234. Centralstimulantia är ju väldigt bra.

  235. Ungefär 70 % av patienterna
    får hjälp av centralstimulantia.

  236. Och sen det här viktiga som flera
    har pratat om i dag - stöd utifrån.

  237. Att man får stöd och hjälp
    till strategier-

  238. -så att man klarar sig
    trots funktionsnedsättningen.

  239. Men vad förlorar man
    om man bara ser ADHD?

  240. Ibland ser man inte samsjukligheten.

  241. Då kan centralstimulantia
    inte funka alls.

  242. Man kanske får en försämring
    av svängningarna om man bara ger det-

  243. -och glömmer bort bipolariteten,
    för det är kanske så att man...

  244. Många behöver ha
    stabiliserande medicin-

  245. -innan man sätter in
    centralstimulantia.

  246. Den här tjejen kan också ha
    en oidentifierad anknytningsstörning.

  247. Då blir patientrelationen svår
    och man får ingen behandlingsallians.

  248. Det blir en svår patient
    om man inte tar hänsyn till det.

  249. Man gör en vidare utredning
    av patienten-

  250. -och hittar
    en borderline-personlighetsstörning.

  251. Hon är uppvuxen med ganska ordentligt
    otrygga uppväxtförhållanden.

  252. Konflikter i familjen, alkoholiserad
    pappa och mamma var ofta deprimerad.

  253. Hon antyder att det finns
    en övergreppshistorik.

  254. Det har i alla fall funnits
    luddiga gränser och så i familjen.

  255. Brodern har ju också varit kriminell-

  256. -och pappan fanns inte till hands.
    Han försvann ju tidigt.

  257. Och mamman har inte riktigt
    mäktat med.

  258. Hon blev ju utsatt för
    en gruppvåldtäkt i sextonårsåldern.

  259. Det var ju inte det bästa sättet
    att starta sin sexuella karriär på.

  260. Han har också en identitetssvårighet.
    Hon växlar i sin sexuella läggning.

  261. Hon har partner
    som är både kvinnor och män.

  262. Hon har en oförmåga att planera sin
    framtid. Hon växlar planer rätt ofta.

  263. Hon har låg självkänsla
    och svårigheter i relationer.

  264. Hon stannar i destruktiva relationer.
    Hon var ihop med en man i tonåren-

  265. -som misshandlade henne
    och utnyttjade henne.

  266. Enligt vår utredning så har hon ett
    desorganiserat anknytningsmönster-

  267. -vilket leder till konfliktfyllda
    relationer till andra och sig själv.

  268. Det är mycket aggressivitet
    i nära relationer.

  269. Det accentueras när hon periodvis
    använder för mycket alkohol-

  270. -eller tar lite droger. Hon är
    väldigt impulsiv i sitt drickande.

  271. Hon har självskadat sig mer tidigare.

  272. Det har varit ett sätt
    för att hantera outhärdliga känslor.

  273. Vad vinner man på att identifiera
    ytterligare nånting hos en individ?

  274. Om man identifierar
    en borderline-personlighetsstörning-

  275. -så kan man sätta mer fokus
    på interpersonella relationer-

  276. -och hjälpa patienten att bibehålla
    sina funktioner och kunna tänka-

  277. -när det händer nånting som brukar
    sätta i gång känslostormar.

  278. Det kan vara viktigt.
    Man behöver färdigheter-

  279. -för att hantera sina starka
    känslomässiga svängningar.

  280. Det finns olika typer
    av behandlingsmetoder-

  281. -men det går mycket ut på
    att kunna bibehålla sitt tänkande-

  282. -när känslorna är väldigt höga.

  283. Det finns faktiskt fortfarande folk-

  284. -som utreder det här i första hand
    och hittar det hos personer.

  285. Personer som kommer in kan verka ha
    en borderline-personlighetsstörning-

  286. -fast det kanske bara är en ADHD,
    men om man inte ser att det finns...

  287. Ser man bara personlighetsstörningen
    och ingenting annat-

  288. -så kan de här personerna
    få behandling-

  289. -utan att få en adekvat farmakologisk
    behandling för sin ADHD eller så.

  290. Och man bortser ju från att det finns
    en funktionsnedsättning här.

  291. Personer har gått i långvarig terapi
    där man har hållit på och jobbat med-

  292. -varför det finns sånt motstånd till
    att komma i tid hela tiden-

  293. -när det egentligen är
    en funktionsnedsättning.

  294. Det är ju bortkastad tid,
    kan man säga.

  295. Om man behandlar henne som en person
    med missbruk, vad vinner man då?

  296. Man undanröjer naturligtvis nåt som
    bidrar till den psykiatriska ohälsan-

  297. -men man förbiser vad patienten
    försöker reglera med substanser.

  298. Personer med ADHD
    försöker ofta reglera sig.

  299. Det man använder sig av är inte bra-

  300. -men det är ju ändå nånting som man
    har hittat och som hjälper en.

  301. Försöker man bara ta bort det
    så blir det inte heller bra.

  302. Man måste få annat som hjälper till
    för att man inte ska återfalla.

  303. Vilken ordning bör man behandla
    de olika tillstånden i?

  304. Vad man ska tänka på är-

  305. -att man ska försöka
    behandla de saker-

  306. -som kan påverka
    andra behandlingsinsatser negativt.

  307. Om det är ett stort missbruk
    kommer man ingenvart.

  308. För den här patienten ska man se till
    att hon inte har så mycket missbruk.

  309. Sen måste man börja behandla
    en bipolär sjukdom om det finns.

  310. Man kan läsa mer om det här också.

  311. Men det är väldigt viktigt
    att börja med den bipolära sjukdomen.

  312. Sen går man vidare och behandlar det
    som är hyfsat lätt att behandla.

  313. Då menar jag inte att ADHD
    skulle vara så särskilt lätt-

  314. -men vi har ändå vissa saker
    som vi vet att vi kan göra vid ADHD-

  315. -och det har god effekt
    när vi behandlar det.

  316. Sen behandlar man det
    som är mer krävande.

  317. Borderline-personlighetsstörning
    eller PTSD.

  318. Man får se
    vilka svårigheter som finns kvar-

  319. -när man har tagit bort det som man
    prioriterar i den här ordningen.

  320. För om man får bort missbruket-

  321. -så blir det här och det här bättre.

  322. Vissa kommer in med mycket drag
    av borderline-personlighetsstörning.

  323. När vi behandlat det här
    och sen det här-

  324. -finns inte så mycket kvar av
    en borderline-personlighetsstörning.

  325. Det går hyfsat bra att klara sig
    utan större insatser ändå.

  326. Tack så mycket, Eleonore.

  327. Textning: Lena Edh
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Hjälp vid flera diagnoser

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mer än hälften av vuxna adhd-patienter har minst ytterligare en psykiatrisk diagnos. Många gånger förvärrar adhd:n andra psykiatriska tillstånd. Hur, och i vilken ordning, bör man behandla de olika problemen? Eleonore Rydén, medicinskt ansvarig överläkare för adhd-mottagningen på Norra Stockholms psykiatri, har disputerat med en avhandling om adhd vid bipolärt syndrom och berättar mer om samsjuklighet vid adhd. Från Adhd-dagen 2013, inspelat den 24 september. Arrangör: Dagens medicin.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Adhd, Bipolär sjukdom, Neuropsykiatriska diagnoser, Psykiatri
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Adhd - epidemi eller modefluga?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Adhd - epidemi eller modefluga?

Adhd - vad vet vi?

Hur kommer det sig att antalet adhd-diagnoser ökat kraftigt de senaste åren? Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap, ger en lägesbild och berättar vad som är på gång beträffande adhd. Från Adhd-dagen 2013. Inspelat den 24 september 2013. Arrangör: Dagens medicin.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Adhd - epidemi eller modefluga?

Diagnostik och behandling

Lars Jacobsson och Pernilla Östlund från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, presenterar de viktigaste slutsatserna och förslagen som framkommit i rapporten "Adhd - diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktighet". Från Adhd-dagen 2013. Inspelat den 24 september 2013. Arrangör: Dagens medicin.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Adhd - epidemi eller modefluga?

Insatser före adhd-diagnosen

Måste det gå så långt som till kriminalitet innan en person med adhd får hjälp? Med de kunskaper vi har om adhd idag borde hjälpen komma tidigare. Kan vi till och med fånga upp personer innan de får en diagnos? Med Kerstin Malmberg, överläkare vid Bup i Skärholmen. Från Adhd-dagen 2013. Inspelat den 24 september 2013. Arrangör: Dagens medicin.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Adhd - epidemi eller modefluga?

Samverkan för stöd

I ett samverkansprojekt mellan socialtjänsten, psykiatrin och kommunen har vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar fått ett bättre och tydligare stöd från samhället. Rose-Marie Karlsson från Örkelljunga kommun och Lena Askengren från Ängelholms kommun berättar om Dialogprojektet. Från Adhd-dagen 2013. Inspelat den 24 september 2013. Arrangör: Dagens medicin.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Adhd - epidemi eller modefluga?

Ny vägledning om adhd

Socialstyrelsen arbetar med att ta fram en nationell vägledning för stöd till personer med adhd. Mårten Gerle, medicinskt sakkunnig inom psykiatri, och projektledaren Maria Hentschke berättar om hur långt de kommit med arbetet. Från Adhd-dagen 2013. Inspelat den 24 september. Arrangör: Dagens medicin.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Adhd - epidemi eller modefluga?

Hjälp vid flera diagnoser

Eleonore Rydén, medicinskt ansvarig överläkare för adhd-mottagningen på Norra Stockholms psykiatri, har skrivit en avhandling om adhd vid bipolärt syndrom och berättar mer om samsjuklighet vid adhd. Från Adhd-dagen 2013. Inspelat den 24 september. Arrangör: Dagens medicin.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Adhd - epidemi eller modefluga?

Flickor med adhd

Flickor med adhd är underdiagnostiserade i förhållande till pojkar med diagnosen. Vad beror det på, och hur hittar vi flickorna tidigt? Med överläkaren Svenny Kopp. Från Adhd-dagen 2013. Inspelat den 24 september. Arrangör: Dagens medicin.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Adhd - epidemi eller modefluga?

Paneldiskussion om adhd

Är vi tillräckligt kunniga för att hjälpa personer med adhd? Vad kan vi göra bättre? Lars Jacobsson, Mårten Gerle, Anki Sandberg, Svenny Kopp och Annika Brar diskuterar. Från Adhd-dagen 2013. Inspelat den 24 september. Arrangör: Dagens medicin.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Vårdmiljöns betydelse för hälsan

Vårdmiljöns betydelse för hälsan

Forskaren Helle Wijk berättar om vilka faktorer i vårdmiljön som är viktiga för att vi skall må bra och tillfriskna snabbt. Även de som jobbar i en sjukhusmiljö påverkas av hur det ser ut och sänder signaler patienten. Inspelat december 2013. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - sex

En styv lem

Fjong, bånge, ståfräs - kärt barn har många namn. Men det uteblivna ståndet kan vara svårare att prata om. Gynekologen Göran Swedin tycker att det smusslas för mycket kring sex. Han anser också att män fokuserar för mycket på att prestera, något som också är temat i kortfilmen ”Första gången” av Anders Hazelius.

Fråga oss