Titta

UR Samtiden - Adhd - epidemi eller modefluga?

UR Samtiden - Adhd - epidemi eller modefluga?

Om UR Samtiden - Adhd - epidemi eller modefluga?

Föreläsningar från Adhd-dagen 2013. Minst ett barn i varje klass har i dag diagnosen adhd. Även antalet vuxna med adhd har ökat lavinartat de senaste åren. Men trots att detta nu är en av våra vanligaste folksjukdomar är kunskapen om behandling fortfarande låg, såväl i sjukvården som i samhället i övrigt. Inspelat den 24 september 2013. Arrangör: Dagens medicin.

Till första programmet

UR Samtiden - Adhd - epidemi eller modefluga?: Flickor med adhdDela
  1. Jag ska under de här 35-40 minuterna-

  2. -fokusera på om flickor
    är underdiagnostiserade och varför-

  3. -och hur vi
    kan upptäcka flickor tidigt.

  4. Jag ska börja med
    vad de här flickorna säger-

  5. -för i det ligger en nyckel till
    vad det är vi ska uppmärksamma.

  6. "Varför förstår ni inte
    att jag inte fixar skolan?"

  7. Hon är den första som vet det.
    Hon vet det redan i andra klass.

  8. Nummer två är föräldrarna, då de har
    sett att läxläsningen inte fungerar.

  9. Nummer tre är lärarna.
    De kommer först in i högstadiet-

  10. -om de inte har speciellt intresse
    för den här flickproblematiken.

  11. Det andra som hon undrar-

  12. -det är: "Varför säger ni att jag kan
    om jag bara anstränger mig?"

  13. I det ligger hela ADHD-problematiken.

  14. Hon vet mycket väl vad hon ska göra,
    men hon kan inte göra det.

  15. "Varför fattar ni inte
    att jag har så svårt för att somna?"

  16. Det är ett av de huvudproblem
    ju äldre flickan blir-

  17. -som vi inom barnpsykiatrin
    kanske är sämst av allt på att tolka.

  18. Föräldrarna har bra koll på detta upp
    till tioårsåldern, sen lämnar de det.

  19. De tycker att hon ska ta ansvar själv
    för att komma i väg.

  20. "Varför fattar ni inte att jag är
    ledsen för att det blir kompisstrul?"

  21. Flickor med ADHD har kompisar,
    men det blir konflikter.

  22. De blir uteslutna.

  23. De är inte
    på tio i topp-listan i klassen.

  24. "Varför slutar ni inte tjata på mig
    när jag blir så himla arg?"

  25. Om vi har detta i tankarna
    ser vi många flickor framför oss.

  26. Varför har vi inte uppmärksammat
    dessa flickor?

  27. Vi har vetat länge
    att det finns flickor...

  28. Redan i början på 1900-talet
    beskrev Frederick Still-

  29. -att en tredjedel
    av de fall han hade var flickor.

  30. Kunskapen har ökat vansinnigt mycket
    under de senaste 10-15 åren.

  31. 1998, första gången jag presenterade
    flickor med ADHD, fanns 25 arbeten.

  32. I dag sa Sven Bölte
    att det fanns 30 000 arbeten om ADHD.

  33. Jag har gjort en ny sökning. Flickor
    finns involverade i 1 000 studier.

  34. Av de 30 000 finns flickor i 1 000.

  35. Och så undrar vi varför flickor
    är underdiagnostiserade.

  36. Ett av svaren är: Vi är utelämnade
    ur forskningen när det gäller ADHD.

  37. Inte bara ur ADHD-forskningen,
    också ur autismforskningen-

  38. -och ur mycket
    av barnpsykiatrisk forskning.

  39. Det gäller också "conduct disorder".

  40. Och fortfarande
    är den övervägande delen pojkar.

  41. Men jag vill börja med...
    Det har ändå funnits en medvetenhet.

  42. 1994 hölls den enda konferensen som
    har hållits om ADHD-könsskillnader.

  43. Den hölls 1994 och presenterades 1996
    i en vetenskaplig artikel.

  44. De frågeställningar som ställdes då
    är faktiskt än i dag intressanta.

  45. "Är ADHD en valid diagnos för
    flickor?" Ja, kan vi svara enhälligt.

  46. "Är samma undersökningsinstrument
    giltiga för flickor?"

  47. "Comme ci, comme ça". De är giltiga,
    men vi måste ha könsnormering.

  48. Har vi det? Nej.

  49. Få av våra instrument
    är könsnormerade.

  50. "Vad vet vi om livsperspektiv,
    hormonfaktorer och könsskillnader?"

  51. Vi vet en del om könsskillnader,
    om hormonella faktorer nästan noll-

  52. -och om livsperspektiv
    inte särskilt mycket.

  53. "Hur förklaras den ojämna
    könskvoten?" Den har inte förklarats.

  54. Vad var konsensus 1994? "Flickor
    bör prioriteras på våra kliniker."

  55. Gör de det? Nej. "Forskning
    bör fokuseras mer på flickor."

  56. Har det hänt?
    Ja, det har blivit bättre.

  57. Hur har flickor behandlats
    i forskningen? De har utelämnats.

  58. Man kallar allt för "barn".
    "Barn" är synonymt med "pojkar".

  59. Det ska vi veta. I dag har
    ordet "flickor" nästan inte använts.

  60. Det kanske ni inte har tänkt på.

  61. Det har inte sagts "flicka"
    så många gånger.

  62. Däremot har det varit vuxna kvinnor,
    två falldiskussioner med kvinnor-

  63. -vilket är bra. "Barn" och "ungdomar"
    brukar vara synonymt med "pojkar".

  64. Ska vi kunna nåt om flickor
    måste vi säga "flickor".

  65. När det gäller forskningen...

  66. Om flickor får delta så är det få.

  67. Man jämför nästan aldrig
    hundra flickor och hundra pojkar.

  68. Det finns ett fåtal studier,
    och de är sammanlagt kanske fem-

  69. -med samma antal pojkar och flickor.
    Det har statistisk betydelse.

  70. Det är också som så-

  71. -att resultaten av flickor
    många gånger bakas in i pojkarnas.

  72. Antingen anser man det ointressant-

  73. -eller så tycker man att det
    är jobbigt att räkna två gånger.

  74. Det finns nästan inga behandlings-
    studier där flickor är med.

  75. Det finns
    över hundra behandlingsstudier-

  76. -men inte ens i tio är flickor med,
    och väldigt få tonårsflickor.

  77. Det är för jobbigt, för då har de
    kommit in i menstruationsfasen.

  78. Man ska inte ha ångest och depression
    när man ingår i en behandlingsstudie-

  79. -vilket
    nästan alla flickor med ADHD har.

  80. Hormonell påverkan på
    behandlingseffekt, vet vi nåt om det?

  81. Nej, i stort sett inte.
    Jag tror att det finns en studie.

  82. Vad har hänt i Sverige?
    Ja, en hel del.

  83. 1998 hade vi den första konferensen.
    Då pratades det om flickor.

  84. 1999 publicerade vi en artikel-

  85. -som var en femårsstudie av
    vem som söker barnpsykiatrisk vård.

  86. 40 % av de flickor som sökte
    barnpsykiatrisk vård 1992-1996-

  87. -hade ADHD om man undersökte dem väl.

  88. Alltså om man använde
    relevanta instrument.

  89. Så som vi egentligen gör i dag.

  90. Man kunde redan då se
    att 40 % hade den här problematiken.

  91. Det är det som man i dag upptäcker
    på våra BUP-mottagningar.

  92. 2005 gjorde SBU en rapport,
    ett regeringsuppdrag.

  93. Kunskapen om flickor och ADHD skulle
    synas ur ett jämställdhetsperspektiv.

  94. Det var stort att det var
    ett regeringsuppdrag 2005.

  95. Efter det har det kommit
    ett flertal examensuppsatser-

  96. -på många olika ställen i Sverige.
    Det har varit avhandlingar-

  97. -och ett ökat intresse bland
    professionella i både skola och vård.

  98. Ett massmedialt intresse
    har funnits om flickor.

  99. Och det är fler flickor som
    diagnostiseras i dag och behandlas-

  100. -men trots det skulle jag vilja säga
    att det finns ett stort mörkertal.

  101. Här är fyra meta-analyser,
    eller i alla fall översiktsartiklar-

  102. -om könskvot.

  103. Som ni ser här så...

  104. ...är det inte så där vansinnigt
    många fler pojkar än flickor.

  105. Den som är gjord 2007 visar 2,4:1.

  106. Det är lite mer än dubbelt så många
    pojkar som flickor.

  107. Scahill:

  108. 1,5:1-3:1.

  109. Den här är ungefär samma.
    Det är SBU-rapporten.

  110. Sen kommer det en 2012
    som ligger på 2,7:1.

  111. Det ligger ganska jämnt,
    men det är ingen enorm övervikt-

  112. -för pojkar
    i förhållande till flickor.

  113. Däremot har det varit
    en stor skillnad kliniskt sett.

  114. När jag började
    var det nio pojkar på en flicka.

  115. Nu är det... Det närmar sig,
    kan man säga, kanske det här: 3,1.

  116. De kliniker som är bra ligger på 3,1.
    De som är mindre bra ligger på 5:1.

  117. Vi har ingen sån statistik i Sverige,
    så jag kan inte svara enhälligt-

  118. -eller tillräckligt på det.

  119. Hur förklaras den ojämna könskvoten?
    Den förklaras inte tillräckligt alls.

  120. Rutter har väldigt noggrant
    gått igenom detta.

  121. Pojkar sägs ha större sårbarhet under
    graviditeten och spädbarnstiden.

  122. Den hypotesen finns. Känslighet för
    nikotin och förlossningsproblem-

  123. -och att flickor är mer känsliga
    från och med puberteten-

  124. -och att tidig testosteronpåverkan
    på pojkar ökar deras sårbarhet-

  125. -för utvecklingsmässiga neurologiska
    avvikelser som ADHD kan inräknas i.

  126. Den här förekomsten av ADHD varierar
    beroende på de studier som är gjorda-

  127. -men det är också så att förekomsten
    inte ser likadan ut över ålder.

  128. Det är tämligen jämn förekomst
    under förskoleåldern mellan könen.

  129. Sen ökar pojkarnas förekomst
    drastiskt mellan 6 och 11 års ålder.

  130. Sen minskar pojkarnas förekomst-

  131. -och det blir en mer jämn förekomst
    mellan flickor och pojkar i tonåren.

  132. Den tiden
    då pojkar söker BUP och hjälp-

  133. -är under 6-11 års ålder.
    Flickans topp kommer under tonåren.

  134. Det skiljer sig också lite vem som
    får olika typer av ADHD-diagnoser.

  135. Fler pojkar får kombinerad typ,
    fler flickor får "inattentive type"-

  136. -kan man säga.

  137. Och totalt sett kan vi säga
    att könskvoten har minskat med åren.

  138. Det som tidigare var en större
    skillnad i könskvot har minskat.

  139. Här ser vi hur könskvoten ser ut
    på våra kliniker.

  140. När jag började såg den ut så där.

  141. USA kom redan i slutet på 1990-talet
    att hamna där.

  142. En europeisk studie visar
    att olika länder-

  143. -har en enorm skillnad på klinikkvot.

  144. 16 pojkar på 1 flicka i Österrike.

  145. Där bör man inte bo
    om man är flicka och har ADHD.

  146. Däremot Island,
    Norge och Tyskland ligger bra till.

  147. Det som jag kände till är att det
    bästa länet som finns här i Sverige-

  148. -är Hallands län.

  149. Det är väl mycket
    tack vare Håkan Jarbins...

  150. ...personliga drive.
    De ligger på 2,4:1.

  151. Jag har inte hört nån i Sverige som
    ligger på bättre inom barnpsykiatrin.

  152. Vad är det då för hinder i diagnosen-

  153. -som gör att flickor
    underdiagnostiseras?

  154. Tidigare var det sju års ålder-

  155. -som krav för att ställa diagnos-

  156. -och väldigt få föräldrar associerar
    till ADHD innan sju års ålder.

  157. 50 % av föräldrar till flickor har
    sökt hjälp redan innan de är fyra år-

  158. -men de associerar inte till ADHD-

  159. -och de professionella
    associerar inte heller till ADHD.

  160. Man tycker
    att det är viljestarka flickor.

  161. Man förstår sig inte riktigt på det.

  162. Men nu är det i stället tolv år.

  163. Och de som har forskat och varit
    förespråkare för flickor med ADHD-

  164. -har ju hävdat att de vill ha gränsen
    tolv år i många, många år.

  165. Så det är en framgång för DSM-5.

  166. Men kriterierna som finns är satta
    efter den forskning som vi har-

  167. -och den forskningen är gjord
    på pojkar mellan 5 och 11 års ålder.

  168. Det vill säga, hyperaktiviteten-

  169. -är ett utslag av
    hur pojkar beter sig när de leker.

  170. Uppmärksamhetskriterierna
    är mer könsneutrala-

  171. -så de är bättre, totalt sett.

  172. Flickor får också oftare utfall
    på de kriterierna.

  173. Men det stora problemet med diagnosen
    är det här... Eller snarare...

  174. För flickor är det stora problemet:
    Beteendet ska finnas i två miljöer.

  175. Var finns flickans huvudsakliga
    problem? Alltså beteendeproblem.

  176. Inte vad hon klarar av
    och vad hon presterar.

  177. Hon presterar inte bättre
    än pojken i skolan.

  178. Hon har inga beteendeproblem
    i skolan, väldigt lite i alla fall.

  179. Men i hemmet
    är hon precis som pojkarna.

  180. Hon har en stor aggressivitet
    och väldigt mycket utbrott.

  181. När föräldrarna beskriver det
    för oss på BUP så tror vi dem inte.

  182. Det här har föräldrar till flickor
    varit med om mycket.

  183. Om vi ska upptäcka flickorna...
    Det är föräldrarna som har rätt.

  184. Man måste vara medveten om-

  185. -att vi inte kan använda
    skattningsskalorna på det här sättet-

  186. -och tro att det ska vara
    relevanta svar vi får.

  187. Det gäller de flickor som är
    utagerande eller väldigt besvärliga.

  188. Oförskämda tonårsflickor
    får höga poäng om de har ADHD-

  189. -men den andra gruppen får väldigt
    låga poäng. Då finner vi dem inte.

  190. Så det här är nånting
    som man måste vara medveten om.

  191. Man ska veta att hyperaktiviteten
    ser annorlunda ut hos flickor.

  192. Hyperaktivitet är hur mycket rörelser
    man gör per tidsenhet-

  193. -oavsett om det är små rörelser eller
    stora. Flickor gör små rörelser.

  194. De har en inre rastlöshet, men de
    förflyttar sig inte från sin plats.

  195. De räcker upp handen
    när de måste kissa.

  196. De har ett "till lags"-beteende.

  197. Pojkar bryr sig inte om
    att vara till lags.

  198. Flickan sitter på sin stjärt i skolan
    och kanske dagdrömmer-

  199. -men hon pillar, skriver,
    kladdar och tuggar.

  200. Om du väl har blivit medveten om
    de här små rörelserna så ser du dem.

  201. Hon sitter inte still.
    En del hyperpratar, men inte alla.

  202. Den emotionella labiliteten gör
    kanske flickan mer sårbar än pojken-

  203. -framför allt ju äldre hon blir.
    Det är inte särskilt gångbart-

  204. -att som flicka
    vara emotionellt labil.

  205. Du är inte särskilt "ladylike"
    om du är hyperreagerande.

  206. Det är för mycket skratt, gråt
    och ilska. Det är inte helt okej.

  207. Många är hypersociala.
    De lämnar aktiviteter.

  208. De sitter inte kvar och äter
    vid bordet.

  209. En del blir pedanter med åldern. Man
    kan också ha en mental rastlöshet-

  210. -d.v.s. man har så mycket i huvudet
    att man inte kan somna.

  211. Hela huvudet är fullt med tankar. Det
    är som när vi har haft konflikter-

  212. -och vi ligger där och ältar det
    i sängen, och John Blund kommer inte.

  213. Vad är då skillnaden i ADHD
    mellan flickor och pojkar?

  214. Det är mycket större likheter
    än skillnader.

  215. Det är egentligen få skillnader
    i kärnsymtom som vi har funnit-

  216. -nästan inga alls.

  217. Möjligtvis är pojken
    lite mer hyperaktiv och impulsiv-

  218. -under tidiga skolår.

  219. Funktionsnedsättningen är likadan.

  220. Skillnaden är
    att flickor får diagnos senare.

  221. Det är vanligt att hon får den
    i tonåren. Pojkens kommer tidigare.

  222. I tonåren har hon
    större påläggssvårigheter-

  223. -mer av komorbiditet.
    Hon misslyckas mer i skolan.

  224. Omgivningen bedömer flickor
    och pojkar olika. Studier visar det.

  225. Lärarna tycker att pojkar har större
    problem, även om de inte har det.

  226. Man har studerat hur läkare
    bedömer flickor och pojkar-

  227. -när föräldrar säger
    precis samma sak.

  228. Det är en studie på barnläkare, och
    de har bedömt att pojkarna har ADHD-

  229. -fast flickorna också har haft det.

  230. Fortfarande behandlas flickor mindre-

  231. -med centralstimulantia
    eller annan behandling än pojkar.

  232. Flickor är mer sårbara, för med
    åldern får de lägre självkänsla-

  233. -medan pojkarna inte har lika låg
    självkänsla med ökad ålder.

  234. Det finns en känslighet här
    som slår på flickorna.

  235. De har mer ångest och depression
    i tonåren. Det har de generellt-

  236. -och det följer med,
    oavsett om de har ADHD eller inte.

  237. Och när de är vuxna vårdas de mycket
    mer på vuxenpsykiatrisk klinik-

  238. -än pojkar.

  239. Det här är en studie om tonårsmammor.

  240. En kvinnlig forskare har intervjuat.
    Det är en kvalitativ studie.

  241. Egentligen säger jag bara så här:
    Om man har en tonårsdotter med ADHD-

  242. -är man ständigt i tjänst och lever
    på gränsen till sin förmåga.

  243. Det som vi inte ska glömma är att
    många av de här mödrarna blir slagna.

  244. Här förekommer också fysiskt våld
    i familjen.

  245. Det är nästan det mest känsliga
    som man går med på att lämna ut.

  246. Det gäller också flickor med autism.

  247. Det finns hos pojkar också,
    men det är flickor jag pratar om.

  248. Om vi ska upptäcka flickor
    och förstå varför vi inte har...

  249. ...varför de är underdiagnostiserade
    så måste vi ta upp könsskillnaderna.

  250. Framför allt
    att det är en skillnad i mognadstakt-

  251. -socialt, språkligt och finmotoriskt.

  252. Pojkar ligger ungefär 1-1,5 år efter.

  253. När pojken börjar skolan och är 7 år
    så är flickan nästan 8,5 år.

  254. Så det är större problem för pojken.

  255. Om flickan jämförs med pojken,
    även om hon har lika mycket symtom-

  256. -så är ju han omognare och har ännu
    svårare att leva upp till kraven-

  257. -än vad hon har.

  258. Pubertetsutvecklingen är likadan.
    Det hänger i hela tiden.

  259. Vi vet också,
    när man tittar på skattningsskalor-

  260. -att flickor
    har en lägre hyperaktivitet-

  261. -en bättre uppmärksamhetsförmåga och
    en större social kompetens än pojkar.

  262. Det tar man inte hänsyn till
    i de flesta skattningsskalor.

  263. Vi bedömer flickor och pojkar
    med samma skalor, trots att vi vet-

  264. -att flickor inte...alltså,
    att pojkar har större problem.

  265. Pojkar behöver inte ha så mycket mer
    problem för att hamna över gränsen-

  266. -medan flickor måste ha jättemycket
    problem för att hamna över gränsen.

  267. Sen har de olika lekstil. En pojke
    söker spänning, utmaning, konkurrens.

  268. Flickor leker relationella lekar.
    Det har betydelse om du har ADHD.

  269. Du hörs och syns när du har ADHD
    och leker med en grupp pojkar.

  270. Flickans svårigheter märks med
    att hon får kamratrelationsproblem.

  271. Hon leker två och två. Hon blir ute-
    sluten, eller aggressiviteten märks.

  272. Flickor har en annan aggressivitet
    än pojkar.

  273. Vi har en relationell aggressivitet.
    Pojkar har en fysisk aggressivitet.

  274. Vi sladdrar, förtalar, utesluter.

  275. Pojkar har en fysisk
    och mer direkt aggressivitet.

  276. De har också ett dominerande sätt.
    "Vem är kung i det här området?"

  277. Flickorna har:
    "Vem har bäst och flest kamrater?"

  278. Så det här
    har en stor betydelse för vad vi ser.

  279. Effekten av ADHD-symtomer.

  280. Sen varierar det med åldern.

  281. För att se problemen tidigt måste vi
    veta om de regulatoriska problemen.

  282. Minst 30-40 % av flickor med ADHD
    har såna problem som märks tidigt.

  283. Det kan vara sömnproblem,
    stor skrikighet, tidiga ilskeutbrott.

  284. När man kommer högre upp ser man
    aggressionsutbrotten i hemmet-

  285. -ständigt argumenterande.
    Och fritidsproblemen som nån nämnde-

  286. -blir tydliga under skolåldern.

  287. Nu börjar hon känna sig utanför
    i klassen.

  288. Skolproblemen kommer nästan alltid-

  289. -och hon skolkar, men hon skolkar
    på ett punktvist sätt.

  290. Hon kommer för sent-

  291. -och är inte med på de lektioner
    där hon misslyckas.

  292. Hon är inte med i idrott. Hon pratar
    för mycket. Hon dagdrömmer.

  293. Hon låtsas att hon förstår.

  294. Det är svårt för lärare att se
    att en flicka inte hänger med.

  295. Hon ser ut som om hon fattar-

  296. -men man måste se vad hon presterar
    för att inse att hon inte hänger med.

  297. Allt fler studier visar att det
    flickor får större problem med-

  298. -är den sociala interaktionen
    ju äldre de blir.

  299. ADHD och impulsiviteten gör att man
    har svårt att modifiera beteendet-

  300. -efter det sociala behov
    som finns i relationer.

  301. Man är också långsam, så man
    kan inte uppfatta de sociala koderna.

  302. Och man gör lite dåliga val
    på grund av sin lättstresshet.

  303. Att man måste titta på flickor är
    också för att ADHD är en riskdiagnos.

  304. Riskerna ser inte likadana ut mellan
    könen. Skolmisslyckandet är lika-

  305. -men mobbningen
    är större hos flickor.

  306. Pojkar med ADHD mobbar i högre grad.
    Flickor är oftare mobbningsoffer.

  307. Ungefär 50 % av flickorna med ADHD
    har varit utsatta för mobbning.

  308. Bara det gör
    att vi måste uppmärksamma dem.

  309. Missbruk, framför allt rökning.
    Flickor röker tidigt.

  310. Om vi kom åt det
    skulle mycket vara vunnet.

  311. Av tonårsgraviditeter är den
    övervägande delen flickor med ADHD-

  312. -visar en finsk studie.

  313. Sexuella beteendeproblem finns hos
    en grupp, men inte hos alla med ADHD.

  314. Det är inte preciserat
    hur problemen ser ut.

  315. Social personlighetsstörning
    förekommer oftare.

  316. Ätstörning, depression, bipolaritet
    är en riskdiagnos ju äldre hon blir.

  317. Självskadebeteende och självmord
    ökar i den här gruppen med åldern.

  318. Likaså trafikolyckor.

  319. Det har jag inte skrivit här, men
    trafikolyckor ökar också med åldern.

  320. Det finns inte så mycket om östrogen,
    men det finns personliga rapporter-

  321. -att det är just under graviditeten
    som man mår bäst om man har ADHD.

  322. Det har troligtvis med
    den ökade östrogenhalten att göra.

  323. Under menopausen och precis före mens
    så mår man som sämst.

  324. Den här bilden
    är kanske den som vi ska ha med oss-

  325. -när vi ska tänka på ADHD.

  326. Jag var i Bodø i går och fick höra
    en alldeles ny förskolestudie-

  327. -där man kunde se att samsjukligheten
    redan finns under förskoleåldern-

  328. -av ängslighet,
    depression och trotssyndrom.

  329. Det är inte nåt som absolut kommer
    så mycket senare. Det finns tidigt.

  330. Jag vill trycka på sömnsvårigheterna
    och läs- och skrivsvårigheterna.

  331. Hälften har läs-
    och skrivsvårigheter.

  332. Sömnsvårigheterna är otroligt svåra
    att komma till rätta med.

  333. Men också bulimi
    är ett stort problem.

  334. Motorisk koordinationsstörning.
    Språkliga svårigheter har nämnts.

  335. Men den här har vi inte tagit upp:
    autistiska drag.

  336. 25-30 % av flickor med ADHD
    har autistiska drag.

  337. Det vill säga, differentialdiagnosen
    är många gånger svår att sätta.

  338. Det betyder att det är
    en blandad bild vi har.

  339. Det är mycket ångest och depression.

  340. Det är lätt att tro
    att det är depression-

  341. -medan ADHD kanske är
    den grundläggande problematiken.

  342. Vi vill veta vilka differential-
    diagnoser och fel vi kan göra...

  343. ...för det är en anledning
    varför vi inte upptäcker flickor.

  344. De får andra diagnoser. I värsta fall
    får de inga diagnoser alls.

  345. För mig är den svåraste differential-
    diagnosen autismspektrumstörning.

  346. Den har blivit svårare
    ju mer jag har hållit på med detta-

  347. -och det finns en stor osäkerhet
    bland professionella-

  348. -mellan autism, ADHD...

  349. Vi ska inte glömma
    att samsjukligheten vid autism-

  350. -är 60-80 % med ADHD.

  351. Så en flicka som har autism...

  352. Risken att hon har ADHD är 60-80 %.

  353. Man bör alltså utreda alla samtidigt.

  354. Bipolaritet är inte nåt som vi
    barnpsykiatrer har varit så bra på-

  355. -men vi fick en fin presentation här.

  356. Depression är inte nåt större problem
    differentialdiagnostiskt, tycker jag.

  357. Inte trotssyndrom och dyslexi heller,
    däremot posttraumatiskt stressyndrom.

  358. Det kommer allt fler studier om
    att den gruppen har mer ADHD-

  359. -och ADHD-liknande symtom.

  360. Det förekommer.

  361. Vad är det som är
    de stora diagnostiska svårigheterna?

  362. Var missar vi flickor, om vi alls
    har börjat tänka på att det är ADHD?

  363. Det är extremt hyperaktiva flickor.

  364. Då ska vi snarare tänka på autism
    än ADHD.

  365. De utåtagerande flickorna... Man kan
    säga att hela socialtjänsten...

  366. Är de inte på BUP
    är de inom socialtjänsten-

  367. -och där får de ingen diagnos alls.

  368. De är också svåra att diagnostisera.

  369. Det finns också en risk att de kan ha
    en underliggande autismproblematik.

  370. Jag har skrivit "Flickor 14-16 år"-

  371. -för i den åldern vill man inte veta
    att man har nån diagnos.

  372. De vill inte vara med om utredningen.
    De vill vara som alla andra.

  373. Och traumatiserade flickor
    är jättesvåra att utreda.

  374. Vad är det inför framtiden som vi ska
    tänka på när det gäller flickorna?

  375. För mig personligen har det alltid
    varit att det föräldrarna säger-

  376. -i de allra flesta fall har varit
    det vägledande för att upptäcka ADHD.

  377. Även om föräldrarna
    kan vara osammanhängande, kaotiska-

  378. -till och med arga-

  379. -så är det de säger
    oftast det som är problemet.

  380. Det gäller att kunna tolka
    och tyda det.

  381. För att upptäcka flickor
    måste de prioriteras.

  382. Sluta bli så oroad eller tycka
    att det är så dramatiskt...

  383. Jag kanske uttrycker mig fel.
    Man får ju såna här remisser:

  384. "Har kastat ut bord genom fönstret,
    slagit ner en lärare. Gör nånting."

  385. Det är en pojke.
    En remiss på en flicka:

  386. "Hänger inte med i skolan, verkar
    deprimerad. Är det nåt för dig?"

  387. Då kan man undra
    vilket som är dramatiskt.

  388. Om vi vet att den underliggande
    orsaken kanske är ADHD på bägge...

  389. Funktionsnedsättningen är lika stor.

  390. Det går kanske inte alls bättre
    för flickan.

  391. Mycket av beteendeproblematiken
    försvinner hos pojkar med åren.

  392. Det handlar om att prioritera
    flickor. De har ofta fått vänta.

  393. Hon har ofta misslyckats mycket mer.

  394. Utred helst innan 11 års ålder.
    Det är en hög ålder ändå att sätta.

  395. Inta en...

  396. Alltså, man ska inte ha
    en fördömande attityd.

  397. Det är viktigt. Man ska vara
    uppmärksam på flickor som skolkar-

  398. -inte lämnar in arbeten i tid, röker
    tidigt och har problem med kompisar.

  399. Då har man ringat in en grupp,
    men då är de ju oftast lite äldre.

  400. Se på ADHD
    som en presumtiv riskdiagnos.

  401. Det är viktigt att utveckla
    behandlingar efter flickors behov.

  402. Då handlar det om mycket mer socialt
    interaktiva behandlingsmetoder-

  403. -också kanske mer
    med exekutiva funktionsterapier.

  404. Det finns såna utarbetade i USA.

  405. Och jag...tror...att jag slutar här.

  406. Är det inte i rätt tid? Ja.

  407. Eller är det för tidigt?
    Jag tyckte jag skyndade på.

  408. Okej.

  409. Textning: Maria Svedell
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Flickor med adhd

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Flickor med adhd är mindre utagerande än pojkar med diagnosen, men de har lika svåra symtom och lika svår funktionsnedsättning när det gäller skolprestationer och kamratrelationer. Trots detta är flickorna underdiagnostiserade. Vad beror det på, och hur hittar vi flickorna tidigt? Med Svenny Kopp, överläkare vid neuropsykiatriska utredningsenheten i Mariestad. Från Adhd-dagen 2013. Inspelat den 24 september. Arrangör: Dagens medicin.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Adhd, Barn med adhd, Flickor, Neuropsykiatriska diagnoser, Psykiatri, Ungdomar med adhd
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Adhd - epidemi eller modefluga?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Adhd - epidemi eller modefluga?

Adhd - vad vet vi?

Hur kommer det sig att antalet adhd-diagnoser ökat kraftigt de senaste åren? Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap, ger en lägesbild och berättar vad som är på gång beträffande adhd. Från Adhd-dagen 2013. Inspelat den 24 september 2013. Arrangör: Dagens medicin.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Adhd - epidemi eller modefluga?

Diagnostik och behandling

Lars Jacobsson och Pernilla Östlund från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, presenterar de viktigaste slutsatserna och förslagen som framkommit i rapporten "Adhd - diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktighet". Från Adhd-dagen 2013. Inspelat den 24 september 2013. Arrangör: Dagens medicin.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Adhd - epidemi eller modefluga?

Insatser före adhd-diagnosen

Måste det gå så långt som till kriminalitet innan en person med adhd får hjälp? Med de kunskaper vi har om adhd idag borde hjälpen komma tidigare. Kan vi till och med fånga upp personer innan de får en diagnos? Med Kerstin Malmberg, överläkare vid Bup i Skärholmen. Från Adhd-dagen 2013. Inspelat den 24 september 2013. Arrangör: Dagens medicin.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Adhd - epidemi eller modefluga?

Samverkan för stöd

I ett samverkansprojekt mellan socialtjänsten, psykiatrin och kommunen har vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar fått ett bättre och tydligare stöd från samhället. Rose-Marie Karlsson från Örkelljunga kommun och Lena Askengren från Ängelholms kommun berättar om Dialogprojektet. Från Adhd-dagen 2013. Inspelat den 24 september 2013. Arrangör: Dagens medicin.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Adhd - epidemi eller modefluga?

Ny vägledning om adhd

Socialstyrelsen arbetar med att ta fram en nationell vägledning för stöd till personer med adhd. Mårten Gerle, medicinskt sakkunnig inom psykiatri, och projektledaren Maria Hentschke berättar om hur långt de kommit med arbetet. Från Adhd-dagen 2013. Inspelat den 24 september. Arrangör: Dagens medicin.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Adhd - epidemi eller modefluga?

Hjälp vid flera diagnoser

Eleonore Rydén, medicinskt ansvarig överläkare för adhd-mottagningen på Norra Stockholms psykiatri, har skrivit en avhandling om adhd vid bipolärt syndrom och berättar mer om samsjuklighet vid adhd. Från Adhd-dagen 2013. Inspelat den 24 september. Arrangör: Dagens medicin.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Adhd - epidemi eller modefluga?

Flickor med adhd

Flickor med adhd är underdiagnostiserade i förhållande till pojkar med diagnosen. Vad beror det på, och hur hittar vi flickorna tidigt? Med överläkaren Svenny Kopp. Från Adhd-dagen 2013. Inspelat den 24 september. Arrangör: Dagens medicin.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Adhd - epidemi eller modefluga?

Paneldiskussion om adhd

Är vi tillräckligt kunniga för att hjälpa personer med adhd? Vad kan vi göra bättre? Lars Jacobsson, Mårten Gerle, Anki Sandberg, Svenny Kopp och Annika Brar diskuterar. Från Adhd-dagen 2013. Inspelat den 24 september. Arrangör: Dagens medicin.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Skogen som kolsänka

Johan Bergh, forskare i sydsvensk skogsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, förklarar hur olika faktorer i klimatet påverkar kolbalansen i skogen. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Ungas psykiska hälsa

Enligt Folkhälsoinstitutet ökar den psykiska ohälsan bland barn och unga. Skyddar vi våra barn för mycket? Eller är det svårare att vara ung idag?

Fråga oss