Titta

En bok, en författare (2013)

En bok, en författare (2013)

Om En bok, en författare (2013)

Den rika utgivningen av svensk och utländsk facklitteratur hamnar i fokus då vi i varje program möter en aktuell författare som intervjuas om sin bok och dess ämne. Böckerna handlar om vitt skilda ämnen som till exempel media, historia, politik, samhälle, naturvetenskap, konst och kultur. Sändningsår 2013.

Till första programmet

En bok, en författare: Tänka fritt, tänka rättDela
  1. Filosofie doktorn och läraren
    Anna-Karin Wyndhamn prövar i boken-

  2. -"Tänka fritt, tänka rätt", om hur
    det kritiska tänkandet i skolan-

  3. -låter sig förenas eller ej. Känslan
    av att alltid vara i opposition-

  4. -ligger till grund för analysarbetet.

  5. Skolors konkurrens
    om kommande elever-

  6. -minskar utrymmet för besvärliga,
    men viktiga frågor bland eleverna.

  7. Intervjuar gör Utbildningsradions vd
    Erik Fichtelius.

  8. Varför har du valt att forska
    om kritiskt tänkande i skolan?

  9. Jag tog utgångspunkt i två centrala
    drivkrafter i syftet med utbildning-

  10. -nämligen att skolan ska verka
    för samhällets förändring-

  11. -och individens frigörelse
    å ena sidan.

  12. Å andra sidan disciplineringen
    av individen.

  13. Det kan man följa över tid. Det har
    varit den centrala drivkraften länge.

  14. Jag ville gå in i klassrummet
    och se om man kan observera det.

  15. -Det låter som oförenliga uppdrag.
    -Ja.

  16. Men detta att man inte bara
    ska förmedla kunskap-

  17. -utan också överföra värden, seder
    och bruk, det ser vi över lång tid.

  18. Men från andra världskriget
    blir det kritiska tänkandet-

  19. -demokratifostran, centrala rörelser
    i skolan i läroplanstexterna.

  20. Vad står det i läroplanen om hur man
    ska lära sig kritiskt tänkande?

  21. Det står att eleven ska utveckla
    sitt kritiska tänkande-

  22. -förmågan till ställningstaganden
    och kunna värdera i etiska frågor.

  23. Sen har vi värdegrundsparagrafen, där
    man talar om en uppsättning värden-

  24. -som antas vara gemensamma
    och signifikativa för vårt samhälle-

  25. -som undervisningen ska förmedla.

  26. Varför ska en elev tänka fritt?

  27. Det är centrala förmågor
    för medborgare i en demokrati-

  28. -att kunna reflektera, ifrågasätta,
    dra slutsatser och våga uttrycka dem.

  29. Först i klassrummet och sen i den
    samhällsposition som eleven får.

  30. Vi ska fördjupa oss i om de får det
    i klassrummet. Det har du forskat i.

  31. Men först ska vi tala om forskningen.
    Man efterlyser att lärare ska forska.

  32. -Hur länge har du varit lärare?
    -Jag tog examen 2001.

  33. Jag undervisade i några år och
    vände sen åter till universitetet.

  34. Jag arbetade med värdegrundsfrågor
    på Göteborgs universitet.

  35. -Varför ville du forska?
    -Därför att just den här frågan...

  36. ...var nåt som jag tänkte på
    när jag själv undervisade.

  37. Hur eleverna reagerade på när jag
    presenterade kunskapsstoff för dem.

  38. Man tänker lite naivt som lärare:
    "Det här är angelägna texter."

  39. "Det är angelägna frågor
    för dem att diskutera."

  40. Sen kanske de ifrågasätter stoffet.
    Då hamnar man i en styrkemätning.

  41. Där får man pröva sig själv
    att låta eleverna tycka annorlunda-

  42. -och säga vad de tycker.

  43. Där är erfarenheten som blev central
    i forskarutbildningen.

  44. Vad betydde din lärarbakgrund
    för dina möjligheter att forska?

  45. -Att bli insläppt i klassrummet?
    -Det var en speciell erfarenhet.

  46. När man kommer
    som nybliven doktorand-

  47. -är det inte givet att tycke uppstår-

  48. -mellan läraren
    och den blivande forskaren.

  49. Det kan finnas ett avståndstagande
    mot att bli insläppt i klassrummet.

  50. Men när jag sa att jag var lärare
    att jag hade undervisat i ämnet...

  51. -Det var svenska.
    -Ja. Då upplevde jag att vi hade...

  52. ...en gemensam erfarenhetsbas
    som vi kunde prata om.

  53. Lärarna ställde frågor till mig-

  54. -och vi resonerade om det som skedde
    i klassrummet, som lärare.

  55. Jag undrar över metoden.
    Du följer åtta lärare på tre skolor.

  56. Det är inte mycket.
    Kan man dra slutsatser av det?

  57. Till metoden hör att jag har följt
    dem länge, varit på många lektioner.

  58. Jag har varit med i många klasser.
    En lärare har inte bara en klass.

  59. Var klass har cirka 30 elever,
    så jag har träffat många människor-

  60. -även om de åtta lärarna
    är centralgestalter.

  61. Men jag kopplar också samman
    med politiska förändringar-

  62. -som är övergripande i skolpolitiken-

  63. -och försöker förklara det jag ser
    och finna svar på det.

  64. Utifrån dessa metodiska val
    kan man kanske göra anspråk på-

  65. -att det är indikationer om nåt som
    har bäring utanför de åtta lärarna.

  66. Men det finns en intensiv debatt
    om kvantitativa metoder-

  67. -eller kvalitativa,
    inte minst i pedagogisk forskning.

  68. -Var står du där?
    -Detta är en kvalitativ studie.

  69. Det är den metod jag behärskar och
    den jag har utvecklat genom studien.

  70. Du går in i klassrummet,
    följer lektioner. Vad såg du?

  71. Jag såg väldigt mycket undervisning
    som gick ut på-

  72. -att eleverna skrev av overhead-blad.

  73. Eller skrev av det som redan stod
    i läroböcker eller nåt på nätet.

  74. De fick i liten utsträckning träning
    i att göra egna ställningstaganden-

  75. -eller diskutera och tänka kritiskt,
    vilket studien handlar om.

  76. Det tillhörde undantagen.
    Det här var svenska.

  77. I synnerhet när man talade om
    litteratur, så var mönstret tydligt.

  78. Vad hände när elever ville börja
    diskutera och ifrågasätta?

  79. Det som var nedslående är att de i
    väldigt liten utsträckning ville det.

  80. Det var inte många gånger eleverna
    gjorde "motstånd"-

  81. -...mot vad läraren presenterade.
    -Vad hände då?

  82. Jag har exempel i studien
    där läraren lägger locket på.

  83. Inte vill, inte bejakar,
    de initiativ som eleven tar.

  84. Det handlar inte bara om att eleverna
    bråkar eller är stökiga mot läraren.

  85. Man kanske vill ha en annan
    redovisningsform än den föreslagna.

  86. Man kanske har en annan tolkning
    av den text som man har läst-

  87. -till en litteraturdiskussion.
    Då blir det locket på.

  88. Man ger inte erkännande till det
    eleverna säger.

  89. Det är inte bara tråkigt. Det är ett
    allvarligt läge om det är så.

  90. Det här handlar om att tänka fritt
    eller tänka rätt. Varför den titeln?

  91. -Det är Thomas Thorilds sentens.
    -En gyllene...

  92. Utanför Uppsala
    universitetsaula står:

  93. "Tänka fritt är stort,
    men tänka rätt är större."

  94. Jag valde den för att jag tycker
    att den speglar det jag såg:

  95. Det var inte
    så mycket fritt tänkande.

  96. Inte mycket handlingsutrymme
    att träna fritt, kritiskt tänkande.

  97. De belönades
    om de tänkte som läraren.

  98. Om de hade dragit samma slutsats.

  99. Det är vad Thorild säger: Det är rätt
    att tänka rätt. Vad tycker du?

  100. Vilket som är störst? Man behöver
    fritt tänkande för att tänka rätt.

  101. I andra änden av "Vad ska vi ha
    det kritiska tänkandet till?"-

  102. -ligger idén om att detta är nåt
    slags väg till en demokratifostran.

  103. Att man får den träning som behövs
    i det demokratiska samhället.

  104. Man ska kunna använda demokratin,
    vara aktiv i samhällslivet.

  105. Då tror jag att träningen i det
    kritiska tänkandet är vägen dit.

  106. Vi tar ett extremt exempel
    som du lyfter fram i avhandlingen.

  107. Eleven som ifrågasätter
    att förintelsen har ägt rum.

  108. Den eleven tänker fritt,
    men det är bevisligen inte rätt.

  109. -Ska man godkänna...
    -Nej. Det är oerhört centralt.

  110. I träningen i kritiskt tänkande
    ligger att läraren tränar eleverna-

  111. -att kunna skilja
    ogrundade påståenden-

  112. -från fastlagda, historiska faktum.
    Förintelsen är ett historiskt faktum.

  113. Då tror jag på
    att man genom den här träningen-

  114. -får kunskap i
    att kunna skilja på det.

  115. Sen är det också bättre att eleven
    uttrycker den uppfattningen.

  116. Även om det är
    en helt felaktig slutsats-

  117. -så är det bättre att läraren
    har möjlighet att bemöta den.

  118. Och förklara:
    "Detta vet vi av följande skäl."

  119. "Det vet vi från dessa studier."

  120. Tiger eleven, så vet vi inte om han
    eller hon har den uppfattningen.

  121. Men ofta vet man inte.

  122. Det som är rätt i dag enligt
    vetenskapen, är det inte i morgon.

  123. Hur man ska manövrera i det? Det jag
    skulle önska att lärare gjorde mer-

  124. -är att ge uttryck för: "Varför har
    jag valt det här stoffet?"

  125. "Vad har jag för argument för att det
    är detta stoff vi ska syssla med?"

  126. Vilka värderingar
    genomkorsar kunskapsstoffet?

  127. När vi läser om upplysningen:
    Varför är det just dessa författare?

  128. Det genomkorsas av en massa
    värderingar och ideologiska frågor.

  129. Synliggöra det, snarare än låtsas att
    det är en sanning man lägger fram.

  130. Vi läser inte exakt samma författare
    från upplysningen som förr.

  131. Låter lärarna i din studie
    verkligen eleverna göra detta?

  132. Du beskriver många tillfällen när
    eleverna får sitta och skriva upp-

  133. -författares namn, böcker, årtal.

  134. Men handling eller vad författaren
    vill säga, är nästan inte med.

  135. Hur mycket lever undervisningen
    som du har sett upp till de kraven?

  136. Det sker i alldeles för
    liten utsträckning, finner jag.

  137. Jag argumenterar för det i studien,
    med stöd i mina observationer.

  138. Jag söker också förklaringen
    till skevheten.

  139. En tonvikt på att de skriver av
    och sällan tänker kritiskt.

  140. Jag tror att
    en del av förklaringen ligger i-

  141. -att man i så hör grad
    värnar om skolans rykte.

  142. Gymnasieskolorna i dag
    konkurrerar med varandra-

  143. -för att få nya elever
    när niorna gör sitt val.

  144. Då gäller det att man har
    en god betygsstatistik.

  145. Att man har elever
    som talar väl om sin skola.

  146. Jag har exempel på hur eleverna blir
    uppmanade att representera sin skola.

  147. Att ställa upp på skolan,
    och det uppmanas även lärarna göra.

  148. I den rörelsen krymper man utrymmet-

  149. -för att ha ett öppet samtal, där
    också kritiska röster kommer fram.

  150. För kritiska röster måste handla om
    kunskapsstoffet, läraren och skolan.

  151. Vad är det för värdegrund
    som förmedlas? "Bråka inte nu."

  152. "Se snälla och glada ut
    när det kommer besökare."

  153. I så fall är det en annan värdegrund
    än den vi inledningsvis talade om-

  154. -med jämställdhet, demokrati.

  155. Då tillmäts ekonomiska värden
    ett högre värde-

  156. -än det som läroplanen talar om.

  157. -Hur är det?
    -Det är illa.

  158. Det förändrar premisserna för
    lärarnas arbete och för utbildningen.

  159. Därför att ekonomiska värden
    betingar kunskapens innehåll-

  160. -och på vilket sätt kunskapen testas.

  161. Det är också så
    att när man prövar elevernas kunskap-

  162. -så är det väldigt mycket fylla i-

  163. -och skriva upp författarnamnet
    eller födelseår.

  164. Lite resonerande, diskuterande
    och argumenterande.

  165. När jag frågade lärarna
    varför det ser ut så-

  166. -så sa de att det är just rädslan
    för att inte kunna-

  167. -sätta det där klara godkända eller
    VG, eller hur man gör bedömning.

  168. Skapar man ett gränsland
    så skapar man osäkerhet.

  169. Då får det effekter i det som vi
    talade om - hur skolan marknadsförs.

  170. Du har flera exempel på
    hur rektorer och skolledning går in-

  171. -och tvingar lärarna att sätta betyg
    som eleverna inte ska ha, för ryktet.

  172. Det verkar helt på tvärs mot vad man
    ska lära sig och skolan ska vara.

  173. -Hur illa är det?
    -Då får vi backa.

  174. Nu får jag säga:
    "Det är åtta lärare."

  175. Jag talar om skolan i stort, men mitt
    material handlar om åtta lärare.

  176. Om man knyter samman det med
    indikationer på skolområdet-

  177. -så tyder det på att det
    i mycket liten grad handlar om-

  178. -värdegrunden i läroplanen.

  179. -Hur illa är det du har sett?
    -Det är illa. Mycket illa.

  180. Därför att inte bara kostar detta
    eleverna deras demokratifostran.

  181. Jag ser också handlingsutrymmet
    för lärarna kringskäras.

  182. Lärarna formas av detta
    och blir stöpta i-

  183. -att tänka att de representerar
    skolan och ska vara lojala mot den.

  184. Då krymper utrymmet för dem
    att gå på tvärs mot direktiv-

  185. -eller tillsägelser om att
    de ska rätta sina betygslistor-

  186. -eller göra prov som är lätträttade.
    Inte skapa den här...spänningen.

  187. Ge utrymme för kritiskt tänkande
    och värdeöverföring.

  188. -Vad förlorar eleverna?
    -Träningen i att kunna bli...

  189. ...aktiva i att kunna diskutera det
    kunskapsstoff som de utsätts för.

  190. Vad blir det då för mening
    med kunskapen?

  191. Det som läggs fram för dem -
    framstår det som relevant?

  192. Jag såg att det i liten utsträckning
    föreföll vara relevant.

  193. Om de bara skriver upp
    när en författare föddes och dog-

  194. -eller på vilken ort han eller hon
    föddes... Oftast är det en han.

  195. Vad är meningen med det?
    Det är nåt som går in och sen ut.

  196. Vad förlorar eleverna i kunskap
    på det här?

  197. De förlorar kunskapen
    som ett verktyg att påverka.

  198. Som ett verktyg för att göra skillnad
    för sig själva och i samhället.

  199. Hur ska de klara högskolan?

  200. Alldeles nyligen var det en debatt
    kring just detta.

  201. Vad har studenterna för förkunskaper?
    Många menar att de är sämre rustade-

  202. -att skriva vetenskapliga texter
    och ta till sig vetenskaplig text.

  203. Jag tror att häri ligger en koppling
    till det jag ser.

  204. För ägnar man sig i så liten
    utsträckning åt att problematisera-

  205. -och få lov att gå in på djupet i
    texter och i sin egen textproduktion.

  206. Då blir en universitetsutbildning
    svår, där den typen av krav ställs.

  207. Men det är inte alls alla
    som ser universitetsutbildningen-

  208. -som sin nästa station.
    Där ligger också ett tapp-

  209. -av att den här typen av undervisning
    dominerar så kraftfullt.

  210. Nämligen att många elever kanske
    sorterar bort det som alternativ.

  211. Du skriver också hur vissa lärare
    nästan inte uppmuntrar eleverna-

  212. -framför allt de som går
    en praktisk utbildning.

  213. De nästan trycker ner dem. Det låter
    som 30-talet, men det är nu.

  214. Men lärarna brottas själva med
    att de har känslor av-

  215. -att de nästan predestinerar eleverna
    till att vara si eller så.

  216. Vara mer eller mindre skickade
    att läsa texter och sen läsa vidare.

  217. Där är lärarna i hög grad själv
    reflekterande också.

  218. Men det är tveklöst ett mönster-

  219. -att de förutfattade meningarna
    spiller över på eleverna-

  220. -och påverkar de erbjudanden de får
    om vad utbildning kan vara för dem.

  221. Jag tror att den slags gymnasieskola
    vi ser ta form nu-

  222. -där man skiktar eleverna
    tydligare...

  223. Man delar upp efter vilken utbildning
    man behöver.

  224. Praktisk, teoretisk...

  225. Det jag talar om: kritiskt tänkande,
    förmåga att dra slutsatser-

  226. -är inget som en grupp människor
    behöver mer än nån annan.

  227. Vi lever i en demokrati,
    är röstberättigade.

  228. Det är inget som säger att ingenjören
    behöver detta mer än massören.

  229. Jag tror att det är kvaliteter och
    förmågor som elever behöver träna...

  230. -...oberoende av var de hamnar livet.
    -Hur bryter man det här?

  231. Man måste fundera över vilken
    prioritetsordning man har på skolan.

  232. Är läroplanen styrande
    eller budgeten?

  233. -Det står i läroplanen: tänk fritt.
    -Ja, men jag menar så här.

  234. Om man prioriterar ryktet, hur många
    elever som söker nästa termin.

  235. -Det är det man har för ögonen.
    -Men det är ju skolan.

  236. I styrdokumenten står det en sak
    men så är det inte. Hur bryts det?

  237. Styrdokumenten måste få
    starkare genomslag-

  238. -i undervisningen
    och i hur skolan organiseras.

  239. Det är viktigt hur skolledningen
    presenterar för lärarna-

  240. -vad man har för riktlinjer:
    läroplan eller budget?

  241. Därför la jag dem bredvid varandra.
    För om bara budgeten ger premisser-

  242. -då sidoordnas det andra.

  243. Det färgar lärarnas förutsättningar
    att fylla undervisningen med nåt.

  244. Sen kan en enskild lärare
    välja att gå på tvärs mot det.

  245. Men styrdokumenten måste få starkare
    genomslag i lärarnas arbete.

  246. Det går utöver din forskning,
    hur man ska lösa det här.

  247. Men när du satt i klassrummet
    och tänkte: "Hur går det till?"

  248. Får du inte lust att skaka om...
    Vad hände när du blev frustrerad?

  249. Ofta frågade jag mig själv
    eller ville ställa frågan:

  250. "Varför detta fokus på detaljer?"

  251. Då menar jag födelseår, dödsår.
    Små textutsnitt från kända verk-

  252. -som är kända för mig
    som svensklärare.

  253. Men som för eleven var obegripliga
    och ryckta ur sitt sammanhang.

  254. Däri ligger det som jag hade önskat
    att lärarna hade pratat mer om:

  255. Sammanhanget.
    Visa sambanden genom historien.

  256. Och om man inte
    hinner med precis allt-

  257. -så är det inte hela världen. Bättre
    att göra det man gör på djupet.

  258. Och att det ges tid till
    att diskutera med eleverna.

  259. Men hur? Ska man med statlig
    eller samhällelig styrning-

  260. -få till stånd den förändring
    som behövs?

  261. Jag tror att den ökade
    differentieringen av eleverna-

  262. -är inte den väg som ger mer
    av det jag efterlyser i studien.

  263. Och jag är inte säker på
    att den fixering vid mätning-

  264. -att hela tiden mäta kunskapsnivå,
    det tror jag styr läraraktiviteten-

  265. -mot de instrumentella frågorna.

  266. Där man ger avkall på de diskuterande
    och resonerande frågorna-

  267. -för att i stället kunna säkerställa
    att nu har de har nått vissa nivåer.

  268. Men vad får eleverna med sig?
    Det talar vi inte så mycket om.

  269. Ska vi ha statlig eller fortsatt
    kommunal skola? Ligger det nåt där?

  270. Den kommunala skolan öppnar
    möjligheten eller risken-

  271. -för att vi får en väldigt stor
    variation mellan skolorna-

  272. -eller lärarnas förutsättningar
    och elevernas utbildning.

  273. En statlig skola kan gå in i högre
    grad som garant för en jämlik skola.

  274. En skola som skapar
    likvärdighet för eleverna.

  275. Om det är en genomförbar reform
    kan jag inte svara på.

  276. Men just att man ser variationen
    mellan skolor, som kan vara gott-

  277. -men det goda består inte i
    att eleverna-

  278. -får olika "god" utbildning.

  279. Lärarens roll, då? När man hör
    din beskrivning från skolan-

  280. -så tänker man på skolfilmerna
    "Döda poeters sällskap"-

  281. -eller "Mona Lisas leende".
    Undervisningen fungerar dåligt-

  282. -och så kommer det in en superlärare
    och vänder upp och ned på allt.

  283. Vad är lärarens personliga,
    individuella roll i detta?

  284. Vad läraren kan göra för skillnad
    är i viss mån beroende-

  285. -på kraften den enskilde läraren har.

  286. Och viljan den har att frigöra
    eleverna eller disciplinera.

  287. Var den enskilde läraren
    befinner sig.

  288. Men det handlar om de förutsättningar
    läraren får av skolledningen-

  289. -som får dem i sin tur av
    förvaltningen på kommunal nivå.

  290. Jag är inte bekväm med att man ser
    detta som lärarens tillkortakommande.

  291. I vissa fall kan det vara det-

  292. -men det är förutsättningarna
    som är den centrala frågan-

  293. -och det politiska sammanhanget.

  294. Om du skulle välja en enda läsare,
    vem skulle det vara?

  295. Då skulle jag önska att Jan Björklund
    läste den från sidan ett till slutet.

  296. Och att han tog sig en funderare på-

  297. -vad priset av skolmarknaden
    är egentligen.

  298. Och om det är den utvecklingen
    vi ska fortsätta med, eller kanske-

  299. -tänka om kring hur vi rustar
    eleverna att bli goda demokrater.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Tänka fritt, tänka rätt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I sin avhandling "Tänka fritt, tänka rätt" följer CUL-doktoranden Anna-Karin Wyndhamn åtta gymnasielärares undervisning i svenska för att studera mötet med eleverna. Samtidigt som vi vill ha självständiga elever som kan förändra maktstrukturer finns det krav på att lärarna ska förmedla ideal och värden som sägs känneteckna det svenska samhället. Relationen mellan värdeöverföringen och elevens träning i kritiskt tänkande kan skapa spänningar i skolan. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Gymnasieskolan, Kritiskt tänkande, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skolan, Undervisning, Undervisning i svenska, Värdegrund
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2010
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sören Wibeck

I "Ett land, två folk" skildrar journalisten och författaren Sören Wibeck den sekellånga konflikten mellan israeler och palestinier som i grunden inte är religiös, utan har nationalistiska orsaker. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kurdo Baksi

I "Min vän Stieg Larsson" beskriver författaren samarbetet och de många diskussionerna med sin "storebror" Stieg. Hans arbetskapacitet, energi och idérikedom kom läsarna till del, men i många hänseenden var han också en gåtfull människa. Intervjuare: Marianne Rundström.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sanna Sjöswärd

I "Min mamma är en persisk prinsessa" skildrar Sanna Sjöswärd sin uppväxt som adoptivbarn i Sverige och mötet med sin biologiska familj i Iran många år senare. Intervjuare: Sharon Jåma.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Johan Hakelius

I "Döda vita män" porträtterar Johan Hakelius ett antal brittiska män. Intervjuare: Max Landergård.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Annika Borg

"Bibeln på mitt sätt" av teologen, prästen och författaren Annika Borg är en guide till Bibelns texter skriven på ett såväl kärleksfullt som respektlöst sätt. Intervjuare: Mats Svegfors.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Wanja Lundby-Wedin

I "På väg mot jämlikhet" skriver LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin Att jämlikhet är hennes måttstock när det gäller politiskt och fackligt arbete. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lars Gunnar Erlandson

I "Lunch med Victor Borge" berättar Lars Gunnar Erlandson, mångårig utrikeskorrespondent för Sveriges Radio, om den danske pianisten och underhållaren Victor Borge. Intervjuare: Kristina Bennet Westre.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Stig Hansén

I "Wallraff" frågar journalisten Stig Hansén ut den tyske författaren Günter Wallraff om moral och etik, och denne berättar öppet om sina bevekelsegrunder, valet av roller och om sina drömmar. Intervjuare: Anna Maria Höglund.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Pia Gadd

I "Frillor, fruar och herrar" tittar journalisten Pia Gadd närmare på frilloväsendet som under flera hundra år var en helt öppen företeelse och som också kunde ha maktpolitisk påverkan. Vem var frillan och vad betydde hon för sin samtid? Intervjuare: Antonio de la Cruz.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

David Eberhard

I "Ingen tar skit i de lättkränktas land" reder psykiatern David Eberhard ut varför vi, trots att vi lever i världens mest rättvisa land, allt oftare känner oss kränkta. Intervjuare: Erik Gandini.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Tilde Björfors

I "Inuti ett cirkushjärta" av Cirkus Cirkörs grundare Tilde Björfors följer vi Cirkus Cirkör som 1995 formulerade visionen om att förändra världen genom nycirkus. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Joel Dahlberg

Intervju med ekonomijournalisten Joel Dahlberg om hans bok "Bankbluffen", i vilken han granskar storbankernas tjänster som ofta innebär att kunderna betalar mer än de egentligen behöver.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sverker Sörlin om Den blinde skaparen

"Den blinde skaparen" av idéhistorikern Sverker Sörlin handlar om vetenskapsmannen Charles Darwin, urtypen för det ensamma geniet. Intervjuare: Eva Hamilton.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Björn Höglund

I "Alla spelar spel" skildrar kulturjournalisten Björn Höglund sällskapsspelens historia. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Klas Hallberg

I "YCDBRALAI", som ska utläsas som You Can't Do Business Running Around Like An Idiot, berättar författaren och föreläsaren Klas Hallberg om att få saker och ting gjorda. Intervjuare: Lena Scherman.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2011
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hooman Majd

I "Irans dubbla ansikte" av Hooman Majd möter vi den sekulära storstadseliten och den fattiga jordbrukarmajoriteten. Deras land är storslaget, komplext och motsägelsefullt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kristoffer Ahlström

Med "Magkänslans anatomi" vill journalisten Kristoffer Ahlström kartlägga de psykologiska mekanismer som ligger bakom hur vi fattar våra beslut. Vad krävs för att de beslut vi slutligen tar skulle kunna bli mycket bättre? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lotta Schüllerqvist

"Marnas hemlighet" av journalisten Lotta Schüllerqvist vill visa det Gaza som finns bortom dramatiska bilder och rapporter om våld. Här möter vi människor i deras vardag med sina drömmar och okuvliga hopp. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sören Sommelius

"Från King till Obama" av kulturjournalisten Sören Sommelius tar upp de svartas kamp för sina medborgerliga rättigheter i det "civiliserade" USA. Rasåtskillnader är inte så långt bort som många tror. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ernst Brunner

I "Anckarström och kungamordet" tecknar författaren Ernst Brunner ett porträtt av Gustav III:s mördare. Jacob Johan Anckarström var ansedd som en brutal person i Sverige, men som ett moraliskt föredöme ute i Europa. Vilken är den sanna bilden? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Dilek Baladiz

"I hederns skugga" av socionomen Dilek Baladiz kommer unga män som är uppvuxna med hedersnormer till tals. Vilka krav och förväntningar har deras familjer på dem som bröder och som blivande äkta män och pappor? Intervjuare: Thord Eriksson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Thomas Anderberg

"Den stora konstsvindeln" av kritikern och filosofidocenten Thomas Anderberg handlar om Andy Warhols Brillolåda som skulle säljas på Stockholms Auktionsverk. Försäljningen stoppades sedan märkliga omständigheter framkommit. Intervjuare: Ulrik Petersson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Kimber

"Att stå ut med busungar" av specialläraren och psykoterapeuten Birgitta Kimber handlar om att bemöta barn som skolkar, bråkar, stör eller på annat sätt visar att de inte mår bra. Här bygger metoden på att det skapas en allians mellan föräldrar och skola. Intervjuare: Thord Eriksson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Görrel Espelund

"8 kvinnor som skapat världsrubriker" av journalisten Görrel Espelund handlar om det manliga maktmonopol som håller på att brytas. Men vilken skillnad gör egentligen kvinnliga ledare? Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kjell Albin Abrahamson

"Så länge du lever" av radiojournalisten Kjell Albin Abrahamson handlar om samtal mellan honom själv och kollegan Kerstin Bodell - två människor som vill prata om något annat än sina sjukdomar. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jonas Söderström

"Jävla skitsystem!" av informationsarkitekten Jonas Söderström tar upp undermåliga datasystem ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vad är det som stressar dig på jobbet? Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Steve Sjöquist

"Fotspår" av författaren och föreläsaren Steve Sjöquist handlar om livet som hiv-positiv i dagens Sverige. Vad händer när vi vågar möta medmänniskor utanför de konventionella ramarna? Steve Sjöquist intervjuas av Gabriella Ahlström.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Disa Håstad

"Frihetens frestelser" av den före detta utrikeskorrespondenten Disa Håstad handlar om huruvida de nya stater som bildats i Centralasien efter murens fall och kommunismens sammanbrott kommer att formas till fredliga och demokratiska stater. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bengt Göransson

I "Tankar om politik" vill den före detta skol- och kulturministern Bengt Göransson uppmana till eftertanke och nyansering i ett medialt klimat som ställer allt högre krav på politikern och medborgaren. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kristina Engwall

"Frivillig barnlöshet" handlar om den fråga som de flesta någon gång i livet behöver ta ställning till. Situationerna när det passar, eller inte passar, att skaffa barn omges av starka normer och föreställningar. En av bokens två redaktörer, historikern Kristina Engwall, intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2012
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Nisse Simonson

I "Glöm inte minnet" berättar läkaren Nisse Simonson om vår snillrika hjärna utifrån nyckelorden minnet och glömskan. Han bjuder också på olika fallbeskrivningar och berättar om det senaste inom minnesforskningen. Intervjuare: Aina Bergvall.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Dan Josefsson

"Den mörka hemligheten" av journalisten Dan Josefsson och psykologen Egil Linge vänder sig till alla som märker att det är något som inte stämmer när de försöker skapa, eller leva i, nära relationer, och till dem vars förflutna hindrar dem från att leva det liv de vill leva. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jan Jörnmark

"Avgrunden" av ekonomhistorikern Jan Jörnmark och bildkonstnären Annika von Hausswolff är en undersökning i efterdyningarna av kollaps, skenande statsskulder och ödeplatser. Hur sätter kapitalismen spår i geografin? Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Åsa Moberg

Vad är väninneskap - ett ord som inte ens finns? I "Väninnorna och jag" har författaren Åsa Moberg samlat exempel ur sitt eget och åtta nära väninnors liv. I fritt flödande och mycket spontana intervjuer diskuterar de väninneskapets natur. Intervjuare: Ann Lagerström.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bo Bergström

Vi upplever just nu en gigantisk fotoboom och det är många som är nyfikna på den kommunikativa sidan av fotograferandet. I "Bild & budskap" skriver Bo Bergström om triangeldramat mellan beställaren, fotografen och betraktaren. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Fatima Bremmer

I "De sista tanterna" har Fatima Bremmer och fotograf Magnus Wennman klivit in i tanternas värld. De har följt med Ebba, 85, på syjunta och Maj-Britt, 82, till Salong Fleur. Boken tar upp ämnen som husmorsideal och familjepolitik, ger bakgrund till tanternas karakteristiska inredning, frisyr, klädstil och fritidsintressen.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Åke Holmquist

I "Beethoven" av Åke Holmquist möter vi Ludwig van Beethovens (1770-1827) unika konstnärskap och tragiska liv som personifierade romantikens begrepp om ett geni. Han blev en legend redan under sin livstid, beundrad och ifrågasatt, utmanande och oroande. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Leif GW Persson

I "Gustavs grabb" berättar Leif GW Persson i romanform om sitt eget liv, om hela klassresan från uppväxten i arbetarkvarteren på Gärdet i Stockholm till livet idag. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kenneth Kauppi

Ett fritidshus kan ligga nästan varsomhelst. Och se ut hur som helst. Det som gör fritidshusen i "Arkitektens fritidshus" av Kenneth Kauppi så speciella är att de bebos av personer som i sitt dagliga värv bland annat skapar vackra, trivsamma miljöer åt andra. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Birgitta Forsman

I " Gudlös etik" argumenterar Birgitta Forsman för att etiken måste befrias ur religionens tvångströja. De religiösa moralreglerna är inte så bra som många vill tro, och sökandet efter svar på dagens moralfrågor i uråldriga skrifter är en usel metod att bedriva etik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Anders Andrén

"Det medeltida Gotland" av arkeologiprofessorn Anders Andrén tar upp öns dramatiska historia och dess spår av en svunnen storhetstid. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lena Granqvist

Under ett helt liv står en akademiker inför många val som får betydelse för livets sammanlagda inkomst. "Livslön", av bland andra Lena Granqvist, är tänkt som en vägledare för alla som vill veta mer om detta begrepp. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Tommy Deogan

"Män av våld" av Tommy Deogan tar upp dagens huligankultur i Sverige. Hur ska denna ständigt växande rörelse bemötas? Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Patricia Lorenzoni

I "Mama Dolly" av idéhistorikern Patricia Lorenzoni möter vi lyckliga, tragiska och parodiska modersgestalter. Vi har alla en relation till mödrar, om inte annat så till vår egen. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Göran Bexell

"Akademiska värden visar vägen" av Göran Bexell tar upp universitetens roll som en av samhällets främsta drivkrafter för utveckling och förnyelse. Författaren är professor i etik och före detta rektor för Lunds universitet. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2013
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jäkla människa

Hur hanterar man jobbiga människor i vardagen och på jobbet? Psykologerna Mattias Lundberg och Anders Wahlberg vill med ”Jäkla människa! - en handbok i hur du hanterar jobbiga människor på arbetet” ge oss verktygen. Mattias Lundberg intervjuas av Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Främling, vad döljer du för mig?

Rasism utförs oftast inte av monster. Den utförs av sådana som du och jag, välintegrerad och så kamouflerad att vi ofta inte ser den. Marcus Priftis, författare och spoken word-artist, hävdar att vi alla, mer eller mindre, gör oss skyldiga till sådan här vardagsrasism. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sveriges historia 1830-1920

I ”Sveriges historia: 1830-1920” beskriver Bo Stråth, professor i historia vid Helsingfors universitet, en period präglad av framtidstro och industrialism, men också av konflikter mellan kungamakt och folkstyre, mellan arbetare och arbetsgivare. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En dos stryknin

Snövit, Madame Bovary och pastor Gregorius är bara några exempel på personer i litteraturen som har förgiftats. I ”En dos stryknin” ger Olle Matsson, professor i kemi vid Uppsala universitet, en bred kulturhistorisk och naturvetenskaplig skildring av gifter och giftmord i litteraturen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den siste resenären

Tomas Löfström skriver i "Den siste resenären” om den bortglömde Torgny Sommelius som utvecklade reseskildringen under 50-talet. Journalisten och författaren Torgny Sommelius följde ett eget spår. Han skrev om resenärens ensamhet och blandade dokumentära reportage med fiktion. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Alltings mått

Vad är värdet av humaniora? Inom universiteten och forskningspolitiken har debatten om humaniora länge varit låst i två positioner. I ”Alltings mått” hävdar idéhistorikerna Anders Ekström och Sverker Sörlin att humanistisk kunskap redan idag spelar en betydligt större roll än vad som erkänns. Anders Ekström intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Sveriges historia 1920-1965

Det Sverige som beskrivs i ”Sveriges historia: 1920-1965” är ett land som av sin samtid betraktades med såväl avund som misstro. Medan fattigdomen och arbetslösheten minskar ökar siffrorna för valdeltagande, löneökningar, semesterveckor och pensioner. Yvonne Hirdman intervjuas av Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Route 66

”Route 66 och den amerikanska drömmen” av Peter Kadhammar beskriver ett Amerika långt från den amerikanska drömmen. Kadhammar reser från Oklahoma till Kalifornien. Han stannar till i småstäder och pratar med folk på bensinmackar, härbärgen och i soppköer. Han ser ett land i förfall. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Maten och makten

Samtidigt som efterfrågan på mat i världen ökar blir de svenska bönderna allt färre. Vilka blir följderna av att Sverige ställer sig utanför den globala matproduktionen? Christer Isaksson intervjuas av Susanna Baltscheffsky.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mitt grymma öde

"Mitt grymma öde - roman" av Carl-Michael Edenborg är en ocensurerad berättelse. Det är kompositören Händel som själv får föra ordet. Han ansågs vara tidens största kompositör, men uppfattades också som fet, ful, snål och lynnig. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kongo - en historia

David van Reybrouck skildrar Demokratiska republiken Kongos utveckling från och med 1850. Det är en historia om exploatering, kolonisering och folkmord. Men också om människors förmåga att se framåt under de mest exceptionella omständigheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kryp

I John Hallméns närgångna fotografier får vi uppleva krypens värld i makroperspektiv - håriga flugor, slitna skalbaggar och färgstarka flicksländor täckta av daggens droppar. Det blir som en upptäcktsfärd till en främmande civilisation. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Godkänt?

Svenska elevers resultat i internationella mätningar blir allt sämre. I ”Godkänt? – en reportagebok om den svenska skolan” försöker reportern Emma Leijnse ta reda på varför. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Limbo

Vad gör en förälder med en 20-åring som tillbringar nätterna framför datorn och sover halva dagarna? Helene Lumholdt och Karin Enqvist har skrivit ”Limbo : en bok om dem som fastnat i entrén till vuxenvärlden till deras oroliga, arga och vilsna föräldrar”. Författarna vill visa på en väg framåt. Helene Lumholdt intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Coolt med ADHD

Elvaåriga Alice gillar inte att hon har adhd men förstår sedan att det kan ha sina fördelar. Malin Roca Ahlgrens ”Coolt med ADHD” är den första i en serie kapitelböcker och är tänkt som ett stöd för barn och deras föräldrar samt för lärare i grundskolan. En bok om adhd på ett bra sätt. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Skolattacken i Trollhättan

Den 22 oktober 2015 gick 21-åriga Anton till angrepp på personal och elever på grundskolan Kronan i Trollhättan - den skolattack i Sveriges historia som krävt flest dödsoffer. Hur tänker och lever skolans elever efter en sådan händelse? Vi träffar Boshra som berättar om sorgen efter de som dog och om hur det var att hålla sig gömd under ett bord i ett hörn av klassrummet när attentatsmannen mördade. 17-åriga Hanyia bor granne med skolan och har varit elev där. Hon tänker ofta på händelsen och har en idé om hur man kan förebygga att något liknande händer igen.

Fråga oss