Titta

UR Samtiden - Hotet mot väst

UR Samtiden - Hotet mot väst

Om UR Samtiden - Hotet mot väst

Det viktigaste förändringarna i de nya ekonomierna är ickemateriella, säger Edmund Phelps, nobelpristagare i ekonomi 2006. Det handlar om ett utforskande och idésökande, inte helt olikt det i de sköna konsterna. Seminariet "The West is at Risk" spelades in i oktober 2013. Moderator: Mia Odabas. Arrangör: Institutet för näringslivsforskning.

Till första programmet

UR Samtiden - Hotet mot väst: Utvecklingen i väst och i utvecklingsländernaDela
  1. Välkomna tillbaka till seminariet.

  2. Nästa talare är professor Vladimir Kvint
    från Moskvauniversitetet.

  3. Han har med sig sin kollega
    professor Okrepilov.

  4. Han leder Test-St. Petersburg.
    Vladimir Kvint håller i presentationen.

  5. Han ska ta oss ett steg längre
    från professor Phelps arbete.

  6. I slutet ska vi diskutera det efter
    en kommentar från Torbjörn Becker.

  7. Vladimir Kvint, välkommen upp
    på scenen. - Ge honom en applåd.

  8. Jag och professor Okrepilov började
    forska ihop för mer än 40 år sen.

  9. Det började med användningsproblem
    inom ekonomi, ingenjörsvetenskap-

  10. -och framför allt standardisering.

  11. Vi tittade på problem
    med kvalitetsförbättringar i samhället.

  12. Man kunde inte förbättra kvaliteten-

  13. -med tanke på samhällets
    ekonomiska och politiska natur-

  14. -men vi försökte ändå,
    och vi hittade flera mekanismer.

  15. I början jobbade vi med förbättring
    av produktionsförberedelser-

  16. -tekniska krav och hur man
    kunde skapa hög eller högre kvalitet-

  17. -på varor och tjänster
    i f.d. Sovjetunionen.

  18. Vid den tiden läste vi naturligtvis
    redan professor Phelps böcker.

  19. Men hans senaste bok-

  20. -om massblomstring
    baserad på inhemska innovationer-

  21. -är för oss en ljusstråle
    som pekar ut rätt riktning-

  22. -och visar oss framtida studier-

  23. -och visar oss hur vi måste
    förverkliga det i praktiken.

  24. Hur vi måste rikta in studierna
    på reella värden.

  25. Jag måste berätta en enkel historia-

  26. -så att ni förstår hur mina studier
    med professor Okrepilov började.

  27. En dag för många år sen på 70-talet
    gick jag på en gata i Moskva-

  28. -och det var kö till nån försäljare.

  29. Hur gjorde människor i Sovjet?

  30. Jag ställde mig genast längst bak i kön
    och frågade sen vad vi stod i kö för.

  31. De sa att det var för brasilianska skor.

  32. Jag stod där i 40 minuter, fick
    brasilianska skor, satte på mig dem-

  33. -och slängde genast mina gamla skor
    i soptunnan och började gå.

  34. Sen kom regnet, och mina brasilianska
    skor, som tydligen var limmade-

  35. -öppnade sig plötsligt på alla sidor.

  36. Efter det började jag fundera på
    varför jag stod i kön.

  37. På grund av total brist.

  38. Varför köpte jag brasilianska skor?
    Jag visste inget om Brasilien då.

  39. Vi fick inte resa utomlands
    under Sovjetdiktaturen.

  40. Men jag stod i kö för brasilianska skor,
    för jag visste av erfarenhet-

  41. -att skor var sämre i Sovjet.
    Men tydligen var de inte bra-

  42. -så jag plockade upp mina sovjetiska
    skor och slängde de brasilianska.

  43. På grund av det här
    började vi som ekonomer fundera på-

  44. -varför kvaliteten
    på varor och tjänster-

  45. -i praktiken i alla typer av diktaturer,
    inte bara i kommunistiska diktaturer-

  46. -alltid är sämre, inte bra-

  47. -i jämförelse med varor, tjänster
    och förhållanden i industriländer.

  48. Till att börja med kan man säga
    att det beror på det politiska systemet.

  49. Men det stämmer inte-

  50. -för i vissa diktaturer är kvaliteten
    och levnadsstandarden ganska hög.

  51. I Brunei eller Bahrain, som jag besökte
    många år senare, är den väldigt hög.

  52. Så problemet hör inte direkt ihop
    med politisk frihet.

  53. Men vi började studera och leta efter-

  54. -politiska, ekonomiska
    och filosofiska rötter för kvalitet.

  55. Och naturligtvis stötte vi genast på-

  56. -Aristoteles kategori "det goda livet".

  57. Men "det goda livet" är en sån kategori-

  58. -som filosofer och ekonomer säger
    att vi inte kan mäta.

  59. Professor Phelps tycker också
    att "det goda livet" är en kategori-

  60. -som inte kan mätas.
    Så vi började leta efter andra studier-

  61. -och vi hittade en annan av
    Aristoteles kategorier - "eudaimonia".

  62. Den här kategorin utvecklades senare
    av professor Phelps-

  63. -till kategorin "liv med kvalitet".

  64. Eller snarare ett liv
    med mycket god kvalitet.

  65. Om Aristoteles använde två kategorier -
    "det goda livet" och "eudaimonia"-

  66. -så måste vi hitta ett sätt
    att mäta skillnaden.

  67. Det är därför kategorin "livskvalitet"-

  68. -måste studeras av en politisk ekonom-

  69. -och inte bara kategorin
    "det goda livet".

  70. Några forskare har faktiskt redan
    ägnat några artiklar-

  71. -inte sina traditionella artiklar,
    åt kategorin "livskvalitet".

  72. Professor Stiglitz och professor Sen
    gjorde en studie 2010-

  73. -som handlade om livskvalitet.

  74. Men för att vi ska kunna förstå
    livskvalitet måste vi förstå värden.

  75. För vad är livskvalitet? Det är lycka-

  76. -förverkligande och praktik,
    att man är nöjd med värdena.

  77. Livskvalitet kan höra ihop med kvalitet
    på varor, tjänster och förhållanden-

  78. -och många andra kategorier. Det
    hör inte bara ihop med konsumtion.

  79. Men som professor Phelps sa
    hör det ihop med lycka och nöjdhet.

  80. Om man kan vara innovativ
    och om innovationen uppskattas.

  81. Och här upptäckte vi-

  82. -enorma skillnader i värden-

  83. -mellan länder med fri demokrati
    och diktaturer.

  84. Men skillnaderna fanns inte
    inom politiken.

  85. De hörde ihop med en annan kategori
    som vi hittade i existentialismen.

  86. De hörde ihop
    med kategorin "valfrihet".

  87. Varför köpte det sovjetiska folket alla
    varor som fanns? Av två anledningar.

  88. På grund av bristen och på grund av att
    inhemska varor hade låg kvalitet.

  89. Varor och tjänster.
    Men de hade inget val.

  90. Deras valfrihet var väldigt begränsad
    eller fanns inte över huvud taget.

  91. Och Jean-Paul Sartre pratade inte om-

  92. -begränsad valfrihet.

  93. Han sa att det är omöjligt
    att ta ifrån människor deras valfrihet.

  94. Men jag och min medförfattare
    bodde i ett land-

  95. -där den kommunistiska diktaturen
    lyckades ta ifrån oss vår valfrihet.

  96. "Ni måste köpa det här eller inget."

  97. Så vi hittade praktiska problem-

  98. -som motbevisar
    existentialismens poänger.

  99. Efter det
    bestämde vi oss för att studera...

  100. ...hur man ska klassificera
    olika länder.

  101. Det politiska systemet avslöjar inte
    vilka länder som har stor valfrihet.

  102. Vissa diktaturer har stor valfrihet.

  103. Vid den tiden hade Kina börjat öppna
    upp sig. Kina är ju ingen demokrati-

  104. -men de har ändå stor valfrihet.

  105. Efter det bestämde vi oss för
    att klassificera länder.

  106. Tillvägagångssättet som vi använde-

  107. -var inte tillräckligt bra
    för att vi skulle kunna avgöra-

  108. -vilka som var utvecklingsländer
    och vilka som var industriländer.

  109. Det dök upp nya landskategorier då.
    I mitten av 70-talet-

  110. -dök det ur kategorin utvecklingsländer
    upp nya landskategorier-

  111. -som marknadsorienterade ekonomier.

  112. Det är inte riktig kapitalism, men det
    är en marknadsorienterad ekonomi.

  113. Många länder,
    som Kina, Brasilien, Mexiko-

  114. -som blivit av med en militärdiktatur.

  115. Argentina, Indonesien och Filippinerna,
    som blivit av med en persondiktatur.

  116. Vi började fundera på klassifikationen.

  117. Vid den här tiden fanns det inte direkt
    nåt svar på hur man skulle göra.

  118. Ekonomer och matematiker
    hade länge försökt klassificera länder.

  119. Men när vi började göra det i praktiken-

  120. -hittade vi bara en modell
    som utvecklats av professor Bennett-

  121. -från San Francisco
    som gjorde det på 50-talet.

  122. Hans modell, högst upp...

  123. ...var inte så praktisk,
    för det var en algoritmisk summering.

  124. När man jämför mycket rika länder
    med fattiga länder får man nonsens.

  125. Man kan använda algoritmen
    när man jämför länder på samma nivå.

  126. Sen lade vi ihop
    en algoritmisk summering-

  127. -med en algoritmisk multiplikations-
    funktion, och sen började vi arbeta.

  128. Vi klassificerade länderna.
    Jag återkommer till det.

  129. Men nu vill jag berätta för er
    om när vi kom fram till slutsatsen.

  130. Folk i diktaturer köper saker
    som de inte skulle vilja köpa-

  131. -och får tjänster som de är
    missnöjda med. Vi studerade värden.

  132. Efter det började vi fundera på-

  133. -hur länge ett land
    med en sån begränsad valfrihet-

  134. -som inte motiverar hög kvalitet på
    varor och tjänster, som förorenar allt-

  135. -och som inte respekterar
    mänskliga rättigheter, kan överleva.

  136. Efter ett tag...

  137. Vid den tiden började vi fundera på
    när Sovjetunionen skulle försvinna-

  138. -och vi kom fram till
    att det skulle bli i slutet av 80-talet.

  139. Sen kom vi fram till
    det exakta året 1991.

  140. Jag förberedde en artikel
    där jag skrev precis så här:

  141. "1992 kommer Sovjetunionen
    inte att finnas kvar."

  142. Jag skickade den till 42 tidskrifter,
    men ingen ville publicera artikeln.

  143. Men sen kom den till nuvarande chef-
    redaktören för Forbes, Steve Forbes.

  144. Det var Malcolm Forbes på den tiden.

  145. Och efter några frågor
    publicerade han artikeln-

  146. -men det var inte längre revolutionärt.

  147. Ryssland skulle lämna Sovjet,
    och Sovjet skulle försvinna.

  148. Och nu måste vi studera-

  149. -varför missnöje
    med människors värden-

  150. -till och med kan förändra
    politiska system.

  151. Nyligen, med början 2007-

  152. -genomförde Europeiska unionen
    en analys-

  153. -av medborgarnas lycka
    i alla de 27 medlemsländerna.

  154. De skapade ett index med traditionella
    värden, men de är inte traditionella.

  155. Det är inte bara sysselsättning, utan
    även huruvida man är nöjd med jobbet.

  156. Det är inte bara pengar, utan även
    huruvida man är nöjd med livet.

  157. När jag och min kollega professor
    Okrepilov delade upp 27 länder-

  158. -i två grupper med länder hittade vi
    några väsentliga skillnader i värden-

  159. -för folk från industriländer
    som är med i Europeiska unionen-

  160. -och tillväxtmarknadsländer som
    redan är med i Europeiska unionen.

  161. Som Rumänien, Bulgarien,
    till och med Spanien-

  162. -Ungern, Tjeckien, Portugal.

  163. De värderar hälsans roll olika högt-

  164. -men hälsan kom ändå högst upp
    på listan över kategorier för lycka.

  165. Men så är det inte alltid.
    Titta på frihet och rättvisa.

  166. Preferensordningen för medborgare-

  167. -i tillväxtmarknadsländer
    och industriländer skiljer sig.

  168. I industriländer är frihet
    viktigare för människor än rättvisa.

  169. Men i tillväxtmarknadsländer-

  170. -fick rättvisa mycket högre poäng
    än frihet.

  171. Jag sa ju
    att vi skulle utveckla en egen algoritm-

  172. -och därför behövde vi indikatorer.

  173. Vi ökade främst
    teknologiindikatorernas roll-

  174. -och indikatorer på ekonomisk frihet.

  175. Inte politisk frihet.
    Jag förklarade varför.

  176. Varför får Kina mest pengar
    genom direkta utländska investeringar-

  177. -efter USA
    trots att de har ett enpartisystem?

  178. Inte för den politiska friheten, utan
    för den ekonomiska friheten, stabilitet.

  179. Av det här skapade vi
    en sammanställd klassificering.

  180. Ni kan se både algoritmen
    och det aritmetiska medelvärdet.

  181. Tro inte att Sverige ligger högst upp
    för att vi är här.

  182. Det här gjordes 2008-

  183. -och presenterades i min och professor
    Okrepilovs böcker och studier.

  184. I många år har Sverige
    och de andra skandinaviska länderna-

  185. -legat i toppen på listan.

  186. Beviset för att det är
    ett korrekt tillvägagångssätt...

  187. Jag kan gå tillbaka om ni inte hann se.
    Tillväxtmarknadsländerna-

  188. -konkurrerar fritt med industriländerna.

  189. Det är bara de 40 första länderna,
    men vi gjorde det för 162 länder.

  190. Intressant nog publicerades nyligen en
    studie som saknar anknytning till oss.

  191. Som ni ser ligger Sverige ändå
    högst upp. EU publicerade det här.

  192. Så när det handlar om innovationer,
    professor Phelps stora intresse-

  193. -ligger Sverige, där vi har äran att
    vara med professor Phelps, högst upp.

  194. Det är svårt att tro att det är
    objektivt, men vi smickrar er inte.

  195. Dessutom gjorde vi en sak
    angående dynamik.

  196. Vi kombinerade vår klassificering-

  197. -med FN:s utvecklingsorganisations
    Human Development Index.

  198. Rött visar tillväxtmarknadsländer
    och blått visar industriländer.

  199. Som ni kan se...

  200. ...är tillväxtmarknadsländernas
    dynamik, trots att de ligger efter-

  201. -mycket högre.

  202. Och innovationernas roll är större på
    tillväxtmarknader av två anledningar.

  203. De började ju från noll,
    och det finns en till anledning.

  204. Tillväxtmarknadsländer integrerar mer
    och mer nya ekonomiska fenomen...

  205. ...som den globala marknaden, så
    de vill att deras produkter, tjänster-

  206. -och levnadsförhållanden ska kunna
    konkurrera med industriländer.

  207. Investerare från väletablerade nationer,
    industriländer-

  208. -går inte till tillväxtmarknadsländer.

  209. Det som är viktigt är att den här
    dynamiken har en långsiktig trend.

  210. Den började inte i går och tog slut.
    Den började på 80-talet.

  211. I många år har professor Okrepilov,
    och senare jag själv, uppmärksammat-

  212. -kvalitetshanteringssystem
    baserade på standardisering.

  213. Varför?
    Jag ska ge er praktiska exempel.

  214. I Sovjetunionen på 70-talet försökte vi
    i våra närbesläktade företag...

  215. Vladimir i sitt företag.
    Allt tillhörde staten.

  216. Jag jobbade då ovanför polcirkeln.

  217. Vi försökte motivera arbetarna genom
    att betala dem mer för högre kvalitet.

  218. Jag blev genast kallad
    till en speciell inspektörskommitté-

  219. -och fick höra
    att jag skapade ojämlikhet.

  220. Professor Phelps
    pratade om ojämlikhet-

  221. -och Solveig nämnde också kategorin.

  222. Men den primitiva kunskapen som
    kommunisterna hade i Sovjetunionen-

  223. -lät oss inte motivera dem
    som jobbade hårdare.

  224. De sa att vi inte fick betala
    tre gånger mer. Inte mer än 30 %.

  225. Då föreslog professor Okrepilov att
    man skulle använda standardisering.

  226. Vi utvecklade standardisering
    på allra högsta nivå.

  227. I Sovjetunionen på den tiden blev en
    standard godkänd av staten till en lag.

  228. Men tydligen misslyckades alla företag
    genast med att uppnå det här kravet-

  229. -för teknologin i företagen,
    maskinerna, utrustningen-

  230. -klarade inte av det.

  231. Efter det utvecklades alla standarder-

  232. -inte för att få en hög kvalitet
    på produkter och tjänster-

  233. -utan för att passa genomsnittsnivån
    på företagen inom en viss bransch.

  234. Så kvaliteten på varor och tjänster
    sjönk genast. Även det här låga kravet-

  235. -var det bara 60 % som förverkligade.
    Det fanns ingen motivation.

  236. Efter det föreslog Vladimir
    att vi skulle... Det var -76.

  237. Han sa att vi skulle gå till regional
    nivå. Vi jobbade med regionala organ-

  238. -för att utveckla teknologi inte bara
    i företag, utan även som du nämnde...

  239. Solveig pratade om problem, och
    Magnus pratade också om problem-

  240. -som är svårmätbara.

  241. Så vi kontaktade regionala organ
    för att skapa regionala system-

  242. -för alla företag
    och sociala organisationer.

  243. Det var rätt framgångsrikt,
    men det var inte...

  244. Vi började -76,
    men det blev inte till en lag.

  245. Vi skickade idéerna till Internationella
    standardiseringsorganisationen.

  246. De utvecklade sina egna standarder-

  247. -baserade på våra erfarenheter,
    brittiska erfarenheter-

  248. -och underbara erfarenheter
    från amerikanerna och Japan.

  249. När den internationella organisationens
    standarder-

  250. -kom till Sovjetunionen
    började de ta det på allvar.

  251. Det var faktiskt så
    att alla rekommendationer-

  252. -till fullo började förverkligas
    i praktiken efter Sovjetunionens fall.

  253. Som ni ser i diagrammet
    ligger tillväxtmarknadsländer-

  254. -när det gäller
    antal kvalitetscertifikat från ISO-

  255. -före industriländer,
    för de började senare, som jag sa.

  256. De försöker producera
    varor och tjänster-

  257. -som ska vara attraktiva
    på den globala marknaden.

  258. Fler fenomen
    än globala marknaden dök upp.

  259. Konsumenter på den globala
    marknaden var också ett nytt fenomen.

  260. Om man producerar nånting
    så värderas det i det globala samhället.

  261. Värde finns inte längre bara i tillväxt-
    marknadsländer och industriländer.

  262. Det globala samhällets egna värden
    påverkas inte bara av industriländer-

  263. -utan även av tillväxtmarknadsländer.

  264. Beakta att i det globala samhället-

  265. -så påverkar 70 % av befolkningen
    i tillväxtmarknadsländerna värdena.

  266. Industriländernas invånare
    har också stor inverkan.

  267. Det går inte bara åt ett håll.

  268. Det här hör även ihop med dynamik,
    men hur förändras den...

  269. ...genom ländernas utveckling
    av kvalitetshanteringssystem?

  270. Fler länder har genomfört
    kvalitetshanteringssystem i praktiken-

  271. -än lägre nivåer
    av nuvarande aktiviteter.

  272. Det är därför som tillväxtmarknader,
    när det gäller förverkligande-

  273. -ligger före industriländer.

  274. Det här är intressant. Det är en analys
    av självutvärdering av företag.

  275. Företags självutvärdering
    av olika kvalitetsegenskaper-

  276. -eller rötter till kvalitet. Varför
    kvaliteten är högre i en viss bransch.

  277. Ni kan se
    att om 100 % är den högsta poängen-

  278. -så når ingen ens 50.

  279. Det är långt kvar till hög kvalitet vid
    förverkligande av värden i praktiken-

  280. -både för industriländer
    och för tillväxtmarknadsländer.

  281. Senare utvecklade vi
    ett kvalitetssystem för nationer.

  282. Kvalitetssystemet på vänster sida
    har, som ni ser, nationella intressen-

  283. -baserade på värden.

  284. Vi använder professor Phelps idéer-

  285. -när det gäller värdenas viktiga roll,
    hur man förverkligar värden i praktiken-

  286. -genom nationella, regionala
    eller företagets prioriteringar.

  287. På höger sida
    ser ni resultaten från systemet.

  288. I mitten ser ni
    en nationell kvalitetspolicy.

  289. Det ska bara ge er ett hum om det här.
    Det är en stor standard-

  290. -som har godkänts av ISO.

  291. Vi jobbar även nära European
    Foundation for Quality Management-

  292. -som har sitt säte i Bryssel.

  293. Som en följd av alla de här
    tillvägagångssätten kom vi fram till-

  294. -hur kvalitetshanteringssystem
    som förverkligas i praktiken-

  295. -Aristoteles idéer
    och professor Phelps "liv med kvalitet"-

  296. -hör ihop med varandra.

  297. Det var precis vad jag hann säga.
    Tack så mycket för er uppmärksamhet.

  298. Tack så mycket, professor Kvint.

  299. Slå er ner under kommentaren.
    Sen får vi ställa våra frågor.

  300. Välkommen upp på scenen,
    Torbjörn Becker från SITE.

  301. Tack så mycket. Det är en stor ära
    att få vara här med er alla i dag.

  302. Jag tror
    att det är passande att minnas-

  303. -vad som pågår utanför rummet i dag.

  304. Stockholm och Sverige åtnjuter årligen
    Nobelprisets strålkastare.

  305. Vi är mitt uppe i den processen nu.

  306. Jag tror att vi måste ta upp det
    som ett bra exempel på-

  307. -vad individuell innovation
    kan göra för samhället.

  308. Nobelpriset var en innovation
    av en väldigt speciell svensk person.

  309. Han ger oss fortfarande intressanta
    diskussioner och ögonblick-

  310. -som regelbundet främjar
    forskning och innovation.

  311. Det bidrar till Stockholms
    akademiska liv på ett värdefullt sätt.

  312. Inte bara för att vi i dag
    åtnjuter professor Phelps sällskap-

  313. -men vi får faktiskt hit enormt många
    intressanta ekonomitalare.

  314. På sistone har vi haft flera personer
    på Handelshögskolan och SITE-

  315. -där jag finns. De har diskuterat
    olika sidor av nationernas välstånd-

  316. -och kanske även baksidan,
    alltså varför nationer misslyckas.

  317. I måndags fick vi besök
    av professor Justin Lin-

  318. -som var Världsbankens chefsekonom.

  319. Han diskuterade sin nya bok
    "The Quest for Prosperity"-

  320. -om hur utvecklingsländer
    kan lyfta sig-

  321. -åtnjuta vår nivå av framgång
    och kanske blomstra.

  322. Nå ut inte bara till länderna i väst,
    utan även till Asien och Afrika.

  323. Professor James Robinson
    från MIT diskuterade-

  324. -sin bok om varför nationer misslyckas.
    Det är andra sidan av myntet.

  325. Vad gör oss framgångsrika
    och vad får oss att misslyckas?

  326. I dag har vi en intressant diskussion-

  327. -om hur västländerna har blomstrat
    och hur det börjar ta slut-

  328. -och ett perspektiv på tillväxtmarknader
    och vilka drivkrafterna är där.

  329. Men vi måste nog dela med oss av
    en tacksam tanke-

  330. -och tacka den framlidne Nobel
    som skapade priset-

  331. -som ger oss så många tillfällen med
    intressanta diskussioner i den här stan.

  332. Nu kommer jag till mina kommentarer
    om professor Kvints presentation.

  333. Jag läste några yttranden i hans bok.

  334. Jag hade inte möjlighet
    att läsa hela boken.

  335. Han lyfte fram några saker
    som fick mig att börja tänka.

  336. Det var i princip
    hans exempel från Sovjet-

  337. -där varuproduktionen visade
    den låga kvalitet som han diskuterade.

  338. Och hur han skulle kunna göra
    gruvarbetarna mer produktiva.

  339. Kunde man använda olika lön
    som motivation?

  340. Det förde sen vidare till diskussionen
    om livskvalitet och lycka.

  341. Det vill jag ta fasta på-

  342. -för diskussionen ligger
    på en mer filosofisk nivå-

  343. -än bara inkomstnivåerna
    och den vanliga ekonomin.

  344. Men jag är en tråkig ekonom, så jag
    ska försöka förena dem lite grann-

  345. -när det gäller lycka och BNP.

  346. Jag ska i princip dela med mig
    av tre poänger.

  347. Jag hoppas att mina barn inte tittar
    på det här senare, men den första är-

  348. -att om vi ser på forskningen
    så verkar pengar kunna köpa lycka.

  349. Det är inget man vill säga till barnen-

  350. -men i ekonomisk forskning
    är det viktiga iakttagelser-

  351. -som folk har gjort nyligen.

  352. Jag kan inte rita det diagram som jag
    hade tänkt rita på en svart tavla.

  353. Några framstående forskare, som
    Justin Wolfers och Stevenson i USA-

  354. -har studerat
    egenrapporterade lyckonivåer-

  355. -i ett stort antal länder över tid.

  356. De har korrelerat det
    med ländernas BNP.

  357. Tänk er
    att vi har ett lyckomått på y-axeln-

  358. -och ett mått på BNP här på x-axeln.

  359. Den första kurvan som folk
    brukar rita upp ser ut som en banan.

  360. Vid låg inkomst
    har man låga lyckonivåer.

  361. Sen ökar den rätt snabbt
    innan den avtar.

  362. Om man sätter in länder i diagrammet-

  363. -så brukar de gamla Sovjetstaterna,
    OSS-länderna, hamna-

  364. -längst ner i det här diagrammet.

  365. Till och med under den hypotetiska linje
    vi kan dra genom datapunkterna.

  366. De underpresterar gällande lycka.

  367. Å andra sidan har Kina relativt låg
    inkomst men relativt höga lyckonivåer.

  368. Om vi åker hemåt så är Sverige
    och de skandinaviska länderna-

  369. -ovanför kurvan, så vi är
    lite lyckligare än vår inkomst antyder-

  370. -medan USA faktiskt hamnar
    under kurvan.

  371. Folk gjorde sen lite mer avancerade
    analyser av det här.

  372. I stället för BNP satte de logaritmen
    av BNP på den horisontella axeln.

  373. Wolfers och hans medförfattare
    ritade in hur BNP och lycka ser ut-

  374. -för olika länder över tid. Det är
    ganska slående hur rak linjen är-

  375. -både för individuella länder över tid
    och när vi jämför olika länder.

  376. Så det finns faktiskt en mycket stark
    korrelation mellan lycka och BNP-

  377. -när vi tittar på lite av den nya
    forskningen som finns på området.

  378. Jag antar att den goda nyheten
    för traditionella ekonomer som jag är-

  379. -att ekonomiska modeller, när vi tänker
    på tillväxt och hur vi kan öka lycka-

  380. -fortfarande gäller och är intressanta-

  381. -även om det är lycka
    som vi vill främja i världen.

  382. Min andra poäng är
    att grundläggande BNP-tillväxt...

  383. Vi går till en annan nobelpristagare,
    Solow, och tillväxtens upplösning.

  384. Den kan delas upp i en ökning
    i kapital, ökning i arbetskraft-

  385. -och total faktorproduktivitet, vilket
    är den här residualen som vi brukar se-

  386. -som hur mycket innovation vi har,
    hur mycket vi kan öka produktiviteten.

  387. Och vikten av den här residualen
    kan inte överskattas-

  388. -för det enda sättet att åstadkomma
    ekonomisk tillväxt på lång sikt är-

  389. -genom att öka
    total faktorproduktivitet.

  390. Vi kan inte arbeta mer.
    Vi kan inte ständigt öka arbetskraften.

  391. Vi har i många länder
    nått slutet i det loppet.

  392. Och vi kan inte
    öka aktiekapitalet i evighet.

  393. Hoppet för tillväxten är
    total faktorproduktivitet.

  394. Där kommer innovation in i bilden. Jag
    återkommer till varför det är viktigt.

  395. Vi måste erkänna att vi inte förstår vad
    som ingår i total faktorproduktivitet-

  396. -och det är en mycket viktig fråga
    när det handlar om långsiktig tillväxt.

  397. Den tredje poängen är att även om
    vi vet att total faktorproduktivitet-

  398. -är nyckeln till långsiktig,
    hållbar tillväxt-

  399. -så har cykliska variationer
    i kapital- och arbetskraftsanvändning-

  400. -en enorm inverkan
    på människors inkomst.

  401. Vi säger ofta "cyklisk" inom ekonomi-

  402. -och tror att vi kan avfärda det.

  403. Men det cykliska inslaget kan ha
    långvariga effekter för individer.

  404. Tänk er att ni gav er ut
    på arbetsmarknaden 2008.

  405. I många länder är vi inte tillbaka-

  406. -på de inkomstnivåer
    som vi hade före krisen.

  407. Många människor har varit arbetslösa-

  408. -i fem eller sex år
    under den här krisen.

  409. Det kommer att påverka
    deras livstidsinkomst markant.

  410. Trots att vi tror
    att långsiktig tillväxt är nyckeln-

  411. -innovationens fokus och det som
    driver samhället under väldigt lång tid-

  412. -så kan vi inte avfärda
    de cykliska faktorerna-

  413. -för det är extremt viktigt
    på individnivå.

  414. Jag vill ägna de sista minuterna åt-

  415. -att koppla samman de tre poängerna-

  416. -med vad vi anser att statens roll ska
    vara i förhållande till individens roll.

  417. Individer kan ju göra enorm skillnad.

  418. Nobel är ett förstklassigt exempel
    på en sån individ.

  419. Men det finns många skilda åsikter
    när det gäller-

  420. -hur vi kan få total faktorproduktivitet
    att öka på ett hållbart sätt-

  421. -som gynnar
    en stor del av befolkningen.

  422. Jag vågar påstå att det finns många
    olika åsikter om de olika val som finns.

  423. En ytterlighet som jag kan åberopa
    är professor Lin som jag nämnde nyss.

  424. I hans värld spelar staten huvudrollen-

  425. -när det gäller att skapa
    en utvecklingsstrategi för ett land.

  426. Han anser
    att mindre utvecklade länder-

  427. -ska titta på mer avancerade länder,
    härma det som de gör-

  428. -och flytta upp produktionen
    närmare produktionsmöjlighetskurvan.

  429. På så sätt ökar de sin totala
    faktorproduktivitet och skapar tillväxt.

  430. Staten har en viktig roll
    i den här processen-

  431. -för att styra företag och individer mot
    de sektorer och delar av ekonomin-

  432. -som skulle ge bäst resultat
    när det gäller tillväxt.

  433. Det är ena ytterligheten. Jag tror att
    professor Phelps har en annan åsikt.

  434. Det är individen som måste sköta
    allt tänkande, alla innovationer-

  435. -och det leder slutligen till väldigt
    stark tillväxt i faktorproduktivitet-

  436. -eller innovationer, om vi föredrar det.

  437. Men jag skulle gärna vilja höra
    från professor Kvint-

  438. -hur ni ser på den här processen,
    framför allt gällande tillväxtmarknader.

  439. Kan vi hoppas
    att individer gör som i väst-

  440. -eller tror ni att staten måste blanda
    sig i mer för att leda innovationerna-

  441. -och styra ekonomin i rätt riktning?

  442. Det jag vill avsluta med är
    att jag även ser...

  443. Jag är svensk och vi är i Sverige,
    så det är ingen överraskning-

  444. -men jag ser en stor roll för staten
    när det handlar om "cykliska faktorer".

  445. Jag tror
    att det är väldigt svårt för individen-

  446. -att gardera sig mot alla risker som han
    möter, framför allt i en global ekonomi.

  447. Kommer man in på arbetsmarknaden
    vid fel tillfälle eller har en familj-

  448. -som inte kan ge en trygghet,
    utbildning och sjukvård-

  449. -så anser jag att samhället
    fortfarande behöver ha en stark roll-

  450. -och inkludera alla medborgare
    i en produktiv process.

  451. Det jag ser som staten
    måste spela en viktig roll i det.

  452. Jag är rätt säker på att professor
    Phelps inte är av motsatt åsikt.

  453. Men staten i min värld
    har en roll att spela-

  454. -både när det gäller långsiktig tillväxt
    och för att hantera cykliska problem.

  455. Den kan inte lämna allt det här
    till individen.

  456. Jag avslutar gärna med en till fråga.

  457. I jobbet tänker jag på Ryssland
    och andra länder i f.d. Sovjetunionen.

  458. En av frågorna som vi ofta stöter på är:

  459. Vilken roll spelar olje- och gaspriserna
    för reformer i ett land som Ryssland?

  460. Hur stor är vikten av externa faktorer-

  461. -som driver på förändringar i ett land
    som Ryssland? Jag avslutar där. Tack.

  462. Tack så mycket. Tack, Torbjörn,
    för att du kom med två bra frågor.

  463. Vi ska möblera om till diskussionen,
    så vi tar en paus på 60 sekunder.

  464. Prata med grannen. Välkomna tillbaka,
    professor Kvint, professor Phelps-

  465. -och professor Henrekson.

  466. Vi ska snart börja diskussionen.

  467. Jag ska bara kolla med Andreas.

  468. Okej. Jag börjar med de två frågorna
    som Torbjörn Becker ställde.

  469. De var intressanta. Vad säger ni om val
    av politik för tillväxtmarknaderna?

  470. Om ni ser framåt, ser ni då
    mer statlig inblandning i innovationer-

  471. -eller individuell inblandning
    som i väst?

  472. Tack för en intressant fråga,
    men först vill jag understryka-

  473. -att enligt professor Phelps bok
    är det fel att begränsa innovationer-

  474. -till en tillväxttakt
    för produktivitet och arbetskraft.

  475. Innovationer är en mycket vidare
    kategori än ekonomiska mekanismer-

  476. -och en mycket vidare kategori
    än nivå på levnadsstandard.

  477. Mycket vidare. När det gäller staten ska
    jag börja med en mycket svår tid.

  478. Jag ska börja med den globala krisen-

  479. -som -97 felaktigt kallades Asienkrisen.

  480. Den här krisen började ju
    i Thailand och Malaysia-

  481. -men sen spred den sig
    över hela Asien, genom Ryssland-

  482. -och -98 förstörde den
    den ryska valutan, rubeln.

  483. Den tog slut i december 2001-

  484. -när den förstörde den argentinska
    peson och den brasilianska realen.

  485. Men vid den tiden levde staten
    och hela det globala samhället-

  486. -under inverkan
    av romantisk kapitalism.

  487. Marknaden kunde göra allt
    och statens roll skulle vara begränsad.

  488. I länder som Turkiet
    var staten rädd för att blanda sig i.

  489. Det ledde till
    att det blev en fruktansvärd kris.

  490. På grund av den dåliga upplevelsen-

  491. -var den turkiska staten 2007-2009-

  492. -redo för en ny kris, och Turkiet
    klarade sig ur krisen ganska enkelt.

  493. Så man behöver harmoni
    mellan statens och individens roll.

  494. Det staten inte kan göra är
    att utveckla innovationer-

  495. -men staten kan skapa förutsättningar-

  496. -så att individer
    kan utveckla innovationer.

  497. Att prata om ekonomisk determinism...
    Professor Becker trodde nog-

  498. -att vi pratar om ekonomisk
    determinism, men det är fel.

  499. Lycka ligger definitivt bakom
    kvalitet på varor och tjänster-

  500. -men utan kvalitet på varor och tjänster
    finns det ingen lycka heller.

  501. -Så en balans mellan staten...
    -Absolut. Framför allt statens roll...

  502. ...när det globala samhället dök upp.

  503. Det är ett kompanjonskap
    mellan individer, företag och staten.

  504. -Och även multilaterala organisationer.
    -Magnus, du har skrivit om det här.

  505. Torbjörn sa att pengar kan köpa lycka.
    Vi kan knyta det till professor Phelps.

  506. Han sa att det goda livet handlar om
    att vara producent, innovatör-

  507. -att göra saker och vara problemlösare.

  508. Följaktligen kan pengar köpa lycka om
    man får pengar genom att göra sånt-

  509. -som utgör det goda livet. Det är det
    som politiker grälar om hela tiden.

  510. Om pengar ger lycka så vill folk ha
    hög marginalskatt och omfördelning.

  511. Men säg att man har två barn.

  512. Ett av dem jobbar och sparar pengar
    och köper sin första lägenhet.

  513. Det andra klarar sig inte bra i skolan
    och får lägenheten av sina föräldrar.

  514. Vem uppskattar mest
    sin nya lägenhet?

  515. Antagligen första barnet.
    Det blir lyckligare.

  516. Det är jätteviktigt
    att tänka på två saker.

  517. Det goda livet och att vara produktiv.
    Då får man pengar som gör en lycklig.

  518. Jag håller med om det.
    Det är ett missförstånd mellan mig-

  519. -och Vladimir Kvint
    och professor Okrepilov.

  520. Jag vet inte vem som är mest förvirrad.

  521. Jag anser att livskvalitetsperspektivet
    är hans idé.

  522. Jag har ingen ny idé om det goda livet.

  523. Jag följer den moderna epoken
    från Pico della Mirandola-

  524. -till Cervantes...

  525. ...Hegel, Nietzsche och William James
    och de där. Så för mig...

  526. ...är det goda livet ett liv där man gör
    saker, saker som man får ut nåt av.

  527. Och belöningen man får är
    mental stimulans-

  528. -utmaningens spänning och så vidare.
    Men det här...

  529. Ett liv med kvalitet
    tycker jag verkar vara nåt så passivt.

  530. Det klagade jag på i OECD-rapporten.

  531. De säger inte "liv med kvalitet" eller
    "kvalitetsliv", men de pratar om det.

  532. De pratar om inkomst, välstånd,
    fritid och långt liv-

  533. -så att man lever så länge
    att man hinner njuta av välståndet.

  534. Jag tycker att det är
    fruktansvärt tråkigt och frustrerande-

  535. -att det är allt vi har
    efter 500 år av västerländskt arv.

  536. Det är verkligen synd,
    det är en tragedi.

  537. Jag hoppas att jag kommer att ha-

  538. -tillräckligt mycket energi under
    årens lopp för att kunna bekämpa det.

  539. Som jag förstår det är livskvalitet
    ekonomisk trygghet, allmän säkerhet-

  540. -underhållning som museer
    och konsertsalar och rikligt med fritid-

  541. -som beror på kortare arbetsveckor
    och längre semestrar.

  542. Men det är...

  543. Ett sånt liv skulle göra
    många människor väldigt deprimerade.

  544. Jag tycker att man har sett
    mycket depression i västvärlden-

  545. -under de senaste årtiondena.

  546. Jag har inget emot
    inkomst, välstånd och fritid.

  547. Jag tycker att en mycket innovativ
    ekonomi skulle kunna klara sig-

  548. -på en inte alltför lång arbetsvecka
    och en inte alltför lång arbetsdag.

  549. Men det är viktigt att gå till kontoret
    regelbundet varje dag, interagera-

  550. -och fortlöpande hålla i gång samtalet.

  551. Det goda livet handlar om framgångar
    man når genom personlig strävan.

  552. Det är det jag försöker kämpa för.

  553. En personlig strävan för alla. Vi tar
    emot era frågor och kommentarer.

  554. -Allt har lösts här på scenen. - Ja?
    -Jag vill fråga professor Phelps...

  555. ...om han har räknat
    med den nya värld som växer fram-

  556. -framför allt för den yngre
    generationen, och det är internet.

  557. Det var en artikel för några dagar sen
    i Stockholms största dagstidning-

  558. -om en kille som inte gick i skolan
    så mycket men spelade mer datorspel.

  559. Han påstod att det hade två fördelar.

  560. Han hade kontakt med mycket folk
    och förbättrade sin engelska-

  561. -och han ökade sin sociala kompetens.
    Nu har han ett företag i Argentina.

  562. Han tillverkar sås och är framgångsrik.

  563. Ett annat exempel på den nya världen
    är... Han spelade datorspel-

  564. -men ni skulle föreslå
    att han borde läsa romaner.

  565. Men han kan få ut samma värde
    av det som han gör.

  566. Ett annat exempel är en ekonom
    som håller på och doktorerar.

  567. Han frågade mig på allvar-

  568. -hur folk träffades förut, hur de
    träffade en partner, utan internet.

  569. Han menade allvar med det här.

  570. Jag var tvungen att förklara att folk
    träffades trots att de saknade internet.

  571. En helt ny värld
    håller på att växa fram.

  572. Kan det vara så att era teorier snart är
    förlegade på grund av utvecklingen?

  573. Tack för frågan.
    Den var väldigt intressant.

  574. Jag vet inte tillräckligt mycket om
    datorspel för att i detalj kommentera-

  575. -det som händer inom det området.

  576. Jag hör jämt den här poängen: "Inser
    du inte att livsstilen förändras?"

  577. Först av datorn och sen av internet.

  578. Jag antar att det är sant
    att många människor-

  579. -använder sin fritid på ett annat sätt.

  580. Som författare vet jag att min
    produktivitet har ökat tack vare Google.

  581. Det är otroligt
    vad man kan lära sig på några minuter-

  582. -när man försöker skriva ett stycke.

  583. Jag tror att vi måste förstå-

  584. -att det finns många bevis-

  585. -för en minskning i innovationstakten
    i USA sen 1973.

  586. Det är svårare att visa Europas
    historia. Det är mer komplicerat.

  587. Bara ett bevis är
    den plötsliga minskningen-

  588. -i totala faktorproduktivitetens takt,
    alltså den produktivitetstillväxttakt-

  589. -som inte förklaras av tillväxttakten
    för kapital per arbetare.

  590. Vissa skulle säga att ökad varukvalitet
    inte syns i bruttonationalprodukten.

  591. Men den syns visst
    tack vare nationalinkomstrevisorerna-

  592. -och revisorerna
    vid arbetsstatistikbyrån.

  593. Men justeringarna är inte perfekta.

  594. Vi är bättre på
    att räkna in kvalitetsförbättringar nu-

  595. -än vi var för ett antal årtionden sen.

  596. Så om man kan säga nåt...

  597. Vi är bättre på det nu än förut,
    så nu har vi introducerat en avvikelse-

  598. -som lurar oss själva
    att vi växer fortare-

  599. -eftersom vi är bättre på att räkna in
    kvalitetsförbättringar än vi var förut.

  600. Magnus vill också
    kommentera det här.

  601. Låt mig bara lägga fram
    en annan väldigt viktig poäng.

  602. Det finns en massa indicier-

  603. -för att nåt har gått fel
    med innovationstakten.

  604. Hur förklarar vi annars
    den minskade sysselsättningen-

  605. -och den ökade arbetslösheten i USA-

  606. -som började runt 1973,
    innan Kina kom in i bilden-

  607. -om inte takten har dämpats
    i motorn som skapar jobb-

  608. -och minskar arbetslösheten?

  609. Till sist,
    vissa människor börjar nu se på-

  610. -obsolescenstakten för gamla varor.

  611. I vilken takt nya varor
    sänker priserna på tre år gamla grejer.

  612. Den är nu långsammare
    än den var förut.

  613. Jag tror nog att med mer tänkande-

  614. -skulle man troligtvis
    kunna hitta fler indicier.

  615. Ja, det är stor innovation på västkusten
    av genierna från Harvard och Stanford-

  616. -men var är gräsrotsinnovationen?

  617. Varför skapar inte hela befolkningen
    nya saker varje dag? Jag förstår inte.

  618. Så ni ser innovation på USA:s västkust
    och bland de människorna...

  619. -...men inte på gräsrotsnivå?
    -Det stämmer.

  620. Jag vill bara läsa upp en sak
    som Mark Twain skrev.

  621. -Jag läser det sen.
    -Magnus, du ville också kommentera.

  622. Värdet... Det här var min poäng.

  623. Mer och mer av de varor och tjänster
    som vi använder...

  624. Värdet för konsumenten är mycket
    högre än kostnaden för att köpa det.

  625. Folk försökte fastställa värdet av
    Microsofts operativsystem för datorer.

  626. Den fantastiska nätverkseffekten gör
    att vi kan kommunicera med alla-

  627. -för alla har systemet eller ett system
    som är kompatibelt med det.

  628. De kom fram till att vi skulle vara
    beredda att betala 2 500 dollar-

  629. -för operativsystemet,
    men det kostar bara 80 dollar.

  630. Det är värt 30 gånger mer
    än det kostar.

  631. Men värdet i bruttonationalprodukten
    kommer bara att vara 80 dollar-

  632. -fast det är värt mycket mer. Produkten
    skiljer sig från en segelbåt eller bil-

  633. -eller elementen som man har hemma.
    Det är stor skillnad.

  634. Jag förstår inte
    den begreppsmässiga grunden.

  635. Frågar man en ingenjör om värdet
    så pratar han om alla fördelar.

  636. Allt som är nytt har fördelar.

  637. En stor mängd fördelar.
    Är det nåt fel med...

  638. Vi kan väl fortfarande mäta
    produktivitet och output per arbetare?

  639. Borde inte det ni pratar om
    ha ökat outputen per arbetare?

  640. Om jag får tuberkulos
    och det kan behandlas med penicillin-

  641. -vad är då penicillinbehandlingen
    värd för mig? Flera miljoner kronor?

  642. Vad kostar det att köpa den
    på apoteket? 50 kronor.

  643. Svaret är:
    Så mycket ni kan tänka er att betala.

  644. Jag använde bara det här exemplet
    för att motsäga...

  645. Levnadsstandarden har ökat enormt
    för en svensk arbetare-

  646. -jämfört med på 1970-talet, men enligt
    statistiken har den inte ändrats mycket.

  647. I USA har den stått still. Det är inte
    sant, det är en statistisk artefakt-

  648. -för vi mäter inte det här på rätt sätt.
    Det var det ena.

  649. Men 2 % tillväxt per år är enastående.

  650. Då fördubblas den ju vart 35:e år.

  651. Så när den minskar från 2 % till 1 %
    verkar det kanske inte vara så mycket.

  652. "Vilken minskning? Det är inget, det är
    ett avrundningsfel." Men det är enormt.

  653. Jag menar bara att den är
    lika snabb nu som när den var 2 %.

  654. Men förut behövde vi en vattentoalett-

  655. -och vi ville ha en hiss i huset
    där vi bodde. Det var materiella saker.

  656. Värdet på sakerna var samma
    som kostnaden för att tillverka dem.

  657. Det är kostnaden och det vi betalar
    för dem som vi räknar in i BNP.

  658. Men för nätverksprodukter, tjänster
    och sånt är värdet mycket högre.

  659. Därför har folk med ganska låg inkomst
    ett jättebra liv ändå.

  660. Så var det inte förut.
    Se på de arbetslösa på landsbygden.

  661. De går inte ut och stjäl.
    De har ett jättebra liv på internet.

  662. Man kan ha Netflix, kommunicera
    med vänner och starta undergrupper.

  663. Om man är intresserad
    av Primera División och fotboll-

  664. -så kan man följa det. När jag var liten
    kunde man bara se två matcher.

  665. Nu kan man titta
    på fem fotbollskanaler dygnet runt.

  666. -Så värdet räknas inte in i BNP?
    -Om vi räknar in det...

  667. ...så har levnadsstandarden ökat
    mycket mer än vad data säger.

  668. Men ni pratar
    om livskvalitet och underhållning.

  669. Det bryr ni er också om.

  670. Det är ingen ersättning
    för det goda livet-

  671. -ett liv med utmaningar, förändring,
    utforskande och upptäckter.

  672. Men de hade kanske bara
    det långtråkiga arbetet på fabriken.

  673. Så var det för dem
    under modernismen.

  674. Professor Kvint, ni får ordet.

  675. Jag skulle vilja hitta
    en helt nödvändig kompromiss.

  676. Livskvalitet
    som förstås som konsumtion-

  677. -gör våra liv väldigt primitiva,
    som barn i familjer med uppkomlingar.

  678. De har allt, men de är olyckliga.

  679. Majoriteten av dem skapar ingen input
    till det globala och lokala samhället.

  680. De gör ingenting. De konsumerar.

  681. Poängen är att livskvalitet
    med en traditionell inriktning-

  682. -på kvalitet på varor och tjänster
    och bra förhållanden inte räcker.

  683. Professor Phelps pratar om kreativitet.

  684. Dagens livskvalitet
    och levnadsstandard-

  685. -är inte
    tillräckligt inriktad på kreativitet.

  686. Om vi inte ändrar
    indikatorerna på livskvalitet-

  687. -så kommer de att räkna in kreativitet
    med hjälp av vissa indikatorer.

  688. Det blir slutet för civilisationen.
    Vi konsumerar utan att producera.

  689. Massproduktivitet
    kräver inhemsk innovation.

  690. Det som pågår nu i USA
    och i rika industriländer är-

  691. -att de köper patent från andra länder.

  692. Men varje patent krävde,
    beroende på land-

  693. -dussintals, hundratals eller
    tusentals innovationer runtomkring-

  694. -under implementeringstiden
    och produktionen.

  695. Så min åsikt att livskvalitet
    inte står i strid med det goda livet-

  696. -är ett sätt att inrikta
    den praktiska ekonomin-

  697. -på de goda fenomenen.

  698. Man kan inte mäta det goda livet,
    men man kan mäta livskvalitet.

  699. Det är viktigt att ha livskvalitet
    med indikatorer på kreativitet.

  700. Bra kompromiss. Tack, professor Kvint.
    Vi har en till fråga.

  701. Jag är en gammal bankir, och skulle
    vilja göra en koppling till det här.

  702. Vi fokuserar på vad som är lätt
    att mäta när det gäller livskvalitet.

  703. Vi har en benägenhet att glömma
    den kvalitativa dimensionen.

  704. Vi mäter grisars lycka,
    som en filosof sa.

  705. Jag tycker att det finns ett problem
    som jag skulle vilja lägga fram.

  706. Det är hur folk
    förstår sig på livskvalitet.

  707. Det handlar ofta om obalans
    mellan förväntningar och output.

  708. Alla direktörer och politiker vet det.
    Levererar de inte blir folk missnöjda.

  709. Aktiekursen sjunker och väljarna flyr.

  710. Så för att minska klyftan-

  711. -måste man jobba lite
    på förväntningarna.

  712. Dessutom, hur kan vi framkalla
    den utveckling som vi vill få i dag?

  713. Hur inspirerar vi entreprenörerna
    att börja jobba och leverera nya saker?

  714. Vi får fler och fler administratörer
    i dag och färre och färre kreatörer.

  715. För att ta ett extremt exempel
    så är lean and mean effektivt-

  716. -men hur bra
    kan det hantera det oväntade?

  717. I dag har företag och regering
    inga personer som kan komma på nåt-

  718. -när nåt oväntat händer. Man har
    varken pengar eller folk till det.

  719. Så man måste kanske
    tänka om lite där.

  720. Ja, för att främja innovationer
    och frångå den här administrativa...

  721. Vad tänker ni, professor Phelps?

  722. Jag gillar de där kommentarerna.

  723. Ett liv som levs i innovativa företag
    där man får uppleva innovationer-

  724. -är ett liv med ständiga överraskningar.

  725. Det är en av de mycket viktiga
    ickemateriella belöningarna-

  726. -för ett liv
    med utforskande och upptäckter.

  727. Det finns folk här i rummet som är mer
    kvalificerade än jag att spekulera i-

  728. -hur man ska varva upp viljan
    att försöka vara innovativ i företag.

  729. Jag vet att det är en svår utmaning.

  730. Jag återkommer
    till poängen jag lade fram.

  731. Vi måste få folket att kräva...

  732. Det är nödvändigt att folket kräver
    lite spänning på arbetsplatsen.

  733. När folket visar att de inte vill jobba
    på tråkiga företag-

  734. -så kommer kanske
    de tråkiga företagen att förändras-

  735. -och bli mer äventyrslystna
    och mer givande.

  736. Magnus.

  737. En del av välfärdsökningen
    beror naturligtvis på innovationer.

  738. Men majoriteten av oss måste jobba
    med att introducera innovationerna-

  739. -som standardiserade produkter.
    Vi har ju stordriftsfördelar.

  740. Till exempel, även om man kan bevisa
    att ett läkemedel är allra bäst-

  741. -så tar det 10-14 år innan alla läkare
    i världen faktiskt använder det-

  742. -även om de ska använda det.

  743. Det är väldigt tungt administrativt
    arbete att bygga upp organisationer.

  744. De flesta av oss måste arbeta med
    att producera de här sakerna.

  745. Min viktigaste poäng är att vi måste
    få folk att se glädjen i det.

  746. Att vara en utmärkt rörmokare
    eller sjuksköterska-

  747. -och göra bra saker på jobbet
    borde göra en nöjd.

  748. Även om man inte är en innovativ
    sjuksköterska så gör man ett bra jobb.

  749. Rörmokare
    är inte nödvändigtvis innovativa-

  750. -men de är ute, ser problemet,
    löser det och blåser inte kunden.

  751. De har asymmetrisk information,
    så de kan blåsa mig och säga-

  752. -att det tog fyra timmar när det
    bara tog en kvart. Det kan hända.

  753. Det ingår i professionalismen,
    och det borde man finna glädje i.

  754. Men de flesta av oss
    kan inte vara innovatörer.

  755. Vi har en till fråga där uppe.
    - Varsågod, längst bak.

  756. Tack. Mattias Svensson från Neo.

  757. I somras kom det ut en intressant bok
    om entreprenörsstaten-

  758. -av Mariana Mazzucato.
    Jag vet inte hur man uttalar namnet.

  759. Den handlar om hur staten
    har bidragit till innovationer.

  760. Vi har ju tre experter på ämnet här.
    Vad säger ni om den här teorin-

  761. -och har ni modeller
    där den passar in?

  762. -Magnus, vill du börja?
    -Staten är jätteviktig.

  763. Torbjörn pratade om James Robinson
    och varför nationer misslyckas.

  764. För att staten misslyckas med
    att skapa inkluderande institutioner.

  765. De har utsugande institutioner,
    och därför kan man inte vara innovativ-

  766. -på ett sätt som gynnar
    alla invånare i landet.

  767. Så staten är väldigt viktig
    för att påbörja de här processerna.

  768. Staten skapar ekologin för det här.
    Ingen annan kan göra det.

  769. Så staten är en nyckelspelare
    men bör inte blanda sig i för mycket?

  770. De skapar ekologin för entreprenör-
    skap, innovationer och så vidare.

  771. Professor Phelps.

  772. Jag är inte doktrinär angående statens
    roll. Jag vill inte ha en liten stat.

  773. Jag tror att vi behöver en stor stat
    för att få ekonomisk rättvisa-

  774. -och utbildning.

  775. Jag vet vilken bok det är
    du refererar till.

  776. Det är en bok som förenklat...
    Jag läste en positiv recension av den.

  777. Det är en bok som förenklat säger att...

  778. ...affärsmän är passiva bearbetare
    som väntar på stora framsteg-

  779. -som exogent kommer
    från en plats utanför ekonomin.

  780. Det var teorin
    som den tyska historiska skolan hade.

  781. Spiethoff 1904.

  782. Schumpeter försökte göra avtryck
    och började med det perspektivet.

  783. Han lade till en liten sak: Man behöver
    driftiga, insiktsfulla entreprenörer-

  784. -som kan förverkliga
    det kommersiella användandet-

  785. -som möjliggjorts
    av forskare och innovatörer.

  786. Vi får inte missförstå dem.
    Schumpeter säger uttryckligen-

  787. -att affärsmän inte använder
    nån som helst kreativitet.

  788. Det är så fel utifrån en förståelse-

  789. -av 1800-talet.

  790. Vi gör oss själva en stor björntjänst
    om vi tror-

  791. -att staten nu kan leka
    forskare och navigatör.

  792. Då och då när de känner för det
    kommer de på nåt framsteg-

  793. -och låter träskallarna i affärsvärlden-

  794. -komma på användningsområden.

  795. Det är inte så här man ska se
    på innovationer i affärsvärlden.

  796. Affärsmän har kreativitet,
    de är insiktsfulla-

  797. -och med erfarenhet
    skaffar de sig också gott omdöme.

  798. Nån som Steve Jobs hade allt det här.

  799. Men Steve Jobs kom inte från ett
    tomrum. Han kom från en affärsmiljö.

  800. Han hade fantastisk intuition-

  801. -för vad som skulle fungera och vad
    som inte skulle fungera i affärsvärlden.

  802. Det är extremt farligt att säga: "Okej,
    den privata sektorn har svikit oss."

  803. "Vi trodde inte att den privata sektorn
    var bra. Vi vänder oss till staten."

  804. Det är befängt, och därför
    vore det farligt att följa det rådet.

  805. Så individen måste vara i centrum
    för den ekonomiska utvecklingen.

  806. Jag tror att vi hade en fråga till.
    Inte? Ja, varsågod.

  807. Jag heter Constantin Vassilaros.

  808. Jag tyckte mycket om diskussionen
    om innovation och kreativitet.

  809. Jag tenderar att tro att innovation
    eller kreativitet inte växer på träd.

  810. Det finns i oss alla i viss mån.

  811. Vissa människor vibrerar av för mycket
    och andra har lite mindre.

  812. Det är som en uran-238-atom
    som vibrerar på grund av sin aktivitet.

  813. Som jag förstår det måste nån...

  814. Det spelar ingen roll om det är
    en individ, en direktör eller staten-

  815. -men nån måste skapa
    rätt förutsättningar-

  816. -för att få fram den här strävan efter
    att skapa nånting.

  817. Nån måste skapa den omgivning
    där man trivs så att man kan tänka.

  818. Och den personen måste ha
    ett väldigt stort intresse.

  819. Utan intresse för nåt
    skulle det inte finnas kreativitet.

  820. Så man måste vara intresserad för att
    skapa nånting eller vara innovativ.

  821. Några kommentarer?
    - Professor Kvint.

  822. Först och främst har staten
    en väldigt viktig funktion:

  823. Stå inte i vägen för entreprenörer.
    Stå inte i vägen för innovatörer.

  824. Som ni såg tog många diktaturer
    död på innovationen-

  825. -på grund av brist på motivation.
    Motivationen förstördes av staten.

  826. Det sker fortfarande i många länder.

  827. Vad vill jag säga om Schumpeter?

  828. Alla förenklingar
    utgick från hans böcker.

  829. Han värderade statens roll.

  830. Staten måste skapa förutsättningar,
    men staten kan inte skapa kreativitet.

  831. Staten kan skapa förutsättningar
    för kreativitet. Det är det viktigaste.

  832. För det andra så var det en fråga
    om förväntningar och det oväntade.

  833. Förväntningar handlar om värden-

  834. -för vi är aldrig helt nöjda-

  835. -med majoriteten av varor och tjänster.

  836. Och kreativitet ökar våra förväntningar.

  837. Vad kan statens roll vara?

  838. Staten och företagen
    behöver en strategi-

  839. -för att bemöta det oväntade,
    hantera potentiella risker-

  840. -och skapa förutsättningar
    som kan förutsägas upp till 75 %-

  841. -med modern teknologi
    för handlingsplaner och strategier.

  842. Så jag anser att staten har en roll-

  843. -och att den är att skapa
    förutsättningar för produktivitet.

  844. Med hjälp av förutsättningarna
    får innovationerna sin roll-

  845. -för produktivitet är en kategori
    som ligger mycket nära innovationer.

  846. Magnus?

  847. Alla tidsepoker har väl kollektivistiska
    idéer som kan bli utbredda.

  848. På 70- och 80-talet sa folk,
    och det här var allvarligt-

  849. -att man bör få lika mycket betalt
    om man är sjuk som om man jobbar.

  850. Då behöver man inte sälja arbetskraft.
    Det är inte längre en vara.

  851. Då arbetar man bara
    på grund av en inre motivation.

  852. Då jobbar man bättre och blir
    mer innovativ. Men det är inte sant.

  853. I början av 2000-talet med finansiell
    ekonomi och new public management-

  854. -dök motsatsen upp.
    Folk jobbar bara om de får bonusar.

  855. En polis går inte till jobbet
    med inställningen-

  856. -att han ska försöka göra ett bra jobb.

  857. Man måste skriva ner exakt vad han
    ska göra i byråkratiska Exceldokument.

  858. Samma sak gäller läkare och lärare.

  859. Det innebär att folk inte har
    nån inre motivation för att jobba bra.

  860. Det tar bort hela nöjet.
    Jag hoppas att vi kan få balans där.

  861. Man ska få rimligt betalt
    för att göra det-

  862. -men folk har oftast en inre motivation
    för att göra ett bra jobb.

  863. Man behöver balans.
    Först hoppade vi ner i vänstra diket-

  864. -och sen hoppade vi ner
    i det jättedjupa diket till höger.

  865. Vi kan kanske lära oss nåt av de här
    erfarenheterna och hitta en balans.

  866. Det är dags att avsluta diskussionen,
    men först får ni ge oss ett råd-

  867. -för att främja gräsrotsinnovationen
    som vi vill ha och som ni har pratat om.

  868. Vi måste inse var vi befinner oss.

  869. Jag hör här
    en fullständig brist på förståelse-

  870. -för den enorma skillnaden
    mellan affärslivet i dag-

  871. -i hela ekonomin,
    och hur det var på 1800-talet-

  872. -och mer specifikt från 1820-talet
    fram till ungefär 1940.

  873. Jag ska citera två personer.

  874. I en föreläsning från 1858
    sa Abraham Lincoln om USA-

  875. -att det fanns
    "stor passion för allt nytt".

  876. Han tänkte på konsumenternas
    passion för nya produkter-

  877. -men producenterna kände också stor
    passion för att komma på produkterna-

  878. -och för att hitta bättre sätt
    att producera.

  879. Sen har jag ett annat citat.

  880. Mark Twain höll ett tal 1889.
    Han är en så mörk romanförfattare.

  881. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig
    att han skulle säga det här.

  882. Han nämnde "energin
    och framåtandan och brådskan"-

  883. -"och kampen hos det våldsamma,
    häftiga, dundrande 1800-talet."

  884. Det är inte direkt som i dag, eller hur?

  885. -Så vi borde inse var vi står i dag.
    -Det är början på visdomen.

  886. Det är sant. - Magnus.

  887. Jag är mycket mer optimistisk, och jag
    tycker att det är mycket som händer.

  888. Jag brukar säga till mina barn att folk
    inte lyssnar på Reinfeldt och Löfven.

  889. De säger att vi alltid har haft
    vår svenska modell.

  890. Jag säger att världen de växer upp i är
    helt annorlunda än den jag växte upp i.

  891. Att den är annorlunda beror på att det
    har förekommit enorma innovationer.

  892. Så man ska skapa en egen modell.

  893. Vi har en väldigt annorlunda modell nu,
    men politiker säger att den är likadan.

  894. -Professor Kvint.
    -Vi måste ändra varenda kurs...

  895. ...med början i lågstadiet, och
    förbereda barn och unga människor-

  896. -för innovativa aktiviteter och
    kreativitet. Vi lär dem vad som finns.

  897. Statens roll måste vara
    att utveckla nya strategier.

  898. Inte bara för hur man kan konkurrera-

  899. -utan för hur man kan skapa
    en anda av kreativitet i landet-

  900. -och hur landet kan konkurrera globalt.

  901. Inget har gjorts här,
    och jag håller med professor Phelps.

  902. Titta på vad som pågår nu. Länderna
    har allt, levnadsstandarden ökar-

  903. -men innovativa aktiviteter minskar.
    Vem leder inom innovativa aktiviteter?

  904. Inget industriland, det är Sydkorea
    enligt många indikatorer. Tack.

  905. Så vi har många utmaningar framför
    oss. Tack så mycket för att ni kom.

  906. Översättning: Lena Edh
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Utvecklingen i väst och i utvecklingsländerna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Livskvalitet kan spela olika roll i öst och i väst. För att hitta utvecklingsstrategier är det viktigt att förstå värderingarna både i väst och på utvecklingsmarknaderna. Det säger Vladimir L Kvint, ekonomiprofessor vid La Salle university i USA. Seminariet "The West is at Risk" spelades in i oktober 2013. Moderator: Mia Odabas. Arrangör: Institutet för näringslivsforskning.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Samhällsekonomi
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomisk utveckling, Finansväsen, Nationalekonomi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hotet mot väst

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hotet mot väst

Kampen mellan tradition och modernt

De moderna ekonomierna består av institutioner och ekonomiska filosofier. De människor som verkar där är beroende av de idéer som utvecklas. Det säger Edmund Phelps, nobelpristagare i ekonomi 2006. Det viktigaste i de nya ekonomierna är ickemateriellt, hävdar han.Seminariet "The West is at risk" spelades in i oktober 2013. Arrangör: Institutet för näringslivsforskning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hotet mot väst

Utvecklingen i väst och i utvecklingsländerna

Livskvalitet kan spela olika roll i öst och i väst. För att hitta utvecklingsstrategier är det viktigt att förstå värderingarna både i väst och på utvecklingsmarknaderna. Det säger Vladimir L Kvint, ekonomiprofessor vid La Salle university i USA. Seminariet "The West is at risk" spelades in i oktober 2013. Arrangör: Institutet för näringslivsforskning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vår tids fundamentalism

UR Samtiden - Vår tids fundamentalism

Vad innebär begreppet fundamentalism, och hur har det förändrats efter 11 september? Ett samtal med Heléne Lööw, biträdande föreståndare för Centrum för polisforskning vid Uppsala universitet, Lena Martinsson, professor i genusvetenskap och Göran Larsson, professor i religionsvetenskap. Moderator: Göran Rosenberg. Inspelat i november 2013. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.

Fråga oss