Titta

UR Samtiden - Hjärnans makt

UR Samtiden - Hjärnans makt

Om UR Samtiden - Hjärnans makt

Föreläsningar från Hjärndagen 2013. Vi styrs av en rad processer i hjärnan. Nivån på minne, kreativitet, sömn och en rad sinnen avgörs här. Några av landets främsta forskare utmanar våra fördomar. Inspelat i Berwaldhallen den 18 oktober. Moderator: Patrik Hadenius. Arrangör: Forskning och framsteg.

Till första programmet

UR Samtiden - Hjärnans makt: Minne och kreativitetDela
  1. Tack så mycket.

  2. Vad roligt att vara här. Jättekul att
    komma hit och vara inbjuden i dag.

  3. Det var spännande att höra
    när Tomas pratade om genterapi.

  4. Jag arbetar ju som neurolog,
    och många patienter-

  5. -har ett stort behov av genterapi i
    framtiden, så det är jättespännande.

  6. Vi får diskutera efteråt
    var Arvid Carlsson hör hemma.

  7. Jag är här för att jag har skrivit
    en bok - "Minnet, fram och tillbaka".

  8. Den handlar om den inneboende
    kreativiteten i våra hjärnor.

  9. Och om hur minnen är råmaterialet
    i den kreativa processen.

  10. Det tänkte jag prata om.

  11. Jag har ibland den gnagande känslan
    av att jag själv inte är kreativ.

  12. Jag målar inte längre
    och spelar ganska lite musik.

  13. Jag tänkte ställa frågan här:

  14. Är det nån av er som känner sig
    som en riktigt kreativ människa?

  15. Ett ganska hyfsat resultat.

  16. Den här stunden skulle jag vilja ägna
    åt att visa att vi alla är kreativa.

  17. Hjärnans standardinställning
    är att vara kreativ.

  18. Det gäller inte bara konst och musik-

  19. -utan lika mycket
    tekniska uppfinningar-

  20. -och det gäller
    vetenskapliga upptäckter.

  21. Den här kreativiteten har fått oss
    att komma till månen och tillbaka.

  22. Jag ska prata om minnen-

  23. -hur våra två typer av minnen
    hör ihop med kreativiteten-

  24. -och om två tankeformer
    som följer de här minnestyperna.

  25. Jag ska prata om framtidsminnen.

  26. Och var en idé kommer ifrån.

  27. Jag ska prata om
    varför det är bra att dagdrömma-

  28. -och varför det är bra
    att sova på saken.

  29. Jag ska också prata om varför alla
    segrar egentligen är arbetssegrar.

  30. Den här kreativa förmågan
    tillkommer inte bara några-

  31. -utan den finns hos alla.
    Det är ingen talang utan en process.

  32. Jag avslutar med att visa
    hur vi kan bli mer kreativa.

  33. Om man vänder hjärnan upp och ned
    ser man två delar...

  34. ...som liknar en sjöhäst.

  35. Det här var nånting
    som en anatom på 1500-talet såg.

  36. Han kallade den delen av hjärnan
    för hippocampus.

  37. Vi har två stycken,
    en i varje hjärnhalva.

  38. Den här delen av hjärnan förstod man
    funktionen av på 1950-talet.

  39. En man som hette Henry Molaison
    hade fått epilepsi.

  40. Den hade blivit värre,
    inga mediciner hjälpte-

  41. -och då hade man få mediciner.

  42. Man visste att hans epileptiska
    anfall startade i hippocampus.

  43. Det man gjorde var
    att man opererade bort dem, båda två.

  44. Det var lyckosamt på ett sätt
    för hans anfall slutade.

  45. Men man upptäckte nåt
    när han vaknade upp:

  46. Från 1953 när han opererades
    fram till 2008 när han gick bort-

  47. -kunde han inte
    lagra några nya minnen.

  48. Det här visar att hippocampus
    används för att lagra in nya minnen.

  49. Det är porten in till hjärnbarken
    där minnena sen lagras.

  50. Utan dem klarar vi oss inte.

  51. Och de minnen som lagras där-

  52. -är av typen "jag vet att".
    Det är händelser och det är fakta.

  53. Det är till exempel:
    Vilket år slöts freden i Brömsebro?

  54. 1645. Just det. Bra.

  55. Vad kostade en liter mjölk 1979?

  56. Det hade Olof Palme inte
    nån aning om då.

  57. 2 kronor och 15 öre.

  58. Jag kommer ganska tydligt ihåg
    den soliga semestern-

  59. -som vi hade i somras i Danmark.

  60. Fakta och händelser.

  61. Men våra minnen är inte nåt
    som vi ska tänka tillbaka på-

  62. -utan minnets funktion
    är att anpassa oss till framtiden-

  63. -utifrån vad vi har varit med om.

  64. En engelsk forskare,
    Elizabeth Maguire-

  65. -hon ställde sig frågan: Är
    hippocampus på nåt sätt inblandad i-

  66. -hur vi ser på framtiden,
    vår bild av framtiden?

  67. Hon bad några försökspersoner
    att föreställa sig-

  68. -helt vanliga vardagliga situationer,
    som att befinna sig på stranden.

  69. När vi gör det kanske vi får en bild
    av solen som skiner-

  70. -vågorna på vattnet,
    nån som åker vattenskidor-

  71. -vi kanske känner doften av solkräm-

  72. -det är nån som säljer glass
    och vi ser palmer.

  73. Det hon gjorde var
    att hon hittade några personer-

  74. -som hade fått
    sina båda hippocampus skadade.

  75. Det kan hända om man får ett virus,
    herpes simplex-

  76. -som tar sig in i hippocampus-

  77. -på båda sidor,
    och det äter upp hjärnan.

  78. Det är ett fruktat virus hos oss
    neurologer, men man kan bota det.

  79. Men de här personerna
    hade fått sina hippocampus skadade.

  80. När man ställde samma fråga till dem
    kunde det låta så här:

  81. "Jag kan inte se nåt annat än himlen.
    Det enda jag ser är det blå."

  82. "Se dig omkring."

  83. "Jag ser inget annat
    än himlen och sanden"-

  84. -"resten, saker och ljud,
    hör jag bara."

  85. "Kan du se nåt annat?"
    "Nej, det är som om jag flyter."

  86. De utan fungerande hippocampus
    kunde inte föreställa sig framtiden.

  87. Det blev bara blått.

  88. De saknade den förmågan. Hippocampus
    används när man gör framtidsbilder.

  89. Själva tiden är inte viktig här-

  90. -utan hippocampus används
    för att konstruera bilder-

  91. -för att lösa tekniska, vetenskapliga
    och konstnärliga problem.

  92. Ja...

  93. Vad blir det för bilder när
    hippocampus bläddrar bland minnena?

  94. Jo, det blir bilder som är formade
    av våra minnen och upplevelser.

  95. Som den grekiske filosofen Parmenides
    sa: "Inget skapas ur intet."

  96. Ni kanske har sett
    futuristiska bilder från 50-talet.

  97. Bilarna har visserligen
    vingar och flyger-

  98. -men de har samtidigt karakteristiska
    stjärtfenor och välvda former.

  99. I den tänkta framtiden
    är det männen som arbetar.

  100. Kvinnorna är hemma.

  101. Om man tänker på 1960-talets
    science fiction-serie "Star Trek"-

  102. -så utspelar sig den 300 år in
    i framtiden nånstans i Vintergatan.

  103. Men det finns nåt omisskännligt
    60-talsaktigt över den serien-

  104. -kläderna till exempel.

  105. Så det finns inget så tidstypiskt
    som framtidsvisioner.

  106. I vår kultur-

  107. -där finns det en motsättning
    kan man säga-

  108. -mellan å ena sidan intellekt
    och å andra sidan intuition.

  109. De intellektuella förmågorna
    har jag pratat om nu-

  110. -hur vi mödosamt
    och med logikens och språkets regler-

  111. -gör oss bilder av framtiden
    eller för problemlösning.

  112. Det är intellektet.

  113. Där är hippocampus inblandat
    och bläddrar i minnesbiblioteket.

  114. Det är arbetsminnet, det korta minnet
    där vi kan ha information "online".

  115. Där får det plats
    sju, plus minus två, saker-

  116. -typ siffrorna i ett telefonnummer.

  117. Där kan vi ha våra tankar,
    vi kan ta in information utifrån-

  118. -och vi kan reflektera över dem
    med hjälp av våra gamla minnen.

  119. Sen har vi å andra sidan intuitionen.

  120. Många tänkare...

  121. ...konstnärer, musiker, uppfinnare
    säger-

  122. -att det som är viktigt i den
    kreativa processen är intuitionen.

  123. Norman Mailer, författaren,
    hade en lapp på sin skrivmaskin-

  124. -där det stod: "Don't think."

  125. Vad menade han med det?

  126. Jo, han ville ju känna efter vad han
    skulle skriva och gå på intuition.

  127. Då blev det rätt för honom
    - och för många andra.

  128. Var kommer intuitionen in
    i den här kreativa processen?

  129. Jo, där har vi vår andra typ
    av minnen, "jag vet hur"-minnen.

  130. Där har vi färdigheter-

  131. -som att lära sig cykla
    och att köra bil.

  132. Vi har också det som kallas för vanor
    eller rutiner, som vi arbetar in.

  133. Tänk på morgonrutinen,
    hur ni går upp på morgonen-

  134. -duschar kanske, äter frukost...
    i en viss sekvens.

  135. Om ni tänker tillbaka ett år-

  136. -så är det antagligen
    ungefär samma frukost då som nu.

  137. Vi har våra vanor, och de underlättar
    nåt oerhört för oss själva-

  138. -så att vi inte behöver tänka
    på de här sakerna.

  139. Det är här som intuitionen kommer in,
    det här nästan magiska ordet.

  140. Det hör hemma i de här minnena.

  141. Och "jag vet hur"-minnena-

  142. -de är tysta minnen.
    De är ickespråkliga.

  143. Vi kan inte beskriva med ord hur vi
    cyklar eller kör bil. Det är svårt.

  144. De är inte sanna eller falska,
    som "jag vet att"-minnena.

  145. De är tysta.

  146. De kallas ibland muskelminnen.

  147. De här två typerna av minnen
    kommer med två typer av tänkande-

  148. -två tankeformer.

  149. Vi börjar med "jag vet att"-minnena.

  150. De är med i det konvergenta tänkandet
    i den kreativa processen.

  151. Då ska vi lösa ett problem.

  152. Vi kanske ska framställa nånting
    att bygga ett hus med.

  153. På olika sätt kommer vi fram till
    att en tegelsten är bra.

  154. Det är nåt som vi kan använda.

  155. Här använder vi vår kunskap
    om var råmaterialet finns-

  156. -hur man bränner tegelstenen, hur den
    formas, vilken storlek det ska vara.

  157. Det är en process som är arbetsam.

  158. Den delen innehåller ofta frustration
    och den använder ett tankesätt-

  159. -som den amerikanske psykologen
    och nobelpristagaren Daniel Kahneman-

  160. -kallar för system 2.

  161. Den andra typen av tänkande
    är det divergenta tänkandet.

  162. Då utgår vi från en idé
    eller ett minne. Det är samma sak.

  163. Och rör oss i sidled mot nya idéer.

  164. Vi använder "jag vet hur"-minnena.

  165. Det tankesystem som används här
    kallas inom psykologin för system 1.

  166. Det är snabbt,
    det är ofta lite klichéartat.

  167. Där skulle det vara så
    att vi hade tegelstenen-

  168. -och kan använda den för nya ändamål-

  169. -som till exempel en brevpress
    eller ett bokstöd eller nånting.

  170. Den typen av minnen är inblandade
    i de plötsliga uppenbarelserna-

  171. -som vi sätter så högt
    i den kreativa processen.

  172. Jag ska ge några exempel.

  173. 1964 vaknar Paul McCartney.

  174. Han har sovit över
    hos sin flickvän i London.

  175. Han vaknar upp
    och hör en melodi i huvudet.

  176. Han går upp
    och spelar den på ett piano.

  177. Han kallar den för "Scrambled eggs".

  178. Han vet inte var den kommer ifrån.
    Hans vänner har inte hört den förut-

  179. -så det är en helt ny melodi.

  180. Året efter skriver han texten.
    Då får den heta "Yesterday".

  181. En av tidernas mest populära låtar.

  182. Karl Ove Knausgård
    hade många års skrivkramp.

  183. Vad skulle han skriva om?

  184. Han åkte hem till sin hemby i Norge,
    kom tillbaka-

  185. -och den 27 februari 2008 kommer han
    på vilken historia han måste skriva.

  186. Han lägger inte ner pennan
    förrän 3 500 sidor senare.

  187. De här aha-upplevelserna är inte
    nåt som bara finns när det gäller...

  188. ...konst och musik.

  189. Erik Wallenberg anställdes
    på 40-talet av Åkerlund & Rausing-

  190. -av Ruben Rausing.

  191. Hans uppdrag var att göra en
    förpackning som kunde inrymma mjölk.

  192. Han kom på att det bästa
    var att använda tetraedern.

  193. Det skulle spara mest material.

  194. Problemet var att en sån
    är svår att fylla och försluta.

  195. Plötsligt kom han på att man kan
    fylla en papperscylinder med mjölk.

  196. Sen försluter man den i efterhand.

  197. Så det gjorde han, och Ruben Rausing
    skrev under patentansökan.

  198. Resten är historia.

  199. Den som hittade på det
    var Erik Wallenberg.

  200. När Ingvar Kamprad skulle fotografera
    1953 års IKEA-katalog-

  201. -var Gillis Lundgren fotograf.
    Många möbler skulle fotograferas.

  202. Gillis kom på att om man tar bort
    benen tar bordet inte så stor plats.

  203. Han gjorde det, och då föddes idén
    att vi kan ju montera möbler.

  204. Samma år, 1953, kom IKEA:s
    första monteringsbara möbel.

  205. Resten är historia.

  206. När det gäller vetenskap
    känner alla till-

  207. -att Newton
    sägs ha fått ett äpple i huvudet-

  208. -och då insåg han plötsligt
    att gravitationslagen finns.

  209. Han formulerade
    Newtons gravitationslag.

  210. 1905 gick Albert Einstein
    och pratade med sin bäste vän.

  211. Plötsligt under samtalet
    går det upp för honom-

  212. -att det inte kan finnas
    absolut rum eller tid.

  213. Fem veckor senare har han formulerat
    den speciella relativitetsteorin.

  214. Den sammanfattas i formeln där,
    som jag inte kan klargöra för.

  215. Hur kan man studera
    såna plötsliga insikter?

  216. Problemet är ju
    att de kommer när de kommer.

  217. De kan komma i badet,
    som hos Arkimedes.

  218. För att studera det
    måste man kontrollera situationen.

  219. Mark Beeman i USA kom på ett sätt.

  220. Han hittade på ett slags gåta
    som innehåller tre ord.

  221. Försökspersonerna
    fick de här tre orden.

  222. Sen finns det ett fjärde ord
    som passar in på alla tre.

  223. De hade femton sekunder på sig
    att lösa uppgiften.

  224. "Sten".

  225. Samtidigt låg försökspersonerna
    i en funktionell magnetkamera-

  226. -som registrerar aktiviteten
    på ett indirekt sätt.

  227. Man såg...

  228. ...att i en del av hjärnan ökade
    aktiviteten när de fick insikten.

  229. Där den gröna ringen är. Det hände
    i en del av tinningloben längst fram.

  230. Rödmarkerat på nedre bilden.

  231. Det hände på höger sida. Den sidan
    är den tysta, den har inte språk.

  232. Språket brukar sitta på vänster sida.

  233. Den sidan kallas ologisk men tycks
    vara viktig för plötsliga insikter.

  234. När en idé slår oss
    som en blixt från en klar himmel-

  235. -eller som ett trollslag, då händer
    nånting i tinningloben på höger sida.

  236. Vad är en idé?

  237. Var kommer en ny idé ifrån?

  238. Jo, vi har
    de här två idéerna eller minnena-

  239. -begreppen eller erfarenheterna-

  240. -och plötsligt ser vi ett samband, vi
    kan binda ihop dem och får en ny idé.

  241. De finns de som påstår att
    all vår kultur är en remix-kultur.

  242. Det finns inga helt nya idéer.

  243. Allting är baserat på vad vi
    redan vet, på våra gamla minnen.

  244. Man kan säga
    att idéer pollinerar varandra.

  245. Man kan säga
    att man inspireras av andra.

  246. Den amerikanske poeten T S Eliot,
    han skrev:

  247. "Omogna poeter, de imiterar,
    mogna poeter, de stjäl."

  248. Och ju fler minnen vi har, desto fler
    möjliga idéer kan vi komma på.

  249. Det här har uttryckts
    så här av Richard Feynman-

  250. -som var
    en amerikansk framstående fysiker:

  251. "Den kreativa processen liknar
    det som sker i ett kalejdoskop."

  252. När man rör på kalejdoskopet
    uppstår nya mönster.

  253. Ju fler glasbitar man har,
    desto fler möjliga mönster finns det.

  254. Steve Jobs, grundaren av Apple,
    uttryckte det så här:

  255. "Kreativitet är att binda ihop
    prickarna." "Connecting the dots."

  256. Om man ska kunna förbinda prickarna
    med varandra, måste man ha prickarna.

  257. Förutsättningen för att vara kreativ
    är att vi har minnena i hjärnan.

  258. Det räcker inte
    att ha dem lagrade på hårddiskar.

  259. Vi kan aldrig använda Google för att
    bli kreativa. Det måste finnas här.

  260. Hur lagras de här minnesspåren?

  261. Jo, de lagras i de grå cellerna,
    som bygger upp hjärnbarken.

  262. De här cellerna är enormt många. Man
    räknar med att de är 100 miljarder.

  263. Det är lika många som stjärnorna
    i Vintergatan, som är jättestor.

  264. Det tar hundra tusen år för ljuset
    att åka från ena till andra sidan.

  265. Så många nervceller finns i hjärnan.

  266. Och mellan varje nervcell
    finns kopplingar.

  267. Varje nervcell är kopplad
    till 10 000 andra nervceller.

  268. Däremellan finns synapserna,
    och dem handlar min forskning om.

  269. Det som man fann
    för första gången på 70-talet-

  270. -var att synapserna är plastiska,
    de kan ändra sig.

  271. Varje gång vi minns nåt nytt, när vi
    lägger en ny erfarenhet på minnet-

  272. -ändras synapserna.

  273. Och minnet läggs in
    i nätverk av nervceller.

  274. Så hjärnan byggs om lite
    för varje nytt minne.

  275. Kreativitet handlar om
    att koppla ihop nätverk med varandra.

  276. Och finna kopplingen.
    Då kommer vi på en ny idé.

  277. Den här kreativa processen
    som jag har pratat om-

  278. -där har vi tittat
    på två av stegen enligt modellen.

  279. Det var en amerikansk reklamman som
    1939 formulerade de här olika stegen.

  280. Först har vi analysen eller
    förberedelsearbetet längst upp.

  281. Då använder vi "jag vet att"-minnena,
    enligt logikens och språkets regler.

  282. Det är mödosamt, det tar kraft
    och tid och är frustrerande.

  283. Sen har vi de magiska ögonblicken av
    upplysning när vi kommer på nåt nytt.

  284. Däremellan finns det
    andra stadier också.

  285. Vad man ska göra när man...

  286. ...inte kommer vidare
    i den analytiska processen-

  287. -är att lägga bort problemet
    och ägna sig åt nånting roligt.

  288. Man kan ta en skogspromenad-

  289. -man kan lyssna på musik, gå på bio
    eller annat.

  290. Då inkuberas problemet. Inkubation
    är nånting som finns hos virus.

  291. Barnsjukdomarna har virus som lagras
    i kroppen innan infektionen kommer.

  292. Det kallas inkubationstid. Samma typ
    av inkubation finns hos våra idéer.

  293. Och här kommer
    en intressant upptäckt-

  294. -från början av 2000-talet:

  295. En forskare frågade sig
    vad som händer när vi slutar tänka.

  296. När vi inte gör nånting vad händer
    i hjärnan? Blir hjärnan tyst då?

  297. Tvärtom mot vad han trodde
    märkte han-

  298. -att vissa delar av hjärnan
    är högaktiva-

  299. -när vi dagdrömmer
    och tanken vandrar i väg.

  300. Det här kallar han default-nätverket.

  301. Det är flera delar i hjärnan
    som är inblandade här.

  302. Pannloben, tinningloben och
    hjässloben kommunicerar med varandra.

  303. Det här är en bra förutsättning
    för att skapa nya idéer.

  304. Det händer-

  305. -och därför kan vi få de här idéerna
    just när vi står i duschen-

  306. -tar den här skogspromenaden
    eller inte gör nåt speciellt.

  307. Då arbetar default-nätverket för oss,
    och det är inte ansträngande.

  308. Vi är kreativa när vi dagdrömmer
    och även när vi drömmer.

  309. Det här försöket visar...

  310. ...hur bra försökspersonerna är
    på att lösa problem.

  311. Man kan se att när de har sovit-

  312. -ökar problemlösningsförmågan
    radikalt.

  313. Det är bra att sova på saken för
    under våra drömmar under REM-sömnen-

  314. -spelas våra minnen upp
    och nya kopplingar kan hittas.

  315. Det är därför
    vi kan få nya insikter på morgonen.

  316. Det var därför Paul McCartney
    vaknade upp med "Yesterday".

  317. Samma sak hände för Rolling Stones
    låt "Satisfaction".

  318. Sen kommer den delen som kallas
    efterarbetet eller verifieringen.

  319. Det är här vi brukar stupa. Vi har
    en bra idé, men vi genomför den inte.

  320. Återigen behöver man använda
    det logiska tänkandet.

  321. Man kan se det
    på Marcel Prousts korrektur.

  322. När "På spaning efter
    den tid som flytt" hade trycks-

  323. -korrigerar han allt tills han blir
    nöjd, vilket han aldrig riktigt blev.

  324. Men efterarbetet är oerhört viktigt.

  325. Där krävs det arbete.

  326. För att sammanfatta,
    vad behövs för att bli mer kreativ?

  327. Jo, skaffa många minnen.
    Man ska vara nyfiken-

  328. -och intresserad av allt från
    kärnfysik till egyptiska gravseder.

  329. Man ska gärna ta in nån utifrån,
    som har nya idéer och minnen.

  330. Skapa rum utan distraktion.

  331. Ta en promenad, men lyssna inte
    på en ljudbok eller musik.

  332. Våga låta hjärnan och
    default-nätverket arbeta för dig.

  333. Då kan det komma idéer.

  334. Försök att undvika sociala medier
    i den här delen av processen.

  335. Avsätt tid att vara kreativ.
    Det tar tid.

  336. Man måste låta vardagens bekymmer
    och bestyr försvinna.

  337. Sen kan man vara kreativ, och det
    handlar om att finna samband.

  338. Även om information och fakta
    hela tiden byts ut och blir gamla-

  339. -så är förmågan att se samband
    alltid samma sak. Det är kreativitet.

  340. Och glöm inte efterarbetet

  341. Alla segrar är arbetssegrar.

  342. Tack för mig.

  343. Tack, Pontus. Fantastiskt. Det är...

  344. Man skulle önska
    att vi kunde ta det lugnt nu.

  345. Det vore det bästa,
    men det ska vi inte göra.

  346. Jag funderade på en sak som du sa:

  347. Man ska inte ha sakerna på
    hårddisken, man ska ha dem i huvudet.

  348. Det här föredraget har ju gått ut på
    hur viktigt minnet är.

  349. Menar du att utantillärning-

  350. -att liksom gå ifrån det här
    att ha minnet utanför sig...

  351. Ska vi undvika att googla
    och i stället lära oss mer utantill?

  352. Jag tror
    att det är bra att lära sig utantill.

  353. Vi kanske inte behöver veta
    namnen på Hallands åar-

  354. -men ju mer vi lär oss... Det
    gäller både "jag vet att"-minnen-

  355. -och "jag vet hur"-minnen. Dit hör
    ju läsning, skrivning och räkning.

  356. Ju mer vi lär oss om nånting,
    desto större chans att vara kreativ.

  357. Spelar det nån roll vad vi lär oss?
    Vi behöver inte lära oss åarna-

  358. -men är det bra
    att lära sig rabbla saker-

  359. -oavsett vad? Eller ska vi bara
    lära oss meningsfulla saker?

  360. Det är väldigt svårt att säga
    vilka kunskaper som är viktiga.

  361. Steve Jobs hade ett exempel.

  362. På college var han nog inte
    så intresserad av skolan.

  363. Men han tog en kurs, som antagligen
    var lätt, som handlade om typografi.

  364. Han lärde sig om typografi. Tio år
    senare uppfann han sin första Mac.

  365. Där var formgivningen och det
    grafiska formsnittet så centralt.

  366. Jag tror inte
    att det finns onödiga kunskaper.

  367. Hallands floder kanske kan användas
    i ett operativsystem.

  368. Vi har frågor från publiken.
    Var är mikrofonen?

  369. Här har vi en fråga till exempel.

  370. Jo...

  371. Bara prata.

  372. Det låter som att människan har
    en inneboende drift att söka idéer-

  373. -samtidigt får vi lära oss
    om hur vi människor fungerar-

  374. -att man är rädd för förändring,
    att det finns ett motstånd.

  375. Hur går de här två sakerna ihop?

  376. Hjärnan är framtidsorienterad.

  377. Det naturliga tempuset för hjärnan
    är futurum.

  378. Det har gjort
    att vi har fått alla uppfinningar-

  379. -och att våra förfäder
    kunde klara en kall vinter.

  380. Men den känsla som styr oss starkast
    när det gäller framtiden-

  381. -det är rädsla,
    rädsla för att misslyckas.

  382. Även om jag kanske skulle vilja-

  383. -starta ett bed and breakfast
    i Toscana-

  384. -gör jag inte det
    för jag är rädd att det inte går bra.

  385. Det är naturligt. Vi vet vad vi har
    men inte vad vi får.

  386. Rätt många här
    vill nog komma till dig i Toscana.

  387. Vi ställer upp ett bord utanför, så
    tecknar vi oss. Vi har en fråga där.

  388. Du sa att många minnen
    är bra för kreativiteten.

  389. Borde inte äldre
    vara mer kreativa än yngre?

  390. Jag tycker att yngre är mer kreativa.

  391. Och finns det nån motsättning-

  392. -mellan dem som domineras
    av "jag vet att"- minnet-

  393. -respektive "jag vet hur"-minnet?

  394. Finns det en motsättning
    mellan kreativitet och att veta hur?

  395. Fråga två först: Vi är alla kreativa
    men på olika sätt-

  396. -vetenskapligt, konstnärligt
    eller tekniskt-

  397. -eller på många andra sätt.

  398. Sen är det visserligen så-

  399. -att en del har lättare för
    "jag vet att"-minnen, som siffror.

  400. En del har "jag vet hur"-minnena
    till att lära sig sångtexter.

  401. I grund och botten har vi alla
    den här kreativiteten-

  402. -men det finns också
    kreativitetstester-

  403. -och för dem är vissa mer kreativa
    och vissa mindre.

  404. Och blir man mindre kreativ
    med åren? Ja, kanske.

  405. Det är mycket möjligt,
    och jag vet inte riktigt varför.

  406. Det är också så
    att man mer och mer blir vanestyrd.

  407. Med åren, ju.

  408. Det är nog en förklaring till det.

  409. Man vill kanske inte ha det nya.

  410. Och vi är väldigt...
    Vanor gör oss trygga.

  411. Det är nog en sak där.

  412. Man kanske vågar mer i sin ungdom.

  413. Här är många frågor. Vi har en där.

  414. Jag upplever nästan ett förakt
    mot intellektet i dag.

  415. Man vill gärna
    underbetona intellektets betydelse.

  416. Men det ger oss ju
    en större minnesbank-

  417. -att vi vågar utforska nånting.

  418. Vi ersätter intellektet med media.
    Vad gör vi åt det?

  419. Varför förstår man inte kopplingen
    mellan magkänslan och intellektet?

  420. En intellektuell bank
    skapar en adekvat magkänsla.

  421. Har du nånting att säga om det här?

  422. Båda formerna av tänkande och minnen
    tycker jag är lika viktiga.

  423. Alla de här processerna börjar med
    ett hårt intellektuellt arbete.

  424. Vi hoppar ofta till den intuitiva,
    lyckliga avslutningen på processen.

  425. Vi hinner med två frågor till.
    Vi har en där.

  426. Det är en motsättning mellan
    det kreativa, att bryta vanor-

  427. -och tryggheten.

  428. Jag har hört att eftersom
    Homo sapiens kommer från Östafrika-

  429. -så hade de som gav sig i väg en
    högre grad av ADHD. Har du hört det?

  430. De vågade eller blev ivägkörda.

  431. Ja, det är en bra fråga. Jag vågar
    inte riktigt ge nåt svar på den.

  432. Men det är ju en spännande tanke.

  433. Och så tar vi en spännande
    sista fråga.

  434. Det jag tänkte på hänger ihop med
    frågan om åldrande och kreativitet.

  435. Jag minns min barndom och ungdom
    som en lång dagdröm.

  436. Nu för tiden dagdrömmer jag aldrig.
    Varför dagdrömmer yngre så mycket?

  437. Vissa gör det mer än andra, tror jag.

  438. Jag tror inte att det finns nåt
    riktigt svar på det ännu, faktiskt.

  439. Tidsbrist är förstås
    ett jättebra svar.

  440. Det är så mycket annat
    som vi måste klara av.

  441. Och sköta.

  442. De allra bästa frågorna
    är när man står lite svarslös.

  443. Du är kvar en stund till.
    Många räckte upp händerna.

  444. Vi ska ha en show här i en kvart
    och sen lunch.

  445. -Är du kvar på lunchen?
    -Javisst.

  446. Kom fram då och prata med Pontus
    och ställ frågor.

  447. Nu ska Pontus gå vid sidan om och
    ta av sig kavajen igen. En applåd!

  448. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Minne och kreativitet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi kan bli mer kreativa genom att använda minnet mer aktivt. Pontus Wasling, neurolog och hjärnforskare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, talar om varför dagdrömmar är bra, och varför det är bra att sova på saken. Han visar både hur olika minnen och framtidsminnen fungerar, och hur vi kan träna upp minnet för att ta bättre beslut. Från Hjärndagen 2013. Inspelat i Berwaldhallen den 18 oktober. Moderator: Patrik Hadenius. Arrangör: Forskning och framsteg.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Allmän medicin, Hjärna, Kognitiv psykologi, Medicin, Minnet, Nervsystemet, Neurologi, Psykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hjärnans makt

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans makt

Inledning

Patrik Hadenius, chefredaktör för Forskning och framsteg och Modern psykologi, inleder Hjärndagen 18 oktober 2013. Inspelat i Berwaldhallen. Arrangör: Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans makt

Den dansande hjärnan

Eva Boijner Horwitz forskar i dans och folkhälsa vid Uppsala universitet. Hon förklarar hur olika kärl i kroppen kommunicerar när vi dansar och visar vad som händer i hjärnan. Mycket tyder på att stresshormonerna minskar. Från Hjärndagen 2013. Inspelat i Berwaldhallen den 18 oktober. Arrangör: Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans makt

Att reparera hjärnan med virus

Banbrytande forskning har gett oss gener och virus som används i en rad sammanhang. Tomas Björklund, forskare i molekylär neuromodulering, visar hur forskarna kan tämja virus för vetenskaplig tjänst. Från Hjärndagen 2013. Inspelat i Berwaldhallen den 18 oktober. Arrangör: Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans makt

Minne och kreativitet

Pontus Wasling, neurolog och hjärnforskare, talar om varför dagdrömmar är bra, och varför det är bra att sova på saken. Han visar både hur olika minnen och framtidsminnen fungerar, och hur vi kan träna upp minnet för att ta bättre beslut. Från Hjärndagen 2013. Inspelat i Berwaldhallen den 18 oktober. Arrangör: Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans makt

Minnesmästarens mindshow

Det går att med ganska enkla knep förbättra minnet. Läraren Mattias Ribbing, trefaldig svensk mästare i minne, berättar. Från Hjärndagen 2013. Inspelat i Berwaldhallen den 18 oktober. Arrangör: Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans makt

Den skapande hjärnan

Vad är kreativitet? Det kreativa ska vara nyskapande, originellt och fylla en mening. Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap, har specialiserat sig på hur vi blir riktigt bra på någonting med träning. Från Hjärndagen 2013. Inspelat i Berwaldhallen den 18 oktober. Arrangör: Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans makt

Så sover du bättre

Delar av hjärnan kan vara vakna, medan andra sover. Vår kognitiva förmmåga och motorik påverkas om vi sover dåligt. Och vi drabbas lättare av depression. Björn Hedensjö, vetenskapsjournalist och författare, berättar om olika teorier om sömn. Från Hjärndagen 2013. Inspelat i Berwaldhallen den 18 oktober. Arrangör: Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans makt

Vårt egensinniga luktsinne

Luktsinnets viktigaste funktion är som varningssystem. Det är lukten, inte smaken, som varnar oss för dålig mat. Maria Larsson, professor i psykologi, berättar om vårt äldsta sinne. Från Hjärndagen 2013. Inspelat i Berwaldhallen den 18 oktober. Arrangör: Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans makt

Opera i en teknologisk värld

Var går gränsen mellan konst och teknik? Carl Unander-Scharin, gästprofessor vid Operahögskolan och projektledare vid KTH, visar och sjunger hur konstformer från olika tider möts. Från Hjärndagen 2013. Inspelat i Berwaldhallen den 18 oktober. Arrangör: Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världen blir bättre

UR Samtiden - Världen blir bättre

Bill Gates, hedersdoktor i medicin, berättar om vad vi kan göra för att avhjälpa fattigdomen i världen. Fördomar och fakta om bistånd med Hans Rosling, professor i internationell hälsa. Inspelat på Karolinska institutet 31 mars 2014. Arrangör: Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaI sängen med Anna

Ungdomskärlek som varar

Linnea och Rasmus träffades redan på gymnasiet och deras relation håller i sig än. Idag, som 30-åringar, ser de båda kärlek som något som kräver ständigt arbete.

Fråga oss