TV

Idrottens himmel och helvete

Idrottens himmel och helvete

Om Idrottens himmel och helvete

Säsong 1. För vem finns ungdomsidrotten? Idrottssverige är fullt av olika mer eller mindre påhittade teorier om hur träning ska bedrivas på bästa sätt och för bästa resultat. Men hur hårt ska eller bör man träna? Hur ska tränare bete sig? Och varför är det så viktigt att vinna? En serie om krossade drömmar, starka känslor och vilka konsekvenser som vuxenvärderingar får för barn- och ungdomsidrotten. Men också om de goda exemplen och de inspirerande tränarna.

Till första programmet

Idrottens himmel och helvete: Toppa för att krossa
  1. Lek eller allvar?

    När lagen toppas får inte alla vara med.

    Dela kapitel
  2. Tidig satsning

    Det är sällan som de bästa barnen blir landslagsspelare.

    Dela kapitel
  3. Urvalsprocessen

    Talanger kan gå förlorade om man bara satsar på de bästa.

    Dela kapitel
  4. Olämplig tränare

    Före detta elitgymnasten om hur tränaren gick över gränsen.

    Dela kapitel
  5. Barn vs elit

    11-årige Fredrik tränar lika mycket som eliten.

    Dela kapitel
  6. Vinsten viktigast?

    Föreningarna lyssnar inte på forskarna.

    Dela kapitel
  1. Upp nu, allihopa! Bra jobbat!

  2. -Får jag komma in?
    -Du vet vad som gäller!

  3. Ja, vi måste leda med tvåsiffrigt.

  4. Kom igen nu, grabbar! Kämpa nu!

  5. Den här serien
    handlar om krossade drömmar-

  6. -och om vuxenvärderingar
    i barn- och ungdomsidrotten.

  7. Vem vill möta det toppade laget som
    spelar skiten ur motståndarna?

  8. Men vi berättar också om goda exempel
    och inspirerande tränare.

  9. Välkomna till
    "Idrottens himmel och helvete".

  10. Landskamp i kväll.
    Vad gör en bra tränare?

  11. En bra tränare
    får med sig helheten.

  12. Inte för mycket
    fokus på vissa individer.

  13. Vi vill verkligen att alla
    ska ta chansen att lyckas-

  14. -och visa upp sitt rätta ansikte.

  15. Ingen förbundskapten har haft
    mer framgång än Jan-Erik Vaara.

  16. -Det är Vaara.
    -Kvittering! Jan-Erik Vaara!

  17. Han vann VM både -96 och -98.

  18. Sverige är världsmästare
    i innebandy 1998!

  19. När han var förbundskapten
    för damlandslaget blev det succé.

  20. Det är ett landslag
    som ska återvända med guld.

  21. Efter sjutton segrar med damerna tar
    han över herrlandslaget-

  22. -och där fortsätter segrarna.

  23. Men innan Jan-Erik
    påbörjade sitt segertåg-

  24. -spelade han
    både fotboll och hockey.

  25. -Du var bra på alla grejerna?
    -Jag var väl ingen stjärna.

  26. Varken i fotboll eller ishockey. Jag
    var en "late bloomer".

  27. Jag kan tycka att man
    kunde ha haft mig kvar i hockeyn-

  28. -om jag var lika mycket värd
    som TV-puckskillarna-

  29. -som fick det bästa materialet
    och nya skridskor.

  30. -Känner du bitterhet?
    -Inte över det.

  31. Men jag är förvånad över
    att man redan som tolv, tretton...

  32. Man toppade otroligt mycket med
    killarna som var TV-pucksmässiga.

  33. Man toppade fantastiskt mycket
    med dem. Till vilken nytta?

  34. Tränaren gjorde det nog
    av egoistiska skäl-

  35. -snarare än för att spelarna
    njöt av det.

  36. Det där måste ju vara förödande för
    dem som inte får spela.

  37. För när vet man
    om nån kommer med i landslaget?

  38. Jag skulle vilja påstå att det är
    nånstans efter gymnasiet, först.

  39. Tidigare finns det inte en chans.

  40. Runt där! - Fart, fart, fart!

  41. Kom igen, den är din! Den är din!

  42. -Hur länge har du spelat ishockey?
    -Sen jag var två.

  43. -Vad är din dröm med ishockeyn?
    -Att spela i NHL.

  44. Hur mycket tid
    lägger du på tennis och ishockey?

  45. Tennis kör jag
    i två, tre timmar om dagen.

  46. Hockey i två, också.

  47. Tennis två, tre timmar
    och hockey två timmar om dagen?

  48. Varför tränar du så mycket?

  49. Jag vill bli bäst.

  50. Allt fler satsar hårt
    i allt yngre åldrar.

  51. Bland idrottande barn
    mellan sju och tio år-

  52. -slutar hela 40 procent för
    att de har känt sig för dåliga.

  53. Ja, när jag spelade
    i mitt andra lag så toppade vi.

  54. -Vad tycker du om det?
    -Det är bra. Jag fick spela.

  55. -Hur känns det att inte få spela?
    -Inte bra.

  56. Det är ju tråkigt att titta på. Det
    är inte så kul.

  57. -Gör tränaren rätt som toppar?
    -Man måste ju det för att vinna.

  58. Jag tycker det är rätt, för man måste
    ju vinna viktiga matcher-

  59. -för att vinna serien.

  60. Varför är det viktigt att vinna?

  61. Det är viktigt, så att man...

  62. Det är bara viktigt.

  63. Den vanligaste missuppfattningen
    bland ledare och föräldrar-

  64. -är att man måste börja i tid.
    Det är fullständigt fel.

  65. Det är tvärtom.

  66. Man identifierar löften
    i nio-, tioårsåldern-

  67. -och väver verksamheten kring dem så
    att de andra försvinner.

  68. Man har kvar löftena några år till,
    men sen försvinner de också.

  69. Det är sällan de som är bäst som unga
    som blir landslagsspelare-

  70. -i nästan alla sporter. Ändå står det
    på ishockeyförbundets hemsida-

  71. -att femtonåringarna som spelar i
    TV-pucken är framtidens stjärnor.

  72. Det är början av karriären.
    Det är ruta ett.

  73. Några blir kanske stjärnor
    via det här.

  74. Grabbarna tycker att det är
    jätteviktigt. De har drömt om det.

  75. -Drömmen går i uppfyllelse.
    -Hårdare!

  76. TV-pucken har sållat bort
    och slagit ut förmågor för tidigt-

  77. -genom sorterandet
    av bra och dåliga.

  78. Statens syfte
    med miljarderna till idrotten-

  79. -har inget att göra
    med selektering.

  80. Vi ska ha folkhälsa, demokrati,
    jämlikhet, integration, fair play.

  81. Det har aldrig
    funnits ett elitidrottsmål-

  82. -i svensk idrottspolitik.

  83. Enligt forskare ska man utöva flera
    idrotter så länge man kan.

  84. 80 procent av landslagsidrottarna har
    utövat minst två idrotter-

  85. -fram till sexton års ålder.
    För tidig specialisering-

  86. -får negativa konsekvenser och
    ger en ensidig kroppsutveckling.

  87. Söderköping har fyrtio spelare
    i tre lag för trettonåriga pojkar.

  88. Ambitionen
    är att alla ska få spela.

  89. I dag ska de
    möta storsatsande MB United.

  90. Vi tar plats i bilarna.
    Har alla plats?

  91. Bra, då kör vi.

  92. Vi delar in dem så att de
    får gå runt med varandra.

  93. Ibland blir det ett starkare lag.

  94. Så är det ju med fyrtio stycken.

  95. Det är klart att alla vill vinna.

  96. Det tycker vi ledare
    också är roligt.

  97. Men till vilket pris ska vi vinna?

  98. Det får ju inte gå ut på
    att vissa inte får spela.

  99. Alla får ju spela en match
    varje helg.

  100. Alla blir ju med.

  101. Söderköping har vunnit två matcher i
    år. MB United har vunnit alla.

  102. Talanger från hela landet kommer till
    föreningen för att bli bäst.

  103. De är självspelande pianon. De
    är så professionella och duktiga.

  104. Det brinner i ögonen på dem.

  105. Han vill spela fotboll utomlands.

  106. Det är väl hans mål
    att bli fotbollsspelare.

  107. Vi utbildar nog
    varje individ bättre.

  108. Det finns säkert nån klubb
    som också gör det bra.

  109. Det är en träningsmiljö
    med många intresserade-

  110. -så man kan köra mycket övningar man
    mot man, och det är tufft-

  111. -och man måste lyfta sig.

  112. Tuff match för grabbarna.

  113. Vad gör MB
    till ett tufft motstånd?

  114. De är ju nio spelare, eller tio-

  115. -som är jämnbra allihop.
    Nej, det ser riktigt...

  116. Bra! Bra!

  117. -Nej.
    -Vad hände?

  118. Det blev mål. De tappade lite,
    och då går det fort.

  119. Underbart!

  120. Bra första halvlek, grabbar.
    Superbra, världens passningsspel-

  121. -till varandra. Vi hade dem
    på gaffeln, tycker jag.

  122. Ge mig ett B! Ge mig ett U!
    Vad blir det? MBU!

  123. Hur givande är det för era killar att
    möta dem?

  124. Det kan vara kul, men att få stryk
    med 10-0 är inte så upplyftande.

  125. De tränar fem, sex gånger
    i veckan-

  126. -och har plockat
    de duktigaste killarna.

  127. De kör två, tre gånger i veckan, och
    det är de som vill och kan.

  128. Det blir inte riktigt samma sak.

  129. Tack så mycket.

  130. Vi tackar motståndarna och domaren
    med tre starka bokstäver: MBU!

  131. Det är kul att möta bra lag, men...
    Jag vet inte.

  132. Resultatet var mindre kul. Spelet var
    kul, vi hade mycket boll.

  133. Vi gjorde en jättebra match.
    Vi hade ett bra spel.

  134. Eller hur? Inga sura miner nu.

  135. Det är inte utvecklande. Det enda är
    att de ser hur bra man kan bli.

  136. Att spela mot jämbördiga
    är utvecklande.

  137. Fjorton segrar på fjorton matcher är
    nog inte utvecklande för dem.

  138. I Belgien var fotbollen i kris innan
    helomvändningen.

  139. Man slutade toppa ungdomslag,
    lät alla spela-

  140. -fokuserade inte på resultat och
    har behållit en mängd talanger.

  141. Nu är de rankade som det femte bästa
    landslaget i världen.

  142. Tomas Brolin och Zlatan fick
    inte vara med på elitpojklägret.

  143. De flesta som blir stora
    fotbollsspelare är så bestämda-

  144. -att de tar sig dit, men inte
    tack vare selektionssystemet.

  145. Innebandyn har kanske en lite annan
    filosofi än andra sporter.

  146. -Man gör ofta mycket annat också.
    -Absolut.

  147. Vi börjar med innebandyn först
    när fotbollssäsongen är över.

  148. Vi tränar en vecka,
    och sen är det match.

  149. Det viktigaste är att vi inte,
    som idrott betraktat-

  150. -konkurrerar med varandra.
    Jag tror faktiskt-

  151. -att det är en fin lösning
    om man kan gå emellan idrotterna.

  152. Samma kant.
    Där borta, på andra sidan.

  153. Ända dit bort. Bra.

  154. Utslagningen blir ju för stor
    om man inte är väldigt försiktig.

  155. -Det måste du ha märkt.
    -Absolut.

  156. Frågan diskuteras
    förvånansvärt lite.

  157. Urvals- och selekteringsprocessen-

  158. -är det största felet som vi
    håller på med inom idrotten.

  159. Då pratar vi om yngre åldrar.

  160. Man får vara på olika ställen. Bra,
    härligt.

  161. Ungdomar drabbas av det redan
    i sju-, åtta-, nioårsåldern.

  162. Det är en katastrof.
    Så får det inte vara.

  163. Vi kan aldrig veta vilka talanger i
    den åldern som blir nånting-

  164. -i det långa loppet. Vi vet aldrig
    vad de kan tillföra en grupp.

  165. Vi måste omfamna
    så många som möjligt.

  166. Är det en fördel att du
    har hållit på med många sporter?

  167. Jag tror det.
    Man blir väldigt rörlig.

  168. Man tjänar mycket
    på spelförståelse.

  169. Man kan lösa situationer
    som är lite konstiga.

  170. Det är väl, tror jag,
    att man sållas ut senare.

  171. Är man inte med i de
    stora hockeylagen som femtonåring-

  172. -är det för sent.

  173. Det jag tycker...
    Som i Värmland, när vi körde-

  174. -så var det regelmässigt
    så kallade tutbyten.

  175. Varannan minut
    blåste man av matchen-

  176. -och lagen måste byta manskap
    på plan. En fantastisk regel.

  177. Genom ett regelverk kan man hjälpa
    ledare, föräldrar och föreningar-

  178. -att komma in på rätt spår.
    Att vi pratar om värdegrunderna.

  179. Grabbarna får träna, och snart
    behärskar man en rad knep.

  180. Det här blir nog ena klippare. Stick
    upp mot dem, om ni törs.

  181. Det har alltid funnits ett syfte med
    idrott, men det har ändrats.

  182. Vi tar ut
    några sommarbilder i förskott-

  183. -från Lottakårernas sommarskolor.

  184. Från en plattform för gemenskap till
    drömmar om god folkhälsa.

  185. Trevligt när man
    kan ragga direkt på golvet.

  186. Men fokus har förskjutits
    mot prestationer.

  187. Killarna ska bli ishockeyspelare.
    Då finns det inte tid till lek.

  188. Varför lägger ni inte manken till?
    Ska det vara så svårt?

  189. och på senare tid än mer
    mot att göra hobbyn till ett yrke-

  190. -och tjäna stora pengar.

  191. Det känns obehagligt att se-

  192. -de kramarna, hur han tittar en
    i ögonen och...

  193. Det var så mycket allvar.

  194. Och just det här att jag...

  195. ...bara är ett litet barn.

  196. 7,6 poäng får Marisa
    för sitt bästa hopp.

  197. Min tränare
    i Stockholm Top Gymnastics-

  198. -var otroligt charmig-

  199. -och såg mig
    som den lilla nya talangen.

  200. Utåt sett verkade det bra. Jag såg
    upp till honom när jag var liten.

  201. Man kände sig väldigt speciell. Man
    var utvald.

  202. På mattan
    går det alldeles utmärkt.

  203. Allt började med resan
    till Barcelona -94.

  204. Vi tävlade
    om att sitta i hans knä.

  205. Jag kommer ihåg
    hur han smekte mig på handen.

  206. Det var mysigt
    att han gjorde det på mig.

  207. Jag som var ny.
    Han drog oss till sig-

  208. -på ett sätt
    som då kändes oskyldigt och fint.

  209. Där var det första gången
    som jag vägdes-

  210. -och det skrevs upp
    inför alla andra.

  211. Det var även första gången
    som jag blev utslängd ur hallen.

  212. Jag kommer ihåg hur han blev upprörd
    för att jag inte vågade.

  213. Han blev så arg att han
    sa till mig att lämna hallen-

  214. -eftersom jag inte vågade
    köra övningen. Jag var barfota.

  215. Jag går ut i parken
    och vet inte vad jag ska göra.

  216. Vart jag ska gå nånstans. Sen
    har jag blivit utkastad ur hallen-

  217. -hur många gånger som helst.

  218. Men just att vara elva
    och inte förstå varför-

  219. -eller veta
    om jag får komma tillbaka.

  220. Relationen till oss gymnaster
    från min tränare-

  221. -var på många olika nivåer.

  222. Hur han närmade sig oss-

  223. -att han höll oss i handen
    och faktiskt tyckte om det.

  224. Det gjorde också att många
    av gymnasterna blev kära i honom.

  225. Han bjöd hem oss på middag.

  226. Vi satt
    och tittade på olika filmer.

  227. Väldigt nära relationer
    där han inte satte några gränser.

  228. Jag var på träningsläger
    i Frankrike.

  229. Jag hade ont i handen.

  230. Jag hade kört upp så det blödde, och
    jag grät.

  231. Då började han först skrika på oss
    allihop att vi tränade så dåligt.

  232. Han sa att han ville slänga in mig i
    spegelväggen så den gick sönder-

  233. -för att jag tränade så dåligt.

  234. Sen fick vi sluta träna,
    och så gick vi upp och stretchade.

  235. För första gången gick jag ner
    och frågade honom-

  236. -varför jag
    skulle åka in i spegelväggen.

  237. Han blev nog ställd.
    Han började skrika på mig-

  238. -och förklarade att det var
    för att jag var en jobbig person.

  239. Jag var bortskämd, oförskämd-

  240. -hopplös att träna...

  241. Och för första gången
    skrek jag tillbaka.

  242. Det var då jag kände
    att jag inte orkade mer.

  243. Från den punkten
    tränade jag sämre och sämre.

  244. Jag grät
    av att bara gå in i hallen.

  245. Den passionen
    som man hade för sporten-

  246. -hade ätits upp helt
    efter den incidenten.

  247. Marisas tränare
    fick lämna klubben.

  248. Men varför klubben
    inte reagerade tidigare-

  249. -vill de inte kommentera.

  250. Två, tre...

  251. -Är du svettig?
    -Nej.

  252. Mitt namn är Frederik.
    Jag är elva år.

  253. Jag har gått på taekwondo
    i sex år, och jag är bra på det.

  254. Just nu
    är han världens bästa barn.

  255. Jag ska vara med på fem OS
    och fyra av dem ska vara guld.

  256. Han har tagit över hundra
    internationella medaljer.

  257. Hur besviken blir du
    om det inte händer?

  258. -Det kommer att hända.
    -Han såg OS på tv...

  259. ...och sa: "Jag vill vara som
    vinnaren överst på prispallen."

  260. Jag sa: "Men det
    kräver jättemycket träning."

  261. "Kanske tjugo timmar i veckan."
    "Det klarar jag."

  262. "Du måste träna varje morgon."
    "Ja."

  263. När man undersöker andra unga
    som tränar och är bra-

  264. -är det ett problem
    att träna för mycket som liten.

  265. Ja, men jag
    tränar tjugo timmar i veckan.

  266. Det är så man ska träna
    på elitnivå.

  267. -Du är fortfarande ett barn.
    -Jag är elit.

  268. -Hörde du?
    -Nej.

  269. -Jag hörde ingenting.
    -Ingenting?

  270. Vet du varför?
    Du har ingen lek- och barnklocka.

  271. Nej.

  272. -Jag vill helst träna.
    -Du kan ju ge det här en chans.

  273. Ja, jag ger det en chans.

  274. Inga sura miner, nu.

  275. Det är sånt här du missar.
    Hoppa lite.

  276. Nu slåss du ju.
    Du ska bara ha roligt.

  277. Var är dansken? Var är han?

  278. Kom!

  279. Frederik, vad säger du?

  280. -Mat? Du är trött nu, va?
    -Nej.

  281. -Nej? Okej, men mat?
    -Ja.

  282. Jag ska inte ha pommes frites. Inte
    det heller, men jag måste.

  283. -Är det jag som tvingar dig?
    -Ja.

  284. Perfekt saltade.

  285. -Jag kan ta den också. Är du klar?
    -Ja.

  286. Jag tänker mycket på kalorier, fett
    och kolhydrater. Socker.

  287. Jag har faktiskt en app.
    Jag väger 30 kg.

  288. Om jag ska gå ner
    ska jag väga 29,5 kg.

  289. -Hur gammal är du?
    -Elva.

  290. Då ska jag äta 1 391 kalorier
    och 39 ska vara fett.

  291. Det är sällan
    jag inte vet vad jag ska säga.

  292. Det är inte för att gå ner i vikt.
    Ofta ska jag bara hålla vikten.

  293. -Hörde du?
    -Ja.

  294. -Vad var det?
    -Barn...

  295. -Och?
    -Lek- och ungdomsklockan.

  296. Snyggt. Du börjar lära dig.

  297. Nu, då!

  298. Bra!

  299. -God morgon. Är du pigg?
    -Ja.

  300. -Vet du vad klockan är?
    -06.25.

  301. -Vad blir det för träning idag?
    -I dag blir det teknikträning.

  302. Ska det bli kul? Ledande fråga, men
    jag vet ju vad du svarar.

  303. -Sista chansen. Leklandet igen?
    -Nej. Hej då.

  304. -Är det så?
    -Det är träning.

  305. Lycka till. Hoppas att du inte
    tröttnar när du tränar så mycket.

  306. Trots att all
    tillgänglig forskning-

  307. -säger att det är förkastligt
    med tidig specialisering-

  308. -selektion, rangordning
    och nivågruppering-

  309. -så lyssnar föreningarna inte.
    Det är konstigt.

  310. Det är så viktigt att vinna,
    att man offrar-

  311. -allt vad man innerst inne faktiskt
    vet.

  312. Det offrar man
    på tävlingsdjävulens altare.

  313. Oavsett om det är flickor
    man håller på med-

  314. -eller ett elitlag eller landslag-

  315. -så måste tränarna
    prata om utslagningsprocessen-

  316. -och fenomenet som sådant.

  317. Men uppenbarligen
    är det inte så enkelt.

  318. Det är ju skitsvårt.

  319. Om jag säger så här:
    Så klart är det det.

  320. Men om man inte ens försöker
    eller börjar tänka i de banorna-

  321. -så kommer man ju inte att ta
    nåt steg framåt. Då backar man.

  322. Alla som gör anspråk på,
    eller måste...

  323. Ibland måste man ju vara tränare.

  324. Men man behöver förkovra sig,
    få nåt slags utbildning-

  325. -kring den här frågan.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Toppa för att krossa

Avsnitt 1 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

För vem finns ungdomsidrotten? Och varför är det så viktigt att vinna? Vi följer det svenska innebandylandslagets förbundskapten Jan Erik-Vaara. Han är uttalat emot selektering och betonar att inkludering följt av specialisering är det som skapar framgång. Elvaårige Frederik, världens bästa barn i taekwondo, satsar extremt hårt på träningen och har redan bestämt sig för att ta guld i fyra OS. Bobbo Krull gör sitt bästa för att få Frederik att börja lyssna till sin lek- och barn- och ungdomsklocka. Dessutom träffar vi Marisa Da Silva, gymnasten som hoppade av som 17-åring, som berättar om den sektliknande kulturen inom gymnastiken.

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Idrott, Idrottare, Idrottstränare, Sport, Ungdomsidrott
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Idrottens himmel och helvete

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Toppa för att krossa

Avsnitt 1 av 8

Vi följer det svenska innebandylandslagets förbundskapten Jan Erik-Vaara som uttalat är emot selektering. Marisa Da Silva berättar om den sektliknande kulturen inom gymnastiken och Bobbo Krull försöker få världens bästa barn i taekwondo att börja lyssna till sin lek- och barn- och ungdomsklocka.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Bänkad, petad och körd

Avsnitt 2 av 8

I ungdomsidrotten har 30 procent upplevt att de blivit petade. Är den då verkligen till för alla? Vi träffar 9-årige Emrik som inte fick spela kvar i sitt innebandylag, Pia Sundhage som vill skapa ett lag där alla inkluderas och fotbollsproffset Martin Mutumba som berättar om sina erfarenheter av att vara en outsider i sitt pojklag.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Hets och värderingar

Avsnitt 3 av 8

Den före detta fotbollsmålvakten Magnus Hedman har skrivit en bok om hur han höll på att hetsa lusten att sporta ur sina barn. Möt också Jens Holmer och Peter Sahlberg, två passionerade surfinstruktörer som fokuserar på att lära ut med glädje.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Föräldrar, det stora problemet

Avsnitt 4 av 8

En ny undersökning visar att nio av tio föräldrar anser att aggressiva föräldrar är ett problem inom barn- och ungdomsidrotten. Ibland är de bara pinsamma - ibland rent idiotiska. Vi träffar VM-hjälten Klas Ingesson som vittnar om att föräldrar som bryr sig för mycket bara förstör för sina barn.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Barnidrott en klassfråga

Avsnitt 5 av 8

Långt ifrån alla ungdomar har råd att idrotta, trots idrottsbidrag på flera miljarder från stat och kommun. Vi träffar Pernilla Johansson, världsmästare i thaiboxning, som driver det sociala ungdomsprojektet Frysbox. Skidåkning är en sport som kräver stora resurser. Henrik Ager är skidpappa och träningsansvarig för Lidingö alpint.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Med kroppen som redskap

Avsnitt 6 av 8

Kroppen är vår bästa vän, men kan lätt bli en fiende. Ätstörningar är tio gånger vanligare inom idrotten än i samhället i övrigt. Vad säger det om idrottens sundhetsideal? Vi följer friidrottstränaren Yannick Tregaro i hans tränarvardag och talar om ideal. Vi träffar också elitdansaren Frida som pushade sig så hårt att hon blev sjukskriven när hon bara var 18 år.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Skador och skandaler

Avsnitt 7 av 8

Elitidrottarna Anna Haags och Emil Jönssons sommarläger för unga är tänkt att lägga grunden för en lång och rolig idrottskarriär. Men för den 16-årige gymnasten Zaccarias är den dessvärre redan över. Efter många års hård träning hindrar smärtorna honom från att gå.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

I lagets namn

Avsnitt 8 av 8

Möt den 14-årige ungdomsdomare som har fått ta många fula ord från barnens föräldrar under matcherna. Det har även förekommit slagsmål. En som vet hur man hanterar ilska och våldsamma situationer är Ramona Karlsson, en av Sveriges bästa rallyförare.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Ni spelar som kärringar!

Avsnitt 1 av 8

Idrott ska vara för alla. Ändå är diskriminering bland barn som håller på med idrott ett globalt problem. Möt Sebastian som blir retad för att han rider, och fotbollstjejerna som blev ifrågasatta efter att de klippte håret kort.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Tidiga elitsatsningar

Avsnitt 2 av 8

Avhoppen ökar inom fotbollsrörelsen. Vi besöker två klubbar som arbetar olika. Den ena klubbens mål är att få barnen att stanna kvar så länge som möjligt och ha roligt. Den andra klubbens mål är att utbilda framtida elitidrottare. Vi träffar även Yamina Enedahl som är Sveriges första världsrekordhållare i fridykning. Hon berättar om resultatfokus och påtvingade mål.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Tidig gallring och missade stjärnor

Avsnitt 3 av 8

Freestyleskidåkaren Henrik Harlaut har vunnit guld i Big Air på X-games och gör trick som ingen annan i världen kan. Men han har aldrig haft en tränare. Skidåkaren Marcus Hellner nobbades när han sökte till skidgymnasium. Hur stor är risken att ungdomstränare missar talanger vid tidig gallring?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Klubbidrott - på gott och ont

Avsnitt 4 av 8

Föreningsidrotten tappar medlemmar. Vad beror det på? Möt syskonskaran Hoppe som för succé i wakeboardvärlden, utan förening eller tränare. Vi tittar också på fenomenet inkilning, nollning av unga nya medlemmar i föreningar. Fotbollsspelaren Mikael Danielsson berättar hur dåligt många mår av det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Tävlingssystem

Avsnitt 5 av 8

Det är lätt att som tränare stirra sig blind på snabba segrar, men svårare att höja blicken och se systemet som segrarna ingår i. Varför och hur tävlar vi? Vi följer med till Vision 54 som instruerar golftränare och fokuserar på det mentala och till ponny-SM där det blir tydligt att det finns olika förhållningssätt till stilbedömning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

De supermotiverade

Avsnitt 6 av 8

Vilka risker finns inom ungdomsidrotten? En knäskada hindrade framtidslöftet Emelie Färdigh från att ta hem storsegrar i höjdhopp. Ryttaren Jens Fredriksson berättar om personer inom ridsporten. Mats Börjesson, läkare, berättar om vår tids största problem: stillasittandet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Akademispecial

Avsnitt 7 av 8

Hur tidigt kan man hantera press? Tioårige Zico Jr spelar fotboll i FC Barcelonas fotbollsakademi. Han tränar fotboll varje dag och drömmer som så många andra om att bli proffs. Före detta fotbollsproffset Erik ”Samba” Johansson har startat en flytande fotbollsakademi. En gång i veckan är det spontanfotboll där alla är välkomna.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Idrottsrörelsens framtid

Avsnitt 8 av 8

Hur kommer ungdomsidrotten att överleva framtiden? Möt 70-årige eldsjälen Seppo Reijonen som bygger hoppbackar och instruerar sportintresserade barn och ungdomar. Doktor Ulrika Berg berättar om ungdomars fysiska och psykiska förutsättningar. Hon menar att man ibland glömmer bort betydelsen av sociala relationer till förmån för att uppnå goda resultat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete - syntolkat

Ni spelar som kärringar!

Idrott ska vara för alla. Ändå är diskriminering bland barn som håller på med idrott ett globalt problem. Möt Sebastian som blir retad för att han rider, och fotbollstjejerna som blev ifrågasatta efter att de klippte håret kort.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
RadioIdrottens himmel och helvete

Selektering

Hur stor är risken att ungdomstränare missar talanger vid selektering? Henrik Harlaut har kommit till OS-final i slopestyle trots att han aldrig har haft en tränare. Håkan Leeman är Svemos internationella talesperson och medverkar i studion. Han har lyckats stoppa sänkningen av VM-åldern.