TV

Idrottens himmel och helvete

Idrottens himmel och helvete

Om Idrottens himmel och helvete

Säsong 1. För vem finns ungdomsidrotten? Idrottssverige är fullt av olika mer eller mindre påhittade teorier om hur träning ska bedrivas på bästa sätt och för bästa resultat. Men hur hårt ska eller bör man träna? Hur ska tränare bete sig? Och varför är det så viktigt att vinna? En serie om krossade drömmar, starka känslor och vilka konsekvenser som vuxenvärderingar får för barn- och ungdomsidrotten. Men också om de goda exemplen och de inspirerande tränarna.

Till första programmet

Idrottens himmel och helvete: Skador och skandaler
  1. Nu kör vi.

  2. -Aj!
    -Händerna bakom ryggen.

  3. Sluta. Jag vill inte vara här.

  4. -Inget skydd!
    -Nej!

  5. Händerna bakom ryggen.

  6. -Kom igen!
    -Aj! Det gör ont.

  7. Lägg av, idrott gör ont.
    Kom igen nu, bort med armarna.

  8. Skador och skandaler är dagens ämne.
    Vi tar upp sexuellt utnyttjande-

  9. -och felträning
    med svåra kroppsliga konsekvenser.

  10. Det här är
    "Idrottens himmel och helvete".

  11. Värsta slalomsvängen! Skidåkning är
    tufft, men ni verkar ha det trivsamt.

  12. Det är gött,
    mycket njutbart prattempo.

  13. Längdsporten har blivit
    mycket mer av en gemenskap.

  14. Bl.a. därför höll jag på med det
    när jag var yngre.

  15. Anna Haag, du såg de här två från
    tv-soffan. Nu står du här själv.

  16. Ja, äntligen.

  17. Anna Haag och Emil Jönsson
    är ett känt elitpar.

  18. Anna med mängder av medaljer, Emil som
    världens främsta sprinter nånsin.

  19. Man får ett riktigt rus,
    stack ut och tränade direkt efteråt.

  20. De tränar och lever ihop, och är
    engagerade i ungas idrottsutövande.

  21. Idrott ska vara för alla, tycker de.

  22. Exempel på det
    är deras sommarläger i Östersund.

  23. Ingår gör det som behövs för
    en lång och rolig idrottskarriär.

  24. Skidåkning för alla!

  25. Det är en bra motionsform,
    nåt milt som är kul att göra.

  26. -Du är visst en late bloomer.
    -Ja, vi var aktiva i min familj...

  27. ...men elitidrottade inte. Vi gick i
    fjällen, åkte skidor och gick på tur.

  28. När kompisarna började åka längd
    hängde jag på.

  29. Gemenskapen och att åka på tävling var
    min grej, men inte att ta i.

  30. Jag var där för att det var kul.

  31. Sen kom jag på att jag ville bli bra,
    tränade mer och det gav resultat.

  32. Det var ingen som sa det till mig,
    utan det kom jag på själv.

  33. Jag hade byggt upp kärleken till sporten
    och glädjen.

  34. Sen har jag blivit
    tävlingsmänniska mer och mer.

  35. Du då, Emil.
    Hade du en motsvarande bakgrund?

  36. Litegrann.
    Jag växte ganska fort som barn.

  37. Gör man det är man ofta
    lite bättre än de jämnåriga.

  38. I tidig ålder var jag barnstjärna.

  39. Jag var bra för att jag växte fort.

  40. När de andra växer i kapp
    så stagnerar man.

  41. Jag var mycket sjuk en period också,
    och började gå neråt.

  42. För mig var det tungt. Jag hängde inte
    med riktigt, var mycket sjuk.

  43. Om någon hade sagt åt mig då
    att jag inte hängde med-

  44. -och inte fick vara med på lägret,
    hade jag inte hållit på nu.

  45. I landslaget får man rapporter om vad
    som händer bland ungdom och juniorer.

  46. I 90 % av fallen får vi aldrig se
    de lovande i A-landslaget.

  47. Varför håller det inte hela vägen?

  48. Varför är det de som sliter där bak
    som femma, sjua, tia som vi får se?

  49. Tänk om vi på ungdoms-SM plockade ut
    topp tio till framtida landslaget.

  50. Det skiljer sig totalt
    mot verkligheten.

  51. På USM var jag 39.

  52. Ett år senare var jag trea.

  53. Även om jag hade varit 39:a
    året efter hade jag fortsatt.

  54. Det var det roligaste som fanns.
    "Häng med, följ med dit."

  55. Det gjorde att man fortsatte.

  56. Jesus, vad glad jag är för det i dag.

  57. Inom idrotten skadas varje år
    60 000 barn-

  58. -så allvarligt att de måste
    uppsöka sjukvård.

  59. Mörkertalet kan vara stor. Kunskapen
    om barns idrottsskador är liten.

  60. Det finns ingen statistik
    över t.ex. belastningsskador.

  61. 16-åriga Zaccarias
    satsade stenhårt på gymnastik.

  62. Han har i dag så ont
    att han inte kan gå.

  63. Det gör ont lite överallt-

  64. -mest från fötterna upp till midjan.

  65. Där är det som om någon slår eller
    knivhugger en hela tiden.

  66. Vad tror du att det beror på?

  67. Jag tränade för mycket. Det är det enda
    jag kan relatera det till.

  68. Jag var väl nio år och tränade
    25 timmar i veckan, plus tävlingar.

  69. Zaccarias strävade så efter att bli bäst
    att han dolde sina skador.

  70. Jag ville träna så mycket,
    det var så kul.

  71. Om jag inte dolde det så skulle jag inte
    få träna på en, två veckor...

  72. -...så jag bet ihop.
    -Varför valde du att göra det?

  73. Vill man bli bäst kan man inte stoppas
    av att det gör ont.

  74. Kommer man tvåa
    är man inte tillräckligt bra.

  75. Det var det jag lärde mig
    av de ryska tränarna.

  76. Man skulle vinna.
    Det fanns inget annat.

  77. Det sätter mycket press på en när
    tränaren säger att man måste vinna.

  78. Då fick man träna på det.

  79. I efterhand har jag fått höra att han
    har stukat fötterna väldigt ofta.

  80. Hade jag vetat det hade jag tagit honom
    ur träning när han stukat sig.

  81. Han var kanske för ung
    för att träna så mycket.

  82. Men jag har aldrig velat
    förstöra hans drömmar.

  83. Jag har låtit honom göra det, men jag
    borde kanske ha hållit tillbaka lite.

  84. Då kanske han hade mått bra i dag.

  85. Jag har undersökt Zaccarias, som har
    utvecklat ett kroniskt smärtsyndrom.

  86. Jag har försökt undersöka-

  87. -om det kan finnas nån bakomliggande
    sjukdom, men jag har inte hittat nåt.

  88. Jag har lyssnat på vad han har sagt,
    att han tränat sedan fyra års ålder.

  89. Sedan fem till sex års ålder
    har han haft smärtor.

  90. Han har bitit ihop och kört på.

  91. Det är ganska typiskt för barnen som
    utvecklar kroniska smärtsyndrom.

  92. De har en enorm drive för att bli bra.
    De kan verkligen pressa sig.

  93. Jag är helt förfärad över att möta
    så många med liknande besvär.

  94. Klas Östberg har jobbat som OS-läkare
    och tar emot många idrottande barn.

  95. Skadorna har blivit fler eftersom
    elitsatsningarna gått ner i åldrarna.

  96. Det har blivit så att den s.k.
    elitträningen kryper ner i åldrarna.

  97. Fem-, sex- sjuåringar tränar mycket
    hårdare än de någonsin har gjort.

  98. Man forskar inte på det.

  99. Man forskar på elitsatsande vuxna-

  100. -kanske från femton, sexton
    års ålder, men inte på de yngre.

  101. Det är ett stort experiment som pågår
    med barn i Sverige och hela världen.

  102. Det är väldigt tragiskt.

  103. Om man väl skadar sig-

  104. -så har vi klart bristfällig
    medicinsk stödstruktur.

  105. Det är märkligt i ett land som är
    ledande inom hälsa och sjukvård.

  106. Att idrotten har en ofullständig,
    ofta väldigt dålig stödstruktur.

  107. Hur ska man minska risken för skador?
    Och vad gör man om det händer nåt?

  108. Hoppa in, så åker vi.

  109. -Det är mycket grejer, va?
    -Ja, tvättkläderna får lufta ur.

  110. Det är en ruggig vuxentrend
    på längdåkning nu för tiden.

  111. Även på ungdomsskolor och träningar,
    det är fullt, hur många som helst.

  112. Det gäller att ta vara på det,
    så att många håller på.

  113. När man har varit i en idrott från
    barnsben och sett alla exempel-

  114. -på hur vanligt det är med tidig press,
    att träna hårt som ung.

  115. Hela talangbiten igen. Vilka är talanger
    - när man satsar på det.

  116. Nu är vi i landslaget, jagar medaljer
    och ser hur skitsamma det var.

  117. Det är nog inte många som förstår
    hur lite det spelar roll.

  118. På lägret sållar vi inte ut några.

  119. Alla får vara med.
    Man ska ha tyckt att det var kul.

  120. Ju fler som håller på, desto större
    chans har vi att ha en toppidrott.

  121. Stör inte det här
    er vanliga uppladdning?

  122. Det är både och.
    När man väl får träffa alla barnen-

  123. -de har en sån otrolig glädje och är
    taggade och sugna på att lära sig-

  124. -och då får man själv energi. Man ser på
    nytt varför det är så himla kul.

  125. Vilken energiboost! Men veckorna innan,
    då är det mycket att göra.

  126. Vi slutar nog aldrig med det.

  127. Här var de ju.

  128. -Emil...
    -Det här är jättebra.

  129. Hej!

  130. -Har du din kälke med?
    -Den är med.

  131. Har du inte åkt nån gång? Skitbra! Jag
    trodde att du hade tjuvtränat.

  132. Det här blir king det.

  133. Runt Anna och Emil händer det mycket.
    Deras sociala engagemang är stort.

  134. I dag ska de träffa Aron,
    som ska åka Vasaloppet.

  135. Vad betyder det här för er?

  136. Man tyckte själv att resultat var
    viktigt. Man kollade listor.

  137. Man trodde att det var viktigt.

  138. Tänk om man hade fått gå tillbaka till
    den världen nu.

  139. Det spelade inte så stor roll.

  140. -Vad ska du göra, Aron?
    -Jag har åkt 1,5 km skidor tidigare.

  141. Nu ska jag prova en skidkälke
    inför Vasaloppet.

  142. Vi samlar in pengar till Barncancer-
    fonden. Jag hade cancer som liten.

  143. Jag hamnade i rullstol på grund av det,
    men det går att göra saker ändå!

  144. -Nu hänger du med Anna och Emil.
    -Man måste ju ha de bästa mentorerna!

  145. Vi träffar Zaccarias igen.
    Tidigare kunde han gå på kryckor-

  146. -men nu kan han inte gå alls. Man
    försöker ta reda på vad som är fel.

  147. De senaste veckorna
    har jag inte gått i skolan.

  148. Vissa dagar har jag inte
    kunnat ta mig upp ur sängen.

  149. Du planerade att börja med simning.

  150. När jag började med simning blev det
    värre. Jag åkte in på akuten.

  151. Vad tänkte du då?

  152. Det kändes rätt meningslöst då,
    faktiskt, med allt.

  153. Han ska undersökas av neurologen
    på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

  154. Hur känner du inför undersökningen?

  155. Jag är rätt så nervös.
    Mest inför själva sticket-

  156. -men också för resultatet,
    om det visar nåt eller inte.

  157. Man vill ju veta varför,
    och vad det är.

  158. Granskning av kulturen
    inom landslagsgymnastiken-

  159. -visar att 9 av 10 gymnaster hade tränat
    trots skador eller sjukdom.

  160. Vi frågade ett handbollslag. Nästan
    alla hade spelat sjuk eller skadad.

  161. Jag har spelat
    fast jag haft ont i knäna.

  162. -Varför det?
    -Jag ville spela. Det vore töntigt.

  163. -Har du spelat sjuk?
    -Ja, det har jag också.

  164. Ja, jag ville så gärna spela.

  165. -Har du tränat eller spelat skadad?
    -Ja, för att jag inte har sagt nåt.

  166. -För att...
    -...jag vill spela.

  167. -Har du tänkt på konsekvenserna?
    -Nej.

  168. Risken är att unga känner pressen
    för att träna och komma tillbaka.

  169. Därmed vill de inte exponera
    skadans art och grad.

  170. De kommer igen för tidigt,
    skadas igen, kanske permanent.

  171. Efter att Zaccarias slutade med
    gymnastik satsade han på tennis.

  172. Han gjorde allt för att bli så bra
    att han kom in på idrottsgymnasium.

  173. När vi träffar honom har det gått ett år
    sen han föll ihop på tennisplanen.

  174. Sen dess har situationen
    bara blivit värre.

  175. Zaccarias har blivit betydligt sämre.

  176. Det har spridit sig, smärtan.
    Och det har gått väldigt snabbt.

  177. Jag har ingen känsel
    från tårna och upp till midjan.

  178. På höger arm
    är det från fingrarna till axeln.

  179. På vänster arm är det
    från fingrarna till armvecket.

  180. Där har jag ingen känsel alls.
    Jag sitter i rullstol typ hela tiden.

  181. -Vad hände med din flickvän?
    -I helgen, så...

  182. ...höll hon mig i handen, och så klämde
    hon mig hårt i handen.

  183. Sen frågade hon om jag kände nåt,
    och jag sa nej.

  184. Då började hon gråta.
    Jag frågade varför.

  185. Hon berättade att hon hade hållit
    i min hand i tio, femton minuter.

  186. Jag hade inte känt nåt.

  187. Det är nog det jobbigaste av allt.

  188. Läkarna vet ännu inte vad smärtorna
    beror på och vad man ska göra åt dem.

  189. Att han idrottade som liten och dolde
    skadorna tros vara en anledning.

  190. Under tiden får han smärtstillande.

  191. Det blir 400 x 3 milligram
    av Gabapentin-

  192. -och så blir det väl
    sex Alvedon per dag.

  193. Men de hjälper inte.

  194. De säger att jag måste ta dem ändå.
    Det är som att äta papper.

  195. När han orkar ta sig till skolan
    måste hans mamma skjutsa honom-

  196. -de drygt 7,5 milen tur/retur
    från Sigtuna till Uppsala.

  197. Vi får inte
    färdtjänst, skolskuts eller så-

  198. -eftersom han inte fått nån diagnos.

  199. Men hade han brutit benet-

  200. -då hade han fått det.
    Det brukar man få i tre månader.

  201. Det hade varit lättare
    om han hade brutit benet.

  202. Han vill ju gå i skolan.

  203. Vi behöver hjälp. Jag kan inte alltid
    köra varje dag fram och tillbaka.

  204. Jag har jobb. Jag är den enda
    i familjen med körkort-

  205. -så det blir skitsvårt,
    rent ut sagt.

  206. Jag oroar mig för att han aldrig
    får nån diagnos. Vad gör vi då?

  207. Kommer vi få nån hjälp
    över huvud taget? Det är frågan.

  208. Så...

  209. Jag får väl bryta benet.

  210. Det är typ det som är lösningen.

  211. Eftersom han saknar diagnos gav
    landstinget honom ingen rullstol.

  212. Den fick familjen hyra. Mamma Therese
    startade en insamling på internet.

  213. Plötsligt gick en främmande person in
    och betalade hela kostnaden.

  214. Historien fick stor medieuppmärksam-
    het, och gåvan underlättar vardagen.

  215. I dag går Zaccarias
    på Celsius idrottsgymnasium.

  216. Nu har jag inte varit i skolan
    på sju veckor.

  217. Jag har varit mycket hos doktorn.

  218. Vad hände senaste gången i skolan?

  219. Det var i tisdags.
    Då gick jag i skolan som vanligt.

  220. Sen så svimmade jag.

  221. Varför svimmade du?

  222. Jag brukar göra det ibland, för att jag
    har såna smärtor i benen.

  223. Kommer det för mycket samtidigt
    så tuppar jag av.

  224. Det händer väl
    tio gånger i veckan, kanske.

  225. -Tio gånger i veckan?
    -Ja. Det beror på hur ont jag har.

  226. Hur tänker du inför framtiden?

  227. Jag kommer kanske inte
    att kunna träna idrott.

  228. Jag kan inte gå, och jag är mest
    orolig för att de inte hittar nåt.

  229. Det är typ så.

  230. -Vart ska du nu då?
    -På lektion, försöka gå hela dagen.

  231. Jag har inte gjort det på sju veckor,
    så vi får se.

  232. När Patrik Sjöberg berättade-

  233. -att han under en lång period blev
    sexuellt utnyttjad av sin tränare-

  234. -slog det ner som en bomb
    i friidrotts-Sverige.

  235. "En av era tränare har gjort mer
    än bara masserat min dotter."

  236. Ett telefonsamtal som kom.

  237. Mannen kom i kontakt med sina offer som
    gymnastiktränare för 13-åringar-

  238. -i en etablerad klubb i Stockholm.

  239. Han ställde mig mot ett träd
    och började massera mina lår.

  240. Inom kort tid började han i stället
    massera mig i skrevet.

  241. Det här är några exempel
    från senaste året.

  242. Han åtalas nu för våldtäkt mot barn,
    sexuellt övergrepp mot barn-

  243. -och sexuellt ofredande.

  244. Han var precis vad laget behövde.

  245. En ung och glad tränare
    som engagerade sig i laget.

  246. Han blev snabbt omtyckt, och pojkarna
    uppfattande honom som en skön kille.

  247. Tränare som inte är föräldrar
    är en bristvara.

  248. Den här killen ville göra nåt extra
    av ett redan duktigt lag.

  249. Pojkarna tyr sig snart
    till den 22-åriga tränaren.

  250. Han engagerar sig också som domare.
    Han har en tät kontakt med pojkarna.

  251. Han var mer en polare än en storebror
    men fick samtidigt mer inflytande.

  252. Killarna lyssnade blint på honom
    och försvarade honom-

  253. -när vi föräldrar
    hade kritiska frågor.

  254. Pojkarna möter inte sin tränare
    bara på träningar och matcher.

  255. Han tar kontakt med dem
    på Facebook och i chattar.

  256. Han hjälper till med skjuts
    och bjuder hem pojkarna på tv-spel.

  257. Först började jag skriva
    med honom.

  258. Sen frågade han mig
    om vi skulle göra nåt på lördagen.

  259. Då sa han
    att han skulle bjuda på mat-

  260. -och sen kunde vi spela tv-spel.

  261. Sen sa han att...

  262. ...att jag kunde sova över hos honom.

  263. Och sen sa han...

  264. ...att det var perfekt
    för att hans mamma inte var hemma.

  265. Tränaren har kontakt med pojkarna, trots
    att många avböjer erbjudandena.

  266. Snart blir han alltmer närgången.

  267. Han klickade upp mig på sajten igen-

  268. -och frågade
    om jag ville ha sex med honom.

  269. Så sa att jag inte
    behövde säga det till någon.

  270. Han ville ha sex.
    Jag sa att jag inte ville.

  271. Då skrev han att om jag ändrade mig
    så skulle jag höra av mig.

  272. Kunde föräldrar inte köra till match
    sa han att han kunde köra pojkarna.

  273. Vi såg inte nåt konstigt i det.

  274. Man ser inte nåt konstigt i att den
    omtyckte tränaren umgås med pojkarna.

  275. De värsta övergreppen sker
    när de är ensamma.

  276. En av pojkarna blir våldtagen
    i tränarens bil och sitt eget hem.

  277. Jag blev rädd när han frågade om sex.
    Jag hade sena fredagsträningar.

  278. Det var mörkt när jag gick därifrån.

  279. Det kändes som om han skulle komma...

  280. ...och våldta mig.

  281. Historien uppdagas när en spelare byter
    klubb och där berättar.

  282. Tränaren polisanmäls
    och stängs av från klubben.

  283. Han döms till 3,5 års fängelse
    för sexualbrott mot 16 målsägare.

  284. Problemet finns i hela landet,
    i små som stora klubbar.

  285. De har en sak gemensam:
    De sopar problemen under mattan.

  286. Varför är det så här, Anders?

  287. Dessa frågor är ganska tabubelagda.

  288. Det är svårt att prata om dem.
    Man har inte kunskapen.

  289. Man har kanske inte nån handlings- plan.
    Det bidrar nog till det.

  290. Man måste ha förmågan
    att när det dyker upp-

  291. -då måste man orka ta det till sig.

  292. Många känner
    att det är hemskt och dramatiskt.

  293. Man har kanske en rädsla att klampa in i
    nån annans revir och göra fel.

  294. Det får aldrig vara viktigare
    så att man missar att kommer i kläm.

  295. Detta för att man inte vågar
    göra det man bör göra.

  296. Ett steg i rätt riktning är att
    riksdagen 18/12 2013 ändrade en lag-

  297. -så att idrottsföreningar kan begära ut
    utdrag ur brottsregistret.

  298. Detta för att dömda pedofiler inte
    längre ska kunna jobba med barn.

  299. Visst tror jag att det kan förebyggas
    och den bästa åtgärden är-

  300. -att ta ett snack
    om hur man skulle reagera.

  301. Så att man mentalt har gått igenom
    processen innan det händer.

  302. -En krisberedskap, kan vi säga.
    -Bock och bug.

  303. Det här är det roligaste vi vet,
    och vi vill inte sluta.

  304. Och det ska finnas med från barnsben.

  305. Att vara en god förebild och engagera
    sig för barn följer med oss jämt.

  306. Det ger så mycket energi
    att göra saker. Det är så kul!

  307. Att göra nåt annat och hitta glädjen,
    det är fantastiskt.

  308. Farväl!

  309. Textning: C. Dyfverman Sverenius
    www.broadcasttext.se

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Skador och skandaler

Avsnitt 7 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Överbelastningsskador, stressfrakturer och ett skelett som till slut riskerar att gå av - innan du ens hunnit bli tonåring. Men också drömmar om segrar och att kunna ägna livet åt det du älskar, idrotten. Skador hos elitidrottande barn och ungdomar ser ut att öka. Vi möter 16-årige Zaccarias som satsade stenhårt på gymnastik när han var liten, men idag har så ont i kroppen att han inte längre kan gå. Klas Östberg har jobbat som läkare för OS-truppen och på sin klinik tar han emot många idrottande barn och ungdomar. Han menar att skadorna har blivit fler i takt med att elitsatsningarna sjunkit allt längre ner i åldrarna. Vi möter även elitidrottarna Anna Haag och Emil Jönsson som förutom idrottsliga framgångar har ett starkt engagemang i ungas idrottsutövande. Deras sommarläger för unga är tänkt att lägga grunden för en lång och rolig idrottskarriär.

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Barn och idrott, Elitidrott, Idrott, Sport, Ungdomsidrott
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Idrottens himmel och helvete

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Toppa för att krossa

Avsnitt 1 av 8

Vi följer det svenska innebandylandslagets förbundskapten Jan Erik-Vaara som uttalat är emot selektering. Marisa Da Silva berättar om den sektliknande kulturen inom gymnastiken och Bobbo Krull försöker få världens bästa barn i taekwondo att börja lyssna till sin lek- och barn- och ungdomsklocka.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Bänkad, petad och körd

Avsnitt 2 av 8

I ungdomsidrotten har 30 procent upplevt att de blivit petade. Är den då verkligen till för alla? Vi träffar 9-årige Emrik som inte fick spela kvar i sitt innebandylag, Pia Sundhage som vill skapa ett lag där alla inkluderas och fotbollsproffset Martin Mutumba som berättar om sina erfarenheter av att vara en outsider i sitt pojklag.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Hets och värderingar

Avsnitt 3 av 8

Den före detta fotbollsmålvakten Magnus Hedman har skrivit en bok om hur han höll på att hetsa lusten att sporta ur sina barn. Möt också Jens Holmer och Peter Sahlberg, två passionerade surfinstruktörer som fokuserar på att lära ut med glädje.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Föräldrar, det stora problemet

Avsnitt 4 av 8

En ny undersökning visar att nio av tio föräldrar anser att aggressiva föräldrar är ett problem inom barn- och ungdomsidrotten. Ibland är de bara pinsamma - ibland rent idiotiska. Vi träffar VM-hjälten Klas Ingesson som vittnar om att föräldrar som bryr sig för mycket bara förstör för sina barn.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Barnidrott en klassfråga

Avsnitt 5 av 8

Långt ifrån alla ungdomar har råd att idrotta, trots idrottsbidrag på flera miljarder från stat och kommun. Vi träffar Pernilla Johansson, världsmästare i thaiboxning, som driver det sociala ungdomsprojektet Frysbox. Skidåkning är en sport som kräver stora resurser. Henrik Ager är skidpappa och träningsansvarig för Lidingö alpint.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Med kroppen som redskap

Avsnitt 6 av 8

Kroppen är vår bästa vän, men kan lätt bli en fiende. Ätstörningar är tio gånger vanligare inom idrotten än i samhället i övrigt. Vad säger det om idrottens sundhetsideal? Vi följer friidrottstränaren Yannick Tregaro i hans tränarvardag och talar om ideal. Vi träffar också elitdansaren Frida som pushade sig så hårt att hon blev sjukskriven när hon bara var 18 år.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Skador och skandaler

Avsnitt 7 av 8

Elitidrottarna Anna Haags och Emil Jönssons sommarläger för unga är tänkt att lägga grunden för en lång och rolig idrottskarriär. Men för den 16-årige gymnasten Zaccarias är den dessvärre redan över. Efter många års hård träning hindrar smärtorna honom från att gå.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

I lagets namn

Avsnitt 8 av 8

Möt den 14-årige ungdomsdomare som har fått ta många fula ord från barnens föräldrar under matcherna. Det har även förekommit slagsmål. En som vet hur man hanterar ilska och våldsamma situationer är Ramona Karlsson, en av Sveriges bästa rallyförare.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Ni spelar som kärringar!

Avsnitt 1 av 8

Idrott ska vara för alla. Ändå är diskriminering bland barn som håller på med idrott ett globalt problem. Möt Sebastian som blir retad för att han rider, och fotbollstjejerna som blev ifrågasatta efter att de klippte håret kort.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Tidiga elitsatsningar

Avsnitt 2 av 8

Avhoppen ökar inom fotbollsrörelsen. Vi besöker två klubbar som arbetar olika. Den ena klubbens mål är att få barnen att stanna kvar så länge som möjligt och ha roligt. Den andra klubbens mål är att utbilda framtida elitidrottare. Vi träffar även Yamina Enedahl som är Sveriges första världsrekordhållare i fridykning. Hon berättar om resultatfokus och påtvingade mål.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Tidig gallring och missade stjärnor

Avsnitt 3 av 8

Freestyleskidåkaren Henrik Harlaut har vunnit guld i Big Air på X-games och gör trick som ingen annan i världen kan. Men han har aldrig haft en tränare. Skidåkaren Marcus Hellner nobbades när han sökte till skidgymnasium. Hur stor är risken att ungdomstränare missar talanger vid tidig gallring?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Klubbidrott - på gott och ont

Avsnitt 4 av 8

Föreningsidrotten tappar medlemmar. Vad beror det på? Möt syskonskaran Hoppe som för succé i wakeboardvärlden, utan förening eller tränare. Vi tittar också på fenomenet inkilning, nollning av unga nya medlemmar i föreningar. Fotbollsspelaren Mikael Danielsson berättar hur dåligt många mår av det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Tävlingssystem

Avsnitt 5 av 8

Det är lätt att som tränare stirra sig blind på snabba segrar, men svårare att höja blicken och se systemet som segrarna ingår i. Varför och hur tävlar vi? Vi följer med till Vision 54 som instruerar golftränare och fokuserar på det mentala och till ponny-SM där det blir tydligt att det finns olika förhållningssätt till stilbedömning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

De supermotiverade

Avsnitt 6 av 8

Vilka risker finns inom ungdomsidrotten? En knäskada hindrade framtidslöftet Emelie Färdigh från att ta hem storsegrar i höjdhopp. Ryttaren Jens Fredriksson berättar om personer inom ridsporten. Mats Börjesson, läkare, berättar om vår tids största problem: stillasittandet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Akademispecial

Avsnitt 7 av 8

Hur tidigt kan man hantera press? Tioårige Zico Jr spelar fotboll i FC Barcelonas fotbollsakademi. Han tränar fotboll varje dag och drömmer som så många andra om att bli proffs. Före detta fotbollsproffset Erik ”Samba” Johansson har startat en flytande fotbollsakademi. En gång i veckan är det spontanfotboll där alla är välkomna.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Idrottsrörelsens framtid

Avsnitt 8 av 8

Hur kommer ungdomsidrotten att överleva framtiden? Möt 70-årige eldsjälen Seppo Reijonen som bygger hoppbackar och instruerar sportintresserade barn och ungdomar. Doktor Ulrika Berg berättar om ungdomars fysiska och psykiska förutsättningar. Hon menar att man ibland glömmer bort betydelsen av sociala relationer till förmån för att uppnå goda resultat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Ni spelar som kärringar!

Idrott ska vara för alla. Ändå är diskriminering bland barn som håller på med idrott ett globalt problem. Möt Sebastian som blir retad för att han rider, och fotbollstjejerna som blev ifrågasatta efter att de klippte håret kort.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
RadioIdrottens himmel och helvete

Tävlingssystem

Stilbedömning i ponny-SM har väckt reaktioner och skapat två läger inom ponnysporten. Vi träffar även Pia Nilsson i Florida. Hon utbildar golftränare och har tidigare varit Annika Sörenstams coach.