Titta

Idrottens himmel och helvete

Idrottens himmel och helvete

Om Idrottens himmel och helvete

Säsong 1. För vem finns ungdomsidrotten? Idrottssverige är fullt av olika mer eller mindre påhittade teorier om hur träning ska bedrivas på bästa sätt och för bästa resultat. Men hur hårt ska eller bör man träna? Hur ska tränare bete sig? Och varför är det så viktigt att vinna? En serie om krossade drömmar, starka känslor och vilka konsekvenser som vuxenvärderingar får för barn- och ungdomsidrotten. Men också om de goda exemplen och de inspirerande tränarna.

Till första programmet

Idrottens himmel och helvete: Med kroppen som redskapDela
  1. Då ska vi se. Kilen är det
    inget fel på. Då ska vi bara se här.

  2. Men dispositionen hade kunnat vara
    annorlunda. Du vet vad som gäller.

  3. Kom igen.

  4. Det är inte lätt att idrotta-

  5. -när man ska navigera bland utseende-
    fixering och utvecklingskurvor-

  6. -som inte motsvarar
    tränarens förväntningar.

  7. I dag handlar det om kroppen
    som redskap eller motståndare.

  8. Yes! Kom igen.

  9. Kom igen, då!

  10. Här är din plats.
    Här tillbringar du mycket tid.

  11. Så är det.
    Det är det här jag brinner för.

  12. -Vi tänkte följa dig i dag.
    -Ja, häng på.

  13. Yannick Trégaro var friidrottare-

  14. -men känd blev han som tränaren bakom
    trestegshopparen Christian Olsson.

  15. Efter det har han tagit sina adepter
    till VM- och OS-guld.

  16. Han har blivit Årets tränare
    två gånger.

  17. "I dag kom beskedet från Kajsa.
    Ut med Bengt och in med Yannick."

  18. Han är tränare för ett halvt dussin
    atleter, bland dem sin fru Emma.

  19. I friidrotten
    som bara har kroppen som verktyg-

  20. -är det ganska enkelt att få en
    fjortonåring att utvecklats snabbt-

  21. -genom att trycka på styrketräning-

  22. -och specialsera sig i grenen
    och träna den tufft.

  23. Det kan på sikt hämma utvecklingen.
    Det är viktigt att i unga år-

  24. -prioritera koordination
    och elastiska komponenter-

  25. -så att man sen
    kan utveckla det fysiska.

  26. Det handlar hela tiden om
    att utvecklas och bli ännu bättre-

  27. -och att man gemensamt känner:
    "Om vi löser detta blir det bra."

  28. Bra, Emma!
    Du kan få ännu lite mer fart.

  29. Har du några "quick fix" som
    kan höja en prestation på kort sikt?

  30. Det kan det alltid finnas.

  31. Genom att säga vissa saker-

  32. -kan jag få en individ
    att hitta rätt i sin känsla.

  33. Likaväl kan jag förstöra en känsla
    genom att säga fel saker.

  34. Det där var bra. Tänk på
    att hoppa långt, att det känns bra.

  35. Men du håller i det här...
    På en tävling är det inte svårt-

  36. -men vardagen är där din kunskap
    kommer som bäst till pass.

  37. Jag tror inte att... Det är någonting
    som sker omedvetet hela tiden.

  38. Det har blivit en inbyggd vana.
    Jag måste ju...

  39. Får jag inte med mig
    dem jag tränar på det sättet-

  40. -då tycker de inte att det är kul.

  41. Det är bara att i vardagen-

  42. -ha en skön attityd till sig själv
    och sin omgivning.

  43. -Det låter ju flummigt...
    -Ja, men är du född med det här?

  44. Jag tror det. Det är någonting
    som alltid har varit min starka sida-

  45. -att skapa en nyfikenhet
    hos dem jag tränar-

  46. -att vilja se hur bra man kan bli-

  47. -och vilja nå längre.

  48. Båda hamnar lite pikerade.
    Ni kommer bra på hela foten-

  49. -men ni kommer pikerade i stället
    för att få på höften och sträcka upp.

  50. Jag jobbar på det sättet att jag bryr
    mig väldigt mycket om dem jag tränar-

  51. -och tänker nog mer på dem
    än på mig själv.

  52. Det kan vara jobbigt ibland.
    Jag behöver ju ha ett ego också.

  53. Jag behöver ju må bra själv
    för att kunna...

  54. Mår inte jag bra,
    är det svårt att få dem att må bra.

  55. -Vad får dig att må bra?
    -Att våga vara mig själv.

  56. Är det svårt?

  57. Jag tror det. I alla fall ibland.

  58. Det här är din vardag.

  59. Verkligen. Den här bussen åker jag
    fram och tillbaka hela tiden.

  60. Här uppe har jag mitt kontor.

  61. Det är ett jätteschyst kafé
    här under.

  62. Jag har det bra på det sättet.

  63. Jag har ett skrivbord
    i en reklambyrå.

  64. Det är en kreativ miljö
    som jag gillar väldigt mycket.

  65. -Nu käkar vi lunch. Är du nyttig?
    -Jag äter det som finns.

  66. Ätstörningar är tio gånger vanligare
    inom idrotten.

  67. Det varnar Per Södersten, professor
    på Karolinska Institutet för.

  68. En som drabbats är femtonåriga Sandra
    som är i slutfasen av sin behandling.

  69. Jag har haft anorexia
    - eller har fortfarande.

  70. Jag tror att det var
    genom gymnastiken jag fick det.

  71. Problemen är vanligare
    bland unga idrottare.

  72. Skälet är att de är väldigt
    fysiskt aktiva till att börja med.

  73. Om man då minskar det man äter är det
    större risk att råka ut för problem.

  74. Om man jämför med hur det var innan
    med tankar kopplade till sjukdomen...

  75. Hur ser det ut?
    Vad kommer det för tankar?

  76. Inte så jättemycket. Det är mer
    i skolan när folk äter lite mindre.

  77. Då tänker jag
    att jag äter för mycket.

  78. Jag var inte nöjd med min kropp.

  79. Då började jag äta mindre.

  80. På sommarlovet började jag springa
    eftersom vi inte tränade.

  81. Jag drog ner på onyttiga saker.
    Sen drog jag ner på vanlig mat också.

  82. Sen åt jag inte mycket alls.

  83. Det var mycket tjejer.

  84. Man kollade väl på hur alla såg ut.

  85. Jag var inte nöjd.
    Jag ville se ut som någon annan.

  86. Jag tyckte att de var smalare.

  87. Ser man varningstecken måste man
    omedelbart vara uppmärksam på det.

  88. Det är inte alls bra.
    De som är tidigt i karriären-

  89. -brukar ofta förneka problemet.

  90. Man får absolut inte
    uppmana flickor i pubertetsåldern-

  91. -att äta mindre. Det är olämpligt.

  92. Anledningen till att man äter mindre
    är att någon säger till en.

  93. Många tror
    att man hittar på det själv-

  94. -men ingen hittar på det själv,
    utan man blir uppmanad.

  95. Då säger tränaren: "Gå ner lite".

  96. Det är det dummaste man kan göra.
    Då går det hela i gång.

  97. Nu vill jag mest gå på gymnastik
    bara för att ha roligt-

  98. -och ändå kunna tävla.

  99. Men ja... Det är väl typ det.

  100. Jag vill inte
    att det ska bli konstigt igen.

  101. Med effektiv gymnastik kan man
    ta bort de mest envisa päronanlag.

  102. Det är inget nytt att olika ideal
    tränger in i gympasalen.

  103. De hade levt på en diet
    och tränat så hårt-

  104. -att kroppens utveckling stoppats.
    De offrade sin ungdom.

  105. Det är inte nytt
    att pressa sin kropp.

  106. En fasta blev till bantning, blev
    till ångest inför mat, blev anorexi.

  107. Men det skruvas upp.

  108. Han sa att jag var för tjock
    för att bli bäst.

  109. Emma släpper en bok
    och berättar om samtalet med Hans-

  110. -som påverkade hennes sjukdom.

  111. Det är kinkigt
    att snacka vikt med tjejer.

  112. "När jag säger att du är för tjock,
    jämför jag inte med dina kompisar"-

  113. -"utan i ett perspektiv
    där du kan bli världens bästa."

  114. Lina Johansson spåddes en lysande
    karriär inom konståkning-

  115. -när hon plötsligt bestämde sig
    för att ge upp karriären.

  116. För att vara en konståkare
    måste man se ut på ett visst sätt.

  117. Som jag såg ut
    var aldrig tillräckligt.

  118. Idealen för en gymnast är de duktiga.

  119. Och de duktiga
    är smala, magra, tunna småflickor-

  120. -utan underhudsfett,
    utan kvinnlighet, utan menstruation.

  121. Jakten på sekunder och millimeter
    blir en jakt på hekton.

  122. I jakten
    är det lätt att tappa kontrollen.

  123. Det här var från
    när vi tog SM-guld 2010.

  124. -Vi var väldigt glada.
    -Fantastiskt glada. Det var vi alla.

  125. Glädjetårarna sprutade.

  126. Det var väldigt roligt.

  127. Det är svårt att förstå
    att någon månad senare, så...

  128. Så var jag sjukskriven.

  129. När vi började prata om det,
    jag hade fått min diagnos-

  130. -och det var ett faktum...

  131. Folk förstod inte.

  132. De sa: "Du som är så glad.
    Du som är så fin."

  133. "Du som alltid gör så mycket."

  134. "Nej, inte du, Frida."

  135. Att de liksom inte förstod.
    Det var inget som syntes utåt sett.

  136. Man kan må så dåligt och vara sjuk
    i en ätstörning fast det inte syns.

  137. Hon var en ambitiös tjej som
    satsade på skolan och hade bra betyg.

  138. Första året vi tävlade var 2008.

  139. Det gick snabbt till
    att vi blev duktiga.

  140. Så vi tävlade både
    i nordiska mästerskapen och SM-

  141. -samt en världscuptävling.

  142. Både på SM och NM
    kom vi tvåa, tog silver.

  143. Passen var sällan kortare
    än en och en halv, två timmar.

  144. Sen var det styrka och kondition. Jag
    var oftast på gymmet innan skolan.

  145. Jag är en människa som sätter upp
    höga krav på att lyckas och bli bra.

  146. Ingenting dög förrän det var på topp.

  147. Så, alltid prestera bäst.

  148. Jag kom hem med
    en sak jag hade misslyckats med-

  149. -inte de 100 som det hade gått bra.

  150. Det var den gången som blev dålig
    som satt kvar.

  151. Det är klart, det vet vem som helst-

  152. -att det är lättare att kasta någon
    som väger mindre. Så är det ju.

  153. Klart att de tankarna fanns.

  154. Det hände mycket i mitt huvud.
    Ständiga tankar på mat-

  155. -innan och efter man åt.

  156. Och hur mycket.
    Jag kunde tänka vad jag hade gjort-

  157. -och vad jag tillät mig att äta.

  158. Ja, ångest
    var en stor del av mitt liv då.

  159. Den fanns väldigt ofta närvarande.

  160. Det kunde räcka med ett kex,
    så skulle man gå i en timme.

  161. Mamma berättade att hon hade varit
    i kontakt med ätstörningskliniken.

  162. Jag var motståndare till det-

  163. -som jag har varit i allt som hon
    har sagt och velat att jag ska göra.

  164. De skulle ta kontrollen över det jag
    hade byggt upp eller lever efter.

  165. Det som håller mitt liv uppe, det
    skulle de ta. Det var ett stort steg.

  166. Alltså, hon fick inte träna.

  167. Det tog bort
    den glädje hon hade - också.

  168. Men det var nödvändigt
    för det blev en vänding där.

  169. Jag minns inte mycket av den
    sommaren. Jag vill inte tillbaka dit.

  170. Det är hemskt att jag inte minns.
    Den var ganska svart, kan jag säga.

  171. Ingen ville lämna mig ensam, för de
    visste inte vad jag skulle göra.

  172. De såg att jag mådde så pass dåligt-

  173. -att jag var så pass lång ner att...

  174. Ja... Det blev som ett svart hål.

  175. -Går man upp genom kaféet?
    -Ja.

  176. -Vad ska vi göra?
    -Visa hur du "jobbar skrivbord".

  177. Varför gör du detta?

  178. Det är kul att lära känna dig
    på något bättre sätt...

  179. -...än bara se dig som sur tränare.
    -Brukar jag vara sur?

  180. Nej, men man kan få för sig
    att en tränare ska vara sur.

  181. Nu är vi på Mockup reklambyrå-

  182. -där jag
    har ett skrivbord - mitt kontor.

  183. Nu blev det helt tyst. Alla undrar.

  184. Inte mycket höjdhopp här inne.

  185. Här brukar jag sitta.

  186. Just nu håller jag på
    med period tre i vår grundträning.

  187. Då sitter du på en reklambyrå.
    Är det en fördel?

  188. På vilket sätt?

  189. Hade jag suttit i Friidrottens hus,
    hade det varit friidrott hela tiden.

  190. Här jobbar de väldigt kreativt
    och miljön inspirerar mig mycket.

  191. Jag är helt säker på
    att jag får mer inspiration här.

  192. Det är skönt att allting
    inte bara handlar om friidrott.

  193. Lite det där med att ta med livet
    utanför in, och arenan ut i livet.

  194. Precis så. Det är så jag känner.

  195. Jag tror väldigt mycket på
    att det handlar om att se personer.

  196. Ja, att tala om för dem
    att de är bra men också utmana dem...

  197. ...på ett bra sätt,
    som gör att de vill ännu mer.

  198. Där kommer du fint.

  199. Om du får ett tränarerbjudande
    skulle du ta det? Från Jamaica?

  200. Jag fick i förra veckan
    ett tränarerbjudande från Kina.

  201. Att bli landslagstränare
    för deras höjdhoppare.

  202. Nej. Alltså jag...

  203. Jag jobbar med dem
    som jag jobbar med nu.

  204. Man jobbar
    och vill få dem att bli bättre.

  205. Att bara lämna dem skulle kännas
    som att lämna min familj.

  206. -Jag skulle inte klara det.
    -Du har ju lagt sju år på var och en.

  207. Ja, att utveckla någon tar ju tid.
    Det är en massa olika kvaliteter.

  208. Framför allt tar det tid
    att lära känna varandra.

  209. Det är det svåra att lämna.

  210. Jag skulle inte vilja lämna det.

  211. Du måste ändå förstå
    att man kan ställa sig frågan.

  212. Såna som jag skulle tycka
    att det är en dröm för en tränare...

  213. Jag fick ett erbjudande från Qatar
    för många år sen.

  214. Det var säkert en massa pengar.

  215. Men vad är det egentligen?

  216. Jag har hellre kul och känner att jag
    lever i en miljö som inspirerar mig-

  217. -och där jag kan utvecklas
    på mitt sätt-

  218. -än att jag ska vara någonstans
    jag inte vill vara.

  219. Mitt hjärta
    brinner ju också för Sverige.

  220. Jag vill få svenska framgångar.

  221. Föräldrar till en sjuårig tjej
    fick ett mejl från Neptun-

  222. -där dottern bjöds in
    till uttagningar för simhopp.

  223. Där stod det att gruppen
    är till för extra talangfulla.

  224. Att barnen förbereds för att på sikt
    att kvalificera sig till landslaget.

  225. Vad fick ni för reaktioner?

  226. Naturligt nog, med tanke på brevet,
    var det flera som hörde av sig.

  227. Vi gav responsen att det
    var olyckligt och dumt, det vi skrev.

  228. Det avspeglas inte i verksamheten,
    det som stod i brevet.

  229. Det var ett misstag av oss.
    Vi kan lägga oss platt och säga det.

  230. Det är inte den verksamheten
    som vi bedriver.

  231. Utskicket skulle
    inte rikta sig till nybörjargruppen-

  232. -utan nå dem
    som är redo för nästa nivå.

  233. För att komma med, krävdes
    att man är nio år eller yngre-

  234. -och bland annat
    kunna gå ner i spagat...

  235. ...göra armhävningar
    hängande i stång...

  236. ...kunna gå ner i brygga, och stå på
    huvudet. Rimliga krav enligt Neptun.

  237. Ja, för de testgrupperna. Det handlar
    om att det ska bli en jämn nivå.

  238. Det är inga extra krav
    som det stod i utskicket-

  239. -med att förbereda mentalt
    och fysiskt.

  240. Råkar man kunna de tio landövningarna
    kan man vara med i den verksamheten-

  241. -och träna en timme och en kvart,
    två gånger i veckan.

  242. Det finns en studie från Göteborg-

  243. -som har gått igenom alla svenska
    olympier under hela 1900-talet.

  244. De har sett
    hur lång deras karriär var.

  245. Från att de började med grenen de
    skulle bli bra i, till att de slutar.

  246. Den karriären var 11,5 år.

  247. Det innebär att om ni börjar köra
    femåringar är deras karriär över-

  248. -innan de har lämnat barn- och
    ungdomsverksamheten. Är det rimligt?

  249. Hon var ett
    av Sveriges största simlöften.

  250. Hon har tagit
    SM-guld, EM-medaljer, svenskt rekord-

  251. -och hade framtiden framför sig.
    21 år gammal valde hon att sluta.

  252. På ett sätt kan man säga att jag har
    kört slut på krutet väldigt tidigt.

  253. Jag har absolut inte nått mitt max-

  254. -men jag tycker inte längre att det
    är värt att hitta det perfekta.

  255. Vi är på väg till mäklarkontoret
    för att få nycklar.

  256. Vi ska bli göteborgsbor på riktigt.

  257. Det som ska bli skönt
    när jag börjar mitt nya liv-

  258. -är att jag
    kan vara lite mer spontan-

  259. -och få ge järnet på plugget
    som jag tycker är väldigt intressant.

  260. Då får du nyckeln
    och hoppas att du ska trivas där.

  261. Det är ju en livsstil.
    Om man vill nå toppen-

  262. -krävs det att man går "all in".
    Många känner: Allt eller inget.

  263. För mig blev det allt i några år,
    men nu är det plugget som gäller.

  264. -Vad vill du se först?
    -Det tuffaste.

  265. -Tuffast är nog mitt första VM-guld.
    -Är det VM-guldet, det här?

  266. -Vad är det?
    -Också VM-guld. Jag har två.

  267. Men vilken i ordningen här,
    var det du kämpade med maten?

  268. Det var faktiskt mittemellan,
    kan man säga.

  269. Först kom VM-guldet 2001.

  270. Efter det hade jag personlighets-
    problem och mådde dåligt.

  271. Jag gick ner för mycket
    och misslyckades med allt.

  272. Vad blev dina största problem?

  273. Ätstörningarna, kanske.

  274. Men även att jag inte kunde
    hantera ett nederlag på något sätt.

  275. Att vinna en match var normalt,
    men att förlora var en katastrof.

  276. Vad är det här för något?
    Kardborreband? Har man det?

  277. Då passar det till och med mig.

  278. -Vad är det för?
    -EU-mästerskapen en gång.

  279. Det går fan inte runt riktigt.
    "Shit".

  280. Vad är det man tittar mest på? Är det
    maten, kilona eller spegelbilden...

  281. -...när man har problem?
    -Det är spegelbilden, faktiskt.

  282. Spegelbilden och vågen.

  283. -Vad ville du se?
    -Då ville jag ju vara "skinny".

  284. Alltså smal. Inte så muskulös,
    utan så smal som möjligt.

  285. Vi har pratat nog om viktiga saker.
    Viktigare än så är:

  286. -Mat.
    -Så klart.

  287. Jämför när du tränade som mest
    och åt som minst.

  288. Då kunde det vara så här.

  289. -Vad låg fokus på, på en tallrik?
    -Du tar reda på...

  290. Egentligen hade jag kanske
    inte velat ha så mycket grejer på.

  291. Man vet att det är
    en massa socker i såsen och fett.

  292. Saker som har högt energiinnehåll
    blir vikt.

  293. Om man har den kollen på
    vad man inte får äta-

  294. -borde man inte veta
    att det är viktigt att man äter?

  295. Jo, men man
    är inte rationell i det tänkandet.

  296. Känslan nu är att man njuter.

  297. Nu tar man en portion
    och njuter av den-

  298. -i stället för att hålla på så.
    Det är tradigt.

  299. Gå och ta så att du blir nöjd. Du får
    dåligt humör, blir värdelös människa.

  300. Vi har den personligheten
    att vi lätt blir maniska.

  301. Att man gör saker till ytterligheter.
    Det kan man se när jag har tränat.

  302. Den viktigaste uppgiften en coach har
    är att kunna stoppa. "Du måste vila."

  303. -Bacon. Gillar du det?
    -Bacon är gott.

  304. -Du är på gång nu igen.
    -Ska man träna, är det för ett OS.

  305. Nu kör jag tio pass i veckan.

  306. Jag behöver gå ner några kilo.

  307. Vanskligt det där. Vad är det som
    säger att du inte får ätstörningar?

  308. Jag mår ju bra som människa i dag,
    så det finns ingen anledning...

  309. Lyft på fötterna, för fan.

  310. -Jag gillar att strosa.
    -Det sa jag inget om.

  311. Är ni varma? Har ni ätit ordentligt?

  312. Alltså förut
    ville jag bara ha platt mage.

  313. Jag ville ha snygga armar.

  314. -När tänkte du så? Du är inte gammal.
    -Nej. Det är inte jättelänge sen.

  315. Nu när jag tävlar på riktigt-

  316. -har jag börjat tänka på
    att det är viktigare att må bättre.

  317. Det gläder att du inte har problem
    längre. Lyckat till med barnen.

  318. 2,17 meter hoppade jag
    när jag var 18. Det var lovande.

  319. Men vad det handlar om är-

  320. -att bli så bra som möjligt
    när man är som bäst.

  321. Det blir som skateboardandet-

  322. -där en bygger rampen, en fotar-

  323. -en är duktig på att köra
    och en på att applådera.

  324. Man ingår i en grupp. Man tror
    att friidrott är individualistiskt.

  325. Så känner jag att det är i friidrott
    också. Den liknelsen gillar jag.

  326. Man presterar aldrig ensam.

  327. När en aktiv står på banan på OS
    och ska prestera...

  328. Hade den inte haft
    det här nätverket omkring-

  329. -med personer
    som har hjälpt en dit på olika sätt-

  330. -och man vet att de vill väl,
    man vet att de hejar...

  331. Det är dem man vill prestera för.

  332. Textning: Cecilia Holmberg
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Med kroppen som redskap

Avsnitt 6 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tjock, spinkig eller bara smal. Kroppen är vår bästa vän, men kan lätt bli en fiende. Det sägs att vi idrottar för att må bra, men ätstörningar är tio gånger vanligare inom idrotten än i samhället i övrigt. Vad säger det om idrottens sundhetsideal? Vi följer friidrottstränaren Yannick Tregaro i hans tränarvardag och talar om ideal. Vi träffar också Martina Granström, en av Sveriges främsta simmare som valde att sluta bara 21 år gammal, och elitdansaren Frida som pushade sig så hårt att hon blev sjukskriven för utbrändhet och ätstörning när hon var 18 år.

Ämnen:
Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil
Ämnesord:
Idrott, Idrottstränare, Sport, Ätstörningar
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Idrottens himmel och helvete

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Toppa för att krossa

Avsnitt 1 av 8

Vi följer det svenska innebandylandslagets förbundskapten Jan Erik-Vaara som uttalat är emot selektering. Marisa Da Silva berättar om den sektliknande kulturen inom gymnastiken och Bobbo Krull försöker få världens bästa barn i taekwondo att börja lyssna till sin lek- och barn- och ungdomsklocka.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Bänkad, petad och körd

Avsnitt 2 av 8

I ungdomsidrotten har 30 procent upplevt att de blivit petade. Är den då verkligen till för alla? Vi träffar 9-årige Emrik som inte fick spela kvar i sitt innebandylag, Pia Sundhage som vill skapa ett lag där alla inkluderas och fotbollsproffset Martin Mutumba som berättar om sina erfarenheter av att vara en outsider i sitt pojklag.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Hets och värderingar

Avsnitt 3 av 8

Den före detta fotbollsmålvakten Magnus Hedman har skrivit en bok om hur han höll på att hetsa lusten att sporta ur sina barn. Möt också Jens Holmer och Peter Sahlberg, två passionerade surfinstruktörer som fokuserar på att lära ut med glädje.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Föräldrar, det stora problemet

Avsnitt 4 av 8

En ny undersökning visar att nio av tio föräldrar anser att aggressiva föräldrar är ett problem inom barn- och ungdomsidrotten. Ibland är de bara pinsamma - ibland rent idiotiska. Vi träffar VM-hjälten Klas Ingesson som vittnar om att föräldrar som bryr sig för mycket bara förstör för sina barn.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Barnidrott en klassfråga

Avsnitt 5 av 8

Långt ifrån alla ungdomar har råd att idrotta, trots idrottsbidrag på flera miljarder från stat och kommun. Vi träffar Pernilla Johansson, världsmästare i thaiboxning, som driver det sociala ungdomsprojektet Frysbox. Skidåkning är en sport som kräver stora resurser. Henrik Ager är skidpappa och träningsansvarig för Lidingö alpint.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Med kroppen som redskap

Avsnitt 6 av 8

Kroppen är vår bästa vän, men kan lätt bli en fiende. Ätstörningar är tio gånger vanligare inom idrotten än i samhället i övrigt. Vad säger det om idrottens sundhetsideal? Vi följer friidrottstränaren Yannick Tregaro i hans tränarvardag och talar om ideal. Vi träffar också elitdansaren Frida som pushade sig så hårt att hon blev sjukskriven när hon bara var 18 år.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Skador och skandaler

Avsnitt 7 av 8

Elitidrottarna Anna Haags och Emil Jönssons sommarläger för unga är tänkt att lägga grunden för en lång och rolig idrottskarriär. Men för den 16-årige gymnasten Zaccarias är den dessvärre redan över. Efter många års hård träning hindrar smärtorna honom från att gå.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

I lagets namn

Avsnitt 8 av 8

Möt den 14-årige ungdomsdomare som har fått ta många fula ord från barnens föräldrar under matcherna. Det har även förekommit slagsmål. En som vet hur man hanterar ilska och våldsamma situationer är Ramona Karlsson, en av Sveriges bästa rallyförare.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Ni spelar som kärringar!

Avsnitt 1 av 8

Idrott ska vara för alla. Ändå är diskriminering bland barn som håller på med idrott ett globalt problem. Möt Sebastian som blir retad för att han rider, och fotbollstjejerna som blev ifrågasatta efter att de klippte håret kort.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Tidiga elitsatsningar

Avsnitt 2 av 8

Avhoppen ökar inom fotbollsrörelsen. Vi besöker två klubbar som arbetar olika. Den ena klubbens mål är att få barnen att stanna kvar så länge som möjligt och ha roligt. Den andra klubbens mål är att utbilda framtida elitidrottare. Vi träffar även Yamina Enedahl som är Sveriges första världsrekordhållare i fridykning. Hon berättar om resultatfokus och påtvingade mål.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Tidig gallring och missade stjärnor

Avsnitt 3 av 8

Freestyleskidåkaren Henrik Harlaut har vunnit guld i Big Air på X-games och gör trick som ingen annan i världen kan. Men han har aldrig haft en tränare. Skidåkaren Marcus Hellner nobbades när han sökte till skidgymnasium. Hur stor är risken att ungdomstränare missar talanger vid tidig gallring?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Klubbidrott - på gott och ont

Avsnitt 4 av 8

Föreningsidrotten tappar medlemmar. Vad beror det på? Möt syskonskaran Hoppe som för succé i wakeboardvärlden, utan förening eller tränare. Vi tittar också på fenomenet inkilning, nollning av unga nya medlemmar i föreningar. Fotbollsspelaren Mikael Danielsson berättar hur dåligt många mår av det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Tävlingssystem

Avsnitt 5 av 8

Det är lätt att som tränare stirra sig blind på snabba segrar, men svårare att höja blicken och se systemet som segrarna ingår i. Varför och hur tävlar vi? Vi följer med till Vision 54 som instruerar golftränare och fokuserar på det mentala och till ponny-SM där det blir tydligt att det finns olika förhållningssätt till stilbedömning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

De supermotiverade

Avsnitt 6 av 8

Vilka risker finns inom ungdomsidrotten? En knäskada hindrade framtidslöftet Emelie Färdigh från att ta hem storsegrar i höjdhopp. Ryttaren Jens Fredriksson berättar om personer inom ridsporten. Mats Börjesson, läkare, berättar om vår tids största problem: stillasittandet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Akademispecial

Avsnitt 7 av 8

Hur tidigt kan man hantera press? Tioårige Zico Jr spelar fotboll i FC Barcelonas fotbollsakademi. Han tränar fotboll varje dag och drömmer som så många andra om att bli proffs. Före detta fotbollsproffset Erik ”Samba” Johansson har startat en flytande fotbollsakademi. En gång i veckan är det spontanfotboll där alla är välkomna.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Idrottsrörelsens framtid

Avsnitt 8 av 8

Hur kommer ungdomsidrotten att överleva framtiden? Möt 70-årige eldsjälen Seppo Reijonen som bygger hoppbackar och instruerar sportintresserade barn och ungdomar. Doktor Ulrika Berg berättar om ungdomars fysiska och psykiska förutsättningar. Hon menar att man ibland glömmer bort betydelsen av sociala relationer till förmån för att uppnå goda resultat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Klubbidrott - på gott och ont

Föreningsidrotten tappar medlemmar. Vad beror det på? Möt syskonskaran Hoppe som för succé i wakeboardvärlden, utan förening eller tränare. Vi tittar också på fenomenet inkilning, nollning av unga nya medlemmar i föreningar. Fotbollsspelaren Mikael Danielsson berättar hur dåligt många mår av det.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaIdrottens himmel och helvete

Föreningens framtid

Vart är barn- och ungdomsidrotten i Sverige på väg? Vilka trender och rapporter kan berätta om rörelsens framtid? Doktor Ulrika Berg berättar om de olika förutsättningarna som barn och ungdomar har för sitt idrottande. Vi pratar även om vilken påverkan idrottsföreningarna kan ha för ett barns framtid.

Fråga oss