Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2014)

Om En bok, en författare (2014)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Jag är ju så jävla easy goingDela
  1. Och så sa jag så här: "Shit, den här
    boken som är till 90 procent klar..."

  2. "Jag har ingen lust att ge ut den."

  3. Välkommen hit, Jenny Jägerfeld.

  4. Du har skrivit romanen
    "Jag är ju så jävla easy going".

  5. Vi får träffa Joanna, en tonårstjej.
    Kan du berätta vem hon är?

  6. Det är en tjej som är arton år,
    går i tvåan på gymnasiet-

  7. -och som är lite socialt awkward,
    kanske man kan säga.

  8. Hon har också en ADHD-diagnos, som
    egentligen inte är något problem.

  9. Men det leder till att hon har svårt
    att koncentrera sig.

  10. Hon är ganska impulsiv.

  11. Alla saker som hon gör
    är inte så himla genomtänkta.

  12. Det är väl inte ett så jättestort
    problem, själva ADHD-diagnosen.

  13. Hon får medicin som fungerar bra.

  14. Men hennes familj är ganska fattig,
    de har väldigt lite pengar.

  15. Hennes mamma är författare som
    misslyckats med de senaste böckerna.

  16. Hon har fått dem refuserade.

  17. Så de har jättelite pengar. Pappan är
    sjukskriven, han är mentalskötare-

  18. -en sjukskriven mentalskötare.

  19. När de ska hämta ut medicinen
    säger mamman: "Vi har inte råd."

  20. Det blir väldigt jobbigt, hon känner
    att det stora kaoset i huvudet-

  21. -som ändå hålls i schack,
    bara kommer att välla ut ur huvudet.

  22. Så att livet blir ännu mer kaotiskt,
    det känner hon att hon inte klarar.

  23. Hon försöker hitta en lösning.

  24. Varför är medicinerna så viktiga?
    De framstår som livsnödvändiga.

  25. För henne är de det.

  26. Det blir knepigt för mig som
    psykolog, som jag jobbar som...

  27. Jag är inte alltid pro-medicin,
    men för henne hjälper de.

  28. Hon har märkt att det hjälper henne
    att koncentrera sig lite bättre.

  29. Att vara lite bättre på att ställa in
    sin uppmärksamhets ljuskägla.

  30. Att inte hela tiden flippa loss och
    höra traktorn som åker förbi eller...

  31. ...killen som går och vässar pennan
    eller den konversationen där-

  32. -utan att fortsätta fokusera
    på det hon ska fokusera på.

  33. Hon märker att det hjälper för henne.

  34. Till saken hör att hon blir förälskad
    för första gången-

  35. -i en tjej som heter Audrey.

  36. Då känner hon att hon inte vill missa
    att göra ett bra intryck.

  37. Chansen att göra ett dåligt intryck
    är så mycket större utan medicinen.

  38. För henne är det livsnödvändigt.
    Det är redan så kaotiskt omkring-

  39. -både i vardagen och i hennes huvud.
    Det vore bra att minska på kaoset.

  40. Som du säger lider familjen
    verkligen brist på pengar.

  41. De har knappt råd att köpa mat och
    Joanna får hjälpa till bäst hon kan-

  42. -genom lite business på skolan.

  43. Men du skildrar också den här
    stora skammen i att vara fattig.

  44. Som hon känner. Varför var det
    viktigt för dig att beskriva den?

  45. Delvis för att jag vet att
    det är så många som lever i det.

  46. Jag har själv gjort det periodvis,
    delvis när jag... Vad ska man säga?

  47. Det var delvis mitt eget fel, jag
    flyttade hemifrån väldigt tidigt.

  48. Under gymnasietiden tjänade jag
    nästan inga pengar-

  49. -och bodde själv
    och var ganska fattig.

  50. Senare i livet har det också
    varit svårt, jag har varit sjuk.

  51. Jag har en fysisk sjukdom som gjort
    det svårt att ta vissa jobb.

  52. Man har fått tänka: "Jag kan ta ett
    sånt jobb, men inte ett sånt jobb."

  53. Det begränsar tillgången på jobb
    ganska mycket.

  54. Det är en sån kamp att klara av det,
    så jag var personligt engagerad.

  55. Jag tänker på många... När man inte
    kan ge sina barn det de behöver...

  56. Behöver de nya skor,
    så vill man inte behöva tänka på det.

  57. Inte behöva köpa allting second hand.
    Det är väl förstås också härligt...

  58. Men som Joanna säger, att köpa
    second hand och tänka miljövänligt-

  59. -det är en rich mans val
    att kunna göra det.

  60. Folk trodde att hon klädde sig
    alternativt p.g.a. politiska motiv-

  61. -eller var miljömedveten,
    men det var inte alls så det var.

  62. Det känns viktigt, för det är många
    som lever i utkanten, de blir fler-

  63. -och det slår så hårt
    mot barn och ungdomar.

  64. Bara jämförelsen med andra,
    vad andra får...

  65. Resor till Thailand eller en ny mobil
    eller vad det nu kan vara.

  66. Och man vet att där hemma får man
    kämpa för att få till middagsmaten.

  67. Statusprylar har ju alltid
    varit viktigt för ungdomar-

  68. -men kanske är det ännu viktigare nu,
    de ska inte bara visas upp i livet-

  69. -utan på sociala medier, man ska
    lägga upp bilder på saker man köpt...

  70. Hur påverkar hela den här karusellen
    Joanna i boken?

  71. Att det finns en jämförelse?

  72. Jag tänker att det är hela tiden
    det som reklamen går på...

  73. Man försöker få folk att uppleva en
    brist. Hur många tröjor behöver man?

  74. Eller hur många jeans? Vad behöver
    man? Måste man åka till Thailand?

  75. I jämförelse med vad alla andra
    får... Hon har ju sina kompisar.

  76. De får nya datorer, nya vinterjackor,
    eller vad det nu kan vara.

  77. Jämförelsen i det, det går inte
    att säga: "Vi har inte råd med det."

  78. Det funkar inte när man är
    i en viss ålder att erkänna det.

  79. Hon kanske gömmer sig och inte säger
    rent ut vad det faktiskt handlar om.

  80. Men det blir en skam. För henne finns
    en skam för många olika saker.

  81. Även om hon inte känner
    så mycket skam för sin diagnos.

  82. Hon har nog kommit till ro med den.
    Det är inte det hon skäms för-

  83. -även om det är jobbigt att inte
    kunna hålla tillbaka alla impulser.

  84. Hon känner själv att hon babblar på,
    fast hon borde vara tyst.

  85. Fattigdomen skäms hon för,
    och för pappan, som är deprimerad.

  86. Han sitter mest i soffan och
    tittar på dumma frågesportsprogram.

  87. Det skäms hon för, just det där
    att vågar man ta hem nån-

  88. -som ser kollit i soffan som
    sitter där okammad och halvskitig?

  89. Ska man våga göra det? Hon landar i
    att hon inte känner för det.

  90. Hur ser vuxenvärlden ut?

  91. De personerna som beskrivs i boken
    är ganska passiva.

  92. Det var svårt, det där. Jag kan
    identifiera mig med mamman.

  93. Hon är författare och blir refuserad.
    Jag har också blivit refuserad.

  94. Jag har funderat på det där,
    när ska man ge upp drömmen?

  95. När ska man erkänna sig besegrad
    och sluta vara rättshaverist?

  96. När ska man komma in i matchen-

  97. -och bara fatta att man måste
    skaffa sig ett vanligt jobb?

  98. Jag tycker också att...

  99. Jag funderade på om man skulle
    gjort henne till en pappa.

  100. Det blir värre att hon är mamma
    och inte ser till Joannas behov.

  101. Man ställer högre krav på en mamma
    på något sätt.

  102. Det finns många manliga konstnärer
    som verkligen skitit i sina barn-

  103. -och det är inget som man
    uppmärksammar särskilt mycket.

  104. Men om en kvinna
    som försöker vara konstnär...

  105. Hon försummar ju faktiskt sitt barn.
    Det gör ju pappan också.

  106. Sen kan man fråga sig vilken förmåga
    han har, vad som beror på oförmåga-

  107. -och ovilja, det är nog oförmåga.

  108. Men jag kan också tycka att
    hon har rätt att fortsätta försöka.

  109. Att få nästa bok antagen.

  110. Hon har väl nån slags rätt till det,
    fast det går ju ut över Joanna...

  111. Det är dubbelt, man kan tycka
    att hon borde se Joannas behov mer.

  112. Varför ville du skriva
    om en tjej som har ADHD?

  113. Jag hade skrivit en helt annan bok,
    som var helt färdig.

  114. Förra året i maj, 2012 i maj, hade
    jag skrivit klart den boken.

  115. Min förläggare hade läst
    och godkänt den-

  116. -och vi hade planer
    på att ge ut den hösten 2012.

  117. Men sen insåg jag att: "Shit,
    jag vill inte ge ut den här boken."

  118. "Jag vill inte prata om den,
    jag vill inte att nån ska läsa den."

  119. Det var en ganska personlig bok som
    handlade om ett personligt dilemma.

  120. Jag insåg att det var ett
    terapeutiskt skrivande, bara för mig.

  121. Jag tog en promenad med Johanna
    Thydell, som också är författare.

  122. Jag sa: "Shit, den här boken
    som är till 90 procent klar..."

  123. "Jag har ingen lust att ge ut den."
    Hon bara: "Nähä, okej..."

  124. "Vad ska jag säga till min
    förläggare, till Ada och Anna?"

  125. Jag tänkte att om jag kommit på en
    ny idé blir det lättare att säga det.

  126. Att säga: "Boken jag skrivit på
    så länge, jag vill inte ge ut den."

  127. Det kändes inte jättehärligt.

  128. De sa: "Jaha, okej..." Men då
    berättade jag om den här idén.

  129. Den handlade om en person
    som är i nån slags knipa-

  130. -som behöver skaffa pengar.
    Det var den första idén jag kom på-

  131. -efter en dålig frilansarvår,
    där jag bara...

  132. ...måste skaffa pengar,
    tacka ja till alla jobb.

  133. Jag har ju barn. Det var en sån idé
    som kom upp från början.

  134. Och sen om man tänker kring diagnoser
    och så där...

  135. Jag har jobbat på barn- och ungdoms-
    psykiatrin och gjort utredningar...

  136. ...med barn
    som man misstänkt har ADHD.

  137. Jag har jobbat inom skolan där man
    har barn som har en sån diagnos.

  138. De ligger mig extra varmt om hjärtat.

  139. Jag kan känna igen mig i vissa av
    dragen, rastlösheten, impulsiviteten.

  140. Jag tyckte att om jag skruvar upp det
    som redan är jag nånstans...

  141. Då kan jag gå in i det här.

  142. Boken är skriven väldigt mycket
    utifrån hennes infallsrika hjärna.

  143. På nåt sätt manifesteras det inre
    kaoset i allt det yttre som händer-

  144. -och som blir väldigt kaotiskt.

  145. Jag tyckte att det var spännande
    att försöka. Går det att göra det-

  146. -eller blir det för spretigt?

  147. För det händer ju naturligt mycket
    kring en sån person som Joanna är.

  148. Hur upplever du att människor
    med psykiska sjukdomar skildras-

  149. -i populärkulturen?

  150. Jag är ganska irriterad
    på hur människor med...

  151. ADHD är ingen sjukdom, utan mer ett
    neuropsykiatriskt funktionshinder.

  152. Om man tänker psykiska sjukdomar
    generellt... Kring deckargenren-

  153. -är jag ganska störd över hur de
    med psykiska sjukdomar skildras.

  154. Ibland gör man det lätt för sig
    och beskriver mördaren som...

  155. "Han var ju psykopat, så that's why."
    Att man löser sitt dilemma...

  156. Man gör det enkelt för sig och det
    är inte så intressant dramaturgiskt.

  157. Människor med psykiska sjukdomar
    beskrivs ofta som våldsamma-

  158. -eller hotfulla,
    medan de flesta som har en...

  159. Om vi säger att man har en psykos
    och en schizofreni i botten...

  160. Det är snarare personer som stänger
    in sig och är rädda för alla andra.

  161. Sen kanske de skulle kunna bli
    våldsamma om de känner sig hotade.

  162. Men det är knappast människor som
    söker sig ut för att slå ihjäl andra.

  163. Det är väldigt ensidigt.

  164. Jag tycker ibland att man förstärker
    vissa fördomar som redan finns-

  165. -i samhället, kring människor
    med psykisk sjukdom.

  166. Jag tänker att det kan bli en ändring
    nu. Vi har två jättepopulära serier-

  167. -"Bron" och "Homeland", där de
    kvinnliga hjältarna har Asperger-

  168. -eller är bipolära. De framstår som
    supersmarta och duktiga på sina jobb.

  169. Den utvecklingen är jättespännande,
    en serie där inte...

  170. Om man tänker kring
    fysiska funktionshinder...

  171. Man tänker en skådespelare
    som är med i en tv-serie-

  172. -där det fysiska handikappet
    inte är bärande för rollen-

  173. -utan man kan sitta i en rullstol
    eller gå på kryckor eller vara blind-

  174. -utan att det blir huvuddilemmat...

  175. Man kunde tänka sig det även när det
    gäller psykiska funktionshinder-

  176. -att man kan få vara med i en bok
    utan att det blir det bärande.

  177. Om man tänker kring människor man
    känner, hur många har en sjukdom-

  178. -må vara fysisk eller psykisk,
    eller känner nån som har det?

  179. Jag vet nog ingen
    som inte känner nån.

  180. Det är ganska mycket svärta i boken.
    Det är personliga trauman-

  181. -det är fattigdom,
    det är problem i skolan...

  182. Samtidigt beskriver du det här
    med väldigt mycket humor.

  183. Vad var tanken med att du valde det?
    Jag skrattade!

  184. I början av 90-talet
    såg jag Jonas Gardell-

  185. -i en av hans tidiga föreställningar
    på Östgötateatern i Norrköping.

  186. Han var så jävla rolig,
    han var helt amazing rolig.

  187. Och sen mitt i det roliga bara
    bröt han och blev tokallvarlig.

  188. Skrattet fastnade i halsen. "Jag
    skrattade åt det som är jättehemskt."

  189. Då tänkte jag: "Shit, vad skickligt."

  190. Att han kan byta mellan det
    gravallvarliga och det asroliga.

  191. Då tänkte jag:
    "Så där skulle jag vilja skriva."

  192. Också för att orka ta till sig,
    humor är en av de främsta...

  193. ...coping-strategierna,
    för att hantera saker som är svårt.

  194. Att slänga ur sig ett fult, svart
    skämt om nånting jättejobbigt-

  195. -kan vara jätteförlösande,
    även i en terapisituation.

  196. På vilket sätt använder Joanna humorn
    för att ta sig igenom det här svarta?

  197. Det är lite på det sättet.

  198. Hon har svårt att hålla tillbaka det
    om hon kommer på något roligt.

  199. -Hon har inte så mycket spärrar.
    -Nej, och då kan man leka med det.

  200. Om jag inte haft några spärrar hade
    jag fläskat ur mig mer av det där.

  201. Men det sätter ju också henne
    i besvärliga situationer.

  202. Hon hamnar också i knasiga
    situationer som kanske blir roliga-

  203. -utifrån att hon inte tänkt igenom
    vad de får för konsekvenser innan.

  204. Låt oss säga att du fick sitta
    så här med Joanna, tête-à-tête.

  205. Vad tror du
    att du skulle säga till henne då?

  206. Åh, vad skulle jag säga?

  207. Jag tänker att en skön grej...

  208. Hennes föräldrar är inga svin, de
    förmår inte göra så mycket bättre.

  209. Hennes pappa är deprimerad, fick han
    välja skulle han inte vara det.

  210. Sen kan man ju utifrån känna liksom:
    "Ryck upp dig!"

  211. Och mamman försöker göra gott...

  212. Det kan finnas nån skön grej
    i att hon är arton år nu.

  213. Hon blir mindre och mindre beroende
    av dem som komplicerar hennes liv-

  214. -som också förstås hjälper henne.
    Men att hon kan hitta en egen väg...

  215. Det kanske känns tragiskt att
    säga det, men för vissa blir...

  216. -"Hitta din egen väg."
    -Ja, om det inte är klyschvarning.

  217. Jenny Jägerfeld, tack så
    hemskt mycket för att du kom hit.

  218. Oj, hjälp, hur firade jag?

  219. På releasefesten drack jag
    en massa champagne. Så firade jag.

  220. Och så fick jag en massa konstiga
    saker, parmesanost och blommor-

  221. -och saker man kunde äta, så
    jag firade genom att äta upp dem.

  222. Jag vill inte byta yrke. Det skulle
    vara skönt med ett konkret yrke.

  223. Snickra möbler eller att man såg
    tydligt att nu är det färdigt.

  224. En lite kortare process än en bok
    som håller på såpass lång tid.

  225. Jag är... Jag är jävligt easy going
    på så vis att...

  226. Jag tror att jag är det på ytan.
    "Tjohej, det funkar ganska bra."

  227. Lär man känna mig fattar man att det
    inte är så. Det är en ironisk titel.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Jag är ju så jävla easy going

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jenny Jägerfelds roman "Jag är så jävla easy going" handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Diagnosen är egentligen inget stort problem, hennes medicin fungerar ganska bra. Men när hennes familj inte längre har råd med medicinen och Joanna blir kär i Audrey blir det desto värre. Jenny Jägerfeld intervjuas av Tara Moshizi.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Jägerfeld, Jenny, 1974-, Litteraturvetenskap, Svensk litteraturhistoria, Svenska författare
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Israels första och enda serietecknare?

Varför är Rutu Modan nästan ensam som serieskapare i Israel? I ett samtal med Fredrik Strömberg, ordförande för Seriefrämjandet, berättar Rutu Modan om inspirationskällor, hur hon leker med judiska stereotyper och använder riktiga skådespelare i sitt serieskapande. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

LR eller IRL?

Hur pratar vi med varandra på nätet och via sms? Vad skiljer mormors sms från kompisens och vilken är den bästa förkortningen? Beata Jungselius forskar om hur vi pratar med varandra på nätet och berättar om hur tecken och emojis används. Richard jobbar med att nå hemmasittare och berättar om varför chatt kan vara det bästa sättet att nå de onåbara. När vissa elever vägrar att gå till skolan eller ens prata med någon vuxen rycker han in. Programledare: Tara Moshizi och Karin Andersson.

Fråga oss