Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2014)

Om En bok, en författare (2014)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : En halv sanning är också en lögnDela
  1. Det handlar om källkritik
    och göra en bedömning-

  2. -om vad som är sannolikt
    och då måste dessa frågor ställas.

  3. Välkommen, Hanne Kjöller,
    som har skrivit-

  4. -"En halv sanning är också en lögn".

  5. En bok om journalistik. Vi börjar
    med det journalistiska uppdraget.

  6. Vad skulle du säga att vårt uppdrag
    som journalister är?

  7. Det beror lite på verksamheten.

  8. Det finns konsumentjournalistik och
    sånt som handlar om att underhålla.

  9. Allt möjligt.

  10. Min bok handlar
    om nyhetsjournalistik.

  11. Då tycker jag att uppdraget är
    att beskriva verkligheten-

  12. -på ett så korrekt sätt som möjligt
    och låta läsarna dra slutsatser-

  13. -och därigenom
    bli informerade medborgare.

  14. Och kunna utkräva det politiska
    ansvar som vår demokrati förutsätter.

  15. Hur väl tycker du
    att vi uppfyller det idag?

  16. Inte tillräckligt väl.

  17. I alla fall inte alla.
    Det finns naturligtvis en bredd.

  18. Det finns väldigt mycket bra
    journalistik, men också dålig.

  19. Du riktar in dig på offerjournalistik
    Vad menar du med begreppet?

  20. Det är en form av case-journalistik.

  21. Det är ofta när man använder
    en familj eller ett fall-

  22. -för att exemplifiera nånting.
    Det kan vara vad som helst.

  23. Det är ett viktigt redskap när man
    ska förklara hur en budget slår-

  24. -eller hur ett elpris påverkar
    en tvåbarnsfamilj.

  25. -Använder du det själv?
    -Absolut.

  26. Det är här för att stanna.
    Det finns en fara med det också.

  27. När man letar efter case
    och så passar de inte riktigt...

  28. Eftersom mallen är färdig så skarvar
    man lite med vissa uppgifter-

  29. -för att det ska passa i mallen.
    Strukturen är färdig, rollerna givna.

  30. Det är ofta nån som ska drabbas.
    Om det är en busstrejk-

  31. -talar man mindre sällan om den
    som har upptäckt att man kan cykla.

  32. Man pratar mer om den
    som fått problem.

  33. Vad är problemet med offer?

  34. Det är jag som kallar det
    för offerjournalistik.

  35. Offerjournalistik är en form
    av journalistik.

  36. Det handlar ofta om människor
    som det är synd om på nåt sätt.

  37. Men vi som läsare får
    inte reda på hela bilden.

  38. De områden jag rör mig kring
    i den här boken-

  39. -är fattigdom, barnfattigdom,
    asylärenden, migrationspolitik.

  40. Sen är det olika former
    av sjukersättning, färdtjänst o.s.v.

  41. Saker som sköts av Försäkringskassan.

  42. Istället för att ge hela bilden...

  43. Det journalistiska uppdraget är
    att höra två parter om det finns.

  44. "Moderaterna säger si
    och Socialdemokraterna säger så."

  45. Så fungerar det alltid
    i journalistiken.

  46. Men i offerjournalistik
    frångår man den principen.

  47. En enskild persons vittnesmål-

  48. -blir det enda
    som vräks ut i kanalen.

  49. I radio, tv eller i spalterna.

  50. Utan nån form av bearbetning
    eller ifrågasättande.

  51. Utan att man undersöker
    sanningshalten i det som sägs.

  52. Vad gör vi nyhetsjournalister för
    fel? Jag jobbar själv på Aktuellt.

  53. Vilka fel gör vi
    i till exempel migrationsfrågan?

  54. Jag har ett exempel
    på fattigdomsfrågan.

  55. Det kan handla om att någon har 50 kr
    kvar när räkningarna är betalda.

  56. Som läsare undrar jag då
    vad hon har för utgifter, inkomster?

  57. Arbetar hon, arbetar hon heltid,
    kan hon arbeta, är hon sjuk?

  58. Vad är det som har försatt henne
    i den här situationen?

  59. Det är vanligt journalistiskt arbete
    att ta reda på det.

  60. Vi säger att en svensk fabrik
    ska läggas ned.

  61. "Ni säger att ni har ont om pengar,
    men titta på årsredovisningen."

  62. Här basunerar man bara ut
    hennes upplevelse.

  63. Det kan mycket väl vara så
    att hon bara har 50 kr kvar.

  64. Men som läsare eller tittare
    vill jag ju veta mer.

  65. -Vill du ha hela bilden?
    -Hela bilden och svårigheten.

  66. När man undersöker offerjournalistik
    som jag har gjort...

  67. Jag har tittat på ett tiotal
    uppmärksammade fall i medierna.

  68. Jag ser att det ofta finns en bild
    som komplicerar helheten.

  69. Verkligheten är inte svartvit och
    Försäkringskassan är inte hjärtlös.

  70. De har kanske haft fog
    för ett beslut.

  71. Eller i migrationsärenden där det
    många gånger blivit missförstånd.

  72. Man hör bara den ena parten.

  73. Jag kan jämföra
    med kriminaljournalistik.

  74. Jag säger absolut inte att fattiga
    eller asylsökande är kriminella.

  75. Där har man
    det här tvåpartsförfarandet.

  76. Man har en misstänkt gärningsman
    som säger att han är oskyldig.

  77. Det finns ingen som väljer
    att skriva en artikel som säger:

  78. "Han döms till tio års fängelse
    trots att han är oskyldig."

  79. Man skriver kanske: "Han hävdar
    oskuld, men i domen visar det sig..."

  80. Eller "men åklagaren säger..."
    Man tar in båda parter.

  81. I många fall som gäller socialbidrag,
    sjukpenning, färdtjänst har man-

  82. -som medborgare rätt att överklaga.
    Då hamnar det i förvaltningsrätten.

  83. När det hamnar där
    blir domen offentlig.

  84. Och även i migrationsärenden.
    Då ser man-

  85. -att den och den fick avslag
    för att den inte har betalat skatt...

  86. Ska vi följa upp offren bättre?

  87. Dels när man har tillgång
    till domarna.

  88. Det finns många exempel
    där man har rapporterat om fall-

  89. -men man har inte brytt sig om
    att läsa domarna.

  90. Men även i första skedet.

  91. Om en person berättar att den är
    jättesjuk, men inte får sjukpenning-

  92. -tycker jag att det är självklart att
    titta på Försäkringskassans underlag.

  93. Även om det råder sekretess
    från Försäkringskassans sida-

  94. -har ju individen rätt att få ta del
    av de dokumenten.

  95. Då kan ju personen visa dem.

  96. Om jag träffar nån som säger: "Jag
    såg ett ufo i Rålambshovsparken."

  97. Då skulle ju inte jag skriva det.

  98. Jag skulle ju fråga efter bilder
    eller andra personer som såg det.

  99. Det handlar om källkritik
    och att göra en bedömning av-

  100. -vad som är sannolikt.
    Då måste man ställa dessa frågor.

  101. När det gäller myndighetsbeslut
    och så...

  102. Det kan vara missförstånd. Det
    är lätt att missförstå ett beslut.

  103. Man måste ju förvissa sig om-

  104. -att det som står i tidningen
    eller sägs i radio och tv är sant.

  105. Varför blir det så?

  106. Vad är mekanismerna
    bakom den dåliga journalistiken?

  107. Jag tror att det finns
    många olika förklaringar.

  108. Man kanske arbetar på en
    lokalredaktion och man är pressad.

  109. Mediabranschen är ju väldigt pressad.

  110. Det finns inte utrymme att komma
    tillbaka och säga att det inte höll.

  111. Man kanske inte ens har tid
    att ställa dessa frågor.

  112. Jag tror att vissa journalister
    inte är tillräckligt reflekterande-

  113. -eller varit kritiska nog för
    att göra det. Mallen så lämplig.

  114. Vi vill ha den här mallen
    med skurk och offer.

  115. Vi vill gärna att myndigheter
    ska vara elaka.

  116. Sen ska vi som journalister
    hjälpa den lilla människan.

  117. Bland de program som är
    mest resursstarka finns också detta.

  118. -Du pratar om grävprogram.
    -Ja, som "Uppdrag granskning".

  119. Där är det en medveten manipulation-

  120. -att man trycker undan det
    som gör bilden mer komplicerad.

  121. Man vill ha en enkel historia
    med vinnare och förlorare.

  122. Det man får lära sig i början
    av journalistutbildningen är-

  123. -att välja vinkel och förenkla.
    Måste man inte göra det?

  124. Man kan inte berätta allt, men får
    vara noga med vad man väljer bort.

  125. När jag var på publicistklubben
    i Kalmar hörde jag talas-

  126. -om en dansk journalistlärare.

  127. Hon hade gått ut i USA
    och intervjuat hemlösa.

  128. Hon gjorde sex olika reportage.
    I det ena fanns alla vanliga frågor:

  129. Hur känns det? Hur hamnade du här?
    Sen hade hon en annan vinkel:

  130. Har dina år på gatan lärt dig nåt?
    Det blir ett helt annat reportage.

  131. Visst kan man välja vinkel,
    men det är så förutsägbart-

  132. -när journalister alltid använder
    samma vinkel hela tiden.

  133. När man fortfarande sållar bort
    det som skulle kunna ge...

  134. ...en mer fullödig bild.

  135. Journalism är att förenkla
    men också att komplicera.

  136. I Ekots nyhetspolicy står det
    att man ska sätta en nyhet-

  137. -i ett sammanhang
    och det missar man ofta.

  138. Du beskriver det nästan som en teater
    med en skurk och en hjälte.

  139. Vad krävs av skurken och hjälten för
    att offerjournalistiken ska funka?

  140. Vad krävs av ett offer och en hjälte?

  141. Jag för ett resonemang kring det
    och säger att rollerna kan växla-

  142. -under en lång mediagång.

  143. Det kan vara slumpartade saker
    som styr.

  144. Det är den lilla människan som
    det är lätt att göra ett offer av.

  145. Myndighetspersoner och politiker
    blir väldigt sällan offer.

  146. Förmögna personer
    blir väldigt sällan offer.

  147. Myndigheten representerar ofta
    det här elaka.

  148. Det finns ofta en hjälte med.

  149. Det kan vara en person
    som är människorättsaktivist-

  150. -och som driver nåt,
    men det är också ofta journalisten.

  151. Då har ju journalisten
    lämnat sin roll-

  152. -från att beskriva en verklighet
    till att försöka påverka densamma.

  153. Man är mer en aktivist än journalist.

  154. Det har blivit den personen som ska
    driva ett fall i Högsta domstolen-

  155. -eller se till att den här personen
    får sjukpenning-

  156. -eller se till att det här
    asylsökande barnet får stanna.

  157. Då är ju risken mycket större-

  158. -att man glömmer det som möjligtvis
    talar emot den här personens sak.

  159. Jag tycker mig se fler och fler
    av de här hjältejournalisterna.

  160. Då är ju slutsatsen
    redan dragen åt oss.

  161. Du pratar också om språket.
    I den här dramaturgin-

  162. -väljer journalisterna ord
    som stärker den egna tesen.

  163. Köttskandal, barnfattigdom -
    värdeladdade ord.

  164. Vilken betydelse har språket
    i den här berättelsen?

  165. Oerhört betydelsefullt.
    Det styr vårt sätt att tänka.

  166. Ett begrepp som jag ifrågasätter
    är "papperslösa"-

  167. -som vi har valt som samlingsnamn
    för alla som befinner sig i Sverige-

  168. -och som inte har laglig rätt
    att vara här.

  169. Det kan vara folk som har flytt undan
    förföljelse, som inte har sökt asyl.

  170. Det kan vara människor som sökt
    och fått avslag.

  171. Det kan vara människor
    som har väldigt många papper.

  172. I engelsktalande länder pågår
    i alla fall en diskussion-

  173. -om vilket ord man ska använda.
    Man har använt termer-

  174. -som "illegal aliens"
    som är mycket mer negativt laddat.

  175. Det är inte heller neutralt,
    men vårt väldigt positivt laddat.

  176. Med begreppet "papperslösa"
    får man en bild av-

  177. -att det enda som saknas
    i byråkratiska Sverige är ett papper-

  178. -annars skulle de få vara här.
    Men många gånger har de papper-

  179. -där det står att de inte får vara
    i Sverige.

  180. Jag tänkte komma in på kritiken
    mot boken som varit omfattande.

  181. Det är en bok som handlar
    om fel inom journalistiken.

  182. Då är det viktigt
    att det inte blir fel i den boken.

  183. Hur gick du tillväga
    med den egna källkontrollen?

  184. Jag har varit så noggrann
    som jag tycker jag kan vara.

  185. Tyvärr har det uppstått
    ett faktafel ändå.

  186. Jag benämner en hyresrätt
    felaktigt för en bostadsrätt.

  187. Jag hade uppgifter om
    att det var en bostadsrätt.

  188. Sen hittade jag ett register över
    bostadsrättsföreningar i Sverige.

  189. Jag hittade namnet
    och det stämde med adressen.

  190. Sen gick jag till adressen
    och tittade att personen bodde kvar.

  191. -Varför ringde du inte?
    -Jag hade fått en stor diskussion...

  192. ...kring medverkan i den här boken.

  193. Det är en person jag har med
    som fall i boken.

  194. Vi hade haft en skriftväxling innan
    där det blir ganska...

  195. Men du måste ju ändå kolla fakta
    som du begär av andra.

  196. Jag gjorde ju det och hade aldrig
    haft med den här uppgiften-

  197. -om jag inte trodde att den var sann.
    Jag visste inte-

  198. -att det fanns bostadsrättsföreningar
    i hus som var hyresrätter.

  199. Men den andra kritiken
    att jag går in i hjälte/offerroll-

  200. -tycker jag inte alls stämmer
    utan jag tycker att jag...

  201. Jag tycker överhuvudtaget inte
    att fallen är...

  202. Jag hade inte kunnat skriva boken
    utan exempel i verkligheten.

  203. Jag hade inte kunnat skriva: "Man
    kan tänka sig i ett asylärende..."

  204. Jag måste ha riktiga rubriker.

  205. Jag har ett långt resonemang
    kring det i inledningen.

  206. Jag har valt att anonymisera alla-

  207. -som jag bedömer kan lida en
    publicitetsskada av det jag skriver.

  208. Det är ingen
    fulltäckande anonymisering.

  209. Många har blivit så uppmärksammade
    och kända i den rollen.

  210. Jag gör det även för att markera
    att det inte är personen jag vill åt.

  211. Inte heller journalisterna.
    Jag vill berätta en historia.

  212. Jag tycker inte att jag svartmålar
    några av mina fall.

  213. Jag har bara tagit upp saker som har
    bäring på det som stått i medierna.

  214. Som ett teoretiskt exempel:

  215. Om nåt av mina fall visar sig vara
    en notorisk hustrumisshandlare-

  216. -hade jag ju inte tagit med det
    för det saknar bäring.

  217. Det är inget svartmålande.
    Allt jag skriver om dem är det-

  218. -som också har framkommit
    i offentliga handlingar och domar-

  219. -som inte blivit berättat tidigare,
    men som borde ha blivit det.

  220. -Tack, Hanne Kjöller.
    -Tack.

  221. Jag har precis avslutat Lena
    Anderssons "Egenmäktigt förfarande".

  222. Det finns mycket, men jag har
    varit sugen på att bli takskottare.

  223. En period i livet,
    kanske inte resten av livet.

  224. Alla som är intresserade
    av journalistik.

  225. Vanliga människor
    som vill bilda sin uppfattning om-

  226. -hur man blir bättre på att läsa
    tidningar och ta del av medierna.

  227. Textning: Karin Hagman
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

En halv sanning är också en lögn

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Ämnen:
Information och media > Informationssökning och källkritik, Information och media > Massmedia
Ämnesord:
Etik, Filosofi, Journalistik, Massmedia, Publicistik, Tidningar, Tidskrifter, Yrkesetik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Berättelser om Breivik

Genusforskaren Mia Eriksson har närstuderat och analyserat hur författare och journalister har beskrivit Anders Behring Breivik, hans personlighet och hans terrordåd. Hon har också undersökt vad berättelserna gör med oss läsare. Hon berättar vad hon kommit fram till i sina studier. Inspelat den 22 september 2016 på Bokmässan. Plats: Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Makadam förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Barnen på Darknet

På sitt pojkrum tar 14-årige Toxic psykedeliska droger som han beställt på det mörka nätet, "Darknet". Han surfar med webbläsaren TOR för att vara anonym och nå gömda platser på nätet. Tillsammans med 16-årige V1tal (som jagas av FBI) och 17-årige Erik hackar han hemsidor och jävlas med privatpersoner och myndigheter.

Fråga oss