Titta

UR Samtiden - Skolforum 2013

UR Samtiden - Skolforum 2013

Om UR Samtiden - Skolforum 2013

Föreläsningar från Skolforum 2013 som är en mötesplats för inspiration, erfarenhetsutbyte och fortbildning. Inspelat 29 oktober 2013 på Stockholmsmässan. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2013 : Reflekterande läsning och skrivande på bloggenDela
  1. Sofia Malmberg heter jag
    och jag är bibliotekarie.

  2. Jag ska berätta om ett projekt
    som jag driver i årskurs fem.

  3. Titeln är "Hur får vi med
    de tysta eleverna i samtalet?"

  4. Problemet är de
    som aldrig säger nåt i klassrummet.

  5. Vi har valt att arbeta med...
    Jag ska prata lite högre.

  6. Vi har valt att arbeta med projektet
    Digitala boksamtal-

  7. -eller DBS.

  8. Det driver vi nu
    i alla femmor på skolan-

  9. -och vi arbetar med reflekterande
    läsande och kreativt skrivande.

  10. Vi gör det för att göra nåt nytt.

  11. Grundtanken var att jobba
    med boksamtal på nåt annat sätt-

  12. -än att diskutera i klassrummet
    där vi vet vem som kommer att prata-

  13. -vilka som inte kommer att våga, och
    vilka som kommer att ta mycket plats.

  14. Vad händer om vi jobbar på nätet-

  15. -och använder bloggen
    som pedagogiskt verktyg?

  16. Vi märkte snabbt två saker.

  17. Dels använde klassen bloggen
    som sitt forum.

  18. Här blev klassen en enhet, för det
    var nåt som bara klassen visste om.

  19. Här såg eleverna
    nya sidor hos sina kamrater.

  20. De såg
    att Kalle tänkte jättedjupa tankar-

  21. -och hade intressanta saker att säga.

  22. Jag kanske också hade det.

  23. Vi såg också att eleverna
    som aldrig säger nåt i klassrummet-

  24. -för att de inte vågar eller inte
    tror att de kan, kunde på bloggen.

  25. Där kom de till sin rätt.
    Elever som vi inte trodde kunde-

  26. -eller som inte hade visat det-

  27. -hade jätteintressanta tankar
    och idéer.

  28. En del av eleverna trodde inte
    att de själva kunde över huvud taget-

  29. -men såg att de faktiskt kunde där.

  30. Jag har inte gjort projektet själv,
    utan har haft del av det.

  31. Teo Graner, som är IKT-pedagog,
    jag själv som är bibliotekarie-

  32. -och Kerstin Naenfeldt, lärare i
    klassen där vi utvecklade projektet-

  33. -har haft lika stor del i det här-

  34. -men jag har uppdraget
    att driva det vidare.

  35. Jag arbetar en del i klassen-

  36. -och är handledare för de lärare
    som undervisar i klassen.

  37. Allt mer läggs på läraren, men jag är
    handledare och går in ibland-

  38. -beroende på
    vilken kompetens läraren har.

  39. När jag gör det är det viktigt
    att få eleverna med mig-

  40. -och humor är viktigt.
    Vi läser en bok, bloggar om den-

  41. -och på bloggen finns jag med.
    Där peppar jag-

  42. -ger inspiration och säger:
    "Vad kul. Det vill jag veta mer om."

  43. "Berätta. Det verkar spännande."

  44. När jag kommer till klassen
    berättar jag om projektet-

  45. -och vill att eleverna
    tycker att det är kul.

  46. Säger jag "Jag är er bibliotekarie.
    Vi ska läsa en bok tillsammans"-

  47. -så låter det lagom inspirerande,
    men barn gillar ljud och bild.

  48. De gillar film, så vi har gjort
    en film att presentera projektet med.

  49. Ni ska få se en kort filmsnutt, som
    vi har när vi presenterar projektet.

  50. Ni får känna er privilegierade,
    för den visas inte utanför skolan-

  51. -och skådespelarna
    av varierande skådespelartalang-

  52. -arbetar på skolan
    där jag och IKT-pedagogen jobbar.

  53. Det är lite klipp från senare filmer
    som ni får se om vi hinner.

  54. Det var ett smakprov.
    Det bygger på att de känner oss-

  55. -och vet
    att Teo och jag skojbråkar mycket.

  56. Vi tar roller, bygger mycket på humor
    och bjuder mycket på oss själva.

  57. Det kanske inte känns bekvämt-

  58. -men vi bjussar på det, och de ser
    sidor som de inte hade sett annars.

  59. Hur går det då till?
    Projektet har två delar:

  60. Vi läser en bok och bloggar om den.
    Sen tittar vi på bokens väg-

  61. -från manus till färdig bok-

  62. -via bokförlag, tryckeri
    och bokhandel. Vad sker på vägen?

  63. Vi ser på det historiskt.

  64. Det gör vi genom såna där filmer.

  65. Vi har spelat in egna filmer,
    skrivit manus och skådespelar själva-

  66. -men vi kan skapa engagemang
    hos eleverna, använda humor-

  67. -och i filmsnuttarna, där det finns
    speakertext och små sketcher-

  68. -vill vi ge eleverna en resa.
    Vad har hänt fram till i dag?

  69. Vad hände när boktryckarkonsten kom?

  70. Hur skrev man
    innan det fanns tryckerier?

  71. Vilka kunde läsa? Vilka fick läsa?

  72. Vad hade man innan man hade papper?

  73. Vad skrev man med? Hur har det
    sett ut i olika delar av världen?

  74. Vi ska titta mer på det senare.

  75. Vi använde Philip Pullmans bok
    "Jack och fågelskrämman".

  76. Pullman är ju en känd författare.

  77. Många elever har läst "Guldkompassen"
    eller sett filmen "Guldkompassen"-

  78. -men den här boken har ingen läst.

  79. Hur många här
    har läst "Jack och fågelskrämman"?

  80. Ingen.
    Jag hade inte heller läst den-

  81. -och inte heller nån av de pedagoger
    eller elever vi jobbar med-

  82. -förutom en elev, som hade en syster
    som hade haft DBS året innan.

  83. Varför valde vi den boken?

  84. Att så få hade läst den
    var ett starkt argument-

  85. -för då börjar vi på samma nivå,
    från scratch.

  86. Ingen har förutfattade meningar
    eller vet vad som ska hända-

  87. -och det var en bok
    som passade många olika målgrupper.

  88. Den passar dem som inte läser mycket-

  89. -men som kan klara av boken-

  90. -men även läsarna som är vana vid
    att läsa mycket och ofta-

  91. -för boken
    kan läsas på ett högre plan.

  92. Man kan jobba med ordförståelse,
    för det finns många svåra ord-

  93. -så man måste stanna upp
    och tänka på vad orden betyder.

  94. Vi bloggar om den, och då gäller det
    att ha nåt intressant att säga-

  95. -när man bloggar.
    Det ska inte vara en social blogg-

  96. -för det är en klassrumssituation
    så eleverna ska blogga om boken.

  97. Det har de gjort av hjärtans lust.

  98. De har fått i läxa att blogga, men de
    har bloggat mycket på fritiden.

  99. De har suttit på kvällar och helger,
    och i nån klass fick vi säga:

  100. "Det är kul att ni bloggar om boken,
    men inte elva en torsdagskväll"-

  101. -"för ni går i skolan dagen därpå."
    Vi fick nästan stoppa dem.

  102. Det kan vara roligt, men där måste
    man gå in, för det funkar inte.

  103. Till boken har vi skapat frågor,
    reflekterande frågor.

  104. För frågor som "Vilken färg
    hade fågelskrämman på sin hatt?"-

  105. -handlar bara om att kontrollera
    om eleven har läst texten-

  106. -men inget om förståelse,
    och vi vill längre.

  107. Vi utgick från Aidan Chambers bok
    "Böcker inom och omkring oss".

  108. Chambers pratar mycket om
    att göra frågan angelägen för eleven-

  109. -att skapa ett du-tilltal och tala om
    saker som eleven kan relatera till.

  110. Det tog vi som utgångspunkt
    när vi skapade frågorna.

  111. Här är den allra första bloggen.

  112. Den finns kvar, så man kan titta på
    digitalaboksamtal.com.

  113. Den finns nog kvar ett tag.
    Vi sparar den av nostalgiska skäl.

  114. Här är en fråga:

  115. "Fågelskrämman vågade inte säga till
    kvasten att han var kär i henne."

  116. "Hur påverkar kärleken människor?
    Hur kan man visa sina känslor?"

  117. "Advokat Cercorelli
    använder påhittade latinska fraser"-

  118. -"som 'galenum fåglum'
    för att förlöjliga fågelskrämman."

  119. "Försöker människor ibland förlöjliga
    varandra? Vilka känslor väcker det?"

  120. Det är ganska stora, öppna frågor-

  121. -där eleverna förväntas reflektera.

  122. Boken väcker såna frågor,
    för den handlar om vänskap-

  123. -rätt och fel, och vad som är viktigt
    i livet för att må bra.

  124. Eleverna ska koppla till sig själva
    och bjuda på sig själva-

  125. -precis som vi gör
    när vi spelar in filmerna.

  126. De har frågorna som utgångspunkt,
    att spinna vidare från.

  127. Det räcker inte att svara rakt av.
    Man ska visa att man har reflekterat-

  128. -och gått lite djupare.

  129. Om vi ska släppa ut eleverna
    på bloggen, vilket är spännande...

  130. De tycker att det är kul och nytt-

  131. -men det ställs vissa frågor där.

  132. Om diskussionen sker i klassrummet
    kan vi styra den-

  133. -och säga: "Stopp, så säger vi inte."

  134. "Om du säger så
    blir nån annan ledsen."

  135. Men bloggen har eleverna
    tillgång till när som helst.

  136. De sitter på rasterna med den,
    och då kan man som vuxen-

  137. -inte styra över vad som sker,
    så vi måste ge en grund.

  138. Vad händer
    när kommunikationen inte syns-

  139. -som när vi kan se varandra i ögonen?
    Du ser kroppsspråket, hör tonläget-

  140. -och förstår om jag är sarkastisk,
    skämtar eller är dödligt allvarlig.

  141. På bloggen ser vi inte det,
    så där måste vi vara väldigt tydliga-

  142. -med vad vi vill.

  143. Vad händer om jag skriver
    med stora eller med små bokstäver?

  144. Skriver jag med stora bokstäver
    uppfattas det som att jag skriker.

  145. Om du och jag är bästisar, Anna-Lena.

  146. Om Anna-Lena och jag och fikar
    kan jag säga "Vad dum du är"-

  147. -men det kan du ta, för du vet
    att jag inte menar nåt illa.

  148. Men om jag skriver "Vad dum du är"
    på bloggen blir det otrevligt.

  149. Det är mycket sånt,
    och då går Teo och jag-

  150. -in och kör ett pedagogiskt rollspel.
    När vi går in i vet vi inte...

  151. Vi vet ungefär vad som ska hända,
    men vi kryddar med nya saker.

  152. Vi har några små saker och tänker
    att vi ska sätta dit varandra.

  153. Sen skådespelar vi.

  154. Vi utsätter varandra för saker-

  155. -för att få i gång en diskussion.

  156. "Kan man göra så? Kan man säga så?"

  157. Det är en effektiv metod-

  158. -och eleverna tycker det är roligt,
    vilket är en drivkraft.

  159. De säger "Ska ni bråka på nästa
    lektion?" med förväntan i blicken.

  160. Vi pratar mycket om
    respekt och empati-

  161. -två ord som återkommer
    under hela processen.

  162. Vi arbetar med projektet
    i tre månader.

  163. Alla svensklektioner går till det,
    plus några i historia och bild.

  164. Vi har delat in projektet
    i fyra olika arbetsperioder.

  165. En arbetsperiod ser ut så här.

  166. Netikett får de bara en gång,
    och sen ska de läsa.

  167. De får läsa fyra kapitel i taget.

  168. Sen är det viktigt att alla stannar-

  169. -och alla får lova
    att inte läsa kapitel fem-

  170. -för alla ska vara på samma nivå,
    och ingen ska veta vad som sker sen.

  171. När de har läst fyra kapitel
    får de reflekterande frågor.

  172. De får en fråga var-

  173. -och alla får olika frågor.

  174. Varje svar är ju unikt.

  175. Mitt svar blir inte samma som ditt,
    även om vi har samma fråga.

  176. Då får de i uppdrag att reflektera
    och skriva på bloggen.

  177. De ska skriva ett blogginlägg
    och en kommentar.

  178. Men det kan ju hända
    att Kalle får tio kommentarer-

  179. -medan Lisa inte får nån-

  180. -så man får i uppdrag
    att kommentera en specifik person.

  181. Anna-Lena ska kommentera... Jag tar
    dig som exempel, för vi är bästisar.

  182. Anna-Lena ska kommentera Anna-

  183. -och Anna ska kommentera nån annan,
    så att alla får en kommentar.

  184. Läxa är att skriva
    ett inlägg och en kommentar.

  185. Sen är det fritt att kommentera,
    och det gör eleverna.

  186. Antingen gör man det på lektionstid
    eller som läxa.

  187. Sen blir det mycket frivillig tid,
    för det är väldigt roligt.

  188. Sen bemöter man.

  189. Det är som om jag säger: "Hej, Anna.
    Kul att se dig. Hur mår du?"

  190. Det är klart att du svarar.

  191. Det är vanlig netikett.

  192. Om du har kommenterat mitt inlägg-

  193. -så svarar jag dig förstås.

  194. Vi vill att det skapas diskussion
    på bloggen. Det ska hända saker.

  195. Sen hade vi delen med bokens väg-

  196. -bokens väg från bokförlag-

  197. -via tryckeri till bokhandel.

  198. Varje avsnitt blir en egen film,
    så det finns tre filmer-

  199. -och filmtillfällena
    ser eleverna fram emot.

  200. "Blir det DBS-film i dag? Ja!"

  201. De tycker att det är roligt,
    och de som har varit sjuka blir arga-

  202. -på att man måste vara på lektionen
    för att få se filmen.

  203. Varje film är kanske en kvart-

  204. -och speakertexter och sketcher
    berättar om olika historiska skeden.

  205. Vi har också smugit in
    historiska fel.

  206. Det kan finnas en ljudbok
    i ett medeltida kloster-

  207. -eller en Ipad i antiken-

  208. -saker som är uppenbart fel,
    som eleverna ska leta efter.

  209. Sen pratar vi om varför det var fel.
    När kom ljudboken? Vad är en ljudbok?

  210. När kom Ipaden?
    Vad hade man innan dess?

  211. Sen jobbar eleverna med det i bilden.
    De får skildra ett historiskt skede-

  212. -genom en bildteknik
    som collage, tuschteckning, tittskåp-

  213. -eller nåt annat som man väljer.

  214. Här är ett litet axplock
    från filmerna.

  215. Mycket bygger på att eleverna
    känner oss och vet vem vi är.

  216. Här har vi rest till Egypten.

  217. En medarbetare på ett tryckeri har
    gjort bort sig. Ni ser vem det är.

  218. Vi åker till kejsaren av Kina...

  219. ...antikens Rom...

  220. ...och ett medeltida kloster
    där en kvinna har begått en synd.

  221. Hon har ställt in
    ett tomt mjölkpaket i kylskåpet-

  222. -och måste göra bot och bättring.

  223. Mjölkpaket, kylskåp, medeltiden...

  224. Det är ett historiskt fel
    att prata om.

  225. Hur förvarade man mat innan dess?

  226. Här reser vi
    tillbaka till 1400-talets Tyskland-

  227. -där ett gift par har hört talas om
    en man som heter Gutenberg-

  228. -som har uppfunnit en tryckpress.

  229. De är förundrade.

  230. Till slut reser vi till nutiden,
    där en man med besynnerlig karaktär-

  231. -driver ett eget bokförlag på nätet,
    där inget verkar fungera som det ska.

  232. När vi har haft alla delmoment
    och kommit igenom hela boken-

  233. -kan vi ju allt om
    "Jack och fågelskrämman".

  234. De har diskuterat allt-

  235. -men de har inte gått utanför
    "Jack och fågelskrämman"-

  236. -och sett det
    från nån annans perspektiv-

  237. -så de får skriva en essä, och skriva
    utifrån Korpmormors perspektiv-

  238. -eller herr Cercorellis perspektiv.

  239. Då frågar många "Måste jag hålla mig
    till det som finns i boken?"

  240. "Nej, det viktiga är att du skriver
    och använder din fantasi."

  241. Man är fri att lägga till, dra ifrån
    och ändra händelseförloppet-

  242. -eller berätta vad som hände sen, om
    man ser det ur nån annans perspektiv.

  243. Sen kommer det
    som jag tycker är allra roligast.

  244. Ni vet hur det är-

  245. -när man har jobbat intensivt med nåt
    under en period, och det är klart-

  246. -så vill man ha en fest.
    Vi funkar alla likadant.

  247. Då vill vi göra nåt roligt ihop,
    så vi har en DBS-gala.

  248. Det ser eleverna fram emot mycket.

  249. Vi var inte blygsamma,
    utan tog nobelfesten som förebild-

  250. -och delade ut priser.

  251. Några priser finns i nobelkommittén,
    men några har vi skapat själva.

  252. Det finns DBS-priset i filosofi-

  253. -men också i finurlighet-

  254. -klokhet eller livsvisdom.
    Allt beror på vad vi hittar-

  255. -och de som får pris har uttryckt sig
    finurligt på bloggen.

  256. Här går jag in som bibliotekarie.
    Läraren sätter betyg och bedömer-

  257. -men jag är fri från det.
    Jag känner inte eleverna sen innan-

  258. -utan utgår bara från bloggen-

  259. -och plockar ut
    de roligaste, finurligaste-

  260. -vackraste och visaste kommentarerna.
    Dem lyfter vi fram på galan.

  261. Vi bokar aulan, har saft och bulle
    och ballonger. Det är storstilat-

  262. -och vi visar bloopers från filmerna,
    där det inte blev som det skulle.

  263. Det är ett sätt att använda humor
    för att få med sig eleverna.

  264. Vi uppmärksammar dem
    som gjort nåt extra-

  265. -och ofta är det inte de duktigaste
    eleverna som har skrivit finurligast-

  266. -utan elever som var lite svagare-

  267. -och kanske inte trodde att de kunde.

  268. De skriver de allra roligaste sakerna
    och får pris.

  269. Priset är äran och ett diplom-

  270. -men det betyder mycket
    att nån uppmärksammar insatsen.

  271. Först tar vi upp kommentaren-

  272. -och då hör man "Vem skrev det?"
    och "Det var ju jag".

  273. Sen får man komma upp och få diplom
    och applåder.

  274. Här är exempel på kommentarer.

  275. "Det är så onödigt att kriga.
    Man kan väl bara köra sten-sax-påse."

  276. Den kommentaren fick DBS fredspris.

  277. "Om man har en positiv inställning
    blir allt bättre."

  278. "Då kanske man tänker på nåt roligt
    som ska hända efter det tråkiga."

  279. "Det finns många forskare
    som studerar djur."

  280. "Om de sett en myra komma ut med
    en chokladkaka borde de ha reagerat."

  281. Det finns mycket klokhet-

  282. -och mycket roligt händer där.

  283. Ibland tänker man:
    "Går du verkligen bara i femman?"

  284. De har funderat och reflekterat
    och säger så kloka saker.

  285. "En sak som förändras mycket
    är hur man uppför sig."

  286. En pojke skriver om
    att bli tonåring och vuxen.

  287. "En sak som förändras
    är hur man uppför sig."

  288. "Många har sagt att i tonåren
    blir man jobbigare på nåt sätt."

  289. Det kan väl stämma.

  290. Nu tänkte jag sticka emellan
    och höra om nån har några frågor.

  291. Ja.

  292. Alla kommer igenom.
    Det har inte varit nåt problem.

  293. De får dem på sina apparater,
    och det har inte varit nåt problem-

  294. -utan alla har kommit igenom.

  295. Ja. Har vi fler frågor?

  296. En annan gång sa nån:
    "Hur hinner ni med det?"

  297. Det gör vi inte.

  298. Ingen arbetsgivare i världen-

  299. -hade gett tid för att skriva manus
    och skapa filmer-

  300. -utan det har vi gjort på fritiden,
    på kvällar och helger-

  301. -men i övrigt sker det på arbetstid.

  302. Hur har ni löst den tekniska biten
    när de bloggar på lektionstid?

  303. Bra fråga. Vi använder Learnify
    som bloggverktyg.

  304. Det har Stockholms stad upphandlat,
    så det löser problem med tillstånd.

  305. Vi bara kör där.
    Det är okej att bara göra.

  306. Vi har ett infotek vid biblioteket-

  307. -men också bärbara datorer på vagnar
    på varje våning som läraren kan boka-

  308. -eller får eleverna blogga i bibblan
    på rasterna, och där finns Sofia.

  309. Framförallt bloggar de mycket hemma.
    De flesta har datorer hemma-

  310. -och man är välkommen att blogga
    i bibblan. Det har man löst så.

  311. Men strulande teknik kan vara
    ett problem, speciellt i Stockholm-

  312. -är det långa inloggningstider.
    Så är det absolut.

  313. Fler frågor...?

  314. Vill ni titta lite på
    nån av de filmer som vi har gjort?

  315. Ja. En del är lite vuxenhumor-

  316. -så eleverna greppar
    kanske inte allt.

  317. Jag påminner om att vi har gjort det
    på amatörmässiga grunder-

  318. -så ta det för vad det är.
    Det är ett pedagogiskt verktyg.

  319. Tror du att det här är ett vilohem?

  320. Farao måste få sina trisslotter
    i tid.

  321. Ja, sist fick jag springa tre varv
    runt pyramiderna för att jag var sen.

  322. Vet du hur mycket sand
    man får i sina foppatofflor?

  323. Ja...

  324. Jag måste skynda mig
    för att bli färdig till kejsaren-

  325. -så att han får
    sina skatteblanketter i tid.

  326. Man vill inte låta en kejsare vänta.

  327. Jag ringer min kinesiska
    återförsäljare och beställer nytt.

  328. Men du behöver inte rida till Kina-

  329. -för vi har en ny pappersleverantör
    här i området.

  330. Han levererar direkt till dörren.

  331. Helga, kom fort!

  332. Titta, man kan skriva med de här.
    Det går jättebra.

  333. Man kan skriva mycket. Man sätter dem
    bredvid varandra och trycker.

  334. Det är fantastiskt fint!

  335. Här är en sista bloggkommentar:
    "Alla säger att Nasse är en fegis"-

  336. -"men han erkänner när han gjort nåt
    som han inte borde."

  337. Bloggandet blir för många ett sätt
    att reflektera kring sig själva-

  338. -och ett sätt för klassen
    att diskutera-

  339. -i ett annat forum,
    som inte styrs av läraren.

  340. Om nån har frågor
    eller kommer på att nåt var oklart-

  341. -får ni gärna ta kontakt efteråt-

  342. -och jag finns i montern här borta
    i dag och i morgon.

  343. Är det nån som har några frågor nu?

  344. Tack för mig.

  345. Textning: Sofie B. Grankvist
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Reflekterande läsning och skrivande på bloggen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sofia Malmberg, bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser, berättar om boksamtal med elever utifrån reflekterande frågor om moral, etik och vänskap. Och hur man på sä sätt försöker engagera och intressera barnen för läsning. Inspelat 29 oktober 2013 på Stockholmsmässan. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Svenska > Läsning
Ämnesord:
Barn och böcker, Läsning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skrivutveckling, Undervisning, Undervisning i litteraturhistoria, Undervisning i svenska
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2013

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2013

Från ABC och läskondis till läsförståelse och läslust

Allt fler elever läser sämre. Det måste ändras, enligt Martin Widmark, mellanstadielärre och författare till böckerna om Lassemajas detektivbyrå. Han menar att med lite annorlunda förhållningssätt kan man få elever att skriva bättre. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2013

Läsförståelsestrategier i praktiken i år f-3

Marie Trapp har tilldelats Svenska Akademiens svensklärarpris 2013. Här talar hon om hur hon organiserar undervisningen i årskurs f-3. Inspelat 29 oktober 2013 på Stockholmsmässan. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2013

Reflekterande läsning och skrivande på bloggen

Sofia Malmberg, bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser, berättar om boksamtal med elever utifrån reflekterande frågor om moral, etik och vänskap. Inspelat 29 oktober 2013 på Stockholmsmässan. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2013

Betydelsen av tidiga textmöten

Ulla Damber, forskare i läs- och skrivutveckling, berättar att tidiga textmöten hjälper barn att utveckla strategier i sin senare läsning. Hon talar om hur man kan motivera barn att söka läsupplevelser och kunskap om omvärlden. Inspelat 29 oktober 2013 på Stockholmsmässan. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2013

Läsförståelsestrategier i praktiken i årskurs 4-6

Malin Gonzales, Malin Hugander och Malin Jonsson från Sätraskolan i Stockholm berättar om sina strategier och texter, och om vilka fördelar undervisningen i läsförståelse har för eleverna. Inspelat 29 oktober 2013 på Stockholmsmässan. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaProgrammera mera för lärare

Vad är programmerat?

Kristofer berättar hur en dator kan se ut inuti. Vad går att styra med hjälp av datorer? För att göra tekniken begriplig undersöker Ann-Louise Lindström och hennes elever vilka programmerade föremål som finns runt omkring oss och hur programmerade föremål kan se ut inuti.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaLärarrummet

Sommarjobb som forskare

På St Petri gymnasium i Malmö satsar man på att arbeta på ett mer vetenskapligt sätt. Yasmin Ahmad har fått stipendium från St Petri för att följa en forskare. Nu sommarjobbar hon på Alnarps lantbruksuniversitet där hon handleds av Ramesh Vetukuri, forskare i växtskyddsbiologi.

Fråga oss