Titta

UR Samtiden - Skolforum 2013

UR Samtiden - Skolforum 2013

Om UR Samtiden - Skolforum 2013

Föreläsningar från Skolforum 2013 som är en mötesplats för inspiration, erfarenhetsutbyte och fortbildning. Inspelat 29 oktober 2013 på Stockholmsmässan. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2013: Läsförståelsestrategier i praktiken i årskurs 4-6Dela
  1. Hej och välkomna till föreläsningen,
    som har rubriken:

  2. "En läsande klass. Läsförståelse-
    strategier i praktiken, årskurs 4-6."

  3. I snart ett år har vi jobbat i ett
    projekt som heter "En läsande klass"-

  4. -och vi skriver planeringar för
    läsförståelse i årskurs ett till sex.

  5. Följande handlar om
    våra erfarenheter-

  6. -av läsförståelse på mellanstadiet.

  7. Det har vi gjort i fyra år.
    Vilka är då vi?

  8. Mitt namn är Malin Gonzales och jag
    har jobbat på Sätraskolan i 18 år.

  9. Jag har fyran till sexan
    i engelska, svenska och SO.

  10. Jag heter Malin Hugander
    och tillhör samma arbetslag-

  11. -i ämnena svenska, SO och engelska.

  12. Mitt namn är Malin Jonsson
    och jobbar också i 4-6-arbetslaget...

  13. ...med svenska, SO och engelska.

  14. Sätraskolan ligger söder om Stockholm
    i förorten Sätra.

  15. Den ligger
    mellan Bredäng och Skärholmen.

  16. 86% av våra elever bedöms enligt
    kursplanen i svenska som andraspråk.

  17. Vi har fyrtiofem språk på skolan, och
    den största språkgruppen är arabiska.

  18. God läsförmåga
    är nyckeln till framgång-

  19. -och grunden till ett livslångt
    lärande och ett aktivt liv.

  20. Citatet är taget
    av Monica Reichenberg.

  21. Just det här med läsningen-

  22. -är det enskilt viktigaste
    vi gör i skolan.

  23. Det kommer vi alltid
    att hålla på med.

  24. Men läsförståelsen sjunker ju-

  25. -och vi hoppas att vi väcker ert
    intresse för läsförståelsestrategier.

  26. Det kanske finns några
    som redan har börjat och kan få tips.

  27. Medan teknologi och entreprenöriellt
    lärande blir omodernt-

  28. -blir läsförståelse det aldrig.
    Teknologin föråldras snabbt.

  29. Titta bara på mobilerna för några år
    sen och jämför med i dag.

  30. Entreprenöriellt lärande...
    Jag har just lärt mig säga ordet.

  31. Vi får se hur länge vi använder det.

  32. Läsförståelse
    kommer vi alltid att syssla med-

  33. -och den nya tekniken
    och dess informationsmängd-

  34. -ställer nya krav på läskunnigheten.

  35. PEARLS är en internationell studie-

  36. -som undersöker läsförmågan
    hos fyrorna.

  37. De senaste tre tillfällena ser vi
    att svenskarna har bra läsflyt-

  38. -och bra avkodning, men i
    läsförståelse tappar vi hela tiden.

  39. Det är andelen starka och
    mycket starka läsare som minskar.

  40. Elever är mindre positivt inställda.

  41. Vi ser-

  42. -att vi lägger ner mindre tid
    på läsförståelse än i andra länder.

  43. Om man frågar elever och lärare
    hur man jobbar så läser de en text.

  44. Sen svarar man på frågor
    eller skriver om det man läst.

  45. Få elever talar om att man fått tid
    att samtala om det man läst.

  46. Många elever och lärare säger att
    lästiden används till tyst läsning-

  47. -men tyst läsning utvecklar inte
    elevernas läsförståelse.

  48. Vi kommer att prata om vår metod
    och jag tänkte presentera resultat.

  49. Vi ser att eleverna får goda resultat
    av det här arbetssättet.

  50. I Stockholms stad använder vi
    LUS-stegen när vi bedömer läsförmåga-

  51. -och de senaste tre åren ser vi
    att andelen elever på LUS-punkt 18A-

  52. -har ökat från 17% till 48%.

  53. Diagrammet ni ser är från
    nationella proven i svenska 2012-

  54. -och det året hade vi 67% elever
    som läste svenska som andraspråk.

  55. Skärholmen hade 52%
    och Stockholms stad 18%.

  56. De förväntade resultaten för Sätra
    var inte höga.

  57. Det röda strecket är Sätraskolan,
    det svartprickiga Stockholms stad.

  58. Om ni tittar på del BC, det delprov
    som behandlar läsförståelse-

  59. -så ser man att Sätraskolans resultat
    låg bara 3% under Stockholms stad.

  60. Det är högt över förväntat resultat.

  61. De som fick godkänt 2012, av dem
    som läser enligt svenskkursplanen-

  62. -var 100% godkända,
    jämfört med rikets 93%.

  63. Svenska som andraspråk...

  64. På Sätra blev 83% godkända-

  65. -i jämförelse med rikets 65%.

  66. Även på 2013 års nationella prov
    visade våra elever goda resultat-

  67. -även om rikssnittet inte räknats ut.

  68. Vi tror att vi kan tacka
    läsförståelsestrategierna för det.

  69. När ett barn knäckt koden tror man
    att resten kommer av sig självt-

  70. -men då börjar den stora utmaningen:
    Att förstå det man läser.

  71. Ett till citat av Monica Reichenberg.

  72. Jag upplever att när barnen kommer
    upp till oss så kan de det här.

  73. "Nu har jag lärt mig läsa.
    Nu behöver jag inte göra nåt mer."

  74. Det gäller att få dem att förstå
    att man behöver träna på det här-

  75. -och en del läser bra men har inte
    fattat att de måste förstå.

  76. När barnen lär sig läsa
    släpper föräldrarna fokus.

  77. Fokus hamnar nån annanstans.

  78. Man fokuserar på det i lägre åldrar,
    men det är nu utmaningen börjar.

  79. Det är nu man ska förstå texten
    och det är då vi lämnar dem.

  80. Här behöver vi jobba mycket.

  81. Man måste reflektera över
    vad det är en god läsare gör.

  82. Man kan fundera
    utifrån egna erfarenheter.

  83. De flesta inom skolan är goda läsare-

  84. -men sen kan man diskutera
    vad eleverna gör och kan.

  85. En god läsare reglerar sin läsning
    och förståelse.

  86. Man stannar upp när man inte förstår.

  87. Man läser om ordet,
    meningen eller stycket-

  88. -när man inte riktigt hänger med.

  89. En god läsare försöker förutspå
    vad som kommer att hända i texten-

  90. -och funderar på vad han eller hon
    redan vet om texten.

  91. En god läsare låter inte texten
    passera förbi passivt-

  92. -utan är aktiv
    när han eller hon läser-

  93. -och knyter an känslomässigt både
    till karaktärer och det som händer.

  94. På så sätt utvecklar de och drar
    slutsatser om budskapet i texten.

  95. En god läsare
    anpassar läsningen efter texten-

  96. -vet att olika genrer
    kräver olika läsning-

  97. -och olika strategier
    för att ta sig an texten.

  98. Det är viktigt att fundera på hur man
    själv gör och hur eleverna gör.

  99. Här är en förenklad bild
    av hur läsutvecklingen går till.

  100. Det börjar med att vi blir lästa för.

  101. Nån läser högt - en förälder,
    i förskolan eller i förskoleklassen.

  102. Vi förstår att det skrivna ordet
    berättar något-

  103. -och så småningom lägger vi ihop
    bokstav med ljud, ord och meningar.

  104. Det är det vi kallar "knäcka koden".

  105. Vi tänker ofta att de själva ska ta
    steget till fas 4 i läsutvecklingen-

  106. -det vill säga lära sig att
    analysera, jämföra och bedöma texter.

  107. Att man kan kritiskt granska,
    värdera och sortera det man läser.

  108. Vi missar ofta steget där emellan,
    och vad gör man där?

  109. Där tränar jag på
    att använda läsningen-

  110. -så att det jag läser blir mitt.

  111. Att man läser för att lära.

  112. Vi måste bli bättre
    på de två sista faserna.

  113. Vi behöver ha en långsiktig
    och strukturerad plan-

  114. -och en konsekvent plan för hur vi
    ska jobba. Det handlar om förståelse.

  115. Och hur kan man göra det?

  116. Vi jobbar enligt en modell som heter
    "Reciprocal Teching", RT.

  117. Reciprok undervisning
    betyder "ömsesidig undervisning".

  118. Det är en forskningsbaserad modell
    som utvecklades i USA på 80-talet...

  119. ...av två läsforskare,
    Palinscar och Brown.

  120. Den består av två viktiga delar.

  121. Dels står dialogen i centrum.

  122. Vi lär oss av varandra genom
    att prata och uttrycka tankar.

  123. Jag kan lära någon annan nånting.

  124. Den andra delen
    är att använda strategier-

  125. -för att förebygga och överkomma
    svårigheter vad gäller läsförståelse.

  126. Lite av det den goda läsaren gör.

  127. Det handlar om
    att göra det osynliga synligt.

  128. Att sätta ord på det man bör göra
    innan, under och efter läsning.

  129. Strategierna är "Spågumman",
    "Detektiven", "Reportern"-

  130. -"Cowboyen" och en strategi
    som vi kallar "Konstnären".

  131. De kan användas på alla texter-

  132. -så väl skönlitterära
    som fackspråkliga.

  133. Malin ska berätta mer
    om varje strategi.

  134. Man kan använda det här på vilken
    text och i vilken årskurs som helst.

  135. Det är inte vikt
    för låg- eller mellanstadiet.

  136. Om man inte vill kalla strategin för
    "Spågumman" i nian så är det okej.

  137. Alla fem strategierna...

  138. Ni som är goda läsare
    gör det här omedvetet-

  139. -och målet är
    att eleverna också ska göra det.

  140. Vi tittar på den första strategin -
    "Spågumman".

  141. Här ställer man in sig på vilken text
    man ska möta och vad den ska berätta.

  142. Det gör vi tillsammans
    genom att titta på bilder.

  143. Finns det bildtexter? Vi tittar på
    rubriker och underrubriker.

  144. Är texten skriven i spalter,
    finns det diagram osv.

  145. Vi diskuterar
    om vi kan nåt om ämnet sen tidigare.

  146. Vad tror jag
    att jag får veta i texten?

  147. Vad är det för sorts text?
    Är det en fakta- eller tidningstext?

  148. När vi har gjort det lovar jag dig-

  149. -att alla elever är motiverade att ta
    till sig texten. Har de gissat rätt?

  150. Efter spådomen börjar vi läsa-

  151. -och under tiden får vi användning
    av nästa strategi - "Detektiven".

  152. När vi läser stöter vi på oklarheter.

  153. Det kan vara ett nytt ord
    eller ett begrepp i texten-

  154. -som försvårar förståelsen.

  155. Som lärare - ni har nog gjort det -

  156. -är det enkelt att tala om vad orden
    betyder eller vad som menas.

  157. Men om man ska göra det med 25 elever
    hinner man inte mer på lektionen.

  158. Med "Detektiven" kan de själva ta
    reda på vad det svåra ordet betyder.

  159. En detektiv har många knep.

  160. Man kan börja med
    att lösa om ordet eller meningen.

  161. Man kan läsa om eller läsa vidare
    och se om förklaringen kommer.

  162. Påminner det om nåt ord jag kan?

  163. Är det ett verb, ett substantiv,
    ett sammansatt ord eller liknande?

  164. Det sista man får lov att göra
    är att slå upp det i en ordbok.

  165. "Reportern" är alla Malins
    favoritstrategi.

  166. Den använder vi
    medan vi läser och efter.

  167. Den kan vara klurig. Eleverna förstår
    inte varför man ska ställa frågor.

  168. När man börjar märker de
    hur bra de förstår texten.

  169. Malin Gonzales ger exempel snart.

  170. Frågorna kallar vi "Frågor på raden"-

  171. -"Mellan raderna"
    och "Bortom raderna".

  172. Frågor på raden är enkla och tråkiga.
    Svaret hittar man lätt i texten.

  173. Mellan raderna, då måste jag
    ta texten och dra slutsatser.

  174. Jag kan förstå att det är höst-

  175. -om det står att det regnar och
    blåser och man sparkar i lövhögarna.

  176. Den sista frågekategorin
    är frågor bortom raderna.

  177. Här väcks läslusten. Här är mina
    erfarenheter och tankar det viktiga.

  178. Det finns inga svar. Det jag tänker
    är lika rätt som det du tänker.

  179. "Konstnären" använder vi
    under läsningen.

  180. Den hjälper oss att måla bilder
    i huvudet av det vi läser.

  181. När vi är små och blir lästa för
    har vi bildstödet-

  182. -men i avancerade texter
    finns inga bilder.

  183. För att jag ska bli känslomässigt
    engagerad behöver jag bilderna.

  184. Vi använder våra fem sinnen
    och målar de här bilderna.

  185. Den sista strategin är "Cowboyen".

  186. Den används
    under och efter läsningen-

  187. -och är viktig
    när man jobbar med faktatexter.

  188. Eleverna
    ska kunna sammanfatta en text.

  189. Vad är det som är viktigt-

  190. -och vad är onödiga detaljer?

  191. Faktatexter är informationstäta
    och tar lång tid-

  192. -och behärskar man "cowboyen" kan man
    enkelt se vad man behöver lära sig.

  193. Det är viktigt att läraren
    segmenterar texten man ska läsa-

  194. -det vill säga delar upp den i
    stycken utifrån var svårigheterna är.

  195. Här får vi också med
    grafiska modeller som tankekarta-

  196. -venndiagram eller så.

  197. När alla fem strategierna
    fungerar samtidigt-

  198. -kan man säga att man har elever
    med en god läsförståelse.

  199. Hur gör vi i klassrummet då?

  200. Vi läser mycket högt.
    Det är basen i arbetet.

  201. Ingen elev ska sitta själv med en
    text de aldrig läst att gå igenom.

  202. Vi jobbar mycket
    med små och större grupper och i par.

  203. De samtalar om text och utdelar
    reflexioner kring det vi har läst.

  204. När det gäller "Konstnären" kan man
    berätta vilka bilder man ser.

  205. Pratet blir meningsfullt.
    Tillsammans kan vi mer.

  206. Det jag i dag kan göra med andra
    kan jag på sikt göra själv.

  207. De ska bli bättre och bättre
    och detta ska vara automatiserat-

  208. -och de ska klara av svårare text
    även på egen hand.

  209. Expressgrupparbete...

  210. Grupparbete har varit att ett gäng
    jobbar om ett land i några veckor.

  211. För oss är det att man jobbar
    i små grupper och får en uppgift.

  212. Man kanske har
    en eller två minuter på sig.

  213. Tidsaspekten är viktig,
    så att man håller sig till saken.

  214. På minilektioner
    kan man lyfta fram en strategi-

  215. -som man tänker
    att eleverna behöver träna extra på.

  216. Tänka högt-metoden är att läraren
    ger modeller för hur jag tänker-

  217. -och vilka lösningar på svåra ord
    som jag ser och så vidare.

  218. Man visar hur man tänker kring text.

  219. Grafiska modeller är viktiga
    för att tydliggöra och synliggöra-

  220. -vad som är det viktiga i en text.

  221. Vi har en läsloggbok där vi
    dokumenterar vårt arbete.

  222. När man börjar med strategierna
    och eleverna inte gjort det innan-

  223. -är det viktigt
    att jobba strukturerat.

  224. De ska veta vilken strategi
    vi jobbar med, varför-

  225. -när den används
    och hur den fungerar.

  226. I början är det fokus på strategierna
    men på sikt, när det automatiseras-

  227. -går fokus över till texten.

  228. Det är som i matte. Man tränar
    tabeller och att ställa upp tal-

  229. -men målet är att lösa matteproblem.

  230. Här är målet att förstå avancerad
    text, så det är inget självändamål.

  231. När man känner att de förstår texten-

  232. -behöver man inte
    lägga fokus på strategierna.

  233. Det är viktigt med repetition
    i början, så att det sitter.

  234. Jag tänkte gå igenom ett exempel.

  235. 5:orna har jobbat med H.C. Andersen.

  236. Vi har läst två sagor högt,
    och det var ganska svåra texter.

  237. Vi läste "Det är riktigt sant"-

  238. -med citatet
    "Att göra en höna av en fjäder".

  239. Vi har läst "Den fula ankungen".

  240. De har fått diskutera om sagorna
    egentligen handlar om djur-

  241. -och de inser att de inte gör det.

  242. Ordspråket handlar ju om att en liten
    händelse kan få ett eget liv-

  243. -och skvaller
    kan få en ganska enkel sak-

  244. -att bli något helt annat.

  245. "Den fula ankungen" handlar ju om-

  246. -att man inte ska döma folk efter hur
    de ser ut. Det kommer de fram till.

  247. Sen gjorde vi en läxa
    där vi utgick från varje strategi.

  248. En på "Spågumman" och så vidare.

  249. Den löd så här...
    De fick läsa "Prinsessan på ärten".

  250. Sen fick de en läxa
    med varje strategi.

  251. "Vad tror du händer
    efter berättelsens slut?"

  252. Sen tog vi ut några ord som de
    med hjälp av texten skulle förklara.

  253. Om man som lärare säger
    att de ska välja ut svåra ord-

  254. -säger eleverna: "Jag hittade
    inga svåra ord. Jag förstod allting."

  255. Men meningen är att man med hjälp
    av texten ska kunna förklara.

  256. Hur kan man förstå det här ordet?
    Då tränar man på själva strategin.

  257. Då hade jag valt ut några såna.
    Reportern ställer tre frågor.

  258. På raden, mellan och bortom.

  259. Sen fick de sammanfatta sagan
    med hjälp av "Cowboyen".

  260. Vad hände först, vad hände sen?
    Och sen rita en bild till varje.

  261. Det ger ett bra diskussionsunderlag.

  262. Vilka bilder ritade du? Vad tyckte du
    var det viktigaste? Vad hände först?

  263. Jag har valt att stanna
    vid "Reportern" för att visa-

  264. -hur effektivt och roligt
    det här arbetssättet är-

  265. -och hur långt man kan komma
    med årskurs fem.

  266. Frågan på raden var "Varför knackade
    prinsessan på stadens port?"

  267. Det står i texten
    att hon söker skydd.

  268. En del blir glada
    att de kan svara på frågan.

  269. Men ganska snabbt märker de
    att det inte är så intressant.

  270. Mellan raderna löd frågan:
    "Vad menas med en riktig prinsessa?"

  271. Det nämns att hon är en riktig
    prinsessa, men vad betyder det?

  272. Nu börjar läslustlampan lysa
    på vissa.

  273. Hon är känslig, har krona på huvudet-

  274. -och en massa olika förslag.

  275. Men om hon är en riktig prinsessa,
    vad gör hon där ute i regnet?

  276. Då måste jag som lärare lägga till
    att en prinsessa sällan är ensam.

  277. Vad gör hon i regnet?
    Det är konstigt.

  278. Nu kommer de loss och ger förslag
    på vad hon egentligen gör där ute.

  279. Vi kom fram till att blixten slog ner
    och bara hon överlevde.

  280. Hela hovet blev lönnmördade
    och ligger i busken utanför.

  281. Efter en stund säger en pojke så här:

  282. "Hon kanske inte är
    en riktig prinsessa."

  283. Då måste vi diskutera sagan
    ur den aspekten.

  284. Hon kanske faktiskt inte är det.

  285. Ja... Sen frågade jag, eftersom vi
    hade läst de andra sagorna:

  286. "Vad vill H.C. Andersen säga med
    sagan?" De vet att han vill säga nåt.

  287. Vi diskuterar det. Då räcker
    samma pojke upp handen igen.

  288. "Han kanske inte tyckte om kungar."

  289. De hade inte jag tänkt på heller.

  290. Det här är ju ett hån mot kungar.

  291. Det är lite fjantigt att må dåligt-

  292. -för att man har legat på en ärta.

  293. Han kan ju ha hånat kungahuset
    med det här.

  294. Sagan slutar med att ärtan
    ställs ut på museum.

  295. Det blir ju jätteroligt
    ur den aspekten.

  296. Han ställer ut den till och med.
    En del av eleverna hade ritat det.

  297. Då kan jag höja abstraktionsnivån
    och säga att kungen hade makt då.

  298. Den är skriven 1835. Han kanske inte
    kan säga vad han vill rakt ut-

  299. -utan måste skriva in det i en saga.

  300. Gör vi det i dag? Kan man uttrycka
    sig genom att använda en annan form?

  301. Ja, det finns raptexter och många
    andra sätt att uttrycka olika saker-

  302. -fast det är inbakat i en annan form.

  303. Det är roligt att jobba med årskurs
    fem i en förort till Stockholm-

  304. -på det här sättet och komma så högt
    på abstraktionsnivån.

  305. Eleverna ser att jag lär mig nånting.

  306. Jag ser annorlunda
    på "Prinsessan på ärten" nu.

  307. De har en personlig tolkning
    av texten, så det blir deras text.

  308. Faktatexter möter våra elever
    dagligen i skolan-

  309. -och flertalet känner sig
    som den här eleven.

  310. Allt snurrar och det är förvirrande.

  311. Faktatexten ställer krav på läsaren.

  312. Ofta är de långa
    med mycket text att ta sig igenom.

  313. Den förutsätter också att läsaren
    vet en del innan han börjar läsa.

  314. Om man ska läsa om fotosyntesen måste
    man veta hur naturen fungerar.

  315. Faktatexten innehåller också
    ämnesspecifika ord-

  316. -som kanske inte förklaras i texten.

  317. Den är informationstät
    och har mycket fakta i samma mening.

  318. Det är frestande att hitta genvägar.

  319. Även vi ser hur svårt eleverna har
    för de här texterna.

  320. Ibland tänker vi:
    "Jag berätta, så slipper de läsa."

  321. Om jag berättar tar det väldig tid,
    men de behöver inte läsa svår text.

  322. Man kanske försöker förenkla texterna
    och gör dem ännu svårare-

  323. -när man tar bort ord
    som binder ihop meningarna.

  324. Eller så förklarar man svåra ord
    innan och tror att de har full koll.

  325. Vi måste ge dem redskap och verktyg-

  326. -för att ta sig an de här texterna.

  327. Om man funderar på
    vad vi behöver hjälpa eleverna med...

  328. ...när de ska läsa faktatext
    är att hjälpa dem bygga broar.

  329. De måste förstå att man måste vara
    aktiv och målinriktad.

  330. De måste koppla på förförståelsen
    och det finns många olika metoder.

  331. En många av oss använder är att visa
    en film om det man ska läsa om.

  332. Då får man en del förförståelse och
    bild, vilket underlättar för många.

  333. Eleverna kan jobba med VÖL-diagram.

  334. Innan läsning får eleverna fundera på
    vad de kan om ämnet.

  335. De får fundera på vad de önskar veta-

  336. -och efteråt över vad de lärt sig.

  337. Vet, önskar, lärt mig.

  338. "Spågumman" är viktig. Eleverna
    kan förutspå vad texten handlar om.

  339. Be dem formulera frågor
    som de tror att de får svar på-

  340. -så lovar jag att du har motiverade
    elever som besvarar sina frågor.

  341. Ämnesspecifika ord och begrepp
    måste vi hjälpa dem med.

  342. Ett sätt kan vara att innan läsning
    välja ut ett antal ord-

  343. -och be eleverna gissa
    vad orden kan betyda.

  344. Man diskuterar vad de tror, läser
    och efteråt diskuterar man igen.

  345. Hade du gissat rätt? Om inte, vad
    betyder ordet? Vad fick du reda på?

  346. Vi behöver även låta barnen träna på
    att läsa på olika sätt.

  347. Innan man börjar läsa en text
    underlättar det att översiktsläsa.

  348. Man försöker få ett grepp om texten
    och ta reda på vad den kan innehålla.

  349. När man har läst en text och behöver
    repetera läser man inte noga.

  350. Man skummar igenom det man läst.

  351. Sökläsning är när man letar efter
    nåt specifikt-

  352. -kanske ett årtal eller ett ord.

  353. Det här behöver man träna på
    för att behärska det.

  354. Belysa texten som text,
    inte bara innehållet.

  355. Mycket ligger i att vi vet
    vilken sorts text vi läser.

  356. Om vi vet att faktatexten
    vanligen har underrubriker-

  357. -blir det lättare att se
    vad styckena handlar om.

  358. Prata om texten som text,
    inte bara om innehållet.

  359. Som Malin sa tidigare kan man hjälpa
    eleverna genom att segmentera-

  360. -det vill säga strukturera upp var
    jag tror eleverna får svårigheter.

  361. Där stannar man upp och diskuterar.

  362. Syftet med faktatexten
    är att hitta det nyttiga.

  363. Man ska sålla bort oviktiga detaljer
    och spara det viktiga.

  364. Man ska förstå, återge, berätta
    om det, använda det i praktiken.

  365. Det handlar mycket om studieteknik.

  366. Jag tänkte ge ett exempel.

  367. Det är en årskurs fem och vi
    skulle läsa en tidningsartikel-

  368. -som var späckad med fakta
    om luftföroreningar i Peking.

  369. Uppgiften eleverna fick,
    tillsammans med det här arbetsbladet-

  370. -var att hitta orsaker
    och konsekvenser i texten.

  371. Vi började med
    att repetera strategierna.

  372. Vilka strategier kan du namnet på?
    Definiera dem.

  373. Så hade vi en liten diskussion.

  374. Sen fick de texten, och två och två
    fick de använda "Spågumman"-

  375. -för att hitta ledtrådar i rubriker,
    underrubriker, bilder, bildtexter-

  376. -för att svara på
    "Vad kommer texten att berätta".

  377. Sen var det dags för läsning.
    Vi jobbade med högläsning.

  378. Den här gången fick den som ville
    läsa. Vi sysslade med svansläsning.

  379. Den som ville läste, och när han
    tystnade tog en ny läsare vid.

  380. Det blir ett bra flyt när man slipper
    säga: "Nu är det din tur att läsa."

  381. Läsningen flyter på ett annat sätt.

  382. Under tiden hade jag valt ut
    några ställen att stanna till.

  383. Vi diskuterade
    utifrån strategin "Detektiven".

  384. När vi hade läst klart
    diskuterade vi vad texten berättat.

  385. Vi läste första stycket
    ännu en gång tillsammans.

  386. Hittade vi orsaker eller konsekvenser
    till föroreningarna?

  387. Tillsammans fyllde vi i arbetsbladet.

  388. Sen fick de två och två
    gå på djupet med texten.

  389. De fick närläsa och tillsammans
    sammanfatta med hjälp av "Cowboyen".

  390. När de var klara
    gick vi igenom mening för mening.

  391. Vad hittade vi i den här meningen?
    Vad kan vi fylla på i tankekartan?

  392. Utifrån tankekartan fick de
    återberätta tidningsartikeln-

  393. -och sen avslutade vi med frågan:

  394. "Vad har du lärt dig om luften
    i Peking som du inte visste innan?"

  395. De fick reflektera kring
    sitt strategianvändande.

  396. "Vilken eller vilka strategier
    har du använt under lektionen?"

  397. Det här tog ungefär
    fyrtiofem minuter.

  398. Vad har den enskilda eleven gjort?

  399. Eleven har repeterat strategierna,
    läst texten tre gånger-

  400. -tränat på översiktsläsning,
    högläsning och närläsning.

  401. Eleven har fått samtala om innehållet
    i texten i liten grupp och helklass.

  402. Eleven har reflekterat över vad den
    lärt sig och med vilka strategier.

  403. Lärare möter hela tiden nya metoder-

  404. -som ska lösa alla våra problem.

  405. Under elva år har jag testat mycket-

  406. -men det här är det enda
    jag vill hålla på med. Det funkar.

  407. Om ni inte övertygas av oss
    finns det ytterligare argument.

  408. Vi lever i ett samhälle
    med ökade krav.

  409. Vi får enorma mängder information
    och måste ge eleverna verktyg-

  410. -så att de kan ta till sig den,
    sålla och värdera.

  411. I Lgr11 står det.

  412. Vi ska använda oss av lässtrategier.

  413. Våra elever blir mer motiverade
    att ta till sig texter-

  414. -när vi undervisar problembaserat.

  415. Killarna gillar arbetssättet.
    Det blir ett problem att lösa.

  416. Det gynnar både svaga och starka
    elever då vi jobbar tillsammans.

  417. Samtalet är det viktiga.

  418. Det du tycker hjälper mig
    att formulera vad jag tycker.

  419. Vi har fått bättre resultat-

  420. -och i Lgr11 och kursplanerna
    är stoffet så otroligt omfattande.

  421. För att eleverna
    ska hinna lära sig allt-

  422. -måste de ha verktyg för att snabbt
    och lätt ta till sig kunskapen.

  423. Samtidigt som vi tränar läsningen
    och strategierna-

  424. -så kan vi också inhämta kunskap.

  425. Vi jobbar ämnesövergripande
    med svenska, SO och Engelska.

  426. NO, hemkunskap och slöjd
    kan man också plocka in.

  427. På slöjden kan man träna på att läsa
    en arbetsbeskrivning-

  428. -och på hemkunskapen ett recept.

  429. Den största vinsten är att det är
    roligt och utvecklande även för oss.

  430. Vi kan komma ut från en lektion
    och förstå en text på ett annat sätt.

  431. Det är jätteroligt.

  432. Slutligen lite referenser.
    Vi har läst mycket om strategierna.

  433. Det behöver man inte göra, men vi
    har plockat ut det allra bästa.

  434. Här finns förstås Westlund
    och Reichenberg representerade.

  435. Gibbons har ni säkert hört talas om-

  436. -och min personliga favorit är
    Arnbacks "Läsning av faktatexter".

  437. Den är proppad
    med massor av övningar och tips-

  438. -på hur man kan jobba med faktatext.

  439. På pedagogstockholm.se finns
    allt möjligt att botanisera bland.

  440. Man kan hitta filmer på Malin
    och Malin när de undervisar-

  441. -och hur man kan göra i klassrummet.

  442. Vi har ju den enorma fördelen-

  443. -att vi jobbar med Martin Widmarks
    "En läsande klass".

  444. Vi har tillsammans
    skrivit nittio veckoplaneringar-

  445. -som kommer gratis till alla skolor-

  446. -på Världsboksdagen nästa vår.

  447. Alla era skolor får boken gratis.

  448. Vi har en hemsida
    som heter enläsandeklass.se.

  449. Där kommer det att finnas gratis
    texter att skriva ut och jobba med-

  450. -antingen som du själv vill
    eller efter förslaget i boken.

  451. "En läsande klass" finns på Facebook.

  452. Vi och Marie Trapp, som undervisar
    lägre åldrar, kan svara på frågor.

  453. Hon kan svara på hur man jobbar
    med det här i lågstadiet.

  454. Då tackar vi för att ni har lyssnat.
    Har ni frågor får ni komma fram.

  455. Eller så kan vi ta det nu.

  456. Vi har jättemycket tips på böcker.

  457. En favorit som vi har jobbat mycket
    med är Maj Bylocks "Häxprovet".

  458. Maj Bylocks "Häxprovet" är ypperlig
    att använda till de här strategierna.

  459. Det är en bok fylld med
    ganska komplicerade ord-

  460. -och mycket öppna slut,
    cliffhangers och korta kapitel.

  461. Vi jobbar med den i alla årskurser-

  462. -och i en fyra på vår skola
    klarar 99% inte att läsa den själv-

  463. -men tillsammans gör vi det. Det är
    en bok som är bra att jobba med.

  464. Några fler frågor? Ja?

  465. Du pratade om svansläsning.

  466. I min klass
    är det många som vill läsa högt.

  467. Blir det nån kamp så att man har
    fyra som läser efter den första-

  468. -och hur gör ni
    för att stoppa tre av dem?

  469. Det händer, men det är inget problem.

  470. Vanligtvis är det nån som tystnar,
    eller så får de läsa tillsammans.

  471. Vi läser minst... Man ska ju inte
    tvinga nån att läsa.

  472. Till slut hakar de på, men vi läser
    minst en mening, max ett stycke.

  473. Om det är flera som vill kan jag säga
    att några måste backa lite-

  474. -eller så sker det automatiskt.

  475. Vinsten är flytet och att man-

  476. -efter att ha jobbat i 1,5 år
    läser nån som jag aldrig hade trott.

  477. Det plockar fram elever
    som egentligen inte vågar.

  478. Jag jobbar jättemycket
    med den här typen av läsning.

  479. Fler frågor?

  480. -Filmerna, var fanns de?
    -Bilderna på strategierna? Figurerna?

  481. -Sa du filmerna eller bilderna?
    -Filmerna.

  482. På pedagogstockholm.se
    kan man titta på dem.

  483. De käcka figurerna finns
    på "En läsande klass" hemsida.

  484. Där kan man kopiera
    och skriva ut dem.

  485. Vi brukar ha dem på tavlan eller
    väggen så att man hela tiden ser dem.

  486. Vi har en monter här borta-

  487. -så är det nån som vill kika lite
    så är ni varmt välkomna dit.

  488. Tack.

  489. Textning: Gabriella Eseland
    www.broadcasttext.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Läsförståelsestrategier i praktiken i årskurs 4-6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Malin Gonzales, Malin Hugander och Malin Jonsson från Sätraskolan i Stockholm berättar om sina strategier och texter, och om vilka fördelar undervisningen i läsförståelse har för eleverna. Inspelat 29 oktober 2013 på Stockholmsmässan. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Läsförståelse, Läsundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Pedagogisk psykologi, Undervisning, Undervisning i svenska
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2013

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2013

Reflekterande läsning och skrivande på bloggen

Sofia Malmberg, bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser, berättar om boksamtal med elever utifrån reflekterande frågor om moral, etik och vänskap. Inspelat 29 oktober 2013 på Stockholmsmässan. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2013

Läsförståelsestrategier i praktiken i årskurs 4-6

Malin Gonzales, Malin Hugander och Malin Jonsson från Sätraskolan i Stockholm berättar om sina strategier och texter, och om vilka fördelar undervisningen i läsförståelse har för eleverna. Inspelat 29 oktober 2013 på Stockholmsmässan. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2013

Betydelsen av tidiga textmöten

Ulla Damber, forskare i läs- och skrivutveckling, berättar att tidiga textmöten hjälper barn att utveckla strategier i sin senare läsning. Hon talar om hur man kan motivera barn att söka läsupplevelser och kunskap om omvärlden. Inspelat 29 oktober 2013 på Stockholmsmässan. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2013

Från ABC och läskondis till läsförståelse och läslust

Allt fler elever läser sämre. Det måste ändras, enligt Martin Widmark, mellanstadielärre och författare till böckerna om Lassemajas detektivbyrå. Han menar att med lite annorlunda förhållningssätt kan man få elever att skriva bättre. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2013

Läsförståelsestrategier i praktiken i år f-3

Marie Trapp har tilldelats Svenska Akademiens svensklärarpris 2013. Här talar hon om hur hon organiserar undervisningen i årskurs f-3. Inspelat 29 oktober 2013 på Stockholmsmässan. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Alla behövs och alla kan

Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet, talar om skolans utveckling de närmaste 40 åren. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

New age som skolutveckling?

I spåren av krisrapporter om skolans tillstånd har det dykt upp en mängd nya aktörer i skolvärlden med olika budskap om hur den svenska skolan ska räddas. Det handlar om coachning, kurser i självledarskap och inspirationsföreläsningar. Kritikerna talar om flum och floskler och varnar för att pseudovetenskap har tagit sig in i skolans värld.

Fråga oss